Skip to main content

Full text of "Öfverste Mikael Anckarsvärds minnen från åren 1788-1790"

See other formats


Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project and helping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http: //books, google .com/l 



Google 



Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in 

den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 

som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 

varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 

som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens 

långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 
Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google b ok sökning 

Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världe ns böcker och författare och fö rläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 
på följande länk |http : //books . google . com/| 



^c^S:5N 



^"^>^V\N -Ss^ 






^m 

é :HE KtW »OBK 
ff ' äUC UBRARY 



SKRIFTER UTGIFHA iF STEISIU HISTORISKA FÖRENlNGEIt t 




ÖFVERSTE 



MIKAEL MCKÄkSYÄRDS 



MINNEN 



FRÅN ÅREN 1788— 1790 



STOCKHOLM iSgz 



W*^'liii»i*i4**<i*¥*i*»*<«*V*i5;» 



I «• 



J.. 



f 



/e c f , 



SKRIFTER 



UTGIFNA 



AF 



STKRSKA HISTORISKA FÖRBHIIIOEII.^^ vX 



ly) 



'^ 



\ 



I 




ÖFVERSTE 



MIKAEL ÄNCKÄRSYÄRDS 



MINNEN 



frAn Aren i788-i700 



TM KEW VI. :; ~n 

PUBiic ijb:m .y 

1 1938 I I 



i THE NEW YORK 

PUBLIC LIBRARY 



ABTOR, LINCU AND 
TILDRN KOUNDATIOHS 



FÖRORD. 

Mikael Cosswa, af en fransk bergsmanssläkt, föddes i Vest- 
manland 1742, deltog i det pommerska kriget såsom underofficer vid 
artilleriet och befoidrades snart till fänrik. Han företog därefter 
ridsträckta sjöresor i Medelhafiret och Nordsjön, blef efter åter- 
komsten stationerad i Finland och bistod där Sprengtporten i för- 
beredelserna till 1772 års revolution. Efter revolutionen blef fänrik 
Cosswa utnämnd dll löjtnant samt adlad. Tolf år senare (1784) 
blef han öfverste och chef (Öt finska eskadern af arméens flotta, 
som var statipnerad vid Sveaborg. Pä denna plats utvecklade han 
lika stor duglighet som rättrådighet och humanitet och vann häri- 
genom både hos manskap och officerare tillgifvenhet och förtroende 
i ovanligt hög grad. Det allmänna anseende han åtnjöt torde ha 
varit orsaken till, att Gustaf III redan på nyåret 1788 invigde 
honom i sina krigsplaner mot Ryssland för att kunna draga nytta 
af hans framstående egenskaper. Knappt hade kriget börjat, förrän 
Anckarsvärd fick under sitt befäl både finska och svenska eskadern 
af arméens flotta, men Anjalaförbundets sorgliga mellankomst be- 
röfvade honom möjligheten att utföra några större bedrifter, och 
han fick nöja sig med den blygsammare uppgiften att skydda den 
finska skärgården för Ryssames härjningar. Men Anckarsvärds 
verksamhet i Finland skulle snart för alltid afbrytas. Midt under 
förberedelserna för nästa campagne kallades han till Stockholm 
under omständigheter i hög grad betecknande för denna af förtalet, 
afunden och partisplitet upprörda tid, omständigheter, som han själf 
lefvande har skildrat. Han fördes till Sverige som arresterad. Det 
kunde ej blifva svårt for honom att rättfärdiga sig, men till Fin- 
land fick han ej återvända och han fick endast på afstånd bevittna 
skärgårdsflottans ärorika strider och segrar, hvilka senare han dock 
beredt genom sin energiska verksamhet för flottans försättande i 
stridbart skick, särskildt till 1790 års afgörande fälttåg. Efter krigets 
slut blef han landshöfding i Kalmar län, där han likaledes lyckades 
^'inna förtroende och tillgifvenhet. I denna jämförelsevis lugna verk- 
samhet tillbragte han nära 20 år. Först är 1809 framträdde han 



II FÖRORD. 

åter i det politiska lifvet, men intog då också såsom landtmarskalk 
vid 1809 — 10 års riksdag en af de mest framskjutna platserna i 
detsamma. Han blef nu generallöjtnant, grefve och serafimerrid- 
dare, men begärde efter riksdagens slut afsked från alla sina äm- 
beten och lefde sedan som privatman, tills han nära 1 00-årig dog 
den 23 mars 1838. 



Anckars värds Minnen från åren iy88 — /790 ha ej varit all- 
deles okända eller obegagnade förut. Utgifvaren af De la Gar- 
dieska Arkivet, sedermera domprosten P. Wieselgren, hade dem i 
sina händer i midten på 1820-talet jämte en hel »koffert» 'med bref 
och andra papper. Meningen var då att utgifva Minnena, men ut- 
gifningen uppsköts — den skulle ej fS äga rum förr än efter för- 
fattarens död och blef då ej heller utaf. I femtonde bandet af De 
la Gardieska Arkivet har emellertid dess utgifvare begagnat sig utaf 
de tidigare anteckningarna. Stycken af desamma ha varit tillgäng- 
liga för öfverste Schinkel och begagnats vid redigeringen af andra 
delen utaf de Schinkelska Minnena på det för den dåvarande ut- 
gifvaren egendomliga sättet: han återgaf gärna — ej alltid så troget 
— i dialogform de berättelser af samtida, som han hade till sin 
disposition. • 

Själfva originalet till anteckningarna 1788 — 90 skänktes 1872 af 
Mikael Anckarsvärds söner August och Mikael Gustaf Anckar- 
svärd till den stora handskriftsamlingen på Eriksberg. Af anteck- 
ningarna förskaffade sig numera aflidne kommendören Axel Adler- 
spar re en afskrift, möjligen i afsikt att låta trycka den. Det är 
denna afskrift, som Red. af Hist. Tidskrift förvärfvat. öfverste- 
kammarherren frih. C. J. Bonde har haft godheten att till vårt för- 
fogande ställa själfva originalet, som sålunda vid tryckningen kunnat 
begagnas. Det är en liten inbunden bok i kvartformat, af Anckar- 
svärd egenhändigt skrifven. Vid tryckningen har, med några fä 
modifikationer, dennes stafning blifvit följd. Indelningen i de tre 
kapitlen har däremot gjorts af redaktionen.^ 

Af de bref, h vilka som bilagor åtfölja denna publikation, äro 
n. I — 12 i vidimerad afskrift införda på slutet i själfva handskriften. 
De öfriga äro hämtade dels från Gustavianska samlingen i Upsala 



' I Svenskt Biografiskt Lexikon, Ny följd I^ sid. 165, uppgifver P. Wicsel - 
gren att han af M. Anckarsvärd fStt sig tillsänd dennes dagbok for åren 1788 — 
1810. I hvad förhällande denna står till den originalhandskrift vi ha begagnat, 
känna vi icke, och lika litet kan man af den nya biografi öfver Anckarsvärd, 
som i nämnda del är införd, draga n&gra slutsatser angående Dagbokens inne- 
hall för åren 1790 — 18 10; det är hufvudsakligen bref, som åberopas. Hvar 
denna utförligare dagbok — om annars uppgiften är riktig — f. n. befinner 
sig, känna vi icke. Anckarsvärds brefväxling förvaras åter, åtminstone till en 
del, pä Eriksberg. 



FÖRORD. m 



universitetsbibliotek (n. 13, 14, 16 — 19), dels frän Riksarkivet 

(n. 15)- 

Några fä upplysande noter, äfvensom ett personregister, äro af 
Red. tillagda. 

Det porträtt, som ätföljer denna publikation, är af General- 
stabens litografiska anstalt i ljustryck utfördt efter originalet i Riddar- 
husets serie af landtmarskalksporträtt. 

B. H. 



I. 

1788. 

1788 d. 16 februari reste jag efter kallelse genom stats- 
sekreteraren m. m. friherre Ruiith till Stockholm i sällskap med 
professoren Schultén och anlände den 24:e i samma månad. 
Resan skedde norra vägen öfver Q varken. 

Febr. d. 26. Audience hos Kongl. Maj:t, som med sär- 
deles nåd mig emottog, talade länge om hvarjehanda, om be- 
fälet i Finland, om baron Stjerneld och dess resa till Ryssland, 
hvarmed konungen syntes mycket missnöjd; ^framkastade slut* 
li^^en åtskilliga krigsideer, hvilka af mig icke tillstyrktes. 
Samma dag spisade jag middag hos öfverste-kammarjunkaren 
baron Armfelt, som mera tydligt gaf mig konungens krigstankar 
tillkänna och omtalte en plan ungefärligen så, att uti april 
månad Hastfehr med Savolaks-trupperna skulle gå för Viborg 
fKrh landshöfdingen baron Carl Armfelt för Fredrikshamn, öfver- 
nimpla dessa ställen, sedan gå för S;t Petersburg, och Gud 
vet icke hvart sedan. Jag visade mot denna plan många 
oöfvervinnerliga hinder och afstyrkte hela kriget uppå flere 
goda skäl men förnämligast, efter jag icke trodde rikets kassor 
vara i det stånd att kunna fournera utgifterna till ett krig, 
hvaremot man invände att både Turken, Preussen och i synner- 
het England offererade oss stora penningesummor, endast vi 
först ville börja. 

Mars d. 6 om morgonen kom baron Armfelt in på min 
kammare, började tala om rikets närvarande ställning, uppläste 
några reflexioner, som innehöllo den faseligaste målning öfver 
finansemas tillstånd, missnöjet i riket, konungens ledsnad och 

Anckarsvärds Minne*. I 



KRIGET I FINLAND 1 788. 



villrådighet m. m., af hvilket allt man ville draga den slutsats» 
att kriget vore nödvändigt och att konungen hade icke något 
annat moyen att draga sig utiir den labyrint, hvaruti han vore 
råkad, ty att kalla ständerna och begära deras hjelp vore för 
humiliant, men om man kunde göra en lycklig coup, skulle vi 
sedan nog få penningar. Han bad mig slutligen göra upp en 
plan till Rysslands angripande. Jag motsade kriget, påstod det 
vore bättre kalla ständerna och att jag ingalunda kunde tvifla^ 
det de göra det yttersta för att hjelpa konungen, om han 
lemnar dem sitt fulla förtroende, men mig svarades att kungen 
dertill icke kunde förmås, sedan 1786 års ständer gjort honom- 
så missnöjd m. m., och yrkades vidare att jag skulle författa 
en plan och för allting icke afstyrka kriget. Några dagar der- 
efter sammanskref jag några reflexioner, hvilka jag för Arm- 
felt uppvisade och som af honom approberades, fast han nog 
syntes önska, det jag ifrigare tillstyrkt krigets skyndsammaste 
företagande. Dessa reflexioner uppläste jag för Kongl. Maj: t 
mars den 28 på Haga, då jag hade afskedsaudience, hvar- 
under kungen var mycket nådig, talade mycket om krig, som 
jag afstyrkte, om stora och lilla flottorna, om grefve Ehren- 
svärd och om mycket annat. Jag fick äfven dess nådigaste 
befallning att inlemna en pro memoria uppå hvad jag till 
flottans skyndsammaste utrustande i händelse af krig hade af 
nöden och som jag samma afton inlemnade. 

Den 30 reste jag från Stockholm öfver hafvet med släda 
och kom lyckligen hem d. 3 april samt träfl*ade min älskvärda 
famille vid helsan. 

De reflexioner jag under mitt vistande i Stockholm kunnat 
göra fylla själen med bedröfvelse: Konungen, som genom en 
öfverdrifven luxe och mindre väl efterräknad hushållning satt 
sig och riket uti yttersta vidlöftighet, villrådig och misstrogen, 
omgifven af några till sederna högst förderfvade och för öfrigt 
odugliga ynglingar, utan någon enda mogen vän; rikets råd och 
högste embetsmän utur allt förtroende; kabaler vid hofvet mellan 
några för egna intressen sig sammansatta partier, hvaraf Tol- 
lens, som associerat sig Ruuth och Munck uti rikets affärer, 
tyckes vara det mest verksamma och nu nästan ensamt rå- 
dande: olyckligt nog kanske en dag för Sverige i anseende 
till Tollens omättliga ärelystnad, höga tankar om sig sjelf och 



KRIGET I FINLAND I788. 



dristiga spekulationsgåfva. Denne man hade kunnat vara en 
stor och nyttig embetsman under en konung, som sjelf älskat 
affärer och sjelf velat befalla. Jag fruktar nu, han leder sin 
herre uti ett krig, som lätt kan göra både konung och rike 
obotligt olycklige. 

Armfelt synes vara hufvudman för andra partiet, men som 
han tyckes äga mera behaglig qvickhet än grundade kun- 
skaper, är osäkert, huru länge han sig i affärerna bibehålla 
kan, ehuru han säkerligen det längsta lärer bibehålla sig uti 
sin herres gunst. — General Toll gaf mig aldrig något för- 
troende, sedan baron Ruuth en dag på långt håll sökt utforska 
mina tankar, dem jag alldeles icke böd till att dölja utan sade 
dristigt, att jag ansåg början af ett krig för högst olyckligt 
och till intet nyttigt, samt att vi ännu icke vore i tillstånd att 
med något eftertryck göra ett anfall på Ryssland. Jag märkte 
tydligen att, då Armfelt arbetade uppå krig, satte sig Tollen 
deremot, och så tvärtom. — 1 början gjorde sig Armfelt hopp 
om mycket penningar från England; jag, som omöjligen kunde 
begripa, hvarföre England skulle gifva penningar, tviflade derpå 
och sluteligen tycktes baron Armfelt tvifla lika mycket som jag. 

Maj d. 10. Om morgonen då jag var på Vesterkulla, kom 
general Posses dräng med konungens ordres, dat. Haga d. 4:e 
maj, som major Morian medförde och afgick vidare som kurir 
till S:t Petersburg. Jag reste genast in för att med general en 
chef öfverlägga och gaf ordres en consequence och besvarade 
kungens ordres med posten d. I4:e. 

Maj d. 16 f. m. ankom öfverstelöjtnant baron Silfver- 
schöld, som under couvert från general Toll öfverlemnade mig 
kungens billet af den S:e maj; samma dag om afton kl. 6 med 
en kurir ifrån baron Ruuth kungens billet af d. io:e, hvarpå 
jag genast reste in till general en chef och beslöts att ej ännu 
öppna kungens till honom med Silfverschöld sända förseglade 
convolut med påskrift att öppnas då säkra tidningar inträffa 
att Ryssarne armera^ tackla galerer eller låta trupper mar- 
ckera mot vår gräns nt. m. Om afton med baron Ruuths 
kurir besvarade jag kungens begge billetter, men hade ej tid 
deraf taga någon copia. 

Maj d. 18 ankom Morian tillbaka. Han försäkrade general 
en chef det Ryssarne visst icke ämnade oss angripa, men väl 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



sätta sig till motvärn, då de höra oss rusta; och häruti stämma 
alla underrättelser öfverens, men kungens berättelser deremot 
hota med anfall af galerer, Kalmucker och Tartarer. 

Maj d. 20. I dag fick general en chef grefve Posse kun- 
gens egenhändiga billet, som Hastfehr medförde, af innehåll 
att Kalmucker och Tartarer vore uti anmarche samt att Hastfehr 
äfven fått förseglade ordres. — Vi öppnade det generalen (att, 
närvarande han, öfverste Piper och jag; generalen och jag af- 
gåfvo våra rapporter, hvarmed fänrik v. Born afsändes, adres- 
serad till baron Ruuth, kl. ii i afton. 

Reflexioner, Det är tydligt, att kungen vill göra krig och 
vill att nation skall tro oss angripne. — I landet är hunger, 
brist och dyr tid, rikets kassor uttömde, missnöjet allmänt, 
inga magasiner i Finland; kanske finns här 24 dagars föda för 
regementernes möten och att flottan har 5 veckors proviant 
på Sveaborg. Flottan har stora brister uppå officerare, under- 
officerare och båtsmän, som af förslaget till kungen ses kan. 
Hvarje tänkande lärer lätt finna, hvad prouesser af en sådan 
tillställning är att vänta. 

Maj d. 23. I dag kom öfverstekammarjunkaren baron 
Armfelt. D. 24:e talte jag vid Armfelt på Ladugården; han 
skyllde nu alla krigsanstalter uppå Tollen och sade, att kungen 
låter af honom sig bedraga, och yttrade sig vidare, att kungen 
satt riket uti en sådan villervalla, att han icke hade annat 
partie än agera en désesperé. I dag trodde man sig se ryska 
örlogsskepp utanföre Sveaborg; jag skickade Snappopp att se 
efter, han återkom den 26:e och hade sett ingenting. 

Maj den 26 kom Morian med ordres om alla krigsrust- 
ningar. Jag fick Kongl. M:ts egenhändiga billet af den 22:e 
och Ruuthens P. M., der han säger, att jag af Escolin far 
1000 matroser, och jag är försäkrad, att han icke kan skafifa 
300, men på det sättet tror man alla saker möjeliga blott på 
några projektmakares föregifvande. Hvad hopp bör man då 
göra sig om en sådan tillställnings utgång? 

Den 27 fick jag Armfelts billet, hvaruti han säger, 
att kungen är missnöjd öfver de representationer jag gjorde 
emot kriget och ber mig ej göra flere; jag svarade genast 
Armfelt. 



KRIGET 1 FINLAND 1 7 88. 5 



Den 28. Besökte min hustru på Vesterkulla och talade 
vid Armfelt, som bodde på Ladugården; han berättade att 
kungen gjort proposition till rådet om kriget, som af dem 
blifvit tillstyrkt, hvaröfver kungen var ganska glad, som äfven 
syntes af dess bref till Armfelt som han för mig uppläste och 
hvaruti rådet ganska qvickt och artigt persiflerades. — Jag frå- 
gade Armfelt, om vi hafva någon allierad, som antingen del- 
tager uti kriget eller fournerar oss penningar till dess utförande. 
Han svarade nej, men hoppades att traitén med England om 
penningar skulle snart vara afslutad. — Han berättade mig äfven, 
att kungen i Preussen icke älskar vår kung, och uppläste för 
mig ett bref han just nu fått ifrån Berlin, som detsamma fuU- 
komligen bekräftade. — Jag bevisade då Armfelt, att vi ingen 
nytta borde kunna vänta af ett krig, tillställdt utan allierade, 
utan penningar, utan magasiner och flere behofver, ty ännu 
fanns ingen tross- eller artilleri-häst, inga bagerianstalter, med 
ett ord det nödvändigaste till arméens rörlighet feltes, och 
dock likväl skulle vi genom surprise inkräkta hela Ryssland. 
Mina skäl kunde väl icke bestridas, men saken ansågs nöd- 
vändig och mig svarades: Le vin est tiré^ il faut le boire, — 
Jag böd icke till för denna herre att dölja min fruktan, det 
alltsammans stannar genom bristande behof och felaktiga an- 
stalter, och jag är inom mig öfvertygad, att så händer och att 
vi åtminstone denna campagne inga inkräktningar göra, oaktadt 
allt det förakt, hvarmed vi våra fiender anse. 

Maj d. 29 skref jag till Kongl. M:t, och skickade ut 
Snappopp. 

Den 30 kom v. Born tillbaka; jag hade af honom intet 
bref hvarken från kungen eller Ruuthen, icke heller med den 
extra post samma dag ankom och medförde 5000 rdr, sände 
utaf kamrer Strandman uppå baron Ruuths befallning. 

Den 31. Jag hade åter i dag ett långt samtal med baron 
Armfelt. Dess farbror landshöfding Carl Armfelt var kom- 
men; han skulle öfvertalas emottaga befälet öfver det avant- 
garde, som oförtöfvat skulle marchera till gränsen. Jag tviflade 
högeligen han dertill skulle låta sig beqväma; men Armfelt 
sjelf hade godt hopp och sade sig hafva inbillat gubben, att 
kejsarinnan verkligen ämnar angripa oss och bad mig för allt 
i verlden ej gifva honom anledning tvifla derpå, hvilket jag 



KRIGET I FINLANI) 1 7 88. 



lofvade, sä ni)xket mer som jag med gubben icke var uti 
någon intime liaison. 

Om eftermiddagen hade gubben redan emottagit det ho- 
nom ämnade befäl, och jag var kallad till general en chef uti 
ett slags conseille, då gubben Armfelt var ganska ifrig och ville 
^^^ j^^ genast skulle ge honom en division af skärgårdsflottan 
att gå till gränsen och försvara dess flank; jag böd till be- 
visa, att det icke presserade och att, om jag nu bemannar och 
bortskickar hvad af flottan kan vara färdigt, så afstannar hela 
armeringen med resten. Men gubben var ganska häftig och 
syntes fulleligen öfvertygad, att hela ryska galer-flottan redan 
vore uti anmarche. Jag sade då slutligen, att han skulle fä så 
mycket som är färdigt, endast jag dertill får general en chefs 
ordres, men dessa ordres ville denne icke gifva, och således 
blef ingenting utaf. 

Om afton kom löjtnant Ehrenström vid artilleriet med 
kungens egenhändiga ordres till general en chef att nu vore 
tid att skynda; att generalmajoren landshöfding Carl Armfelt 
skulle med 15CX) man infanteri och kavalleri genast marchera 
till gränsen och göra fienden modigt afbräck; att skynda på 
flottan och på den sätta garnisonsregementena m. m. Kungen 
yttrar sig i samma ordres att han ofortöfvat skall sjelf komma 
Finland till undsättning, ehuru ännu ingen synes vilja angripa oss. 

Baron Gust. Armfelt sade mig, att kungen är vid mycket 
elakt humeur och ond att galereme i Stockholm så långsamt 
armeras och att ryska ministern i Stockholm mutat en officer 
att bränna upp galererne och att uti en funnits brännbara ämnen 
m. m., som jag fruktar är uppspunna historier på corpsens 
räkning, kanske af någon lycksökare, som med en sådan be- 
rättelse velat göra sig nödvändig. — Hvad armeringen be- 
träffar, är jag öfvertygad, hvar och en gör sin skyldighet, och 
efter de underrättelser jag fått, lider den allt hvad förmodas 
kan. Men att rusta en flotta kan ej gå lika fort som att sadla 
ett kavalleri. 

Juni d. 1. Löjtnant Ehrenström, som fört de i går an- 
komne orderne, var i dag hos mig med hälsning ifrån Kongl. 
M:tj att Hans M:t ingalunda tviflar uppå den nit och drift, 
hvarmed jag dess ordres utför, och att H:s M:t på sin sida 
med största drift föranstaltar om galerernes utrustande och 



KRIGET I FINLAND 1788. 



svenska arméens transport hit. — Ehrenström gjorde mig 
samma berättelse som Armfelt om ryske ministerns försök att 
bränna galereme och att officeren fått 50,000 d:r k:mt. Jag 
frågade, om officeren vore känd och arresterad, hvarpå sva- 
rades, att Kongl. M:t väl visste hvem det vore, men att han 
icke brydde sig om att arrestera honom. Sanningen häraf 
torde något hvar lätt kunna inse, ty huru skulle ett så groft 
brott kunna lemnas ostraffadt och opåtaldt. 

Juni d« 2 reste min hustru till Vesterkulla; jag följde 
henne till Ladugården för att explicera mig med Armfelt, 
som om mig haft åtskilliga utlåtelser äfven uti sine bref till 
Kongl. M:t, som mig genom säker hand från Stockholm blifvit 
berättadt. Jag försäkrade Armfelt, det jag vore konungen lika 
redligt och uppriktigt tillgifven, som eho det vara må, och att 
jag väl icke lärer kunna deraf lemna något större vedermäle, än den 
dristiga uppriktighet, hvarmed jag sagt konungen, att han ställer 
till ett för sig och riket olyckligt krig. Som Armfelt äfven 
utlåtit sig om flottans officerscorps esprit, sade jag honom, att 
om han derom ville blifva underrättad, borde han utaf mig 
begära denna kunskap, eller ock komma ut och se, med hvad 
nit, god vilja och drift de arbeta natt och dag, tackla, bestycka 
och armera med ovane finska soldater i stället för artillerister 
och sjömän; jag sade, att om han genom andra utvägar söker 
dessa kunskaper, kan han lätt bli förledd och förleda konungen 
att om redelige officerares och trogne undersåtares tankesätt 
göra sig falska begrepp, från sanningen afskiljde och skadlige 
lika sä väl för konungen sjelf som för den olycklige med- 
borgaren, som oskyldigt blir ett sådant begrepps föremål. — 
Armfelt ursäktade sig, nekade icke, att han skrifvit till konungen, 
men önskade jag måtte få se allt hvad han skrifvit, då han 
trodde jag icke sknlle hafva skäl dermed vara missnöjd. — 
Sedan jag rättfärdigat både corpsens och mitt eget tankesätt, 
skiljdes Armfelt och jag goda vänner åt. 

Det är ock vid min själs salighet en sanning, att officers- 
corpsen gör nästan underverk och ådagalägger ett nit, som 
förtjenar det största beröm; det förtroende, de visa mig, bi- 
drager kanske icke litet härtill, och jag blir dem derföre evigt 
förbunden, ty ehuru jag icke tillstyrkt kriget, icke tror att 
någon lycka dermed vinnes, är det dock min uppriktiga före- 



8 KRIGET I FINLAND 1 788. 

sats att efter allra yttersta förmåga mina skyldigheter fullgöra, 
och det är jag min konung lika visst skyldig, som att, då mina 
råd äskas, dem enligt med sanning och öfvertygelse om sakerne 
utan smicker afgifva, och denna föresats är jag sinnad till det 
sista följa, ehyad mig ock hända må. 

Juni d. 4 om afton fick jag från kommendanten 3:ne sär- 
skilta beskickningar, att nu syntes ryska galerer vilja smyga 
sig in uti skären; han begärde att jag skulle låta recognoscera 
dem, det jag ock gjorde, ehuru öfvertygad om orimligheten, 
att någon fiende då ännu kunde synas. Kapiten Sjöman, lojt- 
nanteme Cronstedt och Diederichs utsändes med hvar sin slup, 
återkommo om morgonen med rapport, det de förmente ga- 
lereme icke annat varit än fiskarebåtar i yttre skären. Kom- 
mendanten hade likväl hela natten garnison under gevär. 

Juni d. 5 middagstiden återkom Snappopp och berättade, 
att han kryssat nära in till Högland utan att upptäcka det 
allraminsta. — En dansk coopvardie man hade han i dagpräjat; 
denne hade för några dagar sedan seglat ifrån Kronstadt, då 
der legat 6 örlogsskepp och någre fregatter; flere hade varit 
under armering, men galerer hade han hvarken sett eller hört 
talas om. 

Flemingen och Montgomeri hafva varit hos mig; begge 
yttrade mycket missnöje öfver denna omogna tillställning och 
grufvade sig för utgången, förundrade sig äfven öfver kom- 
mendantens fjäsk, som nu för andra gången så mycket i otid 
gaf en falsk alert utan minsta möjeliga anledning. 

Jun! d. 9 fick jag af kapiten Tavast kungens bref af d. 
5:e. Jag ser deraf beklagligen, att Kongl. M:t är missnöjd med 
den uppriktighet jag yttrat, men mitt samvete gör mig ingen 
förebråelse. Jag har afstyrkt kriget af kärlek till min kung, 
ty efter mitt begrepp är nu riket långt ifrån uti tillstånd att 
soutenera ett krig; anstalterna lofva visst inga eröfringar, allt 
synes förhastadt och mindre öfverlagdt. Gud late icke för- 
lusterne bli för stora innan slutet. Förebråelser af min kung 
har jag dock icke förtjent; jag har gjort och gör dagligen min 
skyldighet, som vore jag den för kriget mest nitiske; i säll- 
skaper yttrar jag mig icke, bland vänner är jag den minst 
häftige emot dem, som med skäl kunna anses för upphofsmän 
för hela tillställningen. Huru talar icke öfverstelöjtnanéen baron 



1 

\ 



KRIGET 1 FINLAND 1 788. 



M[unc]k med flere, men dessa misstänkas icke, ty de sofva, då 
jag för min konungs tjenst vakar, och spela deras partie, di 
jag vandrar trötta fjät. 

Juni d. 10 kom A. B:r från Stockholm, hade hälsningar 
från Ros[enstei]n med berättelse att Armfelt om mig gjort kungen 
någre berättelser, hvaröfver han blifvit mycket onådig både 
emot mig och officerscorpsen, hvilket allt kungen sjelf för 
R[osenstei]n berättat, och att armeringen här går långsamt, med 
mycket mera. Äfven hade Armfelt berättat att fruntimren 
vore mycket emot kriget, som jag tycker af dem kunde vara 
rätt förlåtligt, men detta hade dock föranlåtit Kongl. M:t att 
uti dess bref af d. 5:e till general en chef befalla honom att 
köra fruntimren utur fästningen comme des bmiches inutiles 
qui raffamment- Just när desse ordres kom, hvilka af kom* 
mendanten med utmärkt nit kommunicerades, voro alla offi- 
cerames hustrur sysselsatte att reda ut sine männer, brygga, 
baka och slagta m. m. åt dem, emedan officerarne, som ar- 
betade natt och dag, icke hade minsta tid att sörja för deras 
egne equiperingar. Desse hårda och oförtjente ordres gjorde 
mycket missnöje och retade nästan hela officerscorpsen grufve- 
ligen; men jag stillade dem, uppmuntrade hvar och en till sina 
skyldigheters fullgörande, dem de ock aldrig uraktläto. — Ingen 
af fruarne flyttade, som nog inquieterade både general en chef 
och kommendanten. — Om kungen sjelf kunnat se och sjelf 
granska mitt och corpsens uppförande, aldrig hade han då 
skrifvit ett sådant bref, som det af den 5:e till general en chef 
grefve Posse. 

Juni d. 11 besvarade jag Kongl. M:ts bref af d. 5:e och 
skref till baron Ruuth. 

Juni d- 14 ankom kornetten Delamuhl från S:t Peters- 
burg med depeche från baron Nolcken och i går reste en 
rysk öfverstelöjtnant som kurir till Stockholm. — Baron Nolc- 
kens bref till general Posse och Delamules muntliga berättelser 
innehöllo, det kejsarinnan beordrat ett läger vid Krasnagorka 
nära vid Oranienbaum att samlas 14 dagar härefter, ungerär- 
ligen 20,000 man, under general en chef grefve Mouchin Pouch* 
kin, generallöjtnanterne Anhalt och Michelson och general- 
majoren grefve Razoumofsky, att inga kosacker voro ännu i 
Petersburg, men att de väntades, att Kalmucker och Tartarer 



lO KRIGET I FINLAND 1 788. 

aldrig varit omtalte, att 15 å i6 galerer voro i sjön, men ingen 
deraf hvarken armerad eller bemannad, att några och tjugo 
linieskepp och 10 å 12 fregatter lågo på Kronstadts redd fär- 
dige, men kunde icke ännu på 3 veckor (å sine besättningar, 
att mellan Petersburg och vår gräns synes hvarken offensive 
eller defensive anstalter, men att våra rustningar allmänt om- 
talas, atti den i går passerade kuriren medfört en deklaration 
från kejsarinnan till vår kung, att hon icke tänkt något mot 
Sverige företaga, men att om hon blir angripen, gör hon allt 
till sitt försvar och att hämnas. — Delamuhl afgick genast till 
Stockholm, men dock åtföljd af kapiten Tavast. 

Juni d. 16 kom öfversten baron Sebastian Leijonhufvud från 
Sverige och omtalade det terribla missnöje, hvaraf alla tänkande 
äro intagne öfver så väl den allmänna ställningen som i syn- 
nerhet öfver krigsanstalteme, som af ingen klok och fädernes- 
landet tillgifven approberas, utom kanske af några ynglingar 
och lycksökare som endast äro intagne af den lycka och egne 
förmåner, de inbilla sig vinna. 

Jun! d. 17 inmönstrades flottan af öfversten och kommen- 
dören Montgomeri, men rätta embarqueringen med infanteriet 
skedde ej förr än den 20:e; jag har således på ungefärligenen 
månad rustat ut hela flottan, ifrån det att stora fartygen lågo 
utan master och barlast, alla kanonslupar, barkasser, mörsare- 
fartyg etc. etc. stodo på land odrefne, och just dä jag detta 
gjort, som granskadt af kunnigt folk bort förvärfva mig mycket 
beröm, då ådrager man mig min konungs oförtjenta miss- 
troende och onåd. 

Juni d. 20 kom ifrån baron Nolcken en estafett, att 3:ne 
linieskepp om 100 kanoner hvardera och några fregatter från 
Kronstadt utlupit, att de trupper, som varit ämnade att samlas 
vid Krasnagorka nu med nog skyndsamhet dragas åt Viborgska 
sidan; om galerer nämdes ingenting. Desse depecher afsände 
jag sjöledes till Kongl. M:t med fänrik Hjort, jakten Falken, 
till hertig Carl fänrik Funk, jakten Flugan. — Om afton kl. 
9 fick jag med extra post kungens ordres af d. i6:e om de- 
tachementet till Hangö. Jag gaf genast ordres till kapiten 
Toll att i morgon med hemmema Oden dit afgå. 

Juni d. 27 om afton fick jag från öfverstekammarjunkaren 
baron Armfelt ett bref, hvaruti var kungens af den 22:e, som 



KRIGET I FINLAND 1788. II 

kapiten Tavast medfört. Detta bref var ganska nådigt och 
märkvärdigt. 

D. 28 kom öfverstekammarjunkaren baron Armfelt till 
fästningen för att möta Kongl. M:t, som hade seglat i tisdags 
från Stockholm. I dag återkommo fanrikarne Funk och 
Asping från hertigens flotta och medförde till mig ett bref 
ifrån hertigen, hvaruti han låter mig veta det han tvungit en 
rysk amiral for en flotta af 3 stora skepp och 4 fregatter att 
salutera. OflScerarne berättade, att hertigen varit mycket miss- 
nöjd med saluten och häldre önskat, de hade refuserat, då 
action genast börjats, emedan hela flottan dertill gjort sig klar. 
Svenska flottan hade då varit på höjden af Hangö. 

Juni d. 30 gaf jag baron Armfelt Jehu att dermed segla 
kungen till mötes, men för hårdt väder och motvind kunde 
den ej komina ut. 

Juli d. i. Öfverstelöjtnanten Stedingk var nu för några 
dagar sedan ankommen att taga befälet öfver fregatterne Trolle 
och Sprengtporten. Han sade till mig att hertig Carl gifvit 
honom ordres att af hvad styrka ryska skepp han träffar i 
sjön skall begära och, om det refuseras, taga salut. 

I går med posten fingo vi tidning, att kungen befallt ryska 
ministern bortresa från Stockholm. Nu börjar det se allvar- 
samt ut, men att man vill ge kriget namn af defensift, det är 
orimligt. — Kl. 3 e. m. kom löjtnant Brummer hem med Atis 
från hertigens flotta. Hertigen hade tagit Snappopp ifrån Brum- 
mer och gifvit Atis i stället. — Jag fick bref af hertigen jemte 
afskrift af dess märkliga ordres till grefve Claes Wachtmeister. 
— Efter Brummers berättelse har kungen i morgons passerat 
Hangö med galererne. — Kl. 9 om afton kom kornett Essen 
med rapport från baron Hastfehr om en imaginerad attaque 
af Ryssarne, dem Hastfehr fördrifvit, gått in i Ryssland och 
marcherade för Nyslott, det han snart ämnade lemna uti kungens 
händer. Jag afskickade Essen med en recognoscer-slup och gaf 
honom äfven att framföra mitt underdåniga bref till konungen. 

Juli d. 2. I natt kommo fyra galerer af vår galere*eskader 
och kl. V3 I c* m. kom Kongl. M:t uppå Amphion, som salu- 
terades under förbifarten af hela min eskader, hvareftcr jag 
genast rodde till Amphion, som ankrade vid Helsingfors, for 



12 KRIGET T FINLAND 1 7 88. 

att göra min underdånigste uppvaktning. — Grcfve Posse blef 
först nedkallad, hvarefter Kongl. M:t på däck uppkom, hälsade 
mig mycket nådigt och sedan kommendanten på Sveaborg, 
öfverste Mannerskantz och öfversten baron Stackelberg blifvit 
presenterade, befallte konungen mig med sig uti kajutan ned- 
stiga. — Kongl. M:t förebrådde mig, dock uti ganska nådiga 
termer, min ovilja emot kriget. Han försäkrade mig, att han 
egde mycket hopp om god framgång, att i Ryssland vore ett 
fasligt missnöje, som icke annat kunde än befordra våra af- 
sigter, att kejsarinnan genom dess högfärd ådragit sig hela 
Europas hat, att det vore omöjligt för Ryssarne att emotstå 
en så formidabel magt, som den kungen nu hade med sig till 
sjös och lands, att svenska arméen vore ganska uppeldad och 
bitter emot Ryssame, med mycket mera, som jag ej hinner 
uppteckna eller så noga kommer ihåg. — Härtill svarade jag, 
att det gjort mig hjertligen ondt se mig misstrodd af min 
kung, som jag dock menar så hjertligen väl, att jag varit emot 
kriget, för det att krig sällan pläga bereda rikens sällhet, att 
jag fruktade kungens resurser icke tilläto krigets nog kraftiga 
utförande, att arméen icke var i det stånd att kunna göra en 
vigoreuse campagne, då både kläder och magasiner felade, inga 
bagerier ännu funnos, att jag trodde Rysslands magt icke af 
oss borde så alldeles föraktas, att ett missnöje uti ett land med 
Rysslands regeringssätt är icke mycket att räkna uppå och att 
kungen kunde vara försäkrad, det missnöje i dess eget land 
icke felade, fast kanske man söker för honom att dölja det; 
att hvad svenska arméens ifver mot Ryssarne beträffar, lemnar 
jag den i dess värde, men försäkrade, att sådant hos Finnarne 
icke felas, då det blir allvar utaf, och att jag hoppas tiden gör 
rättvisa åt alla, med mycket mer, och allt detta med all möj- 
lig uppriktighet; kungen var under hela detta samtal mycket 
nådig, böd till dölja ett missnöje med min person, som dock 
stundom beklagligen framlyste; han bad mig slutligen icke 
misströsta om en lycklig utgång och glömma hvad som emellan 
honom och mig varit passeradt. 

Samma dag e. m. kl. V2 7 inställde jag mig åter uppå 
Amphion efter erhållen nådig befallning, nedkallades i kajutan, 
närvarande general ToU, generaladjutanten baron Raijalin, öfver- 
adjutanten baron Otto Wrede. — Kartan framtogs och mig 
frågades, hvarest jag med skärgårdsflottan kunde å ryska sidan 



KRIGET I FINLAND 1 788. 13 

fatta posto. — Jag begärte i all underdånighet få veta ända- 
målet, som först sades vara att betäcka general Armfelts flank, 
då jag trodde en lätt eskader vore tillräcklig uti Kungshamn 
och flottan antingen vid Pellinge eller Svartholm'; men diskursen 
fördes då på Viborgs angripande, som man för skärgårds- 
flottan ansåg ganska lätt. När jag häraf snart bevist omöjlig- 
heten, förändrades projektet till Fredrikshamn, hvilket man 
ansåg för min ofelbara skyldighet att angripa och taga. — Jag 
gjorde ännu häremot n%ra inkast, som t. ex. att våra fartyg 
voro icke nog starka till en fästnings angripande, om hon icke 
tillika frän landsidan med allvar attakeras, att jag genom ryska 
örlogsflottan kunde lätt blifva couperad, om jag går till Fre- 
drikshamn, innan svenska örlogsflottan är vid Aspön, m. m., 
hvaröfver kungen blef mycket onådig, sade att han gaf mig 
ordres att attakera fästningen och att den, som kommer till- 
baka utan seger, skall skjutas för pannan m. m., och att skepps- 
cheferne å stora flottan sammansvurit sig att aldrig återkomma, 
innan de ruinerat hela ryska flottan, och att han trott sig finna 
samma nit hos arméens flotta. — Jag svarade endast härtill, 
att E. K. M:t kan vara försäkrad det, ehuru arméens flotta 
ingen sådan ed gjort, fullgöra de deras skyldighet, så långt 
möjligt är. — Kungen befallte mig till i morgon gifva mina 
tankar skriftligen. 

Omständigheterna vid denna öfverläggning gåfvo mig vid 
handen, att Toll, Raijalin och Otto Wrede projektera. Jag 
lemnar general Toll, tror honom äga i synnerhet tilltagsenhet, 
men hvad en flotta kan eller bör uträtta, tror jag icke han 
förstår, och Raijalin tror jag vore en flink skeppschef, men att 
förestafva mig en skärgårdsflottas skyldigheter lär han så 
mycket mindre vara kapabel, som han icke ens känner flottans 
sammansättning, och Otto Wredes insigter häruti har jag ännu 
mindre tankar om. Emedlertid skapa dessa unga herrar de 
ordres, hvilkas motsägande ådrager mig min konungs onåd eller 
utförandet vågar all min reputation och heder. 

Juli d. 3 kl. 10 f m. träffade jag vid ankomsten till sta- 
den generaladjutanten baron Raijalin. Han begärte med mig 
ett samtal, sade mig efter flere vänskapsbetygelser, att jag 
borde med kungen agera mera politiquement, att jag annars 
kunde förstöra min lycka. Jag försäkrade honom, att jag al- 



14 KRIGET I FINLAND 1 788. 



drig ljuger for min kung och minst uti saker af den vigt, att 
rikets medborgares välfärd deraf berodde, att jag tror mig 
tjena kmg och rike så val med min sanning som andre med 
deras smicker m. m., gick derpå till A mf rfik w » men fick ej se 
Kongl. M:t, medan han ämnat sig ut till eskadern i dag. — 
Jag visade general ToU hvad jag på nådig befallning skrifvit, 
det han läste och bad mig icke lemna fram, emedan jag galet 
förstått kungens mening, som icke var att nu genast angripa 
Fredrikshamn, hvartill jag svarade att, som kungen befallt mig 
ge mina tankar skriftligen, vore det min skyldighet, och skic- 
kade papperet med en page ned till konungen samt fick till- 
sägelse det han ämnade se mig på eskadern. 

Kl. 2 e. m. kom kungen om bord till mig på lotsjakten, 
gick straxt ned i kajutan och befallte mig följa med. Ned- 
kommen och dörren tillsluten, frågade han, om jag vore ond 
på honom, om jag fruktade att någon velat hos honom göra 
mig illa^ det han visste, att jag för sådant misstänkte general 
ToU och baron Raijalin, men att jag deruti hade orätt m. m. 
Jag svarade att jag visste och beklagligen sett, att kungen 
med mig är missnöjd, som högeligen oroar mig, då jag icke 
vet mig det hafva förtjent; att jag alltid redligt tjent konungen 
och trodde mig icke haft större tillfälle försäkra honom derom 
än genom den dristiga uppriktighet, hvarmed jag mig öfver 
sakernas närvarande ställning yttrat, att kungens häftiga ut- 
tryck i går gjort mig ledsen och försagd, att allt hvad man 
redan från Stockholm berättat om kungens tankesätt emot mig 
gjort mig bedröfvad, att jag såg tydeligen kungens misstroende 
till allt mitt företag, som icke annat kunde än göra mig tve- 
hogse och misströstad m. m. Kungen svarade mycket nådigt, 
att det var sannt han i Stockholm fattat den impression, att 
jag icke i början satt den drift i aflarerne som han önskat, 
men att han sett sitt misstag och bad mig icke mera tänka 
derpå, att man dock berättat mig mycket på hans räkning, 
som icke vore sanning, men att det gifs folk, som just deri- 
genom vilja brouillera sakerne; han sade sig ega det största 
förtroende till mina insigter och bad mig nu tjena honom samt 
försäkrade mig om sin nåd. — Härtill svarade jag att Kongl. 
M:t kunde vara försäkrad, att sedan jag fullgjort den skyldig- 
heten att hafva yttrat alla mina betänkligheter mot krigets 
företagande, skulle jag som en trogen och redlig undersåte 



KRIGET 1 FINLAND 1 7 88. I 5 

fullgöra mina pligter vid krigets utförande och flottans an- 
förande, derest han lemnar mig sitt nådigste förtroende och 
tillåter mig föra sakerne efter de regler konsten utstakat, flöt* 
tans sammansättning och krigsteatren ger vid hand och om- 
ständigheterna fordra, men att sätta allt på vågspel och en 
désesperé agera, det kan jag icke ä mitt ansvar taga, utan blir 
då bäst att uppdraga befälet den sig sådant åtaga yiH- — Kungen 
svarade härtill ganska nådigt, försäkrade mig om sin nåd och 
förtroende, bad mig icke vara ond och glömma, att vi nånsin 
varit ovänner. Raijalin, Wreden och baron Ruuth nedkallades 
och kartan företogs samt beslöts uppå min tillstyrkan, att en 
fördelning lätta fartyg skulle intaga en postering vid Kungshamn. 

Juli d. 4 afseglade major Törning med dess fördelning, 
beordrad att fatta posto vid Kungshamn och ställa sig under 
generalen baron Carl Armfelts ordres. 

Den 7 kom rapport från Hastfehr, att han intagit staden 
vid Nyslott, som dock skett utan blodsutgjutelse, emedan 
ingen Ryss hade gjort det ringaste motstånd, icke skjutit ett 
skott utan hade garnison endast dragit sig in uti slottet. — 
Jag aflemnade äfven en rapport till kungen, att ett par hun- 
drade Ryssar med 2:ne kanoner fattat posto vid Pyttisbroby 
och äfven om ett detachement vid Svartbäcks by åt sjösidan. 

— Kungen var allena, syntes nådig och nöjd, sade mig att 
han fatt en god post och att han snart skulle få en allierad, 
hvaröfver jag skulle mig mycket förundra. — Jag önskar der- 
till mycken lycka, svarade jag, ty E. M:t behöfver alliancer, 

— Då jag gick, sade kungen, nå min kära Anckarsvärd, ni 
är ju ej ond. Jag bad underdånigast, att konungen icke måtte 
misstänka mig. 

Juli d. 9 syntes svenska flottan. Två ryska köpmans- 
fartyg, som hertigen tagit, inkommo, hvilka berättade det 
hertigen i går tvungit tvenne r}'ska fregatter att stryka och 
gifva sig till krigsfångar, det de gjort utan att skjuta ett enda 
skott, och under förklarande, att de alldeles icke vetat af 
några fientligheter; den ena, som hade kadetter om bord, var 
utgången att exercera. 

£. m. mot aftonen ankom hertigen med örlogsflottan till 
ankars på Mjölö redd. — Jag reste genast ut för att aflägga 
min underdåniga uppvaktning, tillika med generalmajor Schön- 



l6 KRIGET I FINLAND 178S. 



ström och öfversten för Österbottens regemente frih. Sebastian 
Leijonhufvud. — Hertigen var mycket nådig och munter, 
visade oss den ene af de tagne fregatteme, som ankrat nära 
chefskeppet och var rätt vacker. 

I dag f. m. reste kungen till gränsen. 

• 

Juli d. 13. Kungen återkom från gränsen, och straxt 
efter kom löjtnant Munck som kurir från öfverstekammar- 
junkaren baron Armfelt med berättelse, det han låtit göra en 
surprise på redoutten vid Abborfors och den samma intagit, 
utan att skott blifvit lossat från någondera sidan. En officer och 
12 man invalider hade vi fatt till krigsfångar, som ock ut- 
gjorde hela styrkan af redouttens garnison och visar, huru 
litet Ryssarne äro beredde emot anfall. 

Jag spisade middag hos hertig Fredrik; han gjorde mig 
en ouverture om sakernas nu varande ställning, hvaraf jag 
slutade, att han var mycket missnöjd. Hertigen gjorde mig 
en vacker compliment för de remonstrationer han sade sig 
veta att jag gjort, hvartill jag svarade, att jag ansett det för 
min undersåtliga pligt och medborgerliga skyldighet och att 
om jag häruti misstagit mig, är åtminstone mitt samvete fritt 
från förebråelser. 

Man yttrade i dag mycken oro for Hastfehr, hvars sista 
rapport, som ankom den 7:e, innehöll att han då stod uti 
staden vid Nyslott och hoppades inom 24 timmar vara mästare 
af slottet. 

Juli d. 14. Seglade hertig Carl med flottan; dess ordres 
voro att slå den ryska flottan, hvar hon fins. 

Den 15. Rapport från Armfelt, att han då marcherade till 
Högfors; fienden gjorde intet motstånd, gick beständigt undan , 
ref upp broarne men så illa, att de af våra snart reparerades. 
— E. m. fick jag bud att resa till Raijalin, som gaf mig 
kungens befallning att detachera 4 udenma och Oden under 
öfverstelöjtnant Rosensteins befäl till major Törnings forstärk- 
ning, han fick derjemte 4 galerer. Jag frågade Raijalin. hvar 
jag skulle taga den 4:de udema, efter uti eskadern icke fanns 
mera än tre, dä han blef rätt flat. 

Den 16 begärte jag tala med kungen, som mig tilläts. Jag 
projekterade få skicka turuma Norden med Rosenstein i stället 



KRIGET I FINLAND 1 788. \^ 



ibr Oden, hvilket kungen nådigt biföll. Jag yttrade litet 
missnöje deröfver, att Raijalin, som mindre än jag känner 
flottans sammansättning, skall mig oåtspordt få projektera 
detachementer och nämna officerare m. m., samt bad under- 
dånigst fa bli skiljd vid alltsammans, om kungen icke kunde 
lemna mig dess fulla förtroende, hvarförutan j^ ingen nytta 
kunde göra. — K. M:t svarade ganska nådigt och gjorde mig 
många försäkringar. — Jag bad sedermera kungen att med 
hela min eskader fa avancera mot gränsen, emedan jag ansåg 
den vackra årstiden gå fruktlöst förbi och provianten onyttigt 
förtäras, samt fienderne lemnas för mycket råderum. Kungen 
svarade, att han hade sina skäl, hvarfore han icke ännu kunde 
låta mig afsegla, utan att det dependerade af den stora plan, 
som han nu icke kunde gifva mig del utaf. — Jag svarade 
härtill att, om E. M:t har någon dessein på Lifland, som tör- 
hända dependerar af stora flottans fördel öfver den ryska, så 
borde jag ändå fa ordres avancera åtminstone genom Pellinge 
för att i alla fall sedermera vara så mycket närmare till hands, 
men kungen yttrade åter. att han icke ännu kunde ge mig 
några ordres. 

I dag kom rapport från Hastfehr, att de skjuta från Ny- 
slott, att han fått 2:ne dödskjutne och att Ryssarne haft en 
lika förlust, att han medelst båtar uppå Saimen och äfven å 
landsidan afskurit all tillförsel och trodde slottet skulle snart 
gifva sig. 

Juli d. 17 kl. 7 f. m. reste kungen åter till gränsen. — 
Baron Raijalin sade mig uppe hos hertig Fredrik efter rappor- 
ten, att kungen befallt honom be mig tänka upp något anstän- 
digt moyen, hvarmed han kunde obligera öfverste Ehrenbill att 
resa till Sverige, då kungen ville ge mig befälet öfver begge 
eskadrarne. — Jag svarade att, hvad Ehrenbills återresa be- 
träffar, så kan jag mig ingalunda dermed befatta och ingen 
ting projektera, ty han är en hederlig och förståndig man, 
värd allas aktning och har dessutom alltid varit min förman. 
Hvad åter befälet beträffar öfver begge eskadrarne, bör det 
visserligen smickra mig, men emottager det dock icke utom 
förbehåll af fri disposition med allt hvad flottorne rörer, så att 
intet detachement vidare sker utan genom mig, ingen rörelse 
med flottorne, utan att jag först rådfrågas. Jag förklarade tillika 

Am ekar svärds Minnen. 2 



l8 KRIGET I FINLAND 1 788. 



allvarsamt mitt missnöje öfver Rosensteins detachement, intet 
för Rosensteins skull, som är min vän och som jag hyser det 
största förtroende före, men öfver sättet att sådant skett mig 
alldeles oåtspordt, hvarjämte jag beviste honom att detache- 
mentet icke var rätt komponeradt. 

I dag fick jag rapport från major Töming, att han tagit 
sin station vid Kutsalö, att ingen fiende spörjes och att ryska 
allmogen tyckes vara glad öfver Svenskarnes ankomst. 

Kl. ^'2 5 e. m. kom till mig om bord danska generalen 
Mansbach, som var ankommen att komplimentera Kongl. M:t, 
med general-adjutanten Bylow. — Just vid det han steg ned 
med mig uti kajutan, börjades uti sjön fast på långt afstånd 
en ganska häftig kanonad, att man icke ett ögonblick kunde 
tvifla, det begge örlogsflottorne levererade hvarannan bataille. 
— Jag skyndade mig visa Mansbach flottan, hvartill jag hade 
kungens befallning, förde honom till Gustafsvärd, der han af 
kommendanten emottogs, och jag återreste om bord, gjorde 
genast signal, att kommunikation med landet forbjudes, och 
flottan gör sig färdig att segla och slåss, samt afvaktade sedan 
ordres. — Kl. V^ 8 kom bud från hertig Fredrik, som under 
konungens frånvaro hade befälet, att jag skulle komma till 
honom. Jag reste genast och mötte hertigen kommande från 
Ulricasborgs-berget, der han länge åhört kanonaden; han 
syntes mycket rörd och orolig öfver dess herr broder. — Jag 
begärte tillstånd att med min eskader förstärkt med några 
galerer få gå till sjös för att ge assistance till redlöse skepp 
eller hvad annan nytta, jag efter omständigheterne åstad- 
komma kunde. — Hertigen visade mycken åhåga att bifalla 
detta mitt projekt, men dä jag inkallades i hertigens rum 
med Ehrenbill uti general Tolls och baron Raijalins närvaro, 
afstyrkte desse begge herrar hvad jag begärt och af Ehren- 
bill äfven tillstyrktes. De föregåfvo som skäl, att det kunde 
bryta någon länk uti den stora kedjan, hvars sammansättnings 
kungen ensamt känner. Resultatet blef att jag skulle sjelf fä 
göra hvad jag fant tjenligt i anledning af de underrättelser 
man i natt väntar. — Jag reste åter ut, kallade till mig alla 
fartygschefer och gaf ordres till hela min eskader att hålla 
sig färdig. Alla visade den berömvärdaste åhåga att träffa 
fienden och få tillfälle att ådagalägga de tankesätt, jag alltid 



KRIGET I FINLAND 1788. IQ 



gör mig en ära utaf att hos denna corps dels hafva skapat 
dels hafva stadgat och underhållit. 

Kl. 9 upphörde kanonaden, som sedan kl. 8 icke mera 
var så häftig. — Under hela bataillen och hela natten var 
mest lugnt. 

Jag utskickade åtskilliga rekognoscerslupar och andra små 
fartyg att skaffa underrättelser. 

Juli d. 18 om morgonen kommo mina kunskapare tillbaka, 
berättandes att svenska flottan nalkades samt att vi tagit ett 
skepp och förlorat ett. Middagstiden syntes flottan och ank- 
rade e. m. och mot afton dels på Mjölö dels på Sveaborgs 
redd. 

Jag uppvaktade hertig Carl, så snart han ankrat. — Han 
var munter och nådig, men syntes mindre ifrig än förr efter 
dylika lekar som gårdagens. 

Bataillen har varit häftig, men huru vida decisif lemnas 
därhän af andre att döma. Här skall blott några sanningar 
anmärkas, efter hvad jag hört af flere pålitlige officerare. 

Vi hafva tagit ett ryskt 74-kanons-skepp, fördt af brigadier 
Berg, en norrman, och de togo ett lika stort af oss, kommen- 
deradt af grefve Claes Wachtmeister som chef för en division 
af flottan och grefve Hans Wachtmeister som skeppschef. 

Vår flotta styrde redan under sjelfva bataillen rumskots 
undan och den ryska hölt efter, så att den var i sigte af 
var flotta ännu i dag f. m. kl. 9, då en dimma gömde dem 
begge för hvarannan och då vår flotta var nära Sveaborg. 

Döda å våra skepp hade varit från 7 till 14 a 15 på 
hvart skepp, några hade ingen; blesserade frän 10 till 40 a 
50, långt mindre än man efter kanonadens häftighet bort för- 
moda. Man påstår att Ryssarne förlorat ännu mer, men som 
dock är endast en gissning ännu. — öfverstlöjtnant grefve 
Kom, chef på skeppet Vasa, samt kaptenen och en löjtnant 
[>å samma skepp vore skjutne, samt kapiten Horn på Gripen 
^K:h en baron Fleetwood af landstaten blesserad; för öfrigt 
spordes ännu ingen officer hvarken död eller blesserad. 

Skeppen hade flere skott uti vattenlinien och tågvirke 
sönderskjutet, men ingen mast, stång eller rå syntes nedskju- 
ten, och i skeppens sidor syntes många bugler efter kulor, 
som ej haft styrka nog att gå in, hvaraf torde kunna slutas 



I 20 KRIGET I FINLAND I78S. 



att någon del af kanonaden skett på långt håll. — Det är en 
ofelbar sanning, att vår flotta fört sig hederligt upp, gjort 
hvad den kunnat och slagits tappert; men lika säkert att 
Ryssarne icke betett sig illa, och att de på intet sätt förtjena 
det förakt de af vårt hofspråk lida. — Hertigen sjelf så väl 
som flere respektable officerare sade mig, att de manövrerat 
charmant, att de ganska väl serverat kanonerne, och att de 
synts mycket väl bemannade och utrustade på allt sätt. 

Flottorne voro af någorlunda egal styrka, vår flere till 
antalet, den r>'ska hade större skepp. Ryska flottan kommen- 
derades af amiral Greigh, en engländare med mycken reputa- 
tion och som jag sett i S:t Petersburg år 1777. 

Juli d. 20. Om morgon kl. 3 fick min hustru efter en 
mycket svår förlossning en dödfödd dotter, h vilken olycka 
sannolikt är en följd af de alterationer och bedröfvelser hon 
denna tiden utstått. 

Kl. '/j I e. m. återkom Kongl. M:t och kl. ^/^ 5 fick jag 
ordres göra mig med flottan marchfärdig. 

En allmän klagan höres här på fästningen öfver den usla 
skötsel man lemnar de blesserade, så egna som Ryssar. Dem 
felar mat, vatten att läska sig med, medikamenter och falt- 
skärer, och ligga på golfven utan sängkläder, icke en gång 
halm under sig. Detta allt har jag sjelf varit vittne till. Man 
hör nu öfver kriget ett fasligt missnöje så väl å flottan som 
uti arméen och allmänna ton är, att kriget är olagligt, illa 
tillställt och ruinöst för riket utan att man derutaf kan hoppas 
minsta reela förmån. Om afton kom öfverstelöjtnant de Frese 
till mig och sonderade mig, förmodeligen uppå nådig befall- 
ning, hvad jag skulle tycka, om generalen baron Siegeroth skulle 
få befälet öfver galererne. Han gaf mig äfven befallning att 
i morgon f. m. kl. 10 komma till kungen. 

Den 21. Efter nådig befallning uppvaktade jag Kongl. 
Maj:t, då han gaf mig tillkänna, det han ämnat general Siege- 
roth befälet öfver galererne och skärgårdsflottan, om jag der- 
med vore nöjd, hvartill jag svarade, det jag anser för en sär- 
deles heder få stå under en så respekterad generals befäl. — 
Kungen syntes ganska nådig och påminte, att vi skulle vara. 
vänner och glömma det framfarna, hvilket jag å min sida. 
försäkrade och vet Gud ämnar hålla, och jag har visst aldrig^ 



KRIGET I FINLAND 1788. 21 



upphört att vara min kung af hjerta och själ tillgifven, fast 
jag aldrig lika som många andra med ett lågt smicker bjudit 
till att mitt nit utmärka. 

På general-ordeme kungjordes att general Siegeroth och 
generalmajor Schönström hade befälet öfver trupperna å ga- 
lererne och skärgårdsflottan. 

Juli d. 23. Inlemnade öfverste Ehrenbill och jag hvar 
sin pro memoria till Kongl. M:t med förfrågnmgar rörande 
befälet. — Ehrenbill blef nedkallad och kungen offererade ho- 
nom komma i kommissariatet i öfverste Pipers ställe. Ehren- 
bill nekade, begärte Upsala län, som var ledigt, och fick det. 
— Jag fick befallning komma in till kungen, som i de nådigaste 
termer öfverlemnade mig befälet öfver galererne tillika med 
min egen eskader. Jag tackade Kongl. M:t för ett så dyrbart 
(x:h smickrande förtroende och önskade mig tillfällen fa visa, 
det jag både känner värdet af kungens nåd och vet erkänna 
det; men fulleligen öfvertygad att fred är bättre än krig, bad 
jag kungen ju förr dess heldre söka återställa den förra. — 
Kungen gaf mig dä sin hand och sade: der har Ni min hand 
uppå, att jag ingenting ifrigare önskar och påarbetar än fre- 
dens återställande, men for att vinna det, måste man göra 
kriget. — Jag borde visst önska krigets fortsättande, var mitt 
svar, som fått ett så smickrande befäl, men min uppriktiga 
tillgifvenhet för E. K. M:t gör, att jag åsidosätter egna for- 
delar och önskar fred, som jag vet är lyckligare både for E. 
K. M:t och dess undersåtare. 

Jag såg i dag ett bref ifrån Den:ke(?) till Hrr E:g, dat. 
Nyslotts stad, hvaruti han berättar att Hastfehr låtit plundra 
Xyslotts stad, för det kommendanten ej vill uppgifva slottet; 
en enda köpman har förlorat 13,000 rubler och rofvet är delt 
mellan vederbörande af befälet; han berättar äfven att kejsa- 
, finnan låtit från predikostolarne kungöra, att ett röfvarparti 
bemästrat sig Ny slott stad, inspärrat slottet och gör vägarne 
osäkra mellan Abborfors och Fredrikshamn och lofvar an- 
senlig belöning till den, söm kan gripa hufvudmannen. — Från 
Hastfehr sjelf höres ingen ting och från Armfelt, som står 
vid Summa, att små utfall gjorts från Fredrikshamn, hvarvid 
kapiten Schoultz af artilleriet blifvit dödskjuten. 



22 KRIGET I FINLAND I7S8. 



Jag fick rapport från major Törning, det han med sex 
kanonslupar tagit det lumpna vaktskeppet för Fredrikshamn^ 
en gammal jakt med 12 st. s-^Ä-kanoner och 10 ä 12 mans 
besättning, som alla flytt. — Detta fagnade kungen rätt myc- 
ket, och Törningen nämndes genast till öfverstelöjtnant. 

Juli d. 24. Talade jag vid kungen om några småsaker, 
dem han nådigt biföll. Herren var i dag ganska missnöjd 
och tycktes finna, att han sig förhastat. Han syntes äfven 
ganska förtörnad deröfver, att en stor hop officerare uti ar- 
méen begärt afsked, och sade sig vilja straffa dem efter krigs- 
artiklame. — Det är sannt att just då jag erhöll befälet 
öfver galererne, hade 6 k j officerare dervid äfven hos Ehren- 
bill begärt afsked, men jag obligerade alla sine afskedsmemo- 
rialer återtaga och anmälte ingen. Jag anser det icke rätt 
att i denna ställning begära afsked för den, som icke dertill 
har särdeles orsaker. 

Den 25 kl. 2 om morgon gick turuma-eskadren till segels 
men fick straxt motvind och hann med möda lovera sig fram 
till Krämareholmarne. Då det nu synes, som hade man med 
detta kriget velat surprenera Ryssarne och deraf draga möjelig 
fördel, så förefaller mig obegripligt, hvarföre icke skärgårds- 
flottorne af stora flottan understödde genast vid hitkomsten 
fingo ordres avancera mot gränsen och postera sig vid in- 
loppet till Fredrikshamn, då stora flottan bort kryssa på höj- 
den af Aspö. I det stället ha vi nu lemnat fienden 334 
veckors tid att sätta sig i försvarsstånd. 

Juli d. 26 kl. 2 om morgon gick jag med galererne men 
fick hel stillt och rodde hela dagen. 

Vid Krämarholmarne, sedan jag gifvit ordres till turuma- 
eskadern att avancera förut, fick jag från öfverstelöjtnant 
Rosenstein rapport, att han sett en rysk galer och att 42 st. 
voro endast 2 mil ifrån dem samt att 2 skepp och lika många 
fregatter bUfvit synliga vid Aspön. — I anledning häraf gaf 
jag genast ordres till majorerne Danqvardt och Hjelmstjerna 
att med deras fördelningar lätta fartyg avancera och forcera 
allt hvad möjeligt var för att stöta till öfverstelöjtnant Rosen- 
stein, hvarefter jag härom skickade rapport till general Siege- 
roth, som var i queuen af galerernas linie. 



KRIGET I FINLAND 1 788. 23 



På Fagerö-fjärden lät jag galererne exercera med ka- 
noner och löst krut, det de ännu icke gjort och således 
voro mycket okunnige att handtera och ladda stora kanon. 

Kl. 9 om afton eller något senare ankom jag med hela 
eskadern till Pellinge, 3:ne turuma lät jag straxt gå genom 
sundet och ankrade vid Henskären; några turuma stannade 
på grund, som nästan icke är möjligt undvika med så stora 
och djupgående fartyg uti detta trånga och grunda sund. 

Juli d. 27 kl- 5 om morgon gaf jag, med general Siegeroths 
tillstånd, order till major de Brenner att med åtta galerer lyfta 
och forcera till Kutsalö och ställa sig under Rosensteins or- 
dres. Kl. 10 lyfte jag med hela eskadern och förde den 
lyckligen till Kungshamn, der om afton galererne lade in i 
hamnen och turuma ankrade utanföre. — Turuma Lodbrok 
stötte just i detsamma den skulle ankra midt ute på flacket 
men blef genast lös och fann då ej mindre än lo famnars 
vatten, hade således träffat en stor sten, hvaraf hela denna 
skärgård är uppfylld ofta på ett ansenligt djup. Tvenne ga- 
lerer träffade äfven emot sådane stenar men togo ingen 
skada. 

Den 28. För brist af lotsar måtte ligga stilla, ehuru vin- 
den var hjelpelig. 

Fänrik Carl de Frese ankom med en barkass från Kutsalö, 
beordrad att hämta kulor från Svartholms fästning. Han be- 
rättade att 9 st. halfgalerer i går natt smugit sig in till 
Fredrikshamn. — Kl. 2 ankom 6 st. lotsar frän Kutsalö, som 
medförde rapport från major de Brenner, att han kommit 
fram i går aftons och fått ordres avancera en mil nära Fre- 
drikshamn tillika med Danqvardts och Hjelmstjernas fördel- 
ningar. 

Nu hördes åt Fredrikshamns sidan svåra kanonskott, som 
varade ungefär en timma. 

J% g^f ordres att gå till segels, så snart jag utdelt de 
ankomne 6 st. lotsar, men hela flottan var dock ej under segel 
innan kl. 5. 

Kl. '/2 9 kom jag sjelf med lotsjakten fram till Svenska 
sundet vid Kutsalö och ankrade der, men hela flottan hann 
ej samlas innan midnatten. 



24 KRIGET I FINLAND 1 788. 

Den 29 kl. '/j ^o ^^^ öfverstelöjtnant Rosenstein om 
bord och berättade det han med sine fördelningar jagat 7 st. 
ryska mindre galerer, kommande från Fredrikshamn och de 
samma, som förra natten smygt sig dit in; men de hunnos 
intet utan flydde med segel och åror, allt hvad de kunde, 
men fingo af våra slupar några kulor, som var samma skott 
vi i går hörde. 

Jag reste tillika med general Siegeroth och Rosenstein till 
baron Gustaf Armfelts läger vid Summa, dit kungen kom kl. 
I. Både jag och general Siegeroth inkallades. Kungen be- 
fallde då attaquera Fredrikshamn, och truppeme på galereme 
under Siegeroth skulle landstiga öster om staden och attaquera 
derifrån. Gen. Siegeroth var häremot och ville attaquera från 
denna sidan samt afvakta groft artilleri med mera belägrings- 
attiraille, och dess remonstrationer voro både kloka och allvar- 
samma, men det halp intet. Beslutet blef att landstigningen 
skulle göras vid Brackila gård, hvarifrån general Siegeroth 
skulle attaquera med 12-^-kanoner från våra kanonslupar. 
Armfelt skulle attaquera från Summa och Kongl. Maj:t sjelf 
från Hussula samt kanonsluparne från sjösidan. — Jag mot- 
sade intet. Kungen kallade mig sedan in, var oändeligen 
nådig, frågade mig hvad jag trodde, och jag lofvade göra allt 
hvad hos mig står till ändamålets vinnande, och är äfven af 
den tanke, att detta kan lyckas genom mycken manspillan; 
men något måste nu försökas. Då jag gick ut, bad kungen 
mig åter glömma allt det oangenäma han kunnat i sin hetta 
säga eller skrifva mig till; att han i en sådan moment som 
denna icke ville vara ansedd för ovän af en sä honette man 
som jag, var just dess ord. Han kysste mig härvid på kind- 
benet och jag kysste dess hand och gick ganska rörd utur 
tältet, med full föresats att visa mig värd min konungs näd 
och befordra dess önskan, ehuru tillställningarne icke ännu 
synas lofva den bästa utgång. 

Ryssarnes ställning känna vi nog litet, man talar om att 
i Fredrikshamn är 2 a 3,000 mans garnison, att Michelson 
står vid Villmanstrand 6 a 7,000 man stark och att från Vi- 
borg väntas stundeligen några regementer. — Kungen har vid 
Summa och Hussula 2 a 3,000 man, hvilka som det sägs icke 
hafva födan för mer än 3 ä 4 dagar. Siegeroth har 5,000 man, 
hvilka skola från sjön föra all föda med sig, äfven släpa i2-ft- 



KRIGET I FINLAND 1 788. 2$ 



kanoneme och ammunition med allt hvad de behöfva; på 
kungens sida fins ej mer än 12 st. 12-Äkanoner. — Kanske 
om skärgårdsflottan vid galerernes ankomst till Sveaborg 
genast avancerat hit, att detta försök då kunnat lyckas. 

Innan jag reste upp till kungen, hade jag gifvit flottan 
ordres att avancera närmare Fredrikshamn och fann den vid 
min återkomst till ankars mellan Villnäs-udden och Lilla Svär- 
tan på sidan om inloppet till Fredrikshamn; galereme något 
längre tillbaka. 

Juii d. 30. Lät jag om morgon helt bittida beordra ga- 
lereme att avancera närmare och ankra bakom mig. — Det 
började kl. 6 f. m. att blåsa ganska hårdt från nord å n. n. o., 
så jag omöjligen kunde röra flottan. Jag rodde då med re- 
kognoscer-slupen till Brackila-viken för att bese det till land- 
stigning ämnade stället, och rodde der öfver allt men gick ej 
i land. På berget ofvan husen såg jag en rysk officer, några 
jägare och en kosack, men ehuru jag var landet helt nära, 
sköto de intet skott och intet lät jag heller skjuta. Sedan 
jag noga underrättat mig om stället och farvattnet, återreste 
jag till eskadern. 

Juli d. 31. Ganska hård n. o. storm hindrade äfven i 
dag all rörelse. 

AufiTueti d. 1 kl. 3 om morgon satte jag flottan uti rö- 
relse, men nordliga vinden blåste åter upp så häftig, att jag 
måste ankra till eftermiddagen, då det något lugnade och jag 
genast gjorde signal att lyfta. Jag gick sjelf uti min lilla slup 
och rodde förut samt steg i land uppå den lilla holmen midt 
framföre Brackila viken, hvarifrån jag med kikaren ganska 
t>'dligt såg på strand uti skogen både infanteri och smärre 
kanoner samt en mängd officerare, hvaribland en med stor 
stjema. 

Kl. 6 hade jag hela eskadern till ankars och rangerad på 
2:ne linier en echiquier ett kanonskott från land 

Några galerer hade stött på och Amadis hade stött så 
hårdt, att hon läckte mycket. 

Turuma-eskadren lemnade jag vid Lilla Svärtan under 
baron Fleetwoods befäl och några divisioner kanonslupar, hvilka 
under Rosenstein skulle attaquera från sjösidan. 



26 KRIGET I FINLAND 1 788. 



Augusti d. 2 i dagningen var allt färdigt till descenten, 
men dä började blåsa en hiskelig storm, så att sluparne med 
största möda kunde ro fartygen emellan. Det var således 
ingen möjlighet att röra sig. Stormen kontinuerade hela da- 
gen och hela dagen sågo vi fienden i skogen. 

Från turuma-eskadern hade major v. Bom af Stackel- 
bergske regementet landstigit på Villnäs-udden med 300 man 
att rekognoscera och, om vi kunnat landstiga, göra diversion. 
Kl. 5 om afton blef han häftigt attaquerad af 2:ne bataljoner 
jägare, nödgades retirera till strand, der han af kanonsluparne 
under major v. Kraemer blef soutenerad och embarquerade sig 
kl. V2 9- ^^^ förlust var 8 man döda eller förlorade och 18 
blesserade, hvaribland en officer. 

Augusti d. 3 kl. ^ 2 3 ^^ morgon börjades descenten, sedan 
galerer och kanonslupar gifvit en salva, som så rensade stran- 
den, att icke en enda fiende visade sig. — Kl. 7 var hela 
arméen i land och formerad till afmarche, men icke ännu alla 
kanonerne och tross förr än mot middagen. Åtta stycken 
i2-^-kanoner utur kanonsluparne lät jag sätta i land, hvilka 
så väl som de öfrige regementskanonerne med alla ammuni- 
tionsvagnar etc. af trupperne drogos. Det var en glädje att 
se, med hvad hastighet allt detta verkstältes, och då 12-tt- 
kanoneme skulle i land, voro alltid mina officerare de förste, 
som sprungo i sjön och med de vackraste efterdömen trup- 
perne uppmuntrade. — Jag rodde vid descenten sjelf i min 
slup framföre första transporten, visade dem vägen och var 
med min adjutant löjtnant Wallberg och min regementsfält- 
skär Engström de första på land. — Så snart alla trupper 
m. m. var i land och jag gifvet nödige ordres om bryggor 
m. m. i händelse af oförmodad rembarquering, reste jag 
middagstiden till turuma-eskadren vid Fredrikshamn for att 
ytterligare aastalta om attaquen från sjösidan. Der var allt i 
god ordning, och som jag var ganska trött och på flere nätter 
icke sofvit, lade jag mig ofvan på min säng, men blef kl. 7 
e, m. uppväckt af Rosenstein, som kom från konungen, 
med ordres till general Siegeroth att, derest han icke med 
säkerhet kunde taga staden inom 2:ne dagar, genast rembar- 
quera. — Orsaken härtill sade Rosenstein vara. att kungens 
trupper hade ingen föda längre och att de befarade blifva 



KRIGET I FINLAND 1 788. 2^ 

tagne i ryggen af general Michelson, samt att något miss- 
nöje skulle sports bland finska regementerne, hvarom han dock 
hade sig ganska litet bekant. Rosenstein afreste genast till 
Siegeroth. Denna reträtt surprenerar mig oändeligen och från 
denne moment anser jag åtminstone detta års campagne för- 
lorad. — Gud late dem icke attaquera oss under reträtten, ty 
då torde rembarqueringen bli ganska svår. 

Kl. I om natten återkom Rosenstein och berättade att 
Siegeroth sammankallat alla öfverstarne och med dem beslutat 
rembarquera. — Jag gaf då genast major Törning ordres att 
med sine kanonslupar gå upp uti stadsviken och kanonera för 
att draga attention dit och sätta fienden i fruktan för vive 
attaque från alla sidor, hvarefter jag med min slup rodde till 
Brackila och befallte major v. Kraemers slupar följa efter. — 
Under vägen hörde och säg jag Törningen kanonera staden, 
dock på längre håll än jag befallt. Det hade likväl den goda 
verkan, att efter en kort stund Ryssarne af fruktan för allvar- 
sammare attaque från Viborgska sidan sjelfve antände för- 
staden och gåfvo general Siegeroth godt tillfälle och råderum att 
retirera till rembarqueringsstället, det samma, hvarest landstig- 
ningen skett. 

AufiTusti 4 kl. V 2 3 om morgon kom jag fram, då trup- 
peme redan började ankomma. Jag gjorde genast anstalt om 
embarqueringen, som med all ordning och skyndsamhet verk- 
stäldes, så att kl. ii f. m. allt var om bord, trupper, artilleri 
och tross. Trupper, både befäl och gemenskap, voro öfver 
denna reträtt ganska mycket decontenancerade och jag fruktar 
det kunnat gå mer än olyckligt, om Ryssarne nu förföljt. Vid 
embarqueringen kom ganska väl till pass de anstalter jag be- 
ordrade, så snart trupperne voro landstegne, om flere bryggors 
inrättande med mera, utom h vilket jag är öfvertygad, att vi 
knappast till aftonen hunnit få allt om bord. Alla desse 
ordres gaf jag skriftligen till major Aschling, innan jag från 
Brackila till turuma-eskadren afreste. 

I går aftons just i skymningen blef general Siegeroths avant- 
garde, som fördes af öfversten för enkedrottningens regemente 
friherre Pfeiflf, vid annalkandet mot Fredrikshamn vivement 
attaqueradt af infanteri och kanoner, hvars ställning man i 
mörkret icke noga kunde skönja. — Baron PfeifT förde sig här- 



28 KRIGET I FINLAND 1 788. 



vid ganska käckt och kallsinnigt upp och soutenerade attaquen 
in emot 2 timmar, men en del af avant-gardet vände om och 
voro nästan i fullt språng tillbaka och kunde svårligen arre- 
teras, oaktadt officerame gjorde allt dertill. De stannade ock 
icke förr, än general Schönström, sedan han först bedt dem 
stå for Guds och kungens skull, sluteligen hotade att sticka 
värjan i den, som understöd sig vidare gå ett steg; på det 
sättet fick han dem efter mycken möda att stanna. Detta ha 
flere trovärdige officerare af dem, som på stället voro när- 
varande, berättat mig just i dag vid deras återkomst och be- 
römdes mycket general Schönströms uppförande. Vår förlust 
i denna affär var 8 man. 

Jag fick äfven i dag tillforlätelig tidning om en afTär under 
öfverste Montgomeris befäl i förrgår eller d. 2:e dennes, då 
han med 2:ne bataljoner infanteri och 2:ne sqvadroner Nylands 
dragoner var beordrad att frän Hussula forcera sig genom 
Bernböle by ikring Fredrikshamn och till vårt debarquerings- 
ställe. Infanteriet lemnades vid Bernböle, der ingen fiende 
syntes, och dragoneme avancerade ända till Viborgs-vägen och 
förstaden af Fredrikshamn, hvarest de surprenerade ett lazarett 
och togo der ungefärligen 60 sjuka soldater till fånga, men då 
de skulle retirera, funno de sig af jägare coupperade. Esqva- 
dronerne blefvo alldeles skingrade, kapiten Tigerstedt och kor- 
nett af Klerker blefvo fångna och estandart förlorades, men 
fängarne våra gjorde vore likväl förut bortförde och hos infan- 
teriet i säkerhet. Andra dagen återkommo de fleste drago- 
nerne till svenska lägret, så att ganska få saknades. 

Så snart allt var om bord och folket fått litet förfriska 
•*^jgf» gaf J2tg uppå general Siegeroths befallning ordres till ga- 
lererne att segla ner till Kutsalö eller Svensksund. Sjelf .stan- 
nade jag på min jakt, den så kallade lotsjakten, vid turuma- 
eskadren. 

Aug. d. 5 e. m. Lyfte jag med turuma-eskadren och 
seglade ned till Svensksund, der galererne lågo, och lät tu- 
mma ankra vester om sundet samt kanonsluparne taga i land. 

Hela denna reträtt gör mig ganska ledsen. Det är en följd 
af mindre väl öfverlagde planer och anstalter. Nu synas brister 
uti allt, dem jag sett länge och tycker något hvar hade bort 
kunna se förut. Man angriper en fästning utan kanoner och 



KRIGET 1 FINLAND 1788. 29 



Utan proviant, och knappt är man uti fästningens åsyn, förr 
än reträtt befalls. Inte kan jag ändå på något sätt finna skäl 
till eller approbera denna reträtt. Arméen hade väl ingen 
mat längre än till i dag, det är sant, men jag har nu för hela 
flottan ungefar 3 veckors föda, deraf jag hade kunnat dela 
med mig, om jag vetat derutaf, men jag är sällan nu mera 
rädfrågad, innan J£^ får en befallning, som oftast icke kan 
verkställas eller ock är utan ändamål. 

Aususti d. 6 bittida om morgon utskickade jag löjtnant 
Axel Cronstedt med recognoscer-slupen åt Aspön och Fredriks- 
hamn att recognoscera. Förmiddagen reste jag med general 
Siegeroth till Kymene gård att i underdånighet uppvakta Kongl. 
M:t. Kungen befallte mig ensam in till sig. Jag fann honom 
dä uti en beklagansvärd ställning, ledsen, osäker, villrådig, för- 
tviflad och misstrogen. Han var emot mig ganska nådig, be- 
klagade sig med tårar uti ögonen och sade, att han nu ser, 
det han låtit narra sig att i otid börja detta kriget, med mycket 
mera; talte sjelf om att för arméen felades både mat och 
kläder, ja allt hvad nödvändigt är, inga hästar fins hvarken 
för tross eller artilleri. Jag sade efter min vana nog upp- 
riktigt mina tankar och jag var äfven till tårar rörd, bad kungen 
på det ömmaste tänka på fred eller åtminstone stillestånd, 
hvarigenom han kunde få tid att sätta arméen i tjenstfardigt 
stånd, det han nu icke är. Men fred ville herren dock all- 
deles icke tänka uppå, han ansåg skamligt begära den, och 
yttrade sig några gånger nog besynnerligt. Jag blef befallt till 
middagen och återreste om afton till flottan med Siegeroth och 
Strömfelt, som voro lika bedröfvade som jag öfver ställningen. 
Allt boffolket voro nedslagne, yttrade mycket missnöje mot 
kungen, ja på ett sätt, som ofta förargade mig, ty jag har så 
ofta hört, huru samma folk smickrat honom. — Baron Gust. 
Armfelt frågade mig hvad nu vore att göra? Jag vet icke, 
svarade jag. Ja, sade han, nu är här intet annat parti än skicka 
någon uti arméens namn, som begär fred af kejsarinnan. Den 
vore väl galen, som åtog sig en sådan kommission, var mitt 
svar, då han ville försäkra mig, att kungen nu intet högre 
önskar än fred, på hvad sätt det sig hälst göra låter. »Hvar- 
före b^är han då ej den?» Nej, det gör han intet, svartes 
mig. 



30 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 

Aug. d. 7 om morgonen återkom Cronstedt med rapport 
att ryska örlogsflottan i förrgår passerade Aspön 32 segel stark 
och styrt kurs vester ut. — Kungen väntades till eskadren 
men kom intet. — Kl. 12 kom öfverste Klerker till eskadren 
och berättade, att en kurir kommit till högqvarteret, som med- 
fört den obehagliga tidning, att ryska flottan tagit skeppet 
Gustaf Adolph, fördt af öfverste Christiemin, tätt utanföre 
Sveaborg. 

Missnöjet är nu nog allmänt bland alla tänkande uti ar- 
méen. De fleste cheferne vid general Siegeroths corps voro i 
dag hos mig om bord, deribland äfven öfverste Klingsporre 
för Dalkarlame; de talte alla ganska högt, klandrade kriget 
och hela tillställningen. De bådo mig föra ordet hos kungen 
och på allés deras vägnar lägga i underdånighet tillståndet för 
dess fötter och tillstyrka frid m. m. Jag svarade härtill, att 
jag icke underlåtit vid alla tillfallen med den uppriktighet, jag 
anser vara en undersåtes och embetsmans ovilkorliga pligt, 
säga mina tankar, men att jag så mycket mindre kunde åtaga 
mig något ordförande, som de fleste af dem voro äldre öfver- 
star än jag m. m. Baron Klingsporre yttrade sig mycket ifrigt, 
att han nog skulle säga Kongl. M:t sanningen. 

Arméens flottas officerare, i synnerhet af svenska eskadren, 
yttrade äfven mycket missnöje och att de uti mina händer helt 
och hållit öfverlemnade deras öden uti denna brydsamma och 
förtvifladt utseende sakemas ställning. Jag stillade dem, bad 
dem vara tranquile och fullgöra sine skyldigheter, hvarom de 
mig alla försäkrade. 

Kl. \!2 5 e. m. fick jag bud komma upp till Kongl. M:t. 
Jag reste straxt med flere af cheferne; några voro der förut. 
Jag kom upp till Kymene kl. 6 och blef genast inkallad allena 
till konungen, som syntes ganska ledsen och villrådig. Han 
läste för mig hertig Carls rapport om ryska flottans ankomst 
utanföre Sveaborg och Christiemins olycka, som blifvit jagad, 
stött med skeppet och utan skott tagen, besättningen bortförd 
pä ryska flottan och skeppet uppbrändt. — Konungen frågade 
mig hvad jag nu t>'ckte han borde göra? Jag svarade, att då 
allt hvad som erfordras till krigets kraftiga utförande synes 
brista och fattas på alla ställen, lärer icke annat medel vara 
öfrigt än tänka uppå fred eller åtminstone stillestånd, kalla 
ständerne och rådgöra med dem om utvägar till krigets förande, 



KRIGET I FINLAND I788. 3 1 



om fred ej kan erhållas. — Jag talte äfven om arméens miss- 
nöje, som ej lofvar särdeles framsteg. — Kungen frågade mig» 
hvaröfver de voro missnöjde.^ Jag svarade uti all underdånighet, 
men med möjligaste uppriktighet och dristighet, att de voro 
det derfbre, att kungen, utan att hafva krigsbehofverne sam- 
lade, utan att hafva krigsplanen utstakad och utan att dertill 
vara nödsakad, börjat ett krig, som är tvärt emot regerings- 
formen; ett krig, som visst icke lofvar inkräktningar, men som 
genom dess enorma kostnad ruinerar riket, fördjupar det i 
skulder, som aldrig kunna betalas, om det ock en gång skulle 
kunna slutas utan vidare förluster. — Kongl. M:t blef otålig, 
yttrade sig, det han ej tänker begära fred, ej heller kalla rik- 
sens ständer, af hvilka han ingen hjelp väntade sig; talte om, 
att han säg sig öfvergifven af alla menniskor, men att icke 
desto mindre äran vore dess föremål och blir ensam qvar- 
stående, om hela arméen skulle lemna honom, med mycket 
mera^ som utmärkte, att herren var mycket orolig, brydd och 
villrådig, men tillika ganska misstrogen. — Jag bod väl till 
försäkra om min uppriktiga tillgifvenhet och välmening, att 
det vore konungen och riket jag genom mina råd ville frälsa, 
men jag fick dock sluteligen några förebråelser, dem jag tager 
Gud till vittne, att jag aldrig förtjent. Han sade mig äfven, 
att han icke efterskickat mig för att tala politique, som jag 
icke förstår, utan för att tala om militäriska saker och bedy- 
rade, att han icke går ett steg tillbaka. — Jag afträdde. Baron 
Klingsporre först och någre andre sedan inkallades och en 
stund derefter blef conseille, närvarande H. K. M:t, general- 
löjtnanten baron Hampus Mörner, generalmajorerne Siegeroth, 
Plåten, Hermanson, öfverstarne Klingsporre, Hamilton, jag, 
Wrede, Armfelt, Lilljehorn, Cederström, öfverstelöjtnanten ba- 
ron Lantingshausen. Konungen uppläste hertig Carls rapport 
och frågade hvad uti närvarande ställning general Siegeroths 
armée och galererne borde göra. Ingen ville sig yttra utan 
sago hvar på annan och proponerade, det jag borde mig först 
yttra, emedan proposition hade så mycken rapport på sjö- 
sakeme. — Jag yttrade mig då, att som magasinerne lära vara 
uti ett ganska slätt tillstånd, med arméens beklädning och tross 
icke heller lärer vara bättre beställt, provianten uppå skär- 
gärdsflottan om några dagar förtärd, stora flottan efter allt 
utseende instängd uti Sveaborgs hamn, så lärer inga framsteg 



32 KRIGET I FIKLAND 1 788. 



mera denna campagne vara att förmoda, och då finner jag 
nödvändigheten fordra att låta galererne gå till Borgå, der 
debarquera general Siegeroths corps, emedan de här icke kunna 
subsistera och törbända behöfvas der att betäcka egne strän- 
der, sedan fiendtliga flottan blifvit så alldeles mästare uti 
sjön; att finska eskadren, som jag icke heller ser här längre 
kunna göra nytta, går till Svartholm och fattar posto, samt 
lemnar en fördelning lätta fart>'g qvar vid Kutsalö och en vid 
Kungshamn, så länge arméen innehar dess nuvarande ställning 
m. m. Härmed conformerade sig alla, äfven Kongl. M:t, som 
befallte mig verkställa allt hvad jag sjelf proponerat. Ofverste 
Klingsporre, som i dag morgons hotade att säga Kongl. M:t 
så mycken sanning, blef nu utnämnd till hufvudman för krigs- 
kommissariatet med full magt och myndighet, hvarföre han dess 
underdånigste tacksägelse aflade medelst en sirlig harangue, 
full af lagt smicker, som gjorde mig och flere, som honom 
några timmar förut hört, helt bestörte. Conseillen slöts kl. V\» 
10 om afton, hvarefter jag genast reste om bord. 

Aug. d. 8. Gaf jag ordres till öfverstelöjtnant baron Fleet- 
wood att med turuma-eskadren gå till Svartholm. 

Aug. d. 9. Beordrade jag Rosenstein att med galererne 
gå till Borgå. Vi lyfte ankar helt tidigt om morgon. Ja^ 
seglade med lotsjakten förut, gick in uti Långholms hamn för 
att bese den och kom middagstiden till Kungshamn, dit ga- 
lererne ej hunno förr än om afton sent, emedan det blåst mot 
hela dagen till mot afton, då det alldeles lugnade ut. 

Styckjunkar Nicander mötte mig med en roslagsbåt lastad 
med kulor; han berättade ytterligare, att Ryssarne gå utanför 
Sveaborg, der vår flotta ligger blockerad, och att de bränt 
Christiernins skepp ej långt frän fästningen. Orlogsjakten Col- 
ding kommande från Karlskrona med tågvirke etc. har Ryssen 
tagit, men skickat i land passagerare och till hertigen aflemnat 
alla bref ouppbrutne, hvilket så mycket mera hedrar våra bar- 
bariska fiender, som allmänna ryktet instämmer häruti, att alla 
från Sverige till arméen kommande bref öppnas å våra egne 
postkontor. 

Den 10 loverade jag ifrån Kungshamn till fjärden utan- 
före Svartholm, der eskadren låg. 



KRIGET I FINLAND 1 788. 33 



Den U. Gingo galererne förbi och till Borgå. Jag reste 
in till Lovisa, uppvaktade hertig Fredrik, som befallte mig till 
middagen. Hertigen var ganska ledsen och missnöjd, talte om 
sin egen ställning, huru han på allt sätt negligerades, och vi- 
sade mig ett memorial han höll på att skrifva till kungen, 
hvaruti han begär att få göra tjenst som öfverste för sitt rege- 
mente. Han berättade mig att kungen fått en beskickning 
från Danmark att, om kungen ej inom 2:ne månader arran- 
gerar sig med kejsarinnan, så nödgas de i följd af sina kon- 
ventioner med Ryssland förklara Sverige krig. 

Jag träffade Hartmansdorff, som berättade, det uti Hel- 
singfors vore ett fasligt missnöje och att ryska flottan vid Hangö 
couperat kommunikation med Sverige. 

I staden taltes om riksdc^, hvartill jag dock sätter föga 
tro i anseende till hvad jag sjelf hört monarken sig härom 
yttra. 

Aug. d. 12 om afton fick jag kungens befallning att skicka 
en udenma till Svenska sundet och beordrade löjtnant Axel 
Cronstedt med den gamla udama att dit afsegla. I dag hörde 
jag omtalas öfveradjutanten majoren Jägerhorns tillfångatagande 
på ett nog besynnerligt sätt, som till åtskillige gissningar ger 
mig anledning. 

Oen 13 mot afton fick jag bud ifrån öfverstelöjtnant ba- 
ron M[unc]k med begäran, att jag genast skulle komma upp 
till Lx>visa, det jag gjorde, och fick då af M[unc]k veta, att 
finska regementernas chefer skickat Jägerhorn till Petersburg 
att fråga kejsarinnan, om hon med nation ville handla om fred. 
Han visade mig sjelfva koncepterne till noten, Jägarhorn med- 
fört till kejsarinnan, ett förbund mellan en stor hop finska 
officerare och general Carl Armfelts bref till Kongl. Maj:t, 
hvaruti han allt detta berättar. — Carnal hade hitfört dessa 
dokumenter och baron M[unc]k syntes med dem ganska nöjd, 
till dess jag yttrat mina tankar, att jag ansåg alltsammans 
ganska illa öfverlagt, till ändamålet intet tjenande, men i högsta 
måtto vådeligt för dem, som dessa papper underskrifvit. — 
Baron Carnal ankom, som helsade mig från general Armfelt 
med flere och frågade, om jag ej ville ta del uti hvad de gjort. 
Jag yttrade min högsta förundran öfver alltsammans och hade 
svårighet vänja mig tro, det general Armfelt de uppvista doku- 

Aftckarsvärds Minnen. 3 



^4 KRIGET I FINLAND 1 788. 



menterna underskrifvit, och bad honom berätta, det jag uti 
ingenting kunde deltaga, men att jag önskade dem all lycka, 
så vida jag vore fuUeligen öfvertygad, det deras afsigt är 
rikets frälsning. 

Jag hade fStt ordres från hertig Carl om några skärgårds- 
fartygs afsändande, hvarföre jag skickade major Ankarheim, 
som var min flaggmajor, till Kongl. M:t med förfrågan. 

Augusti d, 14. E. m. reste jag åter upp till Lovisa. Det 
hördes då ingenting. Allt är ännu tyst och stilla, alla omtalte 
att kungen är vid godt humeur, oaktadt han redan i går fått 
general Armfelts bref. Baron Carnal kom äfven från hög- 
qvarteret och berättade, att kungen håller mycket god mine 
och att allt der var ganska tyst och stilla. 

Jag var hos hertig Fredrik, som talte mycket om sin egen 
ledsnad och egna affärer. Han visade mig kungens ordres, dä 
generalbefälet i Helsingfors under konungens resa till gränsen 
honom uppdrogs. De innehöllo, att han i alla saker skulle 
rådfråga general ToU och baron Raijalin, samt aldrig decidera 
emot deras råd; men desse begge herrar hade tillstånd att ad 
mandätum expediera allt hvad de ville och sedan rapportera 
hertigen; att om någon af de andre generaleme eller öfver- 
starne skulle göra remonstrationer emot ToUs och Raijalins be- 
slut, skulle hertigen dem genast derom underrätta, men lika 
fullt genast verkställa hvad de tillstyrkt m. m., allt i samma 
stil, som för ei^ prins och kungens bror synes vara nog hårdt. 

Den 15 återkom Ankarheim med befallning från Kongl. 
M:t, det jag skulle till hertig Carl afresa för att med honom 
öfverlägga och besluta hvad anstalter uti skärgården borde 
vidtagas. 

Den 16 seglade jag till Borgå och derifrån landvägen till 
Helsingfors. 

« 

Den 17 uppvaktade jag hertigen, som syntes rätt nådig, 
approberade mina projekter och bad mig sjelf expediera ordres 
derom. 

Aug. d. 18 återreste jag sjövägen först till Borgå och kom 
till eskadren för Svartholm d. 2i:e kl. 5 om morgon. 

Jag hade då för mig ombord general Carl Armfelts billet, 
hvaruti han försäkrar mig om sanningen, att han med flere 



KRIGET I FINLAND 1 788. 35 



verkeligen underskrifvit de för mig uppviste dokumenter. Denna 
biilet var daterad d. I5:e. 

Jag fick kungens befallning att låta galererne afsegla till 
Sveaborg; uti dessa ordres voro flere kontradiktioner, som 
äskade förfrågningar. 

Jag fick bref af en vän ifrån Åbo, att en calomnie der 
blifvit utspridd och af generalen och landshöfdingen Magnus 
Armfelt mycket understödd, nemligen att jag bataille-dagen d. 
ij:e juli haft order med arméens flotta utlöpa men sådant 
vägrat, hvarigenom den så mycket omtalte segren blifvit mindre 
fullkomlig än den annars kunnat bli. Jag reste derföre in till 
I^visa, uppvaktade hertig Fredrik och berättade honom den 
orättvisa man gör mig, hvaröfver han mycket förargades, och 
erböd sig genast att gifva mig dess nådigste betyg, hvad 
han i den delen hade sig bäst bekant, det jag ock genast 
erhöll af honom sjelf underskrifvet och med dess sigill be- 
kräftadt. 

Sjelfva nations esprit eller tankesätt har på en tid fått en 
besynnerlig och olycklig ton. De gröfsta osanningar spridas 
och antagas icke allenast om allmänna affärer utan ock om 
enskilte personer. De oskyldigaste, de renaste afsigter och 
uppsåt förtydas. Den vältänkande, den dygdige undersåten 
och medborgaren blir misstänkt, misstrodd och förföljd, blott 
uppå den nedrige och ilskefulla beljugarens sanningslösa och 
ofta orimliga angifvelser; och hvem är denne anklagaren .^ Icke 
sällan den, som nyligen försäkrat om den uppriktigaste vän- 
skap. Hvilken absurd beskyllning gör man icke här både mig 
och arméens flotta. Om jag hade fått ordres, hur hade jag 
utan ansvar kunnat vägra fullgöra dem; men om jag fatt ordres 
rich gått ut, just när första skottet small, så hade likväl icke 
det minsta kunnat uträttas. Bataillen stod 8 å 9 mil från Svea- 
borg, om icke ännu längre bort; vinden var s. o., mest lugnt, 
således för mig motvind. Jag hade genom lovering och rodd 
omöjeligen kunnat hinna bataille-fältet på mindre tid än 18 
timmar, som då varit 13 timmar efter bataillens slut eller unge- 
fär samma tid vår flotta började synas qtanföre Sveaborg. Vår 
flotta började redan under sjelfva bataillen styra rumskots undan 
vind, hvarmed kontinuerades, tills hon vid Sveaborg inlöpte, 
och ryska flottan styrde hela natten efter vår, hvilket flere 
amiralitetsofiicerare mig berättat. Hvad hade då varit för 



36 KRIGET I FINLAND 1 788. 



skärgårdsflottan att göra? Det oaktadt begärde jag likväl till- 
stånd att få utlöpa, som af de förtroende och magt ägande her* 
rarne motsades. 

Aug. d. 22. Om morgon reste jag till konungen vid Ky- 
mene, kom dit kl. 12 om middagen, fick efter någon väntan 
audience, presenterade min promemoria om galererne, som i 
nåder bifölls. Baron Gust. Armfelt hade sagt mig, att jag af 
kungen mycket misstänktes vara icke allenast delaktig utan 
nästan hufvudman för finska chefernes tagna steg vid Anjala. 
Jag sade derföre kungen, att jag sådant hört, och att så väl 
för att befria honom ifrån den orättvisan att oskyldigt miss- 
tänka en undersåte, som ock för att rättfärdiga mig sjelf an- 
såg jag för min underdåniga skyldighet försäkra, det jag om 
allt detta icke haft minsta kunskap, förr än flere dagar efter 
sedan Jägerhorn afreste, och att jag det kunde bevisa genom 
den billet general Carl Armfelt under d. I5:e mig tillskrifvit i 
anledning af det tvifvelsmål jag för baron Carnal yttrade, då 
han för mig första gången uppviste Anjala-skrifteme. Jäger- 
horn reste d. 9:6 och jag fick Armfel ts billet den i8:e. Jag 
försäkrade Kongl. M:t, att jag ingalunda approberar det steg 
finska cheferne tagit; men att jag är i hjerta och själ öfver- 
tygad, det de icke haft annan afsigt än att frälsa både konungen 
och riket. Kungen svarade, att han visserligen trott mig del- 
aktig uti hvad som händt och att det fägnade honom bli under- 
rättad om sitt misstag. Han sade att detta steg åsyftade den 
af general Sprengtporten länge påarbetade independencen af 
Finland. Jag åter försäkrade, att sådant aldrig kunde vara 
deras tanka m. m. Monarken syntes efter denna explikation 
något mera vänlig och nådig, men dock misstänksam. 

Man hade vid min ankomst berättat mig, att öfverstelöjt- 
nant Törning blifvit utnämd till upprättande af en skärgårds- 
eskader uti Bohuslänske skärgården. Jag frågade derföre härom 
kungen, som med ja besvarades och tillika mycket beröm för 
Törningen, som hans vanliga skryt honom förvärfvat och jag 
önskar han i längden måtte förtjena. Med Törningen voro 
kommenderade löjtnanterne Öländer, Axel Cronstedt och Malm< 
sten samt fänrikarne Klick och Brummer, allt mig oåtspordt, 
men allt sådant tycks höra till ordningen af detta kriget. Desse 
unga officerare voro med denna kommendering föga nöjde och 



KRIGET 1 FINLAND 1 7 88. 37 



förfr^ade sig hos mig, om de ej kunde sig densamma undan- 
bedja, hvilket jag afstyrkte. 

Jag befailtes spisa med konungen och afreste genast efter 
måltidens slut och kom sent om afton till eskadren. 

Konungens resa till Sverige omtaltes och att hertig Carl 
skulle få befälet till lands och sjös. 

Augusti d. 23 reste jag in till Lovisa, spisade middag hos 
hertig Fredrik, som var mycket nådig men i högsta grad miss- 
nöjd, att icke han utan hertig Carl (år befälet öfver arméen, 
då kungen reser. 

Jag träffade många chefer och andre officerare utur arméen, 
som alla visa mig en smickrande vänskap och förtroende. 
Mänga frågade mig hvad nu vore att göra och jag sade dem 
efter min öfvertygelse att blott afvakta tiden och dess händelser. 

Den 24 var jag med general Siegeroth på Svartholms fäst- 
ning. Kl. 12 om natten passerade öfverstelöjtnant Töming, 
var äfven om bord för att taga afsked, då jag tog mig frihet 
saga honom starka sanningar rörande dess uppförande mot mig 
vid flere tillfällen och försäkrade honom, det han med all sin 
ondska icke kan göra mig minsta skada, men väl sjelf deri- 
igenom ådraga sig hederligt folks förakt. 

Aug. d. 25. Reste kungen frän arméen, passerade ganska 
hastigt Lovisa och låg om natten uti Borgå. Jag visste ej af 
dess resa, fick således icke tillfälle göra min underdåniga upp- 
vaktning. 

Aug. d. 26 var jag i Lovisa hos hertig Fredrik, som be- 
rättade, det han skiljt sig vid allt befäl och all befattning, 
samt ärnar resa till Sverige, och att kungen och han skiljts 
ovänner. 

I staden berättades det att öfverstelöjtnant Erik Abraham 
Leijonhufvud vid Nylands dragoner varit i går hos kungen, 
skickad af de sammansvurne Finnarne, att han varit länge inne, 
att kungen nekat öppna det bref han från general Armfelt 
medfört, att kungen hotat taga deras hufvuden, men lofvat 
dem alla nåd, om de ville be om förlåtelse och underteckna 
en honom förelagd skrift. Hvad Leijonhufvud härtill kunnat 
svara berättades ej med säkerhet, men han återreste genast till 
Anjala. 



38 KRIGET I FINLAND 1 788. 

Siegeroth berättade mig, att han försäkrat konungen, att 
de for honom komne rykten, det jag och generalen varit ovänner 
och att jag lagt hinder för Kongl. M:ts tjenst, vore allt ganska 
ogrundadt, hvilken upplysning han sade sig vara konungen 
skyldig. Konungen hade nekat sig hört sådant, dock har baron 
Gust. Armfelt sjelf berättat mig, att han hört konungen tala 
derom. — Jag talte äfven i dag vid öfversten baron Kling- 
sporre, som vid Fredrikshamns angripande och då han fick 
posteringen vid Mendolax samt efter återkomsten från Fredriks- 
hamn till Svensksund, var så ganska missnöjd med hela vår 
ställning, sade mig så mycken grannlåt, för det jag vågat föra 
sanningens språk för tronen och uppmuntrade mig pä allt sätt 
att dermed fortfara, samt då jag bad honom göra det sjelf, så 
högt yttrade dess föresats vara att säga monarken de starkaste 
sanningar och att en skyndsam riksdag vore enda medlet att 
hjelpa oss och riket ur den labyrint, hvaruti vi nu råkat. Denne 
samme baron Mauritz Klingsporre, som under tiden blifvit satt 
a la tete för kommissariatet, talte nu ur en hel annan ton om 
riksdags onyttighet, om vår enda skyldighet att lyda, men ej 
undersöka monarkens göromål. Om han fört samma tungo- 
mål för några dagar sedan, då han för sin trupp skulle gä 
fienden till mötes, vore härvid ingen anmärkning att göra, men 
nu kunde det gifva anledning till hvarjehanda. 

Mycket taltes i dag om svenske regementernes föresatser 
och sammansättningar att icke gå öfver gränsen; man frågade 
äfven min tanka härom, och jag styrkte alla att lyda hvad 
ordres som gifs till undvikande att fä skuld för allt det onda, 
som redan är beredt och nödvändigt måste inträffa. 

Allt tycks emellertid vara i största villervalla. Konungen 
är bortrest, hertig Fredrik reser, hertig Carl sägs få befälet till 
sjös och lands, men icke är det ännu kungjordt, man vet ej 
hvem man skall lyda. Misstroende synes sprida sig ut för hvar- 
annan, tankesätten allt mer och mer skingras, faltet öppnas för 
lycksökare att klifva upp på den, som är i vägen för deras 
egennyttiga afsikter. Bristeme fortfara, penningar felas, kläder 
felas för hela arméen, proviant fås kanske i dag för en dag, 

o 

i morgon får man vänta o. s. v. Åtskilligt taltes äfven om 
kejsarinnans propositioner, att hon ville göra fred med stän- 
derna men ej med kungen etc. etc, som ej lönar mödan till 
minnes föra, ty jag fick ingen tillförlitlig kunskap derom. 



KRIGET I FINLAND 1 788. 39 



Au8. Öp 27 e. m. reste jag upp till Lovisa, träfiade baron 
Mannerheim vid Åbo läns infanteri och kapten Troil vid Ny- 
lands dragoner, begge skickade från de samoiansvurne vid 
Anjaia med ett så kalladt avertissement, det de alla under- 
skrifvit; berättade mig, det flere regementen af svenska arméen 
redan förenat sig med dem, visade mig äfven underskrifter af 
Dal, Upplands. Södermanlands och Vestmanlands regementen, 
begärde få resa ut på flottan att der samla underskrifter, bvilket 
jag förböd och nekade äfven all underskrift för egen del, men 
lofvade att gema bidrs^a till riksdag hvad jag kunde. 

Kl. V2 ^ ^^ afton kom hertig Carl. Jag Aiötte honom 
med en mängd ofRcerare på gatan. Han berättade, att han 
hade öfverbefälet Så snart han i qvarteret inkom, befallte han 
mig in till sig, då vi hade enskilt samtal öfver en timme. — 
Jag beklagade mig öfver det misstroende, kungen visar mig 
och hvilket jag icke förtjent. Jag talte om Tömingens befäl, 
huru han tagit officerare, utan att jag vetat derutaf ; huru jag 
får ordres aflemna det ena fartyget efter det andra, utan att 
jag rådfrågas, då jag likväl tror, att alla operationer af arméens 
flotta i skärgården höra mig till att reglera, så länge man icke 
kan förebrå mig någon okunnighet eller begångne fel m. m. — 
Hertigen frågade då, om jag misstyckte, att han tagit några 
fartyg härifrån till vestra skärgården; jag svarade det jag icke 
kunde sådant misstycka, men att jag tror dessa fartyg ändå 
borde stå under mitt öfverbefal och att jag ansåg hertigens 
mening sådan, när jag å Sveaborg emottog dess ordres härom. 
— Han sade då, att hans mening äfven varit sådan pgh att han 
gifvit Stedingk befälet i vestra skärgården, men 9tt han skulle 
få ordres stå under mig. — Jag yttrade derpå mitt missnöje 
öfver ett rykte, i Åbo blifvit utspridt, det skulle jag d. i/ie 
juli haft ordres med skärgårdsflottan utlöpa, men sådant vägrat, 
hvarigenom svenska flottans seger icke blef så fullkomlig och 
total, den annars kunnat bli. — Hertigen försäkrade, det h varken 
han eller någre på flottan hyste dylika tankar och sade sig vara 
skyldig i den delen justifiera mig äfven skrifteligen. Derefter 
befallte mig hertigen att säga mina tankar om allmänna ställ- 
ningen, det jag länge vägrade och i all underdånighet bad att 
hertigen ville förskona mig ifrån, men då han enträget ålade 
mig att tala i detta ämne, gjorde jag det med möjeligaste upp- 
riktighet och frimodighet. Herren syntes stundom nog häftig 



40 KRIGET T FINLAND 1 788. 



och hade flere ganska stränga utlåtelser, icke emot mig utan 
i allmänhet; saktade sig åter, utlät sig ofta, att han tänkte lika 
med mig, men nödgades agera tvärt emot dess öfvertygelse. 
Jag tog mig frihet erinra, att han gjorde bättre följa sin öfver- 
tygelse, då jag trodde honom göra både kung och rike större 
tjenst. Jag döljde icke mitt tvifvelsmäl om minsta vinst af 
detta krig, om möjligheten att längre fortsätta det utom stän- 
demas sammankallande för att få penningar, i brist hvarå allt 
redan stannat af sig sjelft med mycket mera. — Kan Ni då, 
sade hertigen, svara för två saker, om riksdag blir, för persecu- 
tion och blodsutgjutelse och för konstitutions bestånd. Jag sva- 
rade, att det åtminstone vore min och mångas föresats att 
hindra både persecution och blodsutgjutelse och hvad konstitu- 
tion beträffar tror jag den löper ingen fara, om kungen fritt 
öfverlemnar sakerne i ständernas armar och med fullt för- 
troende bemöter dem. Sluteligen syntes hertigen mycket böjd 
för lindriga utvägar, gjorde i den vägen de vackraste löften 
och sade sig vilja arbeta uppå att förena konungen och arméen 
m. m. Herren bemötte mig ganska nådigt, talade med mycken 
öppenhjertighet, sparde icke monarken dess herr broder, falide 
om honom åtkilliga stränga utlåtelser och bland annat berät- 
tade, det, då de höga bröderne skiljdes åt, hade konungen 
bland annat önskat sig äfven bli angripen af Danmark, hvar- 
öfver hertigen yttrade mycken förundran. Han berättade mig 
sluteligen, att Ryssarne nu ockupera Hangö med 2:ne fregatter, 
hvilka ditseglat, under det fregatten Trolle konvoijerat någre 
transportfartyg till Tvärminne. 

Jag återreste om afton till eskadren. 

Aug. d. 28. Voro många öfverläggningar å flottan rö- 
rande Finnarnes avertissement, projekterades äfven att hos Kongl. 
M:t bönfalla om riksdag jämte det vi skulle sammansvärja oss 
att alltid lyda hvad oss anbefalles och våra militäriska skyl- 
digheter till pricka i det yttersta fullgöra; dock togs icke något 
visst beslut, emedan jag sådant icke äskade. 

Den 29. Omtaltes mycket att hertig Carl skall hafva 
utlåtit sig vilja begära och utverka riksdag i hela arméens 
namn, äfven att Preussen och Frankrike åtagit sig skaffa oss 
en snar fred. — Jag för min del tror ännu hvarken det ena 
eller andra. Men att olyckan är hardt när, det tycker jag 



KRIGET I FINLAND I788. 4I 



mig hvar dag tydeligare se och spörja, ty hos nation saknas ett 
fritt folks dygder, ingen kärlek mera för fäderneslandet, intet 
mod, ingen ståndaktighet, ingen ära, ingen enighet och tro 
medborgare emellan. Egennytta och hofgunst synes vara de 
mål, hvarefter de fleste fika. 

Jag åt i dag middag hos kapten Kraemer på turuma Sällan 
Värre; det omtaltes äter att taga något parti relatift till Finnarnes 
avertissement men som fullkomlig enighet saknades, blef icke 
något vidare utaf. Jag afsade mig all befattning dermed. men 
besvarade general Armfelts billet af d. I5:e, hvaruti jag sade 
honom att någon öfverläggning varit om deras avertissement, 
men intet beslut taget, att den omtalte Finlands independence, 
man trodde dem vilja befordra, väckte mycken farhåga; att jag 
önskade kunna bidraga till fred, ro och lugn i landet och att 
i allt sådant de kunde räkna på mitt biträde. 

Aug. d. 31. Jag flyttade i går eskadren frän Svartholm 
till Kjefsalö redd. Man omtalar i dag, att Sprengtport skall 
vara i samtal och underhandling med de sammansvurne i An- 
jala och att Finlands independence der är i fråga. Man be- 
rättade äfven att Jägerhorn varit ganska väl emottagen i Ryss- 
land och fått af kejsarinnan en vacker ring och 400 ducater i 
resepengar. 

I går fick jag rapport af kapten Ramsay, det Ryssen med 
ett linieskepp, 2 fregatter och ett fartyg med skonerttackling 
•xrh mesanmast intagit Hangö udd och i dag berättade fänrik 
Kullberg, att de der anlägga batterier. 

Sept. d. 1 kl. 2 f m. fick jag hertigens ordres att skicka 
en mörsarebarkass och 3 kanonslupar till exc. VVrangels di- 
sp>osition att nyttjas vid Hangö: nytt bevis, huru litet de förstå. 
Mörsaren kastar på 900 a 1000 alnar och Hnieskeppet skjuter 
på 30CX), kanonsluparne kunna så delade hvarken föra subsi- 
stance med sig eller göra den nytta, de tillsamman kunde åstad- 
komma. 

Den 2 helt bittida om morgon fick jag hertigens ordres 
att uti en angelägen öfverläggning möta honom i Lovisa. Jag 
reste genast åstad och kom fram kl. 9 f. m. Eskadren hade 
jag gifvit ordres segla till Pellinge. — Hertigen var ledsen öfver 
Ryssames landgång vid Hangö, der de bränt några byar. Vi 
diskurerade om mått och steg deremot, han bad mig resa dit; 



42 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 

jag sade honom mina tankar om det ena och andra, och han 
gaf mig dess skriftliga ordres att åtaga mig hela skärgårdens 
försvar och dervid göra och låta hvad mig bäst syntes — detta 
var i sin ordning och hade alltid bort så vara, 

Derefter taltes om allmänna ställningen, den hertigen fann 
ganska bedröflig och önskade derpå ett snart slut. — Jag sva- 
rade, att han då borde taga något till ändamålet bidragande 
steg. — Han svarade dertill att, om cheferne eller corpserne 
ville adressera sig till honom och begära riksdag, ville han med 
allt allvar hos Kongl. M:t yrka derpå och äfven fred; han bad 
mig äfven att jag skulle öfvertala officerame på flottan att 
skrifteligen hos honom begära riksdag, det j^ lofvade göra, 
om han försäkrade, att deraf icke göra något annat bruk än 
till ändamålets vinnande, hvarpå han gaf mig sin hand. — Ja<^ 
yttrade mig vidare, att stillestånd vore det första man borde 
begära, det han äfven fann, men ville att Ryssarne skulle 
derom göra proposition och det trodde han skulle kunna ne- 
gocieras genom de sammansvurne vid Anjala. — Han önskade 
få ett samtal med storfursten, som nu är uti Fredrikshamn, 
och lofvade. agera uti det ena och andra, hvarefter vi skiljdes 
åt, sedan han visat mig det nådigaste bemötande. 

I går hade general Michelson med 400 jägare och några 
kosacker recognoscerat Högfors; de tillbakadrefvos af general 
Plåten och vi togo en jägare; någre sades blifvit till döds 
skjutne, vi fingo ingen hvarken död eller sårad. 

Jag återreste till eskadren. Hertigen följde i min slup till 
Svartholms fästning, och fick der se hela garnison paradera, 
de fleste utan både skor och strumpor med bara fötterna i 
smutsen, som efter regnet var ganska djup. — H:s excellens 
grefve Oxenstierna var äfven härtill vittne med många flere. 

Krigskassan var nu så tom, att hertigen måste i dag af 
egne penningar läna kommissariatet 600 rdr att betala det kött 
för omkringliggande trupper morgondagen bör utfalla och hvar- 
förutan ingen ville lemna en mark, emedan de redan hade be- 
tydlige fordringar. Detta berättade mig hertigen sjelf och 
grufvade sig jämmerligen. 

Under återresan träffade jag turuma Benlös utanföre Vård- 
skär, som genom en svår väderby förlorat dess förstång och 
udenma Ingeborg, som genom abordage med Thorborg för- 
lorat hela fockmasten. 



KRIGET I FINLAND 178S. 43 

Från Vårdskär gaf jag ordres till major Kraemer att med 
dess division kanonslupar stöta till mig uti Pellinge. 

Sept. d. 3. Lag jag med eskadren stilla uti Pellinge. — 
Jag frågade samtlige officerare af alla corpser, om de hos her- 
tigen ville göra någon begäran om riksdag i anledning af hvad 
hertigen sig derom till mig yttrat, som med ett allmänt Ja 
besvarades, hvarefter jag på allas anmodan författade denna 
skrift, hvarmed major v. Plåten vid Nylands infanteri till her- 
tigen afskickades: 

»Vi behöfva icke för E. K. H:t upprepa sakernas när- 
varande ställning. E. K. H:t, som nu eger omsorgen för allt, 
har sett allt och känner allt, lärer icke kunna neka sig de rö- 
relser, de känslor denna syn, denna kunskap hos hvar svensk 
man ofelbart uppväcker. 

»Som militärer hafva vi till denna stund våra skyldigheter 
efter yttersta förmåga sökt fullgöra och med den möjeligaste 
drift verkställt alla de ordres oss blifvit gifne. Vi äro äfven 
beredde att dermed hädanefter vid alla tillfällen fortfara; men 
som medborgare tycka vi oss icke böra med likgiltighet åskåda 
alla de olyckor, hvarmed detta kriget synes hota konungen, 
riket och hvar enskilt af oss och vara hemmavarande, sedan 
oförmodade händelser bragt sakerne i den ställning de nu äro. 

>Vi våga derföre i djupaste underdånighet underställa E. 
K. H:ts högt upplyste ompröfvande, om icke nu omständig- 
heterna tyckas fordra att vidtaga något skyndsamt och kraftigt 
steg, antingen till återvinnande af fred och lugn eller till ett 
mera verksamt krigets utförande på ett för oss sjelfve och na- 
tion mera hedrande sätt. 

>Vi se icke annat medel härtill än först ett stillestånd med 
våra fiender och genast derpå ett skyndsamt sammankallande 
af riksens ständer, på det de med konungen måtte få öfver* 
lägga och besluta, hvilket för riket är nyttigare, fred eller 
krig, och i följe deraf antingen negociera om freden eller an- 
skaffa medel och utvägar till krigets förande och till botande 
af de brister, hvilka så synbart till arméens nu iråkade viller- 
valla och belägenhet bidragit. 

»Skulle detta vårt tankesätt vara lyckligt vinna E. K. H:ts 
höga bifall, anhålla vi i djupaste underdånighet, det E. K. H:t 
å alles våra vägnar täcktes i nåder vidtaga de mått och steg, 



44 KRIGET I FINLAND 1 788. 



livilka snarast befordra vår önskan efter stillestånd och riksens 
ständers sammankallande; h varjämte vi vid allt hvad heligt är 
försäkra, det vi härunder icke hysa någon annan afsigt än 
hvad våra pligter oss ålägga som trogne och lydige under- 
såtare, välsinnade och redelige medborgare och rättskaffens 
soldater.^ 

Skriften var af alla officerare af alla stater på flottan 
underskrifven. 

Den 4 var motvind; jag seglade det oaktadt med lotsjakten, 
lofverade hela vägen och kom till Sveaborg om morgon derpå 
eller den 5:e september. 

Jag uppvaktade hertig Fredrik, som ännu var i Helsing- 
fors. — Jag berättade honom sakemas nu varande ställning 
och visade honom den skrift, vi gifvit till hertig Carl, hvar- 
med han icke var fuUeligen nöjd, emedan han till hertigens 
sin broders tänkesätt hyste mycken misstanka och fruktade., 
sade han, att både jag och arméen af hertigen bli bedragne 
m. m. — Jag resonerade länge och mycket med hertigen och 
böd på allt sätt till att betaga honom dess misstankar emot 
dess broder hertig Carl. — Derefter besökte jag generalen 
grefve Posse, som förklarade sig mycket glad att se mig och 
nöjd, att jag fatt befälet vid Hangö, ty han var ledsen vid 
hertigens många förfrågningar och reqvisitioner; bland annat 
har han äfven forfrågat sig, huru han skulle anse de fångar, 
han ämnade taga, antingen som krigsfångar eller som mord- 
brännare. — Denna fråga tyckes mig varit tids nog framställa, 
sedan fångarne äro gjorde, och dessutom borde man i anse- 
ende till krigets början vara glad, att sådan fråga icke väckes 
från annan sida. — Derefter reste jag ut på stora flottan, upp- 
vaktade hans exc. grefve Wrangel och visade mine ordres, 
hvaröfver både han och amiral Nordensköld syntes något för- 
undrade och flate. — Jag hade hört omtalas, att bemälte 
herrar låta tillreda 2:ne brännare for att nyttjas mot Ryssame 
vid Hangö, men som de icke for mig nämde derom, och 
jag icke heller insåg någon nytta deraf i anseende till de 
många hinder och omöjligheter att dem applicera, frågade jag^ 
icke heller derefter. 

Om eftermiddagen berättades, att hertig Carl redan gått 
in i arméens vuer, begär stillestånd, samtal med storfursten 



KRIGET I FIKLAND 1 7 88. 45 

och att han redan skickat en kurir till kungen att begära 
riksdag. — Motvind hindrade mig hela dagen segla. 

Den 6. Ännu motvind. — Jag reste derför åter in till Hel- 
singfors for att uppvakta hertig Fredrik, som i dag yttrade 
sig mera nöjd med ställningen, men dock alltid misstroende 
för hertig Carl, hvilket jag på allt sätt sökte undanrödja. — 
Hertigen visade mig kejsarinnans svar till finska öfverstarne, 
general Sprengtportens bref till general Armfelt och dess svar 
derpå, samt någre af de sammansvurnes bref till konungen, 
hvilket allt jag tillförne icke sett. Hertigen var ganska god 
och nådig, men mycket ledsen både öfver den allmänna och 
sin egen ställning. 

Jag träffade i Helsingfors baron Gust. Leijonhufvud vid 
kungens regemente återkommen från Lovisa; han berättade 
det större delen af arméen dels munteligen dels skrifteligen 
adresserat sig till hertig Carl om riksdag, att general Siegeroth 
med alla dess officerare skrifvit under, men öfverstarne Ström- 
felt och Schwerin icke, att Montgomeri och v. Otter varit hos 
hertigen såsom deputerade ifrån Finnarne vid Anjala, att de 
blifvit mycket nådigt emottagne, att Jägerhorn vore rest till 
storfursten att proponera samtal och stillestånd m. m. 

Svenska eskadren af arméens flotta förenade sig nu med 
hvad jag redan gjort i Pellinge och undertecknade enhälligt 
en skrift i samma ämne, hvarmed öfverstelöjtnant Rosenstein 
till hertigen afreste. 

Den 7 kl. 4 om morgon gick jag med lotsjakten till segels 
från Sveaborg men fick strax hård motvind och loverade 
hela dagen; 2:ne ryska fregatter följde mig ständigt helt nära 
utom skären. — Om afton måste jag ankra utanföre Porkala 
för öppna sjön och om natten växte en svår storm, att jag vid 
dagningen nödgades lyfta och länsa inåt skärgården och tog 
fast vid Bredskär i mil öster om Porkala. 

Den 9, sedan stormen något bedarrat, lyfte och loverade 
till Barösund. 

Den 10 motvind. Major Juslen ankom med en liten jakt, 
af exc. Wrangel beordrad att noga undersöka beskaffen- 
heten vid Hangö, och derom lemna rapport, uppgifva förslag, 
huru brannare der skola nyttjas och att vidtaga mått och 



46 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



Steg till skärgårdens fredande på andra sidan Hangö. ^— Detta 
förefaller mig nog besynnerligt, sedan hertigen uti allt detta 
både muntligt och skriftligen lemnat mig plein pouvoir och 
hvilka ordres jag för grefve Wrangel uppvisat. 

Mot afton blef jag inviterad af bergsrådet Hisinger att 
på dess bruk Fagervik i morgon spisa middag med hertig 
Fredrik, som väntades dit, stadd på resa till Stockholm. 

Den 11 reste jag med major Juslen och min adjutant löjt- 
nant Wallberg och min flaggmajor Ankarheim upp till Fager- 
vik. — Hertigen var nu åter mycket ledsen, fruktade att her- 
tig Carl icke uppfyller sina löften; visade mig ett bref från 
hertig Carl dat. d. j:c, hvarmed han var ganska missnöjd. 
Han sade sig nästan uppå min persuasion skrifvit hertig Carl 
till ett ömt bref, lyckönskat honom till befälet och (agnat sig 
öfver de rykten, att han med allvar skall åtaga sig arméens 
sak och rikets hjelp och tillbjuder sin tjenst, om han behöfver 
den. Härpå svarade hertig Carl, att det befäl han nu fått är 
honom mera besvärligt än agreabelt; att han skall söka ge- 
nom sitt uppförande vinna arméens fortroende; att hans före- 
sats är att understödja och försvara kungens makt och rättig- 
heter; att det är både hans och hans brors skyldighet att i 
nu varande vådeliga belägenhet biträda och hjelpa konungen, 
deras broder, hvars thron är vacklande. Han moraliserar 
mycket sin bror, säger att han bör glömma inbillade oför- 
rätter för konungens väl; att om han haft utlåtelser, dem han 
nu i själen ångrar, så böra de publiquement desavoueras 
m. m. Detta sista sade hertig Fredrik, att han icke visste, 
hvad det betyder, ty han svor vid sin heder, att han icke 
visste sig haft någon utlåtelse, den han ångrar. — Hertigen 
.hade äfven fatt bref af sin syster prinsessan, skrifvet efter 
konungens ankomst till Stockholm och som han supponerade 
på dess befallning. Hon lamenterar och ber hertigen ej komma 
hem, fruktar det skall göra honom tort i publiquen, ber honom 
förlika sig med kungen etc. etc. Hon berättar äfven i samma 
bref, att general Toll i Stockholm tält högt och oanständigt 
om kungen, sagt att han ger honom fan, sedan han velat 
uppoffra honom för egna afsikter, och att fan måtte tjena en 
sådan kung m. m. N. B. dessa begge bref, både hertig Carls 
och prinsessans, läste jag sjelf och hvad jag här anfört är 



KRIGET I FINLAND 1 788. 4/ 



blott någon del af deras innehåll. — Prinsen berättade, att 
Danskames anfall är utom all tvifvel, att fältmarskalk Scheffer 
skall föra befälet emot Danmark i Skåne och general Carl 
Hierta emot norska gränsen, hvars närmaste man är öfverste 
baron Gust. Armfelt. 

Bergsrådet Hisinger hade i dag fått bref från Stockholm, 
hvaniti berättades att riksdag varit mycket uti fråga, men att 
sedan kungen fått någre rådsherrar med sig emot riksdag, så 
blir den icke. — Hertigen var öfver denna tidning ganska 
ledsen och frågade mig hvad nu vore att göra. Jag svarade: 
blott afvakta tiden och med personlig försigtighet bereda sig 
att emottaga händelserna. — Hertigen var ganska nådig och 
tog af mig ett ganska ömt och nådigt afsked, hvarefter vi 
reste hvar till sitt. 

Den 12 seglade jag med vackert väder frän Barösund men 
fick straxt motvind med storm, loverade till Bussö, der jag 
måste taga fast för vädrets häftighet. 

Den 13. Loverade med stora eller så kallade chefsslupen 
till Tvärminne, der Stedingken låg med fregatten Sprengt- 
porten, turuma Norden, hemmema Oden, 2:ne galerer, 3 ka- 
nonslupar, 5 kanon-barkasser och en mörsare-barkass. — Straxt 
efter ankomsten besåg jag ryska cskadren vid Hangö från 
utkiksberget, dä bestående af 3:ne linieskepp, en stor fregatt 
<»ch ett fartyg med 3:ne master och skonerttackling. 

Den 14- Rapporterade hertig Carl, excellens Wrangel och 
.ceneral Posse min hitkomst samt skref följande handbref till 
hertigen : 

>E. K. H:t värdes icke med onåd anse, det jag vågar 
tillstå mig vara något mis:jnöjd öfver excellens Wrangels och 
amiral Nordenskölds förbehållsamhet rörande brännarne och 
major Juslens hitsändande, sä mycket mera oväntadt, som jag 
för dem uppviste E. K. H:ts ordres. Detta utmärker ett 
misstroende af dessa herrar till både mina insigter och mitt 
tankesätt, hvaröfver de ega ingen rättighet att döma, så länge 
ingen ting mig kan förebrås. Af sådan korsning uti ordres 
<xh befäl uppkommer oreda och oordning, alltid för Kongl. 
M:ts tjenst skadelige. Allt hvad hos mig står, skall jag dock 
söka sådant afböja. 



48 KRIGET 1 FIKLAND 1 7 88. 

»Med längtan väntar jag få höra, det E. K. H:ts samtal 
med storfursten till £. K. H:ts nöje aflupit. Jag starkes dä i 
det glada hopp, att försynen utsett E. K. H:t att frälsa vårt 
fädernesland från den yttersta våda. 

>Det ädelmodiga löfte E. K. H:t gifvit oss har något 
skingrat de tjocka moln, hvilka hos hela landet injagat fasa 
och förskräckelse. Ty, min allemädigste herre, icke är jag 
den enda, som vid detta besynnerliga krigets början fruktade 
att innan slutet få se kronan vacklande på en älskad konungs 
hufvud, riket styckadt, undersåtarne mördade, brände och sköf- 
lade, kanske icke ensamt af utländska fiender, utan äfven 
genom det raseri, som alltid utmärkt borgerliga krigen i alla 
länder; men jag är kanske om icke den enda en af de få, 
som vågat med sanningens färger måla denna tafla for ko- 
nungens ögon, och den erkänsla, jag trodde mig vara min 
konung och välgörare skyldig, ålade mig detta steg. Konun- 
gen misstyckte min uppriktighet och tror mig förtjena dess 
misstankar. Jag oroas deröfver, men mitt samvete tillfreds- 
ställer mig. Sanningen, för monarkeme med så mycken om- 
sorg döljd från vaggan till grafven, blir sällan behagelig, och 
hvad konst för smickrarens lena tunga och välljudande röst 
att förtyda en allvarsam krigsmans renaste afsigt.^ 

>E. K. H:t, jag fruktar ännu detta kriget aldrig lyckas, 
om det längre fortsattes mot nations önskan och bifall. Med 
nations bifall blir kriget lagligt och då först kan hvar och en 
fullgöra sin skyldighet med det mod, med den entusiasm kär- 
leken till fäderneslandet och öfvertygelsen om en rättvis sak 
ger. — Med nation menar jag riksens ständer, och icke en 
stor stads pöbel, ty den stenar i dag den de i går buro på 
sina armar. — E. K. H:t ser nu för sig ett tillfälle att med 
den vackraste, den menskligheten mest hedrande gerning for- 
eviga sitt namn, förena konungen med sitt folk, återställa ord- 
ning i arméen, frälsa riket, som står på branten af den dju- 
paste afgrund, redan till fall lutande, och afvärja alla de olyckor, 
som synas hota hvar enskilt medboi^are. Hvad E. K. H:t 
då skall blifva älskad af konungahuset, välsignad och vördad 
af nation nu och i evärdeliga tider; och hvad är deremot all 
den krigsära E. K. H:t ännu kan hoppas vinna med en hand full 
folk mot en mycken öfverlägsen och en [i skicklighet] jämlik 
fiende, med en armée, full af brister och osäker om sina 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 49 



skyldigheter. Om ock segrarne skulle öfverträffa all förmodan, 
kan dock segervinnaren icke vänta sig hvarken vördnad, be- 
undran eller välsignelser af undersåtare, hvilka kriget höljt 
med olyckor. 

?Min allranådigaste herre, tag icke denna min dristiga 
öppenhjertighet onådigt. E. K. H:t har befallt mig tala upp- 
riktigt och jag blott lyder. Tiden skall rättvisa mig för Kongl. 
M:t, för E. K. H:t och för hvar man, det jag aldrig menat 
konungen och riket illa, aldrig glönft hvad jag är konungen 
skyldig, aldrig trögt uppfyllt mina skyldigheter, och att brist 
af tillfälle eller de misstankar, hvarmed jag oskyldigt blifvit 
straffad, är törhända skulden, om jag icke alltid gagnat så 
mycket jag önskat. 

vMed undersåtlig djup vördnad utber sig nåden till döds- 
stunden få framhärda» etc. 

lUnderdånigste apostill. — Nu inseglar åter 2:ne ryska 
örlogsskepp till Hangö redd, så att de med dem blifva åtta 
skepp och fregatter. Gud gifve E. K. H:t kunde utbyta denna 
postering emot Högfors och Kymmene, ty jag ser ingen möj- 
lighet att tvinga dem gå härifrån. Skärgårdsflottan är ännu 
icke hit ankommen.^ 

Sept. d. 14. Kl. 9 om afton afgick jag med öfverstelöjtnant 
baron Ollonberg, som var chef för landttrupperne vid Tvär- 
minne, och öfverstelöjtnant Stedingk samt flere officerare under 
eskort af 60 man Helsinge soldater, 24 lifdragoner till häst 
och 12 lifdragons-jägare till fot till Hangö udd landvägen i 
tanka att derifrån recognoscera fiendens ställning. Infanteriet 
kommenderades af kapiten v. Plåten och dragoneme af kornett 
Spankov under ryttmästare Hisinger. Jag hvilade vid Sandby 
och ställde marschen så, att jag vid dagningen kom fram till 
stället, der Hangö by stått och hvarest nu endast fans 14 a 
15 lutande eller nerfallne skorstenar, hvilka tillika vittnade 
om Ryssarnes barbari och krigets grufligheter. Sedan så väl 
avenueme till byen som skogen mellan byen och stranden 
blifvit noga undersökta och allt befunnits fritt från fiender, em- 
busquerade jag små trupper på tvenne ställen, der efter bönder- 
nas berättelser Ryssarne vanligen gå i land dels att hämta 
vatten, dels att exercera med handgevär, som de stundom 
skola bruka. Embuscaden bestod af 25 man på hvardera 

Anckarsvärds Minnen. 4 



50 KRIGET T FINLAND 1 788. 

Stället, resten af truppen stod uti byen såsom corps de re- 
serve. Jag recognoscerade från flere ställen vid stranden och 
i skogskanten och befanns då trenne 2-däcksskepp om 66 till 
74 kanoner, en mycket lång och stor fregatt med 15 portar 
i laget på hvar sida, en mindre fregatt om 32 kanoner och 
ett lågt fartyg om 20 kanoner med skonerttackling och mesan- 
mast, alla till ankar på sjelfva inomskärsleden mellan sjelfva 
Hangö udde och Lerg^nmden, det yttersta skeppet till öster 
ungefärligen 1,000 alnar från Lergrunden men det vestersta 
längre än kanonhåll frän sjelfva Hangö udde. Alla skeppen 
lågo om för svaj men syntes hafva spring ute på alla sidor. 
Den ena fregatten om 32 kanoner inkom i går. Befal- 
hafvaren öfver denna eskader var en engelsman vid namn 
Trevenen. Ett skepp kryssade utanför inloppet, men så långt 
ut, att man ej säkert kunde urskilja om det var skepp eller 
fregatt. Emellan norra och södra Lergrunden var en estacade 
af kablar och stockar sträckt tvärs öfver farvattnet och till 
dess försvar en liten vakt af några man på södra grundet. 
Kl. något efter 10 kom en slup och en barkass, begge arme- 
rade och barkassen bestyckad med 4 nickor roende åt landet 
midt före den östra embuscaden; jag var då vid den vestra, 
satte mig genast till häst och skyndade till stället men hann 
ej längre än till byen, innan det small, emedan en af embus- 
caden af hetta stigit upp för att ge fyr, då de ännu voro 30 ä 
40 alnar från land, hvarvid Ryssarne genast vände och vexlade 
salvor med våra samt sköto med nickorne, så fort de hunno. 
Jag kom snart ner till stranden och just då jag steg 
af hästen, gick mig en nickhakekula tätt förbi bena. Det 
syntes tydligen att folk föllo i slupen och man hörde äfven 
jämmerrop, och slupar från de öfrige skeppen ankommo och 
bogserade barkassen ur vägen. Tvenne midtföre liggande linie- 
skepp hade emellertid medelst upphalning af deras spring, 
vändt bredsidan till och började kanonera, så snart barkassen 
kom ur vägen, men som ingenting vidare kunde uträttas, drog 
jag trupperne tillbaka in uti skogen. — Skeppen sköto endast 
från undre lagen och deras kulor hunno väl fram, en gick 
mig ganska nära öfver hufvudet, sedan jag äter satt mig till 
häst och med lotsen red ner på strand för att ytterligare se 
deras företagande. Sedan begge skeppen tillsamman skjutit 
några och tjugo skott, upphörde kanonaden. Jag afmarsche- 



KRIGET I FINLAND 1788. 5I 



rade derpå/ tillbaka åt Tvärminne, sedan icke vidare var att 
uträtta. 

Straxt efter min ankomst till eskadren om afton kom 
kapiten Sjöman med hertig Carls bref af d. I3:e. Jag skref 
underdånig rapport till hertigen, som jämte ett handbref af- 
gick med Jehu 

den 16 kl. V2 5 ^^ morgon. 

Den 17 om e. m. gick en af ryska fregatterne till sjös 
från Hangö. — Jag skref både rapport och handbref till her- 
tig Carl med fänrik Blom och skref äfven till hertig Fre- 
drik uppå Åbo. Jag beordrade öfverstelöjtnant Stedingk att 
resa till Jungfrusund och Åbo att påskynda försvarsanstal- 
teme på den sidan jämte transporterne, som nu komma att 
gå till Lappviken. — Uti mitt bref till hertig Carl begärde 
jag kläder för mine nakne besättningar och bad honom äfven 
befalla landshöfd ingen tänka pä uslingarnes bergning, hvilka 
genom Hangö och Tecktoms byars brinnande förlorat allt och 
blifvit husville. 14 hushåll, männer, hustrur och barn, lågo nu 
i skogen utan både kläder och föda, kanske hade de svultit 
ihjäl, om jag icke från flottan underhjelpt dem både med mat 
och penningesammanskotter. 

Den 19. Recognoscerade jag ryska flottan vid HangÖ sjö- 
ledes, satte i land på norra Andalsskäret och uppehöll mig 
der 2:ne timmar, under hvilken tid jag lät 2:ne kanonbarkasser 
och Löparen kryssa nog nära ryska flottan. — Chebequen 
förde ut varp och lade sina åror tvärskepps, att jag trodde 
han ville komma emot oss, han lyfte äfven ankare, men fälde 
det åter och låg stilla, tills jag gick bort, då den halade sig 
närmare landet mellan skeppen och sjelfva udden. Den stora 
fregatten gick till sjös. 

Den 20. Skickade jag rapporter och bref till Sveaborg 
med Löparen. 

Den 22 om morgon syntes utanföre Hangö flere stora 
köpmansfartyg med engelsk flagg och ett ryskt linieskepp. 
Ett fartyg likt den så kallade chebequen med skonerttacklin- 
gen, som förut ligger vid Hangö, kom i dag in på redden 
med ett stort engelskt köpmansskepp, hvarpå rysk vimpel 
sedan hissades. 



52 KRIGET I FINLAND 1788. 

Om e. m. kom grefve Oxenstierna vid Osterbottningame 
och förde med sig hertig Carls bref af den iy:e jämte många 
obehagliga rykten från Sverige. 

Den 23. Skref jag åter till hertig Carl om ställningen, 
om penningebristen, om omöjligheten att med de moyens jag 
hade delogera Ryssarne från Hangö, h varemot den sena års- 
tiden äfven lägger oöfvervinnerliga hinder. Jag begärte äfven 
tillstånd få resa till Sveaborg. 

Den 25 om afton kom Fleetwood med resten af eska- 
dern. — I går inkom åter på Hangö redd en fregatt och 
ett stort köpmansskepp, så att nu ligga der 2:ne linieskepp, 
3:ne fregatter, 2:ne chebequer och 2:ne stora köpmansskepp. 

Den 26. I dag inkom till HangÖ en liten fiendtlig örlogs- 
brigg. 

Den 28 om morgon kom stallmästare Otto Bruce från 
Sverige och lemnade mig hertig Fredriks bref af den 23:6. — 
Han gjorde bedröfvande berättelser om tillståndet i Sverige, 
om espriternas jäsning emot arméen i anseende till de många 
osanningar, som spridas, huru kungen, dels sjelf, dels genom 
Armfelt harangerar Dalallmogen och retar den mot adeln 
och annat honett folk. Alla förståndiga och väl tänkande 
önska arméens hemkomst ju förr desto heldre m. m. 

Om e. m. red jag till Sandby för att nogare recognoscera 
denna post och taga precautioner, emedan en spion berättat 
mig att Ryssarne torde en tamera den. 

Den 29 om e. m. reste från eskadren, sedan jag beordrat 
en recognoscering till Hangö udde af 300 man under öfverste- 
löjtnant baron Ollonbergs befäl. 

Den 30 om afton kom jag till Sveaborg, sedan jag lo- 
verat mest hela vägen. 

Oktober d. 3. Reste jag landvägen till Lovisa för att 
uppvakta H. K. H:t hertigen, jag kom fram om afton. 

Den 4, Uppvaktade hertigen, som väl mot mig var 
ganska nådig men dock något mera förbehållen än senast, 
jag talte vid honom, syntes ock tydligen det han ändrat 



KRIGET I FINLAND 1 788. 53 



tankesätt i allmänna afTäreme. Man säger här, att hertigen 
nu mycket föres af Klingsporren, som nu talar ur en hel 
annan ton än vid Fredrikshamn. Jämte Klingsporren talte 
Liljehorn, generaladjutanten och Bror Cederström ur temmelig 
hög ton, hvilket jag visserligen skulle approbera, om man kunde 
agera ur samma ton. — Man säger nu att Ryssen bedragit 
oss. Hvar och en må döma. Negotiationerne ha gått unge- 
fär så här. 

Hertigen skickade öfverste Montgomeri till Fredrikshamn 
att komplimentera storfursten och med honom begära en entre- 
vue samt proponera stillestånd. Storfursten svarade med en 
ganska vacker kompliment till hertigen, att han önskade fä 
göra dess bekantskap, men kunde icke mottaga entrevuen utan 
kejsarinnans tillstånd, att kommenderande generalen grefve 
Moussin Pouskin hade kejsarinnans tillstånd att handla om 
stillestånd men uttrycklig befallning att icke mottaga någon 
proposition eller svara på det ringaste, innan svenska trupperne 
voro utur hennes land; att dagen efter skulle en rysk öfverste 
komina att komplimentera hertigen. Complimenteuren kom 
intet; Montgomeri måste resa tillbaka och fråga. Han blef 
då ganska kallt emottagen ; orsaken sades vara att dagen förut, 
just när underhandlingar skulle börjas, hade kanonsluparne utan- 
före Fredrikshamn tagit en tom köpmans galliot; hvad com- 
plimenteuren beträffade, så nekade de att någon varit lofvad 
och Montgomeri var sjelf osäker, om han hört rätt eller galet. 
Derefter befallte hertigen en conseille att ventilera, om Hög- 
fors borde evacueras, hvartill pluraliteten styrkte på den grund, 
att underhandlingarne om stillestånd sedan skulle kunna börjas. 
Våra trupper gingo också d. 26:e sept. tillbaka in uti vårt 
land, då Ryssame följde tätt efter och intogo sina vanliga 
posteringar. Allt sedan hafva vi hvarken begärt stillestånd 
eller evacuerandet af Hangö utan pretendera att Ryssarne 
obudne böra det göra. Med Montgomeri skref Klingsporren 
ett bref till Moussin Pouskin, som denne hade ohöfligheten att 
icke besvara, hvilket nu nästan anses som en ny krigsraison. 
Lika så anses ett bref, skrifvet af general Sprengtporten till 
general C. G. Armfelt, som visst icke hedrar sin auctor men 
som snarare fÖrtjenar förakt än den influence uppå våra affärer, 
man tycks lemna det. Man borde ju snarare undanrödja än 
uppfinna hinder för negociationerne. Man h viskade om en hem- 



54 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



lig expedition, hvartill alla arrangements redan vore tagne och 
förseglade ordres gifne alla chefer att vid utsatt tid öppnas; 
det var i afseende uppå återtagandet af Högfors m. m.. men 
just i dag kontramanderades alltsammans, emedan ingenting 
kunde verkställas för brist på penningar, mat och kläder samt 
osäkerheten att med galererne kunna cooperera i en så avan- 
cerad och stormig årstid. Hertigen talte något med mig 
härom och jag sade att det stod att försöka, om han hade 
behofverne för en höstcampagne, men i annat fall lärer det 
förbjuda sig sjelf. Ja, svarade han, det är så, nästan all ting 
felar. 

Kommissariatet är nu alldeles utan penningar, officerare 
och trupper hafva aflöningen innestående för en a två månader, 
mat finns för 5 å 6 veckor utom hvad som väntas från Abo 
och nu måste transporteras öfver Hangö udde vid Lappviken. 
— En stor del regementen äro utan både skor, strumpor och 
kappor, som ej passar i denna årstid och detta klimat. 

Den 5 e. m. reste från Lovisa till Borgå. 

Den 6 åt middag pä Vesterkulla och kom om afton till 
Helsingfors. 

Oktob. d. 11. Storm och motvind håller mig ännu på 
Sveaborg. Hertig Carl kom i går afton till Helsingfors, der 
jag uppvaktade honom. — Senaste posterne försäkra oss om 
Danskarnes inbrott från Norge; det skrifves äfven att Preussen 
och England lofvat negociera fred, det jag högeligen önskar 
måtte ske med all möjeligt eftertryck. Jag begärte i går 
aftons af hertigen dess skrifteliga ordres att attaquera Ryssarne 
vid Hangö utan afseende på deras styrka och utan afseende 
på utgången, hvarföre jag icke kunde ansvara, men väl der- 
före att hvar och en skall göra sin skyldighet. Hertigen ville 
inga ordres ge mig. Jag sade honom rent ut, att jag nu är 
ledsen vid alla de oanständiga och så litet förtjenta beskyll- 
ningar, man gör arméens flotta, som aldrig uraktlåtit och aldrig 
skall uraktlåta sina skyldigheter. 

Jag har önskat stillestånd på de skäl, att 1:0 passagen 
förbi Hangö då blifvit fri och man med oändligt mera lätthet 
och mindre kostnad måtte kunna förskaffa arméen dess vinter- 
föda; 2:0 hade en illa klädd och på allt sätt illa försedd armé 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 55 

då kunnat få rymligare qvarter och mera hvila, hvarigenom 
sjukdomar kunde undvikas; 3:0 örlogsflottan finge dä gå till 
Karlskrona, hvarigenom vi få 9 ä 10,000 munnar mindre att 
föda här; 4:0 Dansken hade då icke brutit in. 5:0 torde de 
stackars sammansvurne Finnarne derigenom fatt tillfälle komma 
utur den olyckeliga belägenhet, hvaruti deras oförsigtighet dem 
försatt, då verkliga fredsunderhandlingar af stilleståndet torde 
blefvet en följd. 

Riksdag önskade jag äfven for någon tid sedan, men nu 
mera tror jag den mindre nyttig, sedan sinnena söndras allt 
mer och mer, sedan alla om arméen utspridda grofva osan- 
ningar förvillat hela nation, verkat dess hat och vedervilja mot 
nästan allt hvad officer heter m. m. 

Kommendanten på Sveaborg sade mig i förrgår, att af 
1,500 vargämingar, som utgör dess garnison, äro 800 sjuke och 
att 40 till 50 dö hvar vecka. — Jag besåg de på Vester 
Svartö inrättade sjukhus, der uslingarne lågo aldeles nakne på 
tradbänkame utan minsta klädtrå hvarken öfver eller under 
sig. Jag frågade kommendanten, hvarföre de icke bättre skötas; 
han svarade: här fins ingenting. 

Jag skref i dag bref till hertig Fredrik, som grefve Frölich 
tog med sig. 

Den 12 kl. 11 f. m. seglade med min stora slup eller den 
^a kallade chefsslupen Gäddan från Sveaborg, vinden n. v. 
blåste hårdt. Låg öfver natten på en klippa eller liten holme 
vid Pårsskären pä Barösunds fjärden. 

Den 13 e. m. kl. 2 kom till Tvärmtnne under hård nord- 
lig blåst med snöbyar. 

Den 14 kl. 10 f. m. gjorde signal till krigs-conseille, hvar- 
uti ventilerades om hvad vid Hangö vore att göra, som proto- 
kollet utvisar, tillika med mitt dervid bifogade memorial till 
hertigen, som med öfverstelöjtnant Stedingk i morgon bittida 
afgår. — Om afton kom major Nordenankar vid artilleriet af 
hertigen beordrad att recognoscera Hangö och föreslå medel 
till fiendens delogerande derifrån. — Sådant visar ett oanstän- 
digt misstroende till min person, men man får nu vänta 
sig allt. 



56 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



Kl. V2 ^^ o"^ afton kom fänrik Örnhjelm med hertigens or- 
dres om baron Ollonbergs truppers öfvertransport till Stockholm 
och notisen om afTären vid Qvistrums bro mellan Danskame 
och oss, der öfverste Tranefelt nödgades sträcka gevär. 

Den 15 bittida om morgon reste jag till Lappvik att an- 
stalta om transporten af baron Ollonbergs trupper och deras 
provianterande m. m. ; då voro af provianttransporten till Lapp- 
viken från Jungfrusund ankomne 8 st. fartyg och 8 st. an- 
kommo medan jag var der. 

Kl. 6 e. m. återkom jag till Tvärminne och straxt efter 
kom Nordenankar från sin recognoscering vid Hangö och 
yttrade, att han funnit ställningen der alldeles sådan, som 
jag det redan till hertigen inberättat och att han uti sin 
rapport icke kunde det minsta tillägga hvad jag redan sagt 
och föreslagit. 

Den 16 f. m. kommo majorerne Jägerhorn, densamme, 
som förde noten till kejsarinnan, och friherre Fleming vid Åbo 
läns infanteri till mig. De började tala om vår förtviflade ställ- 
ning, om den fara, hvaruti friheten är stadd, om alla de oord- 
ningar och våldsamheter, hvilka synas förebåda fäderneslandets 
totala undergång; debådo, ja de besvuro mig att deklarera 
mig deras chef och med en coup d'éclat frälsa fäderneslandet. 
De försäkrade mig, att hela Åbo . läns regemente och Hastfehr 
med alla Savolaxska trupperne skulle genast ställa sig under 
mine ordres. — Jag besvor dem tillbaka och bad dem för 
Guds skull betänka sig. Att både frihet och fädernesland 
hotas, det är sant; men huru nu hindra det, då förvillelsen 
hunnit till den grad, att intet endast hela svenska nation, utan 
Finnarne som närvarande, ja en stor del af sjelfva arméen 
redan är förförd att tro, det vi varit angripne och kriget nöd- 
vändigt; då allmänna ton är att arméen uraktlåtit sine skyldig- 
heter; då uti arméen är ingen enighet, då allt felar och i syn- 
nerhet penningar m. m. Huru blir då en revolution möjelig 
och hvartill tjenar den, om icke att göra allt ännu mera för- 
virradt? Så ungefärligea var mitt svar, men de yrkade ännu 
att man borde våga något och försäkrade mig, det j^ hade 
så mycket hela arméens förtroende, att jag snart skulle förena 
de söndrade, om jag ville deklarera mig; att Finnarne äfven i 
landet hade för mig mycket förtroende och skulle snart bli af 



KRIGET I FINLAND 1788. $y 



andra tankar, om jag ville bli chef för partiet. — Jag nekade 
enständigt, böd till visa dem omöjligheten att reuissera uti 
något sådant företag m. m. Förundrad att höra Jägerhom 
nämna Hastfehr, frågade jag, huru han det kunde? Jo, sade 
han, Hastfehr är nu den mest verksamme emot kungen och 
han har bedt mig säga er allt hvad jag nu sagt och att han 
med nöje ställer sig under ert befäl, och bad mig ännu, att han 
skulle fä ge Hastfehr detta hopp, men jag nekade och jag är 
ännu högeligen förundrad öfver detta Hastfehrs uppförande, 
som jag finner rätt gement: först låta bruka sig till ett verk- 
tyg att börja kriget och sedan kasta sig tvärt emot. — Jag 
har från början varit emot kriget, dristigt sagt mina tankar 
derom, men jag kan dock icke öfvertala mig att förklara öppet 
krig emot en kung, som likväl gjort min lycka; men jag ville 
våga allt for att kunna återföra honom att älska och frälsa 
det fädernesland, han nu förtrycker och kanske ej långt till i 
grund förstör. 

Väderleken har i dag varit stilla lugnt med regn, snö- 
glopp och tjock sjödimma. Vid solens nedgång klarnade, då 
den ofta omtalte chebequen på Hangö redd saknades. Jag 
fruktade straxt, att den gått vester om udden för att hindra 
vara transporter, sedan de tagit öfra vägen åt Lappviken; 
denna fruktan bekräftas nu kl. lo' pä afton genom kapten 
Wennbergs rapport från Sandby, att chebequen varit synt 
vester om udden, arbetande sig uppåt leden förbi Bronians(!) 
kapell-landet. 

Den 17. Lugnt och vackert väder. Jag rapporterade till 
hertigen, att chebequen gått vester om udden, och genast i 
dagningen befalte jag turuma Norden, hemmema Oden och 6 
kanonslupar med recognoscer-slupen att lyfta, gä under rodd 
och avancera mot Hangö; sjelf gick jag förut med chefslupen 
och 3:ne kanonbarkasser, steg i land på Sandskär. De 3:ne 
linieskeppen lågo då på sina ställen och en fregatt ett godt 
stycke öster om baken. Jag tog dä genast mitt partie, gaf 
major Kraemer ordres att med kanonsluparne och recognoscer- 
slupen ro ut till sjös, göra mine att från den sidan attaquera 
fregatten, men så snart han vunnit höjden, forcera med rodd 
utom Båklandet och tournera udden, söka chebequen och om 
möjeligt vore angripa den. — Norden och Oden beordrade 



58 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 

jag avancera inre leden till Andalsskären, der sticka ut, åtta- 
quera och taga fregatten; med barkassema gick jag förut. 
Men knappt hade vi från Sandskär börjat avancera, förr än 
det började litet blåsa från sjön eller sydligt, då fregatten 
genast lyfte, satte segel till och gick in på redden, vinden till- 
tog och gick ostlig, att jag icke längre vågade låta de stora 
fartygen fortsätta deras jagt utan gaf dem ordres gå tillbaka. 
Så snart de vändt, fick ryska fregatten en signal från sin chef, 
hvarpå den vände utåt med alla segel till för att hindra Krae- 
mer tournera. Jag avancerade då med barkasserne på fre- 
gatten och lät dem med sina svåra kanoner kanonera, som af 
fregatten besvarades, utan att någon enda kula träffade, hvar- 
emot flere af våra syntes träffa fregatten. Emellertid fick 
Kramer tid att tournera, hvarpå jag äfven vände, då fregatten 
åter fick en signal, vände och styrde genom sundet vester om 
Hangö udde. — Nu blåste redan ganska hårdt n. o., så det 
var en lycka jag i tid lät de stora fartygen vända. — Vid 
skymningen kom jag tillbaka till Tvärminne, hvarest jag mötte 
professor Schultén, som jag i morgons skickade till Sandby 
att underrätta sig om hvad der förefallit. Han berättade att 
chebequen avancerat ända mot Sandby, att ryska slupar och 
barkasser tagit och bränt flere skutor, äfven kapiten Hagelbergs 
fisksump. — Jag gaf ordres till öfverstelöjtnant baron Ollon- 
berg att med loo man och 2:ne kanoner förstärka posten vid 
Sandby och jag beordrade samma styrka från eskadren till 
Tvärminne. 

Kl. 7, det var redan helt mörkt, hördes vester om Hangö 
en stark kanonad, som varade mest en timme; det kan ej 
vara annat än major Kraemer, som attaquerar ryska chebe- 
quen. 

Den 18 kl. 5 om morgon kom fänrik Tandefelt med 
rapport ifrån major Kraemer att han vid passagen förbi Hangö 
udde sett fregatten komma och styra vester ut förmodeligen 
att sekundera chebequen, men att den stadnat på grund litet 
vester om sjelfva udden eller vid Skälstenarne, hvilket dock 
ej kunde tillfoga honom någon skada, emedan det gått ingen 
sjö och han fört ganska litet segel. Derpå möttes en finn- 
skuta, som fienden tagit, hvilken recognoscer-slupen fick ordres 
jaga, då Ryssarne satte skutan på grund, kastade sig i slupen 



KRIGET 1 FINLAND I788. 59 

och flydde till chebequen, som då kom fördevind med segel 
och åror. Det var då redan mörkt, sluparne rangerade sig 
och började kanönera, så snart deras kulor hunno fram, som 
af chebequen dugtigt besvarades, han förföljdes så länge möje- 
ligt var, men mörker och hård tilltagande blåst frälsade ho- 
nom att bli tagen. — Då han ej mera kunde förföljas, vände 
majoren och kom med alla slupame lyckeligen till Sandby 
kl. II om natten utan annan skada än någre sönderskjutne 
åror. — Deremot försäkras att chebequen fått betydelig 
skada. 

Igenom denna operation har jag frälsat 30 lastade pro- 
viantfartyg, som lär vara allt hvad till arméens vinterföda 
väntas och i landet finnes. Jag har frälsat landet från mord 
och brand. Jag har åter öppnat en alldeles afskuren kom- 
munikation med Sverige. Detta var det första ögonblick allt 
sen min hitkomst, som väder och vind tillätit det minsta för- 
sök, och om jag dröjt 10 ä 15 minuter längre, hade allt varit 
försent och allt förloradt i anseende till den uppväxande 
blåsten. — Företaget var så mycket dristigare, som fregatten 
nödvändigt måste delogeras, innan det kunde bli möjligt att 
med kanonsluparne tournera; många händelser af väder och 
vind hade kunnat förorsaka största äfventyr, men som härvid 
icke runnit medborgares blod, väntar jag mig icke härföre 
mycket beröm. Jag är för min del ganska nöjd med hvad 
som händt och tackar Gud derföre. Hade lugnet fått vara 
2:ne timmar till, skulle med Guds hjelp både fregatt och che- 
beque hört oss till. 

Major v. Kraemer förde sig här som vid alla tillfällen 
klokt och hurtigt upp och alla officerarne förtjena mycket 
beröm. 

Så snart jag afskickat min rapport till hertigen, reste jag 
till Sandby, men som det nu blåste en svår storm, kunde 
ingen ting uträttas. Jag fick tidning att ryska fregatten kom- 
mit af grund och att chebequen låg vid Skälsten krängd att 
bota sina skador. — Jag gaf ordres till major Kraemer att, sä 
snart väderleken tillåter, gå ut, söka berga finnskutan och ånyo 
attaquera chebequen, om den ligger qvar. 

Medan jag var vid Sandby, kom grefve Frölich med 
hertigens ordres om transporten till Sverige, som jag genast 
besvarade och tillstyrkte att låta Helsingarne gä landvägen 



60 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



till Åbo och hela Vestgöta-Dals regemente embarquera vid 
Lappvik^n. 

Den 19. Ännu storm, att ingen kunde röra sig på vattnet. 
Jag expedierade nödige ordres om transporterne och skref om 
Helsingarne till landshöfdingen uti Åbo, hvarmed professor 
Schultén afskickades. 

Fänrik Hobbin återkom med hertigens egenhändiga af den 
i8:e, hvaruti mig lofvas satisfaction för de obehöriga ordres 
fänrik Qvickfelt fått från flaggen. 

Don 20. Ännu hindrar stormen major Kraemer att röra 
sig, han har gjort fåfänga försök; ryska chebequen har flyttat 
sig närmare landet, ligger ännu krängd med timmermän 
på sidan. — Jag besåg i dag det vid Lappviken byggda 
batteri och gjorde profskjutning. — Skref till hertigen föl- 
jande: 

:^För E. K. H:ts af d. i8 får jag nåden min underdånigste 
och vördnadsfullaste tacksägelse aflägga. 

>/Min största satisfaction är att se E. K. H:t billiga mitt 
uppförande; jag begär ingen annan. 

»Med den böjelse och den föresats jag alltid egt att mine 
skyldigheter mot kung och fädernesland få i fred som i krig 
efter yttersta förmåga fullgöra, lider jag de oförrätter och den 
orättvisa mig hända kan, icke utan känslor, men med allt det 
tålamod ett fredad t samvete ger.» 



Kapiten v. Plåten af Helsinge regemente kom i dag från 
Helsingfors och berättade, det hertigen skall emot mig vara 
prevenerad och haft åtskilliga mindre menagerade utlåtelser 
både om mig och arméens flotta, som han säger ingenting 
gjort och till intet duger. — Detta lemnar jag allt i dess värde, 
och hvad min person beträffar, har jag icke minsta förebråelse att 
göra mig; hvad arméens flottas duglighet beträffar, hoppas jag, 
om kriget varar, man derom skall få bättre öfvertygelse, sä 
snart tillfälle yppas. Jag vill likväl bjuda till göra en järn- 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 61 



föreise emellan hvad amiralitetets och arméens flotta redan 
gjort. 

Amiralitetet har levererat en bataille, hvaruti svenska 
mannamodet igenkändes; men som gjorde för hela campagnen 
allt mannamod på flottan onyttigt, emedan den allt sedan och 
ännu denna stund ligger uti Sveaborgs hamn inspärrad; denna 
bataille minskade således utan minsta vinst eller förmån statens 
försvarare, gaf fienden ett fullkomligt herravälde öfver hafvet, 
lemnade rikets handel utan försvar och dess stränder öppne 
för mord och brand, skiljer kanske flottan öfver vintren från 
sin station och lemnar henne pä en ort, der hon måste sakna 
sina behofver for nästa campagne, efter man omöjligen kun- 
nat vara betänkt pä deras anskaffande. Amiralitetet, hvars 
ofelbara skyldighet det var att ockupera Hangö, sedan flottan 
ej mera kunde hålla sjön, försummade detta och skiljde dy- 
medelst Finland från all kommunikation med Sverige eller gör 
den svår och kostbar. Detta allt har amiralitetet gjort. De 
ha fatt de mest lysande belöningar och vi ha sjungit victoria 
öfver deras herliga seger. 

Arméens flotta har transporterat svenska arméen från 
Stockholm till Fredrikshamn, satte arméen der i land och 
protegerade hela denna expedition; efter undfangen befall- 
ning emottogs och återfördes samma armée. Vid Fredriks- 
hamn visade sig några galerer af flendens, som blefvo jagade 
och förföljde. Arméens flotta har hela campagnen njutit den 
respekt, att flendtliga skärgårdsflottan icke vågat göra minsta 
försök. Den har för härjande och brand försvarat hela Fin- 
lands skärgård från Åland till Fredrikshamn. Den hämmade 
en af fienden börjad förödelse vid Hangö och har allt sedan 
hållit fiendens styrka der uti respekt. Den vågade angripa 
c«ch toumera samma öfverlägsna styrka i det ögonblick, de 
syntes föresatt sig att coupera och förstöra alla våra transpor- 
ter, den nya väg de tagit; detta företag lyckades, så att en 
landet ånyo hotande förödelse hämmades och man frälsade 
nästan all den föda, arméen till vintren har att lita uppä. 
Detta har arméens flotta gjort; är det ej så mycket, sä vet 
jag likväl icke hvad man mera kan fordra af oss. 



62 KRIGET I HNLAND 1 788. 

Okt. d. 22 kom öfverstelöjtnant Stedingk och gaf mig 
hertigens mycket nådiga bref af d. ipre, hvaruti han yttrar 
mycket välbehag öfver mitt företag d. i/ie m. m. 

Stedingk berättade mig, att hertigen varit mycket onådig 
och missnöjd, för det jag velat hindra fänrik Spaldings be- 
fordran till löjtnant och för det jag kommenderat fänrik Grubbe 
vid sjukhusuppsikten på Sveaborg. Spalding skulle till löjt- 
nant avancera förbi 1 1 1 fänrikar, långt mera förtjente, kunnoge 
och skicklige än han, och det blott för han ä chefskeppet hos 
hertigen bevistade d. 17 juli, dit jag honom lemnade som tolk 
i ryska språket. — Fänrik Grubbe, en officer direkte under 
mitt befäl, som convalescent efter en sjukdom, gick på Sveaborg 
utan göromäl, beordras af mig att emottaga uppsikten öfver 
sjukhuset, som efter reglementet är en regementsofficerspost. — 
Hela verlden må döma om jag i desse begge delar felat. 

Den 23. En rysk fregatt har i dag ökat ryska styrkan 
på Hangö redd. Mot afton blåste en hiskelig storm. 

Den 24. Besvarade hertigens bref och bifogade förteck- 
ning uppå alla dem, som deltogo i aflfarerne den 17. 

I dag någorlunda hyggligt väder, n.v. vind. Ryssarne 
syntes arbeta hela dagen att efter stormen sätta deras tackli ng 
i ordning; kl. 8 om afton rapporterades mig, att några af dem 
voro under segel, och kl. 10 gingo de allesamman till sjös och 
evakuerade alldeles Hangö redd. 

Den 25. Om morgon reste jag med chefsslupen och ett 
par barkasser till Hangö, besåg holmarne, fann på stranden 
en sönderslagen slup, 2:ne ställ nya slupsegel och 10 st. slups- 
äror. 

Jag skickade fänrik Tandefelt med rapport till hertigen 
och beordrade öfverstelöjtnant Stedingk att med fregatten 
Sprengtporten och turuma Norden intaga Hangö, som om efter- 
middagen verkstältes. Jag gaf äfven ordres till fregatterne 
Hector och Patrioten att det fortaste de kunna segla till Hangö 
och ställa sig under öfverstelöjtnant Stedingks ordres m. m. 

Okt. d. 30 afseglade Vestgöta-Dals regemente och 200 
Helsingar från Lappviken att gä till Sverige. 

Den 31 gaf jag ordres till Stedingken, huru han skall sig 
förhålla sedan jag är borta; item ordres till Ormöga att segla 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 63 

till Sveaborg för sjukligheten der ombord. — Ordres till major 
v. Kraemer att gå till Sveaborg med kanonsluparne. — Ordres 
till galereme Kalmar och Östergötland att gå till Jungfrusund 
och sedan till Abo. 

Nov. d- 3. Seglade jag med chefsslupen från Tvärminne, 
sedan jag indragit alla posteringar på landet, hemförlofvat var- 
gärningen ifrån kanonsluparne och gifvit baron Fleetwood ordres 
att med eskadren komma efter. — Kl. '/j 5 om afton ankom 
jag till Sveaborg. 

Den 5 om afton reste jag till Borgå, låg om natten på 
Sibbå gästgifvaregård. 

Den 6 kl. 10 f. m. uppvaktade jag hertigen i Borgå, som 
var mindre nådig än jag väntade. — Jag fick genast vid min 
ankomst till staden veta, det man berättat hertigen, att jag 
refuserat fregatten Minerva assistance, då den stått på grund 
och jag seglat förbi med kanonsluparne. — Dermed förhåller 
sig så, att när jag sistlidne måndags e. m. kl. 2 passerade Por- 
kala, stod nämde fregatt på grund inne i sjelfva hamnen. Jag 
frågade, om fregatten stod hårdt och om den tagit någon skada; 
mig svarades att fregatten ingen skada fatt och att den för- 
modeligen blir loss, då de hinna störta vattnet, hvarmed ar- 
betades. — Jag ropade derpå att, om de behöfde hjelp, begära 
den af kanonsluparne, som kommo efter och hade mina ordres 
öfver natten stanna i Porkala hamn. Major Kraemer med ka- 
nonsluparne kom dit kl. V2 4 c- "^m låg der till kl. 8 andra 
morgon utan att fregatten begärde någon hjelp. — Jag fort- 
satte min resa och vid ankomsten till Sveaborg rapporterade 
jag hans excellens grefve Wrangel, att fregatten stod på men 
utan all fara. — Excellensen hade derefter och tör hända uppå 
någon rapport från fregatten, rapporterat hertigen, att både jag 
och major Kraemer refuserat fregatten assistance, som var tvärt 
onot sanningen. — Detta berättade hertigen sjelf, då jag förde 
diskursen ditåt. Jag berättade saken, som den förelupit, med 
alla dess omständigheter, då hertigen tycktes gifva mig justice, 
men lät likväl under denna lilla explikation förmärka någon 
ovilja och missnöje mot hela corpsen, hvars heder och tanke- 
sätt jag ifrigt försvarade, och begärte hertigen ville visa mig 
den nåd och rättvisa att säga mig, hvaruti jag eller någon af 
niina underhafvande felat m. m., men det kunde herren icke 



64 KRIGET I FINLAND 1 7 88. 

göra. Efter ett nog häftigt samtal blef dock hertigen till slut 
ganska nådig och sade sig vara min vän m. m. Under sjelfva 
diskursen fann jag, att hertigen var onådig uppå någon af be- 
falhafvarne för infanteriet, och jag fick efteråt veta det fänrik 
Durietz vid enkedrottningens lif regemente i går afton varit 
inne hos hertigen och berättat åtskillige osanningar uppå både 
dess chef majoren grefve Jan Adam Cronstedt och mig; så 
mycket ovärdigare, som jag under campagnen gjort denne unge 
officer både höfligheter och godheter, tillät honom äfven fä 
komma uppå flottan, ehuru jag redan hade fulla antalet. 

Om e. m. reste jag från Borgå och kom kl. 12 om natten 
till Sveaborg. 

Nov. d. 13 kom öfverstelöjtnant Aminoff som kurir frän 
kungen till hertigen med berättelse om danska stilleståndet till 
maj månad. — Han hade äfven ordres till Vestgöta-Dals och 
Helsingarne att vända om och blifva qvar i Finland m. m. 

Den 14 var örlogsflottan segelklar, hade ganska god vind 
och vackert väder, men om afton kom Spaldingen från hertigen 
med ordres att flottan skall vänta till måndagen, då hertigen 
sjelf lofvar komma. 

Den 15 om afton kom hertigen helt oförmodadt till Hel- 
singfors och gick kl. 7 om bord och sade sig ämna sjelf föra 
flottan. 

Den 16 lades is öfver hela hamnen, att jag med möda 
kunde slå mig igenom och komma till chefskeppet med min 
officerscorps, den jag hade nåden för hertigen till afsked pre- 
sentera kl. II f. m. 

Den 18 kommunicerade mig kommendanten öfverste Man- 
nerskantz hertigens resolution i anledning af dess gjorde an- 
mälan, att flottans officerare skulle uti garnisonstjensten del- 
taga. — Detta förtretade mig högeligen, men jag döljde min 
harm och reste d. 19 om eftermiddagen ut till hertigen, föreställte 
honom rätta sammanhanget och viste orimmeligheten af kom- 
mendantens påstående och uppräknade flottans officerares många 
göromål med först fartygens aflevererande och uppläggande, 
samt sedan dess tillredande för nästa campagne, undanbad mi^ 
allt ansvar för både det ena och andra, om kommendanten 
skulle få någon befattning med officerscorpsen, som ej borde 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 65 

honom tillkomma. Jag anhöll underdånigst, att hertigen ville 
göra ändring uti dess till kommendanten gifne resolution eller 
i annat fall i nåder bevilja mig tjenstfrihet till nästa vår, då 
jag åter vore färdig till min konungs tjenst uppoffra lif och 
blod; detta nekade hertigen i de nådigaste termer ochlofvade 
mig svar i morgon. 

Don 20 om morgon gaf hertigen flottan signal att lyfta 
och gå till segels. Jag reste genast om bord; hertigen var 
ganska nådig och gaf mig skriftlige ordres till kommendanten, 
som ändrade dess förr gifne resolution och befriade flottans 
officerare från allt deltagande uti garnisonstjensten. — Kl. lO 
var hela flottan under segel. — Jag var med hela arméens 
flottas officerscorps på östra strandverket, då hertigen passerade; 
önskade H. K. H:t och flottan en lycklig resa, gaf i6 hurra, 
som nådigt besvarades. 

Den 21 gjorde officerscorpsen ett supkalas på segelsöm- 
mare-verkstaden till fröjdebetygelse, för det de undsluppit den 
obilligt af dem äskade garnisonstjensten. — De visade mig 
har som vid alla tillfällen den utmärktaste, den mest smick- 
rande heder och vänskap. 

Den 27 gjorde jag uti segelsömmareverkstaden kalas, gaf 
en ganska vacker och väl anrättad middag till alla närvarande 
officerare, som under förflutne campagne varit på skärgårds- 
flottan under mitt befäl. — Vi voro 275 personer vid ett bord. 
— J^ tilltalte dem vid bordet sålunda: 

»Mine herrar af alla corpser, hvilka jag egt den hedren 
kommendera under detta års nu slutade fälttåg! Tillåten mig 
bet>'ga er min uppriktiga (agnad att se eder åter församlade. 
Tillåten mig tacka er för den nit och tillgifvenhet ni visat eder 
konung och edert fädernesland, för den enighet eder sjelfve 
emellan, som alltid säkrast skall vittna det vi alla egt ett före- 
mål. Mine Herrar, vårt fälttåg har icke varit utmärkt genom 
strömmar af blod, men jag är skyldig det vitsord, att de af 
eder, hvilka af tillfällen gynnade fått möta fienden, alltid lemnat 
honom intryck af fruktan och vördnad för svenska manna- 
modet, och att hvar och en af eder utmärkt sig genom åtrå 
till ära, genom vördnad, nit och trogen tillgifvenhet för ko- 
nungen och genom oskrymtad kärlek för fäderneslandet, dyg- 
der, genom hvilka gamle svenske krigsmän ofta vunnit så rykt- 

Anckarsvärds Minnen. 5 



66 KRIGET I FINLAND 1788. 



bare och ärorike segrar öfver samma fiender, af hvilka vi nu 
hotas, dygder, genom hvilka jag hoppas vi äfven med den 
Högstes bistånd skola segra och för hela verlden ådagalägga, 
det vi förtjena den lysande äran att kallas Gustaf den Tredjes 
trogne undersåtare och redelige soldater. Tillåten mig, mine 
Herrar, försäkra er om min oupphörliga erkänsla för det för- 
troende, den bevågenhet och den vänskap ni mig enskild t 
visat. För min största ära anser jag den hedren att hafva 
varit eder anförare och hågkomsten af de dagar vi lefvat till- 
samman uppväcker alltid hos mig de lifligaste och eder värde 
känslor. — Mine Herrar, tilläten mig nu att dricka er skal, 
önska er beständiga sällhet och välgång, att segren mätte bli 
er lott och äran er belöning, då ni med de tankesätt, jag hos 
eder så högt aktar, striden för konungen och fäderneslandet.' 



Dec. d. 10 skref jag till Kongl. M:t följande bref : 

'Den lysande nåd, hvarmed E. K. M:t så utmärkt belönat 
nagre officerare af den corps E. K. M:t under mitt befäl an- 
förtrott, gör mig dristig att i djupaste underdånighet bönfalla 
om en lika nådig hugkomst för några flere lika kunnoge, lika 
förtjente, lika eldade och brinnande af den renaste nit och 
önskan att för E. K, M:t få våga och uppoffra lif, blod och 
allt hvad de kärast ega, och hvilka af dessa tankesätt ådaga- 
lade de berömvärdaste prof uti affären vid Hangö d. i/re sistl. 
oktober, då deras tapperhet hindrade fiendens härjande och för- 
störande fackla att sprida en börjad förödelse bland E. K. M:ts 
trogne undersåtare och tillika försvarade den föda, E. K. M:t 
för dess armée hitsändt. 

»Allernåd:ste K., neka mig icke den nåd jag nu begärt. Den 
renaste nit för E. K. M:ts person drifver mig härtill och jag 
eger ingen annan afsigt härmed än att göra förtjensten hos Ii. 
K. M:t känd och fä lemna hela corpsen ett uppmuntrande 
vedermäle af den rättvisa, hvarmed E. K. M:t sa nådigt be- 
lönar alla dem, som med nit och trohet sine skyldigheter 
fullgöra. 

Å underdånighet bifogade P. M. utvisar hvars och ens sär- 
skilte förtjenster och den nådigste E. K. M:s ihugkomst, hvar- 



KRIGET 1 FINLAND 1 7 88. 6/ 



till jag vägar hvar och en föreslå. — Att sä mycket säkrare 
för denna min djerfliet vinna E. K. M:ts tillgift, bifogar jag i 
afskrift H. K. H:t hertigen af Södermanlands till mig aflätne 
nadigste skrifvelse. 

>E. K. M:t värdes icke med onåd anse det jag vid detta 
tillfälle för E. K. M:ts fötter vågar i djupaste underdånighet 
nedlägga den heligaste och kraftigaste försäkran om arméens 
flottas hela officerscorps* renaste, oförfalskade och eldade vörd- 
nad, trohet, nit och tillgifvenhet för E. K. M:t och fädernes- 
landet och att hvar och en under förflutne fälttåg med gla- 
daste åtrå önskat och sökt tillfällen att dessa tankesätt fa ådaga- 
lägga. — Det är E. K. M:t, det är fäderneslandet, det är äran 
och sanningen jag är denna försäkran skyldig. 

>Hurudant mitt tankesätt varit, är och blir, derom lemnar 
mig mitt samvetes lugn det tryggaste vittnesbörd och gladaste 
hopp, att E. K. M:t en dag med nöje skall finna mig värdig 
dess nåd och det förtroende, utom hvilket jag med oro måtte 
>c mig ur stånd att efter önskan kunna ådagalägga den rena 
vördnad, varma trohet, nit och tillgifvenhet för E. K. M:ts 
person mig af sjelfva afunden icke skall kunna bestridas, tills 
;ag läggs i grafven. E. K. M:ts> etc. 

X. B. Af de 2:ne brefvet åtföljande promemorier har jag 
^arskilte copior. 



Dec. d. 13. Jag har nu en tid fått åtskillige underrättelser 
'•m den ohyggeliga ton i Sverige nu regerar emot hela arméen 
"ch om många uppå mig utspridde osanningar. — Jag såg nu 
ttt bref från en hederlig man i Göteborg till sin vän, hvaruti 
han så yttrar sig: »Anckarsvärd är i mycken onåd; här är en 
•earl af hans egen corps, som har städat illa till för honom hos 
kungen, som tror honom vara en ibland de konfedererade, men 
:^ör honom den rättvisa, att han är den slugaste och oåtkom- 
ligaste af alla. — Här roullerar ett tryckt bref från Finland, 
det man lånar åt Anckarsvärd. Jag är den enda här, som icke 
är af den tankan.>) 



68 KRIGET I FINLAND 1 788. 



Då man känner öfverstelöjtnant Törning nu i Göteborg, 
behöfver man icke länge gissa hvem den mannen af min egen 
corps är. Jag har honom dock aldrig förolämpat, men nödgats 
flere gånger med allvarsamhet emot dess grofva förtal försvara 
min kung, och flere förmän, som Trollen, Ehrensvärd, Ehren- 
bill m. fl., hvilka han ofta frånvarande antastat, fast närvarande 
ingen kan vara mera krypande. Jag väntar mig af honom icke 
bättre; men jag kunde aldrig föreställa mig, att dennes förtal 
skulle kunna göra mig illa hos min kung, som jag till denna 
stund ärligt och troget tjent. — Jag är uti ingen konfedera- 
tion och mitt samvete ger mig ett lugn, som jag önskar mina 
fiender och afundsmän. Hvad beskyllningen för finska brefvet 
beträfl'ar, sä är den för ridicule att förtjena minsta afseende. 



General grefve Posse visade mig konungens egenhändiga 
bref, hvaruti han kallas till Stockholm för att ge hvarjehanda 
upplysningar. — Brefvet var nådigt, men fullt af misstroende 
till Possens person. — Jag tror likväl att han varit lika skicklig 
föra befälet som någon annan, han känner åtminstone landet 
mer än någon annan, och har äfven mera vana vid affarerne. 



Generalkrigskommissarien baron Klingsporre är nu här utan 
penningar, grufvar sig sjelf, bjuder ut riksgäldsobligationer, som 
utan 12 prxt rabatt ingen vill emottaga, visar åt alla baron 
Ruuths bref med löften om pengar efter några veckor. Han 
reser nu åt Åbo i tanka att negociera. Detta allt oaktadt får 
man icke tala om brister, utan allt måste stå väl till. Man 
trycker de faseligaste osanningar, såsom finska brefvet, erin- 
ringar till de missnöjde i landet m. m., som ej kan hafva annat 
föremål än att förvilla folket och reta menigheten emot arméen 
och adeln. Hvad kan allt detta båda annat än de olyckligastc 
följder, då ingen vågar eller får med sanning upplysa de för- 
villade. 

Vi hafva nu en hel sommar haft krig, Sveaborg är dock 
lika öppet på en hel sida, hvilket lätteligen, om en olycka 



KRIGET I FINLAND 1 7 88. 69 



hände och kriget blefve flyttadt i vårt eget land, kunde ge en 
tilltagsen fiende lust att entamera detta angelägna ställe. Jag 
är öfvertygad att, om generalen grefve Jan Sparre nu sjelf 
förvaltat kommendants-embetet, så hade fästningen genom något 
provisionelt verk varit sluten och utom fara för surprise, ehuru 
man nu söker att ursäkta sig med penningebristen, hvilket skäl 
för honom aldrig blifvit gällande. 

Dec. d. 15. Reste grefve Posse, sedan han öfverlemnat 
befälet till grefve Meijerfelt. 

Man hviskar nu om en vinter-campagne, general en chef 
fatt ordres verkställa på första före; men med en tom kassa 
fx:h en armée utan alla behofver lär man vara glad fa bli 
stilla. 

Här på Sveaborg sjuknar och dör ganska mycket folk, lika 
så uti den öfriga arméen och på landet, hvarest reserverne fort- 
plantat sjukdomen bland invånarne. Allmogen plågas grufve- 
ligen af skjutser och transporter, hvarföre de få ingen betal- 
ning. De jämra sig, sucka, lyda och smäda arméen, i syn- 
nerhet herrame. 

Den 22, Kom tryckte riksdagskallelsen till den 26 januari 
uti Stockholm. 

Den 27. Skref jag till öfverstekammarjunkaren baron 
Armfelt följande bref: 

»Misstyck intet, min baron, att jag besvärar med ett bref, 
med ett bref utan krus och kanske ett långt bref. 

3jag börjar med att påminna om major v. Plåtens ange- 
lägenhet, som han ofta bedt mig om. Icke kan jag smickra 
mig, att mitt forord till någons förmån nu kan bidraga; men 
som major Plåten stått under mitt befäl, bör jag lemna honom 
det vitsord, att han som en skickelig och redelig officerare sine 
skyldigheter både känner och vid alla tillfällen fullgjort, samt 
att dess tankesätt alltid utmärkt oförfalskad trohet och nit mot 
konung och fädernesland. — Öfvertygad det han af min baron 
är på lika sätt känd, vore allt vidare härom öfverflödigt. 

»Tillåt mig nu, min baron, göra en jämförelse emellan 
öfverstelöjtnant Tömings affär vid Fredrikshamn och min vid 
Hangö. Major Töming med 6 st. kanonslupar, lika många 
i8-lt kanoner och 350 man angriper det så kallade vaktskeppet 



JO KRIGET I FINLAND 1 7 88. 



utanföre Fredrikshamn, en gammal upprutten jakt med en mast, 
bestyckad med 6 st. 3-tt kanoner på hvar sida och bemannad 
af 10 ä 12 invalider, som genast flydde. Fartyget låg vida 
utom fästningens kanonhåll, så att ingen kula derifrän kunde 
komma till undsättning. Detta vaktskepp eröfras utan mot- 
stånd och som alldeles odugligt brännes upp. Törning blir 
öfverstelöjtnant. De andre officerarne få alla orden och näg^rc 
en grads befordran. 

/Jag låter med lika styrka som Törnings passera Hangö 
udd i åsyn och nästan under 3:ne stora ryska linieskepps ka- 
noner. Jag kanonerar och kanoneras af en rysk fregatt i 4 
timmar; emedlertid passerar major Kraemer, angriper en rysk 
chebeque med minst 200 mans besättning och 10 kanoner pa 
hvar sida af nästan lika U:igtal med major v. Kra^mers 6 ka- 
noner. Chebequen kanoneras och förföljs, under det den ^^cr 
det ena laget efter det andra, sä fort den hann, uti mer än en 
timme. — Faveur af vind frälsade chebequen att bli tagen, 
men icke från betydlig skada, hvilken att reparera han måste 
ligga krängd i 2 dagar. Denna operation i dess sammanhang 
frälsade många byar från plundring och brand och kungens 
armée ifrån att svälta i vinter, ty härigenom frälsades öfv^er 
20 transportfartyg, lastade med proviant och beklädnad, ifrån 
att falla uti fiendens hand. — Jag begärte i underdånighet for 
major Kra^mer en öfverstelöjtnants fullmagt och orden, för de 
2: ne äldste fänrikar vid hela eskadren löjtnants fullmagter, och 
för en enda ganska förtjent och skicklig officerare orden, men 
ingen fick det ringaste. Jag har nu sjelf vågat directe hos 
Kongl. M:t förnya min begäran och proportionerat den efter 
hvad Törnings officerare fått, ehuru emellan vaktskeppets eröf- 
rande och Hangös tournerande alltid blir mycken dispropor- 
tion, undantagandes hvad den goda viljan beträffar, som jag 
är öfvertygad varit lika på alla ställen. 

»Min baron, visa mig nu den vänskap att hos Kongl. M:t 
understödja en begäran, så rättvis i sig sjelf, hvarmed jag ingen 
annan afsigt haft än kungens verkeliga intresse och hvars af- 
slag väl kan oroa mig, då det utmärker konungens onåd, nnen 
aldrig kan göra mig den minsta förebråelse, ty jag trotsar eho 
det vara må att med minsta anseende af sannolikhet kunna 
mig någon otro emot min konung tillvita. Jag afrådde till- 
ställningen af kriget, det är sant, men jag har hvarken hem- 



KRIGKT I FINLAND 1 7 88. Jl 



ligen eller uppenbarligen mot krigets förande lagt minsta hin- 
der. Jag har alla mina skyldigheter med nit och trohet full- 
gjort vid alla tillfällen efter min yttersta förmåga. Jag har 
uti min corps alltid underhållit den esprit af enighet, trohet 
och nit mot kung och fädernesland, som jag hoppas en gång 
skall göra Kongl. M:t nytta och mig heder. Jag har vid denna 
flotta så hushållat, att hon nu gjort en campagne och utur sine 
innan kriget samlade förråder försett Örlogs- och galerflottorne 
med en ansenlig del af sine behofver och har ännu något öf- 
rigt till nästa campagne. Jag har nu under en tryckande pen- 
ningebrist öfvertalt private att till en summa af 16,000 rdr sp. 
förskjuta flottans kassa, hvarförutan hvarken trupper eller handt- 
verkare på lång tid kunnat få deras aflöning och hvarigenom 
jag afböjt alla de ledsamheter, oordentligheter och missnöjen 
af en sådan brist annars varit naturliga följder. — Förtjenar 
allt detta Kongl. M:ts onåd, då bör jag vänta mig den, men 
annars icke. 

>Kanske har jag misshagat Kongl. M:t dermed, att jag 
yrkade riksdag en moment, då min baron sjelf och nästan alla 
andra med mig fann det vara enda säkra medlet till kungens 
hjelp och sakernes återställande i ordning och skick, men då 
skall hvad jag i det ämnet skrifvit alltid vittna det mitt uppsåt 
icke varit brottsligt. 

^Jag tar mig friheten härjämte bifoga 2:ne afskrifter, de 
t>'ckas böra justifiera mig åtminstone frän de beskyllningar så 
sanningslöst om mig äro utspridde rörande d. 17:6 juli. — Får 
jag begära min barons råd, huruvida jag bör låta dessa certifi- 
cater uti tidningarne införas eller icke. 

Jag feliciterar min baron till godt slut pä dess campagne 
mot vester och hoppas i vår åter få se min baron här i landet, 
då kriget äfven torde fa bättre utseende på denna sidan. 

»Med Guds hjelp skall jag en gång ådagalägga det jag 
aldrig förtjent min konungs misstroende, derest icke afund och 
list redan förmått ådraga mig det till den grad att göra mig 
alldeles onyttig.» 



II. 

1789. 

Jan. d. 5. Skref till baron Klingsporre följande bref : 

»Nu gör mig penningebristen alldeles rådlös; jag flyr der- 
före till min barons vänskap och begär dess råd. — Jag ser 
å ena sidan det ansvar jag mig underkastar medelst bristernes 
ännu längre döljande, och å andra sidan, huru deras anmälande 
torde illa uttydas. 

»Officerarne lida verkelig nöd, underofficerarne äro uti 
elände; gemene man både frys och svälter. — Till de senares 
aflönande har jag länat, så länge det varit möjligt; officerare 
och underofficerare ha fått intet, allt sedan de från sjön hem- 
kommo. Båtsmännen hade bort få deras släpkläder, men sakna 
dem ännu. Sjöartilleriet var nakot, då det från den sena sjö- 
campagnen återkom; skor, strumpor och skjortor, som dem 
varit lofvade, fås intet, och just häruti ligger orsaken, att folket 
sjuknar och dör, och om man fortfar att soignera dem på detta 
viset, så lärer icke många göra nästa års campagne. — Nu 
skall jag föda folket med proviant; inga spisar, inga kittlar att 
koka uti, inga flaskor, ingen ved, allt felar med ett ord. 

»Nu borde flottans reparerande och iståndsättande vara 
under fullt arbete, men jag kan icke företaga det ringaste, utan 
tvärtom måste jag afdanka de få handtverkare här varit, eme- 
dan jag icke längre kan aflöna dem. 

»Riksgäldskontorets obligationer har jag bjudit flottans credi- 
torer, men ingen vill taga dem, ty alla handlande visa bref 
från sine korrespondenter i Stockholm, att dessa sedlar der 
med möda säljas mot i6 pricts rabatte. 

»Det är en sanning, min baron, att om denna tryckande 
penningebrist ännu något litet fortfar, så kan flottan icke nästa 
vår vara färdig, så tidigt hon borde vara det. 



STÄLLNINGEN I FINLAND 1 7 89. 73 

^Hvarjehanda saker borde nu köpas, som andra årstider 
icke kunna fås, som äro oumgängelige, men penningar felas 
äfven dertill. 

»Stora flottan tog härifrån utaf mitt samlade förråd 800 famnar 
ved. nu finns här intet. Landshöfdingen skaffar intet, ingen taxa. 
De få af allmogen, som föra hit några lass, profitera af bristerne, 
begära 10 a 12 dir krmt för ett lass, hvaraf 5 utgöra en famn; 
man måste antingen betala eller frysa, och som hela staten är 
berättigad till ved in natura, så är väl billigt, att kronan käns 
vid det pris, som bevisligen går och gäller. För flottan fordras 
minst 4 a 500 famnar ved ännu i vinter, utom hvad som bör 
vara i beredskap till flottans utrustande nästa vår. Gud vet 
hvar det skall fås. 

»Summa, min baron, allt felar och far jag intet snart så 
mycket penningar, att flottans skulder kunna betalas, aflönin- 
garne utfalla och arbetet som sig bör drifvas, så kan jag an- 
svara för ingenting; ty, min baron, att sätta en hel flotta i 
stånd efter en campagne till en annan är intet hastverk, utan 
fordrar tid.» 



Jag talte i dag med löjtnant v. Törne, som varit adjutant 
hos general Carl Armfelt. Han berättade alldeles öfverens- 
stämmande med hvad jag för några dagar sedan hörde utaf 
major Hartmansdorff, att Hastfehr supponeras vara uti intelli- 
gence med Sprengtport och Ryssarne och att mycken anled- 
ning är till trovärdigheten häraf och att Hastfehr varit öfver 
och tält med general Sprengtport och någon annan rysk ge- 
neral. Som säkert visste Törne, att dess bror, som kom ifrån 
Ryssland och nu sitter i arrest på Svartholms fästning, varit 
adresserad till Hastfehr med bref af mycken betydlighet, men 
att han i stället för Hastfehr träffat öfverste Stedingk, som tagit 
brefven emot och arresterat Törne. Han hade äfven haft en 
päls med sig från kejsarinnan till Hastfehr, den han likväl 
lemnat efter sig uti Nyslott. Detta lemnas i sitt värde och åt 
tiden att upplysa; men nog vore det nedrigt af Hastfehr, att 
sedan han af kungen lät nyttja sig som ett redskap till krigets 
börjande, nu agera traitre. 



74 STÄLLNINGEN I FINLAND 1 789. 



Delamotte berättade mig i dag, att löjtnant Wessman, den- 
samme, som efter Hastfehrs rapport, den jag sjelf läst, blef 
allraförst af Ryssarne attaquerad, skall nu vara i Helsingfors och 
hade i går för flere af sina vänner berättat, att han, Wessman, 
som icke vetat af något skälmstycke, hade blifvit detacherad 
mot gränsen med en trupp infanteri, stannat på den honom 
anvistc post och detacherat framför sig en underofficer med 
någre man mot en framför liggande skog. Han hade ordres 
att ge noga akt, om några fiendtligheter från gränsen skulle 
spörjas, att sådant genast baron Hastfehr rapportera, men sjelf 
icke öfverge den honom anviste post, derest han icke af fienden 
blcfve dertill tvungen. Kort efter sin ankomst fick han från den 
detacherade underofficeren rapport, att han sett folk i skogen 
och hört någre skott, hvilket han genast till Hastfehr rappor- 
terade, men gaf sig sjelf fram till underofficeren för att bli 
nogare underrättad, då han sjelf uti skogen sett folk springa 
af och an, skrika och äfven hört någre skott, men ingen kula, 
sä att han var fullt öfvertygad de skjutit med löst krut. — 
Han kunde icke säga, huru folket i skogen varit klädda, eme- 
dan han endast sett dem skymta mellan träden då och då. — 
Sedan detta skjutande upphörde och våra trupper dä gingo 
öfver gränsen, har han Wessman, fast alltid uti avantgardet, 
icke sett någon rysk soldat eller hört något skott förr än vid 
Nyslott, och har han då först efteråt begripit, att den första 
attaqucn var en tillställning af vederbörande. 

Penningebristen fortfar och eländet tilltager dagligen. Ba- 
ron Klingsporre har återrest till Åbo genom Tavastehus och 
pä bcgge ställen gjort misslyckade försök i negociations vägen. 
Häraf kan slutas att det är lättare reta en populace till ovett 
mot hederligt folk än förmå de välmående att för allmänna 
saken uppoffra deras goda. Jag vet emellertid rättnu ingen 
råd emot de på alla häll tryckande bristerne. Jag eger val 
ännu sjelf någon kredit här på stället, men ho vet, hvad tack 
jag en gäng får, för jag nyttjar den? 

I dag reste Sedcrholm från Helsingfors till riksdagen. 

Jan. d. 6 kl. 9 f. m. kom öfverstelöjtnant baron Munck 
till mig, berättade det han i går ganska hastigt företagit sig 
hitresan för att underrätta sig om sanningen af hvad öfverste- 
löjtnant Ridderstorm i Borgå för både Munck och Klingsporren 



STÄLLNINGEN I FINLAND 1 789. 75 



berättat, nemligen att jag, biträdd af Jan Adam Cronstedt och 
major Adlersträle, skulle här i garnison och pä landet härom- 
kring hafva upptagit alla riksdagsfullmagter och att jag der- 
fore betalt ryska pengar och har han lofvat skaffa underrät- 
telse, huru mycket jag betalt för hvarje fullmagt; att jag icke 
kunde fä Bergenklots fullmagt vid enkedrottningens regemente. 
icke heller kapiten Knorrings vid Stackelbergska, ehuru jag 
mig ganska mycket derom bemödat*, att jag och Rosenstein 
skulle mycket arbetat att få handelsman Burts till riksdagsman 
för Helsingfors, och att Rosenstein der utdelt pengar bland det 
mindre borgerskapet ; dock hade han sagt sig hafva denna be- 
rättelse hvad Rosenstein beträffar af Svedenhjelm, som ock skall 
hafva hindrat att jag oaktadt gjorde försök icke fått några 
riksdagsfullmagter utur svenska bataljon af enkedrottningens 
regemente, med en mängd absurditeter och de allragrofvaste. 
grundlösaste osanningar. — Muncken sade, att Ridderstorm 
yttrat sig vara sinnad resa till Lovisa och berätta allt detta för 
general en chef; bad mig derföre resa dit och med general en 
chef härom begära få mig justifiera, hvilket jag äfven ämnar. 
Muncken bad mig med tårar i ögonen förlåta, att han i går 
vcrkeligen på mig varit ond, och han var ganska rörd öfver 
den orätt man velat göra mig, hvarom han var så mycket 
mera öfvertygad, som han tält vid alla dem Ridderstorm namn- 
;;ifvit, att jag dels fatt dels icke kunnat erhålla fuUmagter utaf, 
ch alla af denna beskyllning varit lika förundrade som jag 
"ch vid deras själars salighet intygat, det icke minsta fråga 
cirecte eller indirecte om något sådant varit, ja flerc af dem, 
hvilkas samtal med mig Ridderstorm ganska noga upprepat, 
Jiafva med all sanningsenlighet förbannat sig uppä, att de mig 
icke sett, mindre med mig tält, på ganska läng tid och visst 
eke sedan riksdagen blef bekant. Muncken trodde, att Manner- 
^kantz i hela denna tillställning har någon del, hvartill han sade 
«!ig hafva flere anledningar. Dermed må vara hur det vill; jag 
anklagar ingen; en så nedrig last för straffet med sig och tiden 
upplyser allt. Jag har icke af någon enda officer uti min egen 
corps hvarken begärt eller disponerat någon fullmagt, icke min 
egen en gång, ännu mindre har jag begärt eller ens tänkt be- 
gära någon annans. På landet har jag icke varit, ingen ut- 
skickad haft och med ingen landtbo tält. Men hur kan man 
vara nedrig nog att uppfinna och sammansätta dylika historier 



^6 STÄLLNINGEN I FINLAND 1 789. 

och det emot en menniska, som aldrig förolämpat hvarken 
Ridderstorm eller Mannerskantz, snarare alltid visat dem icke 
endast höflighet utan vänskap och förtroende? Cronstedt och 
Adlerstrålen äro icke mindre än jag förtretade uppå Ridder- 
storm, ja vi ha den satisfaction att höra hvar redelig och ärlig 
menniska med fasa nämna honom. 

Muncken återreste. 

I dag berättades äfven, att öfversten baron Stackelberg 
varit i går som hastigast här på fästningen och att kapiten 
Reutersköld vid dess regemente fått hemliga ordres resa bort 
med I korporal och 3 soldater af dess compagnie, man vet ej 
hvart, men supponerar till någons arresterande. 

Kl. 4 e. m. fick jag en billet från öfverstelöjtnant Rosen- 
stein med varning att skaffa mina papper i säkerhet; ehuru han 
väl visste att jag icke borde frukta något, så kan man dock 
ej vara säker uti en tid, då våld börjar synas gå för rätt. 

Jag reste in till Rosenstein och fick der veta, att Reuter- 
sköld skall arrestera Montgomeri och att på en gång i morgon 
f. m. skola flere arresteras; till Helsingfors voro äfven ankomne 
flere officerare med soldater i dylika ärender, utan att man 
visste hvem det gäller; desse fortsatte dock resan ur staden 
mot afton. 

Jag berättade Rosenstein hela Ridderstormska historien med 
hvad han och Svedenhjelm uppspunnit om honom, hvaröfver 
han blef ganska förtretad. 

Jan. d. 8. Reste jag till Lovisa, kom fram kl. V^ 12 om 
natten; en passant talte jag uti Borgå vid baron Munck, som 
berättade mig, att baron Klingsporre varit ganska missnöjd 
deröfver, att Muncken sagt mig namnet uppå min calomnia- 
teur m. m. 

Den 9 talte jag vid general en chef grefve Meijerfelt, som 
ej nekade, att en man för några dagar sedan berättat, det jag 
skulle samlat några och tjugo riksdagsfuUmagter, men dess 
namn ville han icke nämna; men då jag nämde Ridderstorm 
och att han för både Munck och Klingsporre gjort samma be- 
rättelse, sade generalen, att det var han, med tillägg, att han 
dertill satt ingen tro och att jag ej borde bry mig om hvad 
en sådan säger. — Jag talte derefter med baron Klingsporre, 
som avouerade allt hvad Muncken sagt mig om Ridderstorms 



STÄLLNINGEN I FINLAND 1 7 89. ^^ 

rapport, men yttrade sig vara mycket ledsen, att Muncken 
nämt Ridderstorm, och att han icke kunde publiquement tillstå 
hvad han nu emellan 4 Ögon sagt. — Jag deremot försäkrade, 
jag publiquement ämnar förehålla Ridderstorm dess infamie och 
dervid citera både Klingsporre och Munck som mine sagesman ; 
det far på dem ankomma att tillstå eller neka hvad de mig 
sagt, allt som hvar och en af dem finner sin heder uti att 
skydda oskulden eller understödja infamien. 

Nu var kunnigt att general Carl Armfelt, Montgomeri, v. 
Otter, Hästesko, Otto Klingsporre och major Klick skulle ar- 
resteras eller voro det redan; v. Otter och Otto Klingsporre 
kommo äfven i dag till Lovisa. Då jag ville göra desse fångar 
en visite, hindrades jag af baron Klingsporre under förevän- 
ning, att det kunde i anseende till min egen ställning tydas 
illa. Jag lät då bli, men försäkrade baron Klingsporre, att min 
ställning är i anseende till mitt samvetes renhet och lugn sådan, 
att den kanske förtjente mångens afund, och att jag önskade 
det hvar och en mot kung och fosterland tänkt och gjort som 
jag, så behöfde vi kanske icke frukta allt det onda, oss ännu 
torde återstå. Baron Mauritz Klingsporre syntes mycket rörd 
ofver sin brors arrest; men en viss man sade mig, att det för 
honom hade ingen fara, hvilket framtiden far utvisa, när kome- 
dien en gång slutas. 

Baron Gyllengranat, öfverstelöjtnant vid Upplands rege- 
mente, visade mig mycken vänskap, sade mig åtskillige anek- 
doter, huru jag varit förtalt af baron Klingsporre m. fl-, hvilket 
ailt får bli för deras räkning. Jag har ingen förolämpat och 
uti mina skyldigheter icke felat; hade dessa herrar haft skäl, 
5a hade de förmodligen sagt mig i synen hvad jag felat, som 
utmärkt mera heder än att visa all höflighet och frånvarande 
förtala. — Gyllengranat var rädd att visa det vi taltes vid, så 
att vi till dess qvarter gingo hvar sin väg; till den grad är 
sammanlefnad och förtroende nu förstördt, att en vän icke vågar 
offentligen se eller tala vid en annan. Man kan ej utan yt- 
tersta bedröfvelse betrakta vår nu varande ställning. 

Så snart jag hos general en chef ätit middag, fortsatte jag 
äter resan till Vesterkulla; i Borgå talte jag åter vid Muncken 
och berättade honom mine entretiens med general en chef och 
Klingsporren; han var glad att dessa herrar instämt uti den 
berättelse, han om denna sak gjort, och försäkrade heligt, det 



78 STÄLLNINGEN I FINLAND 1 7 89. 



han aldrig återkallar hvad han derom sagt för mig, Cronstedt, 
Adlerstråle, Nordenstam och flere, och förklarade för öfrigt 
Ridderstorm i högsta mätto infame. Kl. \ o 2 om natten kom 
jag till Vesterkulla. 

Den lO kom kapiten Jägerhorn till Vesterkulla, berättade 
mig general Armfelts arresterande och Klickens flykt. Jag for 
i eftermiddag in till Sveaborg. 

Den 14 hade mitt regemente generalmönstring, då alla 
klagade, att de icke fått ut sine tillökningspenningar under 
expedition, sine löner, och den provianten nu tillhörande en 
skilling om dagen pä hvar man. — Mannerskantz mönstrade, 
stammade och lofvade hjclp, h varmed ingen gifvit sig till frids, 
om jag ej sjelf tröstat dem, dä alla blefvo nöjde. 

Den 15 och 16 mönstrades enkedrottningens lifregemente 
och Stackelbergs regemente med artilleriet; alla förde enahanda 
klagan. 

Nu omtalas, att brigadchefen friherre Hastfchr tillika med 
dess adjutant kapiten Fieandt på kungens befallning skola af 
öfverste Stedingk vara arresterade. — Härom fölles mänga om- 
dömen; jag inställer mitt till framtiden. 

Öfverste Brunow har fatt ordres resa till Stockholm, och 
Stedingk således befälhafvare i Savolax och Karelen efter Hast- 
fchr. Berättelsen löper, att Stedingken gifvit någon rapport, i 
anledning hvaraf Hastfehr blifvit arresterad. 

Major Danqvardt vid flottan reste i dag till Stockholm; 
jag skref med honom till Kongl. Maj:t, till hertig Carl, till 
öfveramiralen och till baron Ruuth om de härvarande pen- 
ningebrister och afsade mig allt ansvar, om for brist af pen- 
ningar flottan icke nog tidigt är färdig till nästa campagnc. - - 
Jag skref äfven till hertig Fredrik, baron Gust. Armfelt och 
till statssekreteraren Carlson. — Afskrifterne till dessa bref för- 
varas särskilt. 

Den 17 instälte sig uppa skedd kallelse hos mig kl. 9 f. ni, 
öfverstelöjtnant Ridderstorm, åtföljd af kommendanten öfverste 
Mannerskantz, dä redan hos mig funnos församlade grefve Jan 
Adam Cronstedt af enkedrottningens regemente med kaptenenie 
Nordenstam, Gutafskij,Peyron och Debeche, af Stackelbergs major 
Adlerstrålc, kapitenerne Stjernskantz, Mannerstråle och Knor- 



STÄLLNINGEN 1 FINLAND 1 7 89. 79 



ring samt öfver 30 officerare af min egen corps. Jag berättade 
för alla huru Ridderstorm mig beljugit; han böd till förklara 
ixrh ursäkta sig, men mer än uselt, så att nedrigheten af hvart 
ord bekräftades och fegheten var målad i hela hans physio- 
nomie. — Jag frågade alla närvarande, huru de anse hans upp- 
förande, och fick af alla med en mun till svar: ^^högst gement 
och ovärdigts hvarpå jag visade honom dörren och hade möda 
hindra mina unga officerares ifver, hvilka säkert sönderrifvit 
honom i stycken, om jag ej sjelf stillat deras hetta. Alla voro 
förundrade, att kommendanten följde honom tillbaka, likasom 
de kommit. Kommendanten böd äfven till några gånger tala 
til! Ridderstorms försvar, men sä dåligt, att man dera icke 
kunde hafva minsta afseende. Summa: Ridderstorm humilie- 
rades i den alldra högsta grad och Mannerskantz gjorde sig 
\elf mycken tort. 

Jan. d. 21. Jag skref i dag till öfvcrstekammarjunkaren 
baron Armfelt följande bref: 

vAlldeles okunnig, hvem nu sköter affarerne och alltid säker 
'»m min barons nit för Kongl. M:ts tjenst, tar jag mig friheten 
^öra en liten påminnelse om flottans angelägenheter. 

>x\rstiden börjar avancera och brist uppå penningar sätter 
mig alldeles ur stånd att det minsta kunna företaga till flottans 
utrustande för nästa campagne, hvars utgång jag tror till en 
sti>r del bero af flottans tidigare eller senare utlöpande. 

'Några kanonslupar och andra småfartyg hade bort byggas, 
hvartill virke fins af hvad jag före kriget samlat; kostnaden 
kunde således icke bli betydlig och arbetet kunde lätt med- 
hinnas, om jag nu fick börja, men allt hvilar, hvilket aldrig 
^'är an. Jag har vågat anmäla detta hos Kongl. M:t uti ett 
underdånigt memorial, som major Danqvardt förde med sig; 
men man berättar så mycket om konungens onåd emot mig, 
att jag börjar frukta, det denna min nit också blir illa 
ansedd. 

>Jag är oskyldig, min baron, så oskyldig som barnen, 
hvilka ännu ofödde äro, till de beskyllningar, man inför ko- 
nungen gjort mig och hvaruppä han dess onåd grundar. — Jag 
har varit för dristigt uppriktig, men aldrig traitre. — Jag vet, 
man skyller mig äfven att vara paskvillskrifvare. Jag är till 
denna nedriga beskyllning lika oskyldig. Jag känner den 



80 STÄLLNINGEN I FINLAND 1 7 89. 



mannen, hvilken i Göteborg så har bjudit till städa för mig 
och, om en rättvis Gud fins, faller han en gång sjelf i den 
grop, han åt mig gräfvit. — Härmed må vara hur det vill, 
men om jag ock uti affarerne misstankes, så lider konung^ens 
tjenst härigenom. — Till denna stund har jag efter min yttersta 
förmåga sökt mina skyldigheter till konungens nöje fullgöra 
och så länge jag lefver, blir detta min föresats, han må der- 
före straffa eller belöna. — Jag glömmer aldrig sista gången, 
då Kongl. M:t med nåd bemötte mig: det var vid Summa. 
Jag lade då icke minsta hinder emot konungens plan, utan 
faciliterade den allt hvad hos mig stod. — Jag hade då före- 
satt mig att göra mera än kungen begärt och väntade af mig, 
derest den olyckliga reträtten icke så oförmodadt mellan- 
kommit. — Hvad har jag sedermera syndat? Ingenting, nej, 
om jag ock undersöker mina hemligaste tankar, så kan jag 
icke ändå det ringaste förebrå mig. Ingen enda af mina 
ovänner kan ega mitt samvetes lugn. Ingen enda af dem kan 
redligare tjena konungen och fäderneslandet än jag. 

»Min baron, visa mig nu den grace och vänskap att, om 
möjeligt är, fria mig ifrån misstankar uti affarerne; det är för 
konungens skull jag ber derom. Hvad för öfrigt misstankarne 
mot min person angår, så rättvisar tiden mig. jag är säker 
derom.» 



Jan. d. 26. Skref jag åter till baron Armfelt med norra 
posten följande bref: 

»Förleden onsdag hade jag äran skrifva Tit. till med södra 
posten, men osäker om det kommit fram, tar jag mig åter 
frihet besvära med några rader. 

»Penningar felar till allt, hvaraf jag hindras, som sig bör, 
sköta flottan och att nog tidigt få allt färdigt till nästa cam- 
pagne. Intet vet jag heller, hvem jag uti affarerne skall adres 
sera mig till; men jag känner min barons tillgifvenhet for K 
M:t, och det är för konungens eget bästa jag ber, att Tit. vilh 
skaffa mig penningar och förtroende uti affarerne. Jag hai 
aldrig bedragit kungen, aldrig förtjent de misstankar, hvarme< 
han oskyldigt straffar mig, och det hoppas jag tiden skall upp 
lysa; mitt samvete förebrår mig ingenting. 



STÄLLNINGEK I FINLAND 1 789. 8 1 



»Får jag nästa campagne föra skärgårdskriget och får 
behofveme dertill, skall med Guds hjelp ingenting försummas; 
far åter någon mera kunnig och förtjent detta förtroende, så 
skall jag visa, det jag också lärt att lyda. 

»Tit känner nödvändigheten af skärgårdsflottan i detta 
kriget och derföre hoppas jag Tit. åtager sig våra afiarer. 

»Hangö uddes försvar bör i tid företagas; ha vi ej kano- 
ner der, så snart isen går, fruktar jag det blir försent.» 



Febr. d. 1. Baron Klingsporre ankom i dag till lastnin- 
gen och spisade hos mig till middagen. — Han syntes brydd 
öfver penningeställningen, böd dock till att hålla god mine 
och utlät sig att utredningskommissionen lofvat tillräckelige 
penningar till medlet af denna månad. — Jag beskref för ho- 
nom nödvändigheten att nu förse mig med penningar för att 
kunna med allvar företaga flottans tillredande; han medgaf 
allt, axlade sig och dermed var intet hulpet. — Så ha nu 
vederbörande ställt till att den dyrbaraste, den angelägnaste 
tid skulle försummas, om jag ej sjelf varit omtänkt redan långt 
för kriget att förse flottan så rikeligen, den befanns vid krigets 
början, och om jag ej nu nyttjat egen kredit, uppå hvilken 
jag redan hos privata negocierat 20,000 rdr till aflöningar och 
sjukhusens underhåll, hvarförutan allt redan länge sedan hade 
afstannat, och fast jag detta gjort, är man dock icke nöjd med 
mig, och hvarföre? För det jag ej smickrar, ej kryper, ej byg- 
ger slott i luften, utan ärligt och utan flärd tjenar min kung 
och mitt fädernesland. 

Den 2. I dag kom norra posten af d. 19 jan., medförde 
icke särdeles nytt. Riksdagsmänsvalen hade ömsom utslagit 
mot och med, dock tror man, att de utspridda mångfaldiga 
osanna r>'kten och anlagde planer skola förskaffa kongl. par- 
tiet en deciderad pluralitet uti de tre ofrälse stånden. 

Febr. d. 16. I dag ankom åter norra posten af den 2:e 
dennes. — Medförde intet särdeles nytt, endast r>'kten om 
hvarjehanda förändringar i sjelfva regeringssättet, om befaradt 
buller och oväsende, om arniéens flottas sammanslagning med 

Anckarsvärds Minnen. 6 



82 STÄLLNINGEN I FINLAND 1 7 89. 



amiralitetet m. m., som är mindre värdt anteckna uti en tid, 
tusendetals rykten spridas, det ena mera rasande än det 
andra. 

Här förefaller ock sällan eller aldrig något af värde. — 
Sinnena söndras allt mer och mer, oredan tyckes tilltaga uti 
alla saker. Penningebrist och sjukdomar trycka allt mer och 
mer, så att här är ett verkligt elände. Jag har nu hela tiden 
med egen kredit underhållit hela verket; då jag begärt assi- 
stance till kronans kassa, har mig svarats: ja för er skull så 
mycket jag kan och mot er egen sedeln men icke mot kassans^ 
och mina sedlar äro nu ute för öfver 20,000 rdr. Om jag ej 
understödt och sörjt för stora flottans efterlemnade sjuka, 7 å 
800 till antalet, så hade de creverat. — Härom hade likväl 
ingen anmodat mig och kommendanten ville alldeles icke be- 
fatta sig med dem; vid flottans afsegling glömde man alldeles 
bort dem. 

Jag skref i dag till öfveramiralen grefve Ehrensvärd föl- 
jande bref: 

»Det är först i dag, jag genom major Danqvardt blifvit 
underrättad om Tit. ankomst till Stockholm. — Att Tit- va- 
relse der måtte blifva nöjd och hela riksmötet aflöpa till 
K. M:ts och rikets bästa är min och allés vår uppriktiga 
önskan. 

»Icke för riksdagen, men för afTärerne, för beredningen till 
nästa års campagne hade jag önskat få inställa mig i Stock- 
holm, men som utan kallelse det icke kan ske, så måste jay^ 
väl här afvakta vederbörlige ordres om flottans tillredande^ 
hvilka jag önskar icke måtte för länge dröja. 

»Här sprides ett rykte att arméens flottas fartyg mycket 
klandras, att arméens flotta under förflutne campagne ingen 
ting gjort, och att derföre arméens flotta skall med amiralitetet 
sammanslås. Jag önskade mig mera tid än jag nu har att 
yttra mig öfver dessa tre omständigheter, men Tit. torde til- 
låta mig att försäkra, det arméens flottas fartyg, hvart och 
ett för sig betraktadt, ega alla de egenskaper ett skärgårds- 
krigs särskilta och oändeliga händelser af dem fordrar; att om 
småsaker uti fartygens detaljer tarfva någon ändring, är allt 
sådant obetydligt och kan aldrig förringa fartygens värden. 
Arméens flotta har från krigets början och tills den genom 



STÄLLNINGEN I FINLAND 1 789. 83 

isen arbetade sig hit fullgjort allt hvad af henne fordrats. Jag 
har ingen befallning fatt, den j^ icke fullgjort till alla delar. 
Fientliga skärgårdsflottan vågade knappt visa sig, och de få 
galerer, som syntes vid Fredrikshamn, flydde genast. — Ar- 
inéens flank var alltid säker och hela skärgården skyddades 
för ströfverier. — Hvad som skedde vid Hangö, torde varit 
ogjordt, om arméens flotta haft befallning sträcka dess om- 
sorg dit, innan en rysk eskader sig der så fördelaktigt statio- 
nerat. Hvad arméens flotta sedan der gjorde just i det rätta 
ögnablick, då kungens transport och landets invånare å nyo 
hotades, vittnar säkrast om fartygens nytta, att flottan är 
rätteligen sammansatt, och att de, som föra henne, förstå skär- 
gårdskriget. Att arméens flottas sammanslående med amirali- 
tetet just nu vore för K. M:ts och rikets tjenst högst skade- 
ligt, behöfver jag för Tit. icke bevisa. Men mitt uppförande 
under tillställningen och fortsättningen af detta kriget önskar 
jag för Tit., för hvar opartisk och kunnig militär, för hvar 
redelig medborgare fa lägga i full dag. Min konungs nytta 
och heder samt fäderneslandets välfärd har jag alltid egt till 
föremål. Icke ett enda tillfälle att vara nyttig har jag för- 
summat, men sökt alla möjeliga. — Jag anhölt hos H. K. H:t 
hertig Fredrik att fa gå ut under sjöbataillen den iy:e juli, 
och flere gånger hos K. M:t att med min flotta få gå mot 
l^ränsen, innan dess nådigste befallning dertill ankom, hvilken 
genast med all success och ordning verkstältes. — Jag begärde 
afven af hertig Carl uttryckelig befallning att utan ansvar för 
utgången få attaquera vid Hangö de ryska linieskeppen, men 
han nekade mig det. 

>Jag har väl hört, att en viss amiral här velat klandra 
våra turuma, men som han aldrig derom yttrat sig för mig, 
sä har jag icke aktat värdt sätta deras försvar i fråga; men 
med all den aktning jag är samma amiral skyldig, vågar jag 
dock tro, det han hvarken känner vår skärgård, dess krig 
eller dess krigsbehofver. 

»Batteriers anläggande vid Hangö udde har jag projekterat, 
men om verkställigheten icke fått någon den minsta befattning. 
Jag har ytterligare derom påmint men allt hvilar ännu; få se 
om detta blir försummadt, hvem då far skulden?» 



84 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 



Relation. 

Sedan annotationer, dem jag mig sjelf till minnes, mina 
barn törhända till någon nytta och till upplysning i vår tids 
historia, utan allt annat ändamål stundom anfört, blifvit af- 
brutne genom den mest oförmodade händelse, vill jag nu i 
största korthet bjuda till att med sanningens renaste drag upp- 
teckna denna händelse. 

1789 d, 2 Mars kl. ii f. m. kom till mig uppå Svea- 
borg uti min kammare hel reseklädd med kurirbricka löjt- 
nant Spalding vid arméens flotta, sade sig hafva fört en de- 
peche till öfverste Mannerskantz från Kongl. M:t och helsade 
mig för öfrigt från öfveramiralen grefve Ehrensvärd. Jag 
frågade, hvad nytt i Stockholm? Han svarade då, att mycket 
buller varit på rikssalen och att Kongl. M:t låtit arrestera och 
på flere ställen innesluta flere herrar af ridderskapet och adeln, 
hvaribland han nämde grefve Axel Fersen, baron Carl De 
Geer, generalen grefve Fredrik Horn med flere, hvilka nu all- 
mänt äro bekante; rätta orsaken härtill kunde Spalding icke 
uppgifva. — Efter Spaldings bortgång kl. I2 om middagen 
gick jag in till min hustru, berättade henne nyheten, som 
gjorde henne mycket bestört så väl som någre tillkomne vän- 
ner, jag bjudit till middagen och hvaribland jag nu minnes 
öfverstelöjtnant baron Fleetwood och majoren grefve Joh. Ad. 
Cronstedt. 

Så snart vi spisat, åkte jag in till Helsingfors uti något 
ärende, träffade der åtskillige vänner, hvaribland öfverste PfeiflT 
vid enkedrottningens regemente och öfverstelöjtnant baron 
Silfversköld vid artilleriet, hvilka högeligen undrade, hvad 
Spaldingens depeche kunde betyda, och voro mycket bestörte 
öfver de tidningar han medförde. — Kl. 5 e. m. reste jag 
hem och såg vid min ankomst till Sveaborg fänrik Aug. de 
Frese på stranden likasom vänta på mig, vända om och gä 
framför mig mycket beställsam. Så snart jag stigit ur slädan 
och gick uppföre trappan i mitt hus, mötte mig min hustru 
och med någon oro berättade, det major de Frese (place-major 
på Sveaborg) hela eftermiddagen roderat utanför huset med 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 85 



dess son och flere gånger frågat mine honncursposter, om jag 
vore hemkommen. Jag bad min hustru, under det vi gingo 
uppföre trappan, att vara tranquil, försäkrade henne att ehvad 
också hända kunde, sade mig mitt samvete att jag borde ingen 
ting frukta. Knappt var jag inkommen i min kammare, då 
jag genom fenstret såg Fresen med dess son komma. Jag 
bad min hustru lemna mig allena, det hon gjorde. Fresen 
kom in, lemnandes sin son uti förmaket. Fresen började gena.st 
mycket grant tala om sin vänskap, sin stora aktning och till- 
gifvenhet för min person m. m., som varade rätt länge, att 
jag måste be honom sluta preludierne och komma till sjelfva 
saken, då han sade sig hafva den oangenäma kommissionen 
att antyda mig arrest, upptog ett papper, hvilket han visade 
mig, föregifvande att det vore afskrift af Kongl. M:ts ordres 
till öfverste Mannerskantz, dem löjtnant Spalding medfört, 
jag svarade härtill, att jag uppå ingen afskrift låter arrestera 
mig, utan om någre sådane ordres från Kongl. M:t vore an- 
komne, begärde jag fä se dem, hvarpå Fresen med detta svar 
afsände sin son till kommendanten öfverste Mannerskantz. — 
Som Fresen hela denna förvillade tiden mot mig fört sig 
falskt och nedrigt upp, fjäskat och berättat för vederbörande 
ofta de gröfsta osanningar, ofta de orimligaste suppositioner, 
äfven tagit del i Ridderstorms gemena anläggning, hvarom 
jag var fulleligen öfvertygad, förtröt mig högeligen, att han 
nu började med vänskapsdeklarationer, hvilket jag honom all- 
varsamt förehöU och det med all den uppriktighet, mitt rena 
ock lugna samvete tillät. Han förebar idel flata ursäkter, 
hvilka endast vittnade om ett lågt tankesätt och en svag 
karakter. 

Mina officerare, som fått anledning frukta något ondt 
vara å förde, började emedlertj/d att hos mig samlas med 
sablarne på sidan, och innan kort var rummet fullt. De frå- 
t;ade hvad detta betydde. Jag sade dem det och att jag 
nekat gå i arrest, innan jag fick se kungens egne ordres. 
Underrättelsen verkade hos dem alla en mig alltid smickrande 
bestörtning och ifver; de slogo sig på sablarne och bådo mig 
taga ett partie, försäkrande att lyda mig till sista bloddroppan. 
Då kom unga Fresen tillbaka med kungens ordres in origi- 
nali. Jag tog af honom orderne och läste sjelf upp dem högt, 
hvarefter jag lemnade dem till place-majoren med yttrande till 



86 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

min ofBcerscorps, att jag igenkände detta vara konungens 
ordres, att jag respekterar och lyder dem, så väl nu som jag 
det alltid tillförne gjort, tog min sabel på väggen och lemnade 
den till major de Frese. Mina närvarande officerares bestört- 
ning, det mummel, som tillkännagaf deras häftiga känslor, 
deras tårar, som strömmade och vittnade om deras ömma 
deltagande uti den orättvisa mig öfvergick, allt detta gaf mig 
de ojäfaktigaste vedermälen om deras tillgifvenhet Jag kände 
mig deraf Ijufligt smickrad, och mitt samvetes tillfredsställelse 
njöt deraf lika som en ny styrka, hvilken upplyfte min själ 
vida öfver det våld man mot mig öfvade. Som konungens 
ordres till kommendanten innehöUo, det han på det noggran- 
naste borde försäkra sig om mina papper, gaf jag place-majo- 
ren genast mina nycklar till bjTå och skrifbord, visade ho- 
nom allt och bad honom taga hvad honom behagade. Jag be- 
höfde ingenting dölja och hade intet att frukta. Detta allt 
verkställdt, gick jag in till min hustru och syster, berättade 
hvad som händt, och bad dem vara tranquile; der voro äfven 
några vänner tillkomne. Alla voro ganska bestörte och be- 
dröfvade; men mitt sinneslugn tillfredsstälde dem. Min hustru 
tog genast sitt partie att följa med, hvilket jag ej kunde neka 
henne, ehuru årstiden var den svåraste och resan skulle ske 
norra vägen. Jag gick åter upp uti min kammare, der Fresen 
ännu var sysselsatt att revidera mina papper. — Fresen pro- 
ponerade mig att följa sig upp till högvakten med tillåtelse 
att öfver natten få hvila hos honom, hvilket mig högeligen 
förargade, så att jag med någon ifver svarade, att KongL M:t 
har befallt^ det jag skall arresteras och foras till Stockholm, 
men icke att jag dessförinnan skall insättas uti något arrcst- 
rum; jag hoppas derföre få sofva öfver natten uti mitt hus, 
hvarest Ni eger makt att bez>aka mig, huru ni åslundar^ men 
icke utan våld låter jag föra mig härifrån i afton. Härtill 
svarade alla mina officerare med en mun: Öfversten skall 
sofva i sitt hus i natt^ och bjuder någon till att taga honovi 
härifrån^ så skall blod rinna först. Härvid tillkom kommen- 
danten, hvars onekeliga skyldighet jag tror det varit, att sjelf 
annoncera mig arresten, så väl efter han och ingen annan 
hade konungens ordres dertill, som ock i anseende till den 
gamla vänskap, vi många år med hvarannan som kamrater 
plägat, ehuru han under detta kriget äfven emot mig fört en 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 87 



mindre värdig conduite i synnerhet uti Ridderstormska saken. 
Konungens ordres innehöllo helt kort, att Tit. Mannerskantz 
hade att vid undfåendet deraf genast försäkra sig om min per- 
son, under säker bevakning sända mig till Stockholm, samt 
noga försäkra sig om alla mina papper; de voro daterade den 
20:e februari. I anledning häraf tillsade mig nu kommendan- 
ten, det jag dagen derpå skulle resa norra vägen, efter i haf- 
vet var menföre, och att fänrik de Frese skulle föra mig, hvar- 
vid place-majoren hade den godheten att yttra sig, det han 
just utsett sin son att uppassa mig under resan (som hans egne 
ord lydde). Jag frågade då, om mig ej tilläts taga min egen 
domcstique med mig, som dock bifölls. 

Ehuru det verkeligen förtröt mig att bli förd af en ännu 
icke stadgad yngling, då de andra öfverstame, hvilka för brott 
voro arresterade, hade blifvit förde af stadgade karlar, majorer 
och kapitener, yttrade jag dock häröfver icke minsta missnöje, 
men mina oiScerare frågade genast kommendanten, om det 
var hans allvare, att fänrik de Frese skulle föra mig, hvartill 
han svarade ja, hvarpå de alla med en mun sade: »nej, vi 
anse icke vår öfverste nog säker i Fresens händer, vi utbedja 
oss att sjelfve (å nämna dess ledsagare». Kapiten Ramsay 
steg fram och frågade om kamrateme hade förtroende för ho- 
nom, ville han föra mig, då de åter alla med en mun och nog 
häftigt yttrade sig att: kapiten Ramsay och ingen annan skall 
fåra vår öfverste^ hvartill vi anhålla och ingalunda tvifla 
om kommendantens tillstånd^ då vi försäkra att en för alla 
och alla för en gå i borgen^ att vår öfverste varder lemnad 
på den ort och ställe^ som anbefalldt i^arder, — Efter hvarje- 
handa invändningar häremot lemnade kommendanten änteligen 
sitt bifall, hvaröfver major de Frese visade sig tydeligen miss- 
nöjd; förmodeligen har han föreställt sig att denna vigtiga 
kommission skulle göra dess sons lycka. Under alla dessa 
scener var jag stundom nog upprörd af förargelse öfver den 
falskhet, som utmärkte hvart ord, hvart steg af kommendanten 
och major de Frese. Änteligen slöts denna första act ungefar 
kl. 8 om afton, då kommendanten och place-majoren togo 
afträde efter att hafva rafsat till sig mina papper. Ramsen 
tog emot min bevakning, arrestposter i stället för honneurs- 
poster sattes för mitt hus, och jag fick i fred tillbringa afton 
med min famille och bereda mig till den andra dagen före- 



88 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 



Stående resan. Allas ansigten voro fulla af bestörtning och 
bedröfvelse, mitt husfolk, mina underhaf^ande och snart sagt 
hvarenda fästningens innevånare, högre och lägre, tog lika del 
i mitt öde, någre enda afundsmän, fjäskare och lycksökare 
undantagne. 

Den 3 Mars. Gjorde mig resefardig, öfverlemnade be- 
fälet till baron Fleetwood och fick uppå flottans kontor betyg, 
det jag under forflutne penningelösa tider å egen kredit upp- 
negocierat och i kassan insatt i8 ä 20,000 rdr, som allt ännu 
var obetaldt och hvarförutan de allranödvändigaste arbeten och 
beredelser till nästa campagne hade måst afstanna. 

Jag begärde och fick kommendantens tillstånd att taga 
afsked af min officerscorps, som till den ändan sig församlat 
uti mina större rum. Jag gick då in till dem, åtföljd af kom- 
mendanten, och förde mina små gossar en i hvardera handen. 
Jag frågade, om någon ibland dem hos mig kände några fel, 
som förtjenade hvad mig nu hände; om jag åsidosatt mine 
undersåtlige pligter, om jag försummat uppmuntra dem till 
sina skyldigheters iakttagande; om jag bland dem fört för- 
rädiska samtal; om jag fegt fört dem mot fienden, då tillfälle 
dertill sig visat m. m., och jag besvor dem vid allt hvad 
heligt och kärt de i verlden egde att låta sanningen tolka 
deras svar. — AVy, ropade alla med en mun: Fi önska få 
följa er i döden^ få dö för er, — Jag utbad mig då deras 
vänskap, deras hugkomst; att mina barn, visandes dem, måtte 
få röna frukten af den tillgifvenhet, hvarmed de mig alltid 
hedrat, i händelse det skulle behaga den Högste att tillåta 
afund och ilska att på ett eller annat sätt för alltid skilja mig 
vid en så respectable och af mig så älskad corps. Jag önskade 
dem Guds välsignelse, segrar och ära. Strömmar af tårar 
voro deras enda svar, alla trängdes att fa kyssa mina händer. 
Jag omfamnade dem, blandade mina tårar med deras och 
ändteligen slet mig ur deras armar, och det vore mig nu 
omöjligt att beskrifva denna scene, så rörande den var. Jag 
måste till kommendantens heder nämna, att hans hjerta ej 
härvid var utan känslor och dess ögon ej utan tårar. — Hela 
dagen var mitt hus fullt af folk från Helsingfors och fäst- 
ningen, som ville taga afsked, betyga deras deltagande och 
önska mig Guds välsignelse, alla med rörelser, hvaraf hug- 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 89 



komsten hela min lefnad uppväcker Ijufva, smickrande och 
tillfredsställande känslor. — Damerna voro äfven och togo 
det ömmaste afsked. 

Kl. ^^, 5 e. m. skedde afres^n, då mitt hus, trapporne och 
hela planen var uppfyld af folk, högre och lägre, som alla 
önskade oss Guds välsignelse. Då jag körde förbi mitt com- 
pagnies barack, stod der en skock volontärer och båtsmän, 
som höUo min häst, med tårar i ögonen begärde att få följa mig, 
«xh sedan jag tagit afsked af dem, uppmuntrat alla till lydnad 
och trohet, önskade de mig Herrens nåd och välsignelse^ och 
resan fortsattes. — Några fruar följde oss till Helsing kyrkoby. 
(Xverstelöjtnant baron Fleetwood, major grefve Jan Adam 
Cronstedt, kapiten Wallberg, fru Hohenhausen och min syster 
följde oss till major Danqvardts på Thurby, der första natt* 
qvarteret togs, och 

den 4 Mars kl. 8 om morgon fortsattes resan, sedan vi 
äter uthärdat ett ömt och rörande farväl. — Kölden var under 
hela resan ganska sträng med nästan beständiga urväder, i 
synnerhet till slut, att det är nästan omöjligt beskrifva, hvad 
vi deraf ledo, och nästan obegripligt, att min hustru kunde ut- 
härda. Vi reste merendels både natt och dag och händelser 
i^orde, att oftast, då vi någon natt beslutit att hvila, var natt- 
qvarteret sämre och svårare än slädan på landsvägen. — Föga 
betydligt föreföll under resan. Alla, som mig kände, yttrade 
förundran och ömt deltagande; sjelfva bönderne nära intill 
Helsingfors, der jag var känd, sade rent ut, att de trodde, 
man gjorde mig orätt. 

I Vasa hvilade vi öfver en dag; alla der visade oss den 
största höflighet och attention; resan derifrån togs öfver Qvar- 
ken. Vi reste en söndags eftermiddag från Vasa och funno 
vid närmaste gästgifvaregård, der vår ankomst genom förbudet 
var bekant, en stor folksamling, och vid det jag steg ur min 
släda, fann jag mig omfamnad af en gammal hederlig gumma, 
uti full gråt och under det hon ropade åt några närstående 
unga pigor: »flickor, kom och omfamna öfversten9. De lydde 
och tårar flöto ur deras ögon. Förundrad frågade jag, hvad 
detta ville betyda, då en gammal soldat af Österbottens rege- 
mente (hvilken trenne år å rad först på fästningsarbete och 
sedan under förra årets campagne stått under mitt befäl) steg 
fram, helsade på mig, ögonen i tårar, och sade: det är min 



90 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 



hustru och mina barn, som vilja tacka er för all den omsorg 
och rättvisa, jag och mina kamrater under ert befäl njutit.- 
Flere soldathustrur tillkommo och instämde med dessa och 
bådo hjerteligen, att Gud skulle upplysa konungen och väl- 
signa mig; de öfvergåfvo mig änteligen och skyndade till min 
hustru, som af detta goda folket blef med samma rörande 
ömhet emottagen, och deras tårar och välsignelser följde oss 
vid afresan. 

Dagen derpå åkte vi öfver Qvarken under urväder och 
sträng köld, vi började kl. 4 om morgon och hunno ej 
öfver förr än kl. 7 om afton, fortsatte dock resan genom 
natten. På svenska sidan undrades på några ställen, att jag 
ej var fängslad, emedan jag der af den förvillade allmogen 
ansågs vara en af de denna tiden så mycket omtalte riksför- 
rädarne. I Gefle hvilade vi öfver en hel dag, som ock ganska 
väl behöfdes; jag nödgades der sjuk qvarlemna min kammar- 
tjenare, som jag sedan icke såg, innan jag erhöll min frihet. 

Den 18 martii om morgonen skildes jag vid min hustru 
på Rotebro gästgifvaregård, och jag bjuder ej till att beskrifva 
denna scene; den dygdige kan föreställa sig den. Jag lät 
min hustru resa förut och dröjde sjelf 2:ne timmar efter för 
att spara henne vara vittne till det spectacle, man törhända 
med mig kunnat anställa. — Kl. ii f. m. kom jag till Norr- 
tull, der en polisbetjent var till mötes med ordres till kapiten 
Ramsay att genast föra mig till Fredrikshof, dit jag anlände 
utan att någon menniska dertill gaf minsta uppmärksamhet. 
Kapiten baron Åkerhjelm vid lätta dragoneme och befalhaf- 
vare öfver vakten emottog mig vid slädan och förde mig upp 
till mitt arrestrum, försedt med galler för fönstren och jern- 
bom för dörren, hvilka anstalter, oaktadt all min oskuld och 
invärtes lugn, nu likväl gjorde mig ganska upprörd. Mina 
saker inburos, visiterades och mig fråntogs bläck, penna 
och papper. Kapiten Ramsay skildes vid mig på det öm- 
maste, rörd och bestört af alla de våldstecken, der visade sig. 

Baron Åkerhjelm visade mig genast all attention och ett 
medlidande, som gör heder åt dess hjerta och hvarigenom han 
förvärfvade sig min oupphörliga erkänsla och tillgifvenhet. De 
öfrige vakthafvande officerare, grefve Meiierfelt, grefve Gyllen- 
stolpe och kornett Aminoff, följde alla Akerhjelms efterdöme 



ANCKARS VÄRDS ARRESTERING. QI 

och bemötte mig med en anständighet, en ömhet, den jag 
aldrig fyllest kan berömma, under all den tid jag der vista- 
des. Majoren vid lätta dragonerne grefve Gustaf Sparre, som 
öfver vakten hade öfverinseende och tillika var ledamot af 
general-krigsrätten, visade mig utmärkt vänskap och det öm- 
maste deltagande uti mitt härda och besynnerliga öde; han 
såg mig nästan dagligen och hvar gång njöt jag af dess an- 
komst en ny (agnad. 

Nu var mitt fängelse börjadt; innesluten och bevakad som 
en grof missdådare, utan att vara anklagad, utan att kunna 
gissa till orsaken, hvarföre man mig så hanterade. En post 
för dörren, som flere gånger i timmen öppnade för att se, om 
han hade mig i behåll. Hvar afton kl. efter 9 hörde jag redan 
på långt håll en skramlande nyckelknippa och genljudet af bom- 
mames dån, med hvilka då våra dörrar fastlästes till kl. 7 å 
8 om momarne, hvilket ej gjorde de gladaste intryck, oaktadt 
all den oskuld, hvarom mitt samvetes lugn mig försäkrade; 
men hvad måtte icke då den brottslige lida.^ — Jag förvara- 
des i stora flygeln midt emot slottet eller arsenalen, nemligen 
den nu varande. I samma hus voro lika som jag inneslutne 
H. Exc. grefve Axel Fersen, generalen grefve Fredrik Horn, 
kammarherren friherre Carl de Geer, baronerne Rutger och 
Gust. Maclean. generalmajoren friherre Carl Gust. Armfelt, 
öfverstarne Montgomeri och Hastfehr. De öfrige arresterade 
förvarades uti ett annat hus. — Min domestique fick jag icke 
se oftare än par gånger om dagen och aldrig utan i närvaro 
af någon vakthafvande; min hustru tilläts att genom sin lakej 
uti någon vakthafvande officers närvaro underrätta sig om 
min helsa. Mat tillbars mig af vaktmästaren, den jag sjelf 
betalte. Böcker hade jag tillstånd att läna och under läsning 
gick tiden, fast långsamt, förbi; när någon af vakthafvande 
officerarne öppnade dörren, kände jag alltid den Ijufvaste glädje, 
t>' de bemötte mig höfligt och ömt, berättade äfven stundom 
något af verldens händelser. 

En dag, jag mins ej hvilket datum, inkallades jag änte- 
ligen till generalkrigsrätten, hvars sessionsrum var bredvid 
mitt. Inkommen, tillsade mig presidenten, det jag skulle fä 

höra mig föreläsas Kongl. M:ts nådigste skrifvelse 

— dä i detsamma krigsfiskalen lopp fram och hviskade presi- 
denten i örat, då han bröt tvärt af och sade endast, att mina 



92 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

papper skulle uti min närvaro samma dag efter middagen 
genomses af dertill utsedde Kongl. krigsrättens ledamöter, 
hvarefter jag genast i mitt arrestrum återfördes. — Efter mid- 
dagen genomsågos mina papper uti general-krigsrätts-rummet af 
grefve Gust. Sparre, justitiarien Brygger, krigsiiskalen, sekre- 
teraren och notarien. — Tvenne mine tal till officerscorpsen 
förliden sommar, general Carl Gust. Armfelts billet dat. d. 15 
aug. 1788, Anjala, i afskrift, äfven afskrifter af hertigarnes 
mig lemnade certifikater och någre mine brefconcepter till 
Kongl. M:t, till öfverstekammarjunkaren baron Armfelt och 
till grefve Ehrensvärd qvarhöUos, resten af alla mina papper 
blefvo mig återlemnade med den koffert, hvaruti de å Svea- 
borg inpackades, och jag återfördes uti arrestrummet. Advo- 
katfiskalen utmärkte en ty del ig surprise att icke bland mina 
papper finna det aldraminsta mig graverande utan tvärtom 
allt till mitt försvar. 

Några dagar gingo åter förbi, utan att jag hörde utaf 
det ringaste. Ledsnaden tilltog och min förnämsta önskan 
var att inför domstolen fa höra min anklagelse. Jag frågade 
en dag grefve Sparre, om jag icke snart skulle blifva före- 
kallad och få höra, hvarföre jag vore arresterad. Nej, svarade 
han, Kongl. generalkrigsrätten eger derom icke minsta befall- 
ning. — Jag bad dä grefve Sparre för krigsrätten anmäla min 
ästundan att få justera det protokoll, som hölls vid mine pap- 
pers genomseende, hvilket han lofvade. — Dagen derefter, 
om jag rätt mins, blef jag förekallad kl. i om middagen, då 
nyssnämde protokoll upplästes och äfven af mig i några delar 
rättades, hvarefter jag anhöll om Kongl. kollegii tillstånd att 
till protokollet få yttra några ord, hvilket af general Herman- 
son först, så af grefve Sparre och sedan af de öfrige leda- 
möterne bifölls, då jag sålunda talade ord för ord: 

»Sedan mine papper nu blifvit vederbörligen genomsedda, 
är hos höglofl. Kongl. kollegium min vördsamma.ste anhållan att 
få höra mig föreläsas den Kongl. M:ts nädigste skrifvelse, 
hvarom högvälborne hr grefven och presidenten något nämde, 
då jag förra gången hade äran vara förekallad, och hvilken 
förmodeligen lärer tillkännagifva det brott, hvarföre jag miss- 
tankes och så hårdt handteras; hvarefter jag lika vördsamt 
ytteriigare anhåller, det mig måtte lemnas tillstånd nyttja 



ANCKARS VÄRDS ARRESTERING. 93 

bläck, penna och papper, då jag med aldra första skall hafva 
äran i ödmjukhet till Kongl. kollegium inlemna en fullständig 
och uppriktig berättelse om allt hvad jag vet relatift till be» 
redningen och fortsättningen af kriget och derunder förefallne 
händelser, så väl som mitt eget uppförande och tankesätt. 
Jag skall ingen sanning dölja och bifoga bevis, så långt möje- 
ligt är och min nu varande ställning tillåter, så att höglofl. 
Kongl. kollegium derefter skall tryggt kunna döma mig, om 
jag finnes brottslig, eller ock få njuta den tillfridsställande, 
den er alla, mina herrar, så värda känslan att få skydda, freda 
och upprätta en oskyldigt lidande. 

ijag känner min oskuld; den högste domaren, som inga 
vittnen, ingen undersökning behöfver, för att finna våra minsta, 
våra hemligaste brott, han försäkrar mig derom genom den 
ro, det fullkomliga lugn, jag i mitt innersta njuter. Ja jag är 
så oskyldig, att om oflfertiden ännu varade, skulle jag tro mig 
dettill utkorad, derföre att man då ansåg den renaste, den 
oskyldigaste blod angenämast för den gudamagt man ville 
blidka; men ehuru jag ingen fruktan hyser och aldrig ett 
ögonblick varit oroad af den brottsliges plågor, så ledsnar jag 
dock likväl att längre se galleme för mina fenster och höra 
bommames dån för min och andras dörrar. 

»Jag är dessutom, om detta sorgespel skall ännu längre 
fortsättas, ruinerad till hela min välfärd; och det som ännu 
ömmare är, med mig hustru och barn, hvilka icke mer än jag 
förtjent ett dylikt öde. 

sjag anhåller derföre på det högsta, att höglofl. Kongl. 
kollegium täcktes visa mig den grace, om jag icke får säga 
rättvisa, att låta min sak med det första till undersökning 
företagas. 

^Skulle åter emot min förmodan Kongl. Maj:t icke ännu 
om mig dess nådigste befallning afgifvit, beder jag på det 
ömmaste att höglofl. Kongl. kollegium ville detta mitt ålig- 
gande i underdånighet anmäla, då jag vågar hoppas, det H. 
K. Mrt, af hvars nåd och mildhet jag rönt så många veder- 
mälen, och hvaruti att varda bibehållen jag efter min yttersta 
förmåga bjudit till göra mig värdig, icke heller nu lärer neka 
mig den rättvisa, att låta underrätta mig om mitt brott och 
tillåta, det jag bjuder till att mig försvara. 



94 ANCK ARS VÄRDS ARRESTERING. 

sjag längtar så mycket mer efter detta ögonblick som jag 
inom mig är öfvertygad det, ehvad mitt öde ock nu månde 
bli, så skall oaktadt all afundens och ondskans falska och 
lömska bemödande att fläcka min lefnad, dock likväl en gång 
klart uppdagas, det Jag aldrig ett ögonblick förtjent hvarken 
att misstänkas af min konung, eller att anses för mitt fadernes- 
lands förrädare. 

»Ännu utbeder jag mig få inför höglofl. Kongl. kollegium 
anmäla, det jag nödgas afsäga mig allt ansvar nu och fram- 
deles för den utdrägt på tiden med flottomes utrustande i 
Finland, så väl som för den oreda i flottans styrelse och uti 
redogörelseverket i synnerhet, möjligen förorsakas kunde ge- 
nom mitt hastiga bortryckande utur aflarerne, utan att jag fick 
det minsta vederbörligen aflemna eller den ringaste upplys- 
ning till min efterträdare afg^fva om sakemas dä varande ställ- 
ning. 

:>Sluteligen anhåller jag att detta mitt dictamen så väl 
som allt hvad mig rörande framdeles uti Kongl. kollegium 
förekommer, mätte varda till trycket befordradt, och afvaktar 
med vördnadsfullaste hopp höglofl. Kongl. kollegiums beslut 
öfver allt hvad jag frammanföre haft äran anföra. Fredriks- 
hof den i:a April 1789.^^ 



Jag hade den förnöjelsen att af detta mitt tal flnna do- 
marena rörde nästan till tårar, general Hermanson steg upp 
af stolen och omfamnade mig, krigsflskalen Wallenqvist syntes 
förundrad, baron Åkerhjelm falide ömnoge tårar och återförde 
mig uti arresten, sedan rätten utlåtit sig vilja anmäla min be- 
gäran hos justitiecanslers-embetet och framdeles lemna mig 
vidare underrättelse. Grefve Gust. Sparre kom in till mig uti 
arresten, så snart rätten uppstigit, och sade sig vara på det 
högsta både charmerad och rörd af mitt hållne tal, sade sig 
äfven redan gjort anstalt att deraf låta taga en copia, hvilken 
han hade den godheten att meddela min hustru och hvarefter 
den här frammanföre är införd. 

Någre dagar gingo åter förbi utan någon märkelig hän- 
delse till den 3:e april, då baron Åkerhjelm kl. 12 om mid- 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 95 

dagen till mig ankom med en bestört och ledsen uppsyn, be* 
rättade, att jag då genast skulle flyttas till Drottningholm, att 
tvenne dalkarlspiiicerare väntades med en stallvagn i sådant 
afseende, och att Kongl. M:t blifvit mycket onådig öfver mitt 
dictamen till Kongl. krigskoUegii protokoll och i synnerhet 
deröfver, att detta protokoll uti staden blifvit bekant, och att 
han deraf kunde sluta, att jag icke bevakades med all den 
noggrannhet, som vederborde, och skulle således flyttas uti 
säkrare händer, och hvad säkrare kunde den tiden gifvas än 
den vid Drottningholm församlade dalkarls-fricorps under 
ofverstekammarjunkaren baron Armfelts befäl? 

Denna nyhet gjorde mig den största oro, jag under alla 
dessa händelser kände. Jag såg deruti det fruktansvärdaste 
våld. Men jag njöt likväl den Ijufva tillfredsställelsen att se 
mina bevakare icke mindre rörde än jag sjelf; tårar afbröto 
ofta baron Åkerhjelms ofvan anförda berättelse och hans kam- 
rater (bljde dess efterdöme. — Min middagsmåltid blef af- 
bruten, jag kunde ingen ting förtära och de höUo mig sälU 
^bp till kl. 3 e. m., då kapiten de Frese och löjtnant 
Franson annoncerades såsom de, hvilka skulle mig emot- 
taga och föra mig till Drottningholm. Jag skildes då under 
de ömmaste känslor och vänskapsbetygelser ifrån dessa be* 
•^kedlige oflicerare, hvilkas uppförande och humanité gjorde 
niitt fängelse så drägligt, gör dem alltid heder och grund- 
'^de i mitt innersta en erkänsla, hvarmed jag all min tid blir 
dem förbunden. 

Jag följde mina nya bevakare i vagnen och kom till Drott- 
ningholm kl. Vs 5 9 utan att hvarken jag eller de tält ett enda 
<»rd. Vagnen stannade vid deras högvakt, och dä jag steg 
ut. voro församlade en stor skock dalkarlar, hvilka alla hvar 
på sitt sätt yttrade ilskna, oanständiga och smädande utlåtel- 
"er. Jag fördes upp uti mitt fängelse, en liten aflång kammare, 
med runda fönster, som gingo ned till golfvet, belägen uti en 
%'gclt jag menar den kallas konditoriet. Kölden var sträng 
'Kh starkt urväder, drag uti rummet på alla sidor, det hade 
<x:kså icke varit uppeldadt hela vintern; ingen eld, innan jag 
^'Ofn, och intet annat bestods att elda med än hel sur tallved, 
bvaraf i den lilla runda kakelugnen icke mer än 3 ä 4 trän 
tunde insättas. För dörrar och fönster voro dubbla poster 
till stort öfverflöd, hvilka, så ofta de mig sägo, voro ohöflige. 



96 anckarsvArds arrestering. 

ja till och med ganska ovettige. Hoptals af denna otyglade 
trupp hörde jag utanföre min dörr konversera med posteme 
och fråga dem, om de sett den djefvuln^ han lar se vacker 
ut, der -« går m. m. dylikt. Under ett sådant samtal öpp- 
nade jag dörren och frågade, om det var mig, de ville se, sä 
stod det dem fritt att förnöja deras nyfikenhet. Hela skocken 
rakade utföre trapporne hals öfver hufvud, och sjelfve posteme 
togo hattarne af sig, bugade och gapade så, att de släppte 
gevären ifrån sig. Jag frös terribelt, hade ingen ting förtärt 
hela dagen och kunde det icke heller nu, ty jag var ganska 
illamående. Min dräng kom efter med min koffert, som ganska 
noga visiterades af de nitiske dalofficerame, förmodeligen i 
tanka att der finna papper eller skriftyg. Jag kunde för 
köld ej kläda af mig utan låg uti kläderna på sängen och 
tillbragte en ledsam, lång och sömnlös natt uti detta ohygg- 
liga pinorum. 

Den 4 april om morgonen, då min dräng kom in att elda, 
åtfdijd af tvenne officerare (hvilken ceremonie alltid iakttogs, 
så ofta jag honom behöfde), bad jag desse officerare till 
öfverstekammarjunkaren baron Armfelt, som var deras general 
och bodde på slottet, anmäla min helsning och önskan att få 
tala med honom; han hade äfven den godheten att komma 
till mig kl. '2 ^ ^"^ middagen. — Jag begärde då att fl tala 
med honom allena, hvilket vägrades under pretext, att han 
dertill icke egde Kongl. M:ts tillstånd. Jag nödgades derföre 
föra min diskurs i närvaro af de tvänne vanlige dalofficerame. 
Det är mig nu omöjligt att upprepa mitt samtal; hela min 
själ var upprörd. Jag ansåg mig till döden dömd och vän- 
tade hvart ögonblick ia se mina mördare stöta dolkarne uti 
mig, sådane voro utsigteme. 

Jag började med att fråga baron Armfelt, hvad brott jag 
begått eller för hvilket jag misstänktes. Jag försäkrade honom 
att, om jag förföljdes, för det jag innan krigets utbrott det 
afrådde, så lider jag gerna och tåligt alla de grymheter, man 
mot mig föröfvar, säker att den dag kommer, då min redliga 
nit mot kung och fädernesland skall erkännas och rättvisas 
och alla de lömska lismare, hvilka nu vålla mitt oförtjänta 
missöde, skola höljas af all den vanära de förtjena. Jag trot- 
sade honom eller eho det vara månde att stiga fram och up- 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 97 



penbarligen anklaga mig för den minsta uraktlåtne skyldighet. 
Jag bad honom anhålla hos konungen att få. tala med honom 
eller skriftligt få i underdånighet uppvakta, eller att jag inför 
domstolen måtte få svara uppå de angifvelser, hvarföre jag 
vore häktad, eller, att om jag redan vore dömd att i mitt 
fängelse mördas, det måtte ske snart och mig unnas den 
enda grace att först få i mitt fängelse se och omfamna min 
hustru. Allt detta och mycket mera, förestäldt uti de häfti- 
gaste och mest rörande termer, syntes göra baron Armfelt 
både rörd och bestört. Han böd flere gånger till att stilla 
mig. Han försäkrade, att mitt lif lopp ingen fara. Han lof- 
vade att frambära min önskan till konungen. Jag visade ho- 
nom huru ohyggligt och oanständigt jag var logerad, och 
begärde ett annat rum, det han mig äfven lofvade, hvarefter 
Armfelt åter lemnade mig. 

Andra dagen vid middagstiden kommo dalofllicerarne, som 
hade vakten, och hämtade mig ifrån detta ohyggeliga näste 
upp uti slottet, hvarest jag fick en anständig och god kam- 
mare nära intill, der baron Armfelt sjelf bodde. Sedan jag 
var flyttad, klappade posten på dörren; jag öppnade, han be- 
gärte en pipa tobak. Jag svarade mig ingen ega, efter jag 
aldrig sjelf nyttjar tobak, mei> gaf honom ett fyraskillings- 
stycke, hvaröfver han blef mycket glad. Jag slöt dörren och 
i detsamma kommo några andra dalkarlar gående, då min 
post sade till dem: Aör ni gossar^ den där sku ni inte slå 
ihiel^ dä säger jag dä^ den som %dll slå ihiel den där^ han 
sku slå ihiel mäg mä. 

Mot afton kom baron Armfelt in till mig och berättade, 
att Kongl. M:t gifvit mig nådigt tillstånd få skrifva sig till. 
Han var för öfrigt ganska höflig, befallte officerarne gå bort 
och dröjde länge hos mig. Jag frågade, hvarföre jag var ar- 
resterad eller misstänktes. Han sade: för delaktighet i finska 
arméens steg vid Anjala; för att jag velat formera partie emot 
kungen, men i synnerhet sade han kungen varit ond på mig, 
för det man inbillat honom, att jag vore auctor till en skrift, 
som skall vara väl skrifven, full med sanning och kännedom 
om afiareme, men som tillika releverar alla de sottiser vi 
gjorts var Armfelts egne ord. Han lofvade visa mig denna 
skrift men i denna stund har jag den icke sett. 

Anckarsvärds Minnen. 7 



98 ANCRARSVÄRDS AKRESTERING 

Den 6 om morgonen erhölt jag bläck, penna och papper 
och d. 8:e lämnade jag baron Armfelt mitt bref till konungen 
lydande som följer: 

>Stormägtigste AUernådigste konung. 

»Om jag kunde rifva hjertat ur mitt bröst och lägga det 
för E. K. M:ts fötter, så skulle E. K. M:t röras vid åsynen af 
alla de sär, hvaraf det blifvit sargadt genom alla de misstankar, 
med hvilka E. K. M:t mig nu snart ett helt år behagat straffa. 
Men om jag tillika kunde måla E. K. M:t djupet af all den 
oro och bedröfvelse. hvaruti hela min själ varit nedsänkt, 
sedan E. K. M:t med det sista slaget på ett så grufveligt 
sätt förkunnade mig sin onåd och vrede, hvilken i mitt fall 
tillika krossar, förstör och störtar i eländets djupaste afgrund 
en dygdig hustru, en ömsint mor med tvenne små oskyldiga 
barn, utom det, som ännu ligger under hennes bröst, en 
hustru, som med dess seder, dess tankesätt, dess uppförande 
och dess hjerta gjort sig förtjent ett bättre öde och värd att 
anses för en prydnad och efterdöme bland sitt kön; då skulle 
E. K. M:t vid betraktandet af denna grymma tafla falla i for- 
undran, att vi kunnat uthärda, att icke sorgen förtärt oss och 
att vi icke drunknat i tårar; ty allernrste konung, i vårt land 
under E. K. M:ts af nåd och mildhet utmärkta regering hvad 
kan för en trogen undersåte vara mera ömt, mera bedröfligt, 
mera förskräckande, än att midt under sitt embetes nitiske 
utöfvande, utan tillkännagifvande af något brott, bli fängslad 
i sitt eget hus, sliten ifrån hustru och barn, förd till allmänt 
skådespel genom en stor del af E. K. M:ts rike, nödgas höra 
några af den förvillade hopen med förundran sakna uppå hans 
armar de jern, hvilkas påskrufvande plägar utmärka de nedri- 
gaste laster och grofvaste missgerningar; och sluteligen se sig 
innesluten inom galler och bommar och bevakad med all den 
stränghet och noggrannhet den störste missdådare förtjenar, 
och osäker till, om han förlorat sitt embete, det enda han här 
i verlden eger till sin och de sinas bergning. 

Sådant är det öde mig nu öfvergätt och uppå hvilkens 
befallning? Jo, den samme konungens, för hvilken jag sä 
gladt, sä modigt vågade mitt hufvud vid 1772 års revolution, 
som jag oafbrutet sä troget tjent, för hvilken mitt innersta 
alltid varit och ännu är uppfyllt med all den vördnad. 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 99 

all den kärlek, den störste, den mildaste, den bäste konung 
år värd. 

»Allemådigste konung, om jag till allt detta lidande egt 
ett enda samvetssär, aldrig hade jag då kunnat uthärda; det 
år min oskuld, mitt samvetes renhet, som uppehåller mig. 

»Jag känner icke det brott, hvarföre E. K. M:t i synner- 
het mig misstänker, men jag har hört det skall icke vara 
mindre, än delaktighet i förräderier, anläggningar af stämplin* 
gar emot E. K. M:ts dyra och helgade person och missfirme- 
liga skrifters författande. Om jag någonsin kunnat så förgäta 
Gud, mina pligter, min erkänsla emot E. K. M:t och min 
egen ära, att låta mig intagas eller förledas af en så öfver* 
drifven, så ovärdig, sä brottslig och straffbar ärelystnad, att 
vela häfva mig upp till chef för ett partie, utsa oenighetsfrön, 
antända inbördes kriget, förstöra och sönderslita mitt fädernes- 
land, jag skulle väl då förtrott mig till någre, jag skulle väl tagit 
något steg, som sådant utmärkte; men jag trotsar eho det vara må 
att med någon dylik angifvelse våga framträda. Det skulle väl 
också någon gång utbrustit, ty nu vore det försent. Jag hade väl 
aldrig kunnat önska mig något fördelaktigare tillfälle till utbrott, 
ån just det, som vid min arrestering inträffade. Detta grymma 
och oförmodade bud förkunnades mig nästan i hela min officers- 
corps närvaro. Häpenhet hade redan intagit allas sinnen vid 
ett samma dag ankommet, fast oredigt rykte om skedde ar- 
resteringar i Stockholm af rikets ypperste män, utan att man 
med visshet kände orsakerne eller uppå hvilkens befallningar 
sådant skett, och jag såg nu, liksom då blixten upplyser mol- 
nen, förtviflan Ijunga i deras ansigten och det ögonblick vara 
förhanden, då de, om jag velat, kunnat förledas att öfverila 
^^^^ glömma sig sjelfve och sine dyrbaraste pligter, och dä 
jag med en vink kunnat blotta femtio sablar till dens söncfer- 
huggande, som var ankommen att mig fängsla. Jag stillar 
då med några ord deras häftighet; jag föreställer dem, att 
befallningen var ifrån E. K. M:t, att det var min och deras 
yppersta skyldighet att lyda, att ehuru hård denna befallning 
<xk syntes vara, skulle jag dock med nöje underkasta mig 
den, så mycket hellre, som jag hoppades den förde mig 
närmare det tillfälle, hvarigenom min oskuld skulle blifva 
klar, att jag icke ett ögonblick tviflade, det ju E. K. M:t dä 
ger mig all den upprättelse mitt lidande förtjenar. Måtte E. 



g-^^saVB 



lOO ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

K. M:t sjelf varit närvarande, sjelf fått vara vittne till de 
strömmar af tårar, som då sköljde fbrtviflan utur desse trogne 
undersåtares och hurtiga officerares ansigten och i stället teck- 
nade deras ömmaste deltagande i mitt öde. Måtte E. K. M:t 
sjelf sett, huru villigt, huru otvunget jag lemnade E. K. M:ts 
budbärare ett fullkomligt fritt tillträde till alla mina papper; 
femtio a sextio personer kunna vittna derom. Jag kunde ock sä 
mycket tryggare göra det, som förrädiska skrifter och planer 
aldrig hos mig varit hvarken författade, emottagne eller för- 
varade. Härvid torde likväl förefalla misstänksamt, att E. K. 
M:ts nådigste brefver icke igenfunnos; men, allernådigste ko- 
nung, denna för mig så dyrbara egendom hade jag redan 
fbrlidet år, innan jag gick ut i campagnen, bortskickat till 
den fristad, der de ännu hvila, och det vore ett af de svåra- 
ste offer, E. K. M:t kunde begära utaf mig, om jag skulle 
dem återlemna. 

»Måtte E. K. M:t sjelf fått åskåda följande dagens hän- 
delser och åhöra mitt afsked ifrån min corps uti kommendan- 
tens närvaro och deras svar, då jag besvor dem vid Gud, vid 
all den tro och ära, de äro E. K. M:t skyldige, och vid allt 
hvad de uti verlden kärt och heligt hålla, att tillkännagifva, 
om någon enda af dem visste, det jag med ord eller geming 
någonsin gifvit dem anledning att misstänka mig för otro inot 
E. K. M:t, förräderi mot mitt fädernesland eller för köld och 
tröghet uti mina skyldigheters uppfyllande. Måtte E. K. M:t 
sett det lika ömma deltagande, som mig visades af nästan 
hvarenda af hela garnisonens respektabla officerscorpser; den 
menighet, som vid min afresa var församlad, icke för att 
smäda en brottsling utan för att beteckna deras oro, den ena 
med en djup och mulen tystnad, en annan med strömmar af 
tårar, en annan med välsignelser och andre med högt rop till 
Gud att upplysa konungen och bevara mig. Ja, måtte E. K. 
M:t sluteligen hafva sett en flock gamla krigsmän, båtsmän, 
soldater och volonteurer hejda min häst omgifva min släda. 
bada i tårar, bedjande att få följa mig, få försvara mig, få 
gå i döden för mig, ty de visste icke, hvad allt detta ville 
betyda, men de hade alla i många år troget tjent E. K. 
M:t under mitt befäl, och de visste, att det icke var jag. 
som af min konung borde fängslas. — Jag förbigår mitt och 
min hustrus afsked af våra fattiga barn, med mycket mer. 



ANCRARSVÄRDS ARRESTERING. lOI 



som nu skulle för ömt hos mig upplifva denna grymma dagens 
hågkomst. 

»Men om E. K. M:t varit närvarande och sett allt, aldrig 
hade E. K. M:t då kunnat neka sig de ömmaste känslor, de 
lifligaste rörelser, och kanske hade E. K. M:t med en tår sjelf 
hedrat detta verkeliga sorgespel, ty den fege darrar, men 
hjelten, den ädelmodige, den rättrådige, den ömsinte röres till 
medlidande, när dygden såras, oskulden tryckes och mensk- 
ligheten lider. — Ja, allemådigste konung, om E. K. M:t sett 
allt detta, säger jag ännu en gäng, hade misstankarne i ögon- 
blicket försvunnit, och E. K. M:t hade blifvit öfvertygad, det 
en undersåte med mitt tankesätt och mitt hjerta väl kan gagna 
i mån af det pund, försynen honom gifvit, så länge han eger 
sin konungs nåd och förtroende, men aldrig skada, dä han deraf 
ser sig vara uti mistning, ty han åtnöjer sig då att bedja 
Gud för konungen, önska dess verkeliga sällhet, glädjas åt sitt 
fäderneslands lycksalighet eller sucka öfver dess missöde. 

^Men till att ännu tydligare upplysa alla händelser och för 
att, om möjeligt är, skingra de svarta moln, genom hvilka E. 
K. M:t aldrig utan i skuggornes mörker kunnat undersöka mitt 
uppförande, vågar jag i djupaste underdånighet utbedja mig 
den nåden fa börja min berättelse, då jag första gången trodde 
mig begripa, det E. K. M:t med krigstankar umgicks och fort- 
sätta den till denna stund, och tillåt, allemådigste konung, att 
den {uppriktighet, som leder min penna, får vittna om vidden 
af min erkänsla för den oskattbara, den efterlängtade nåd, mig 
nu vederfares, då jag får visa mitt hjerta, öppna och utgjuta 
min själ och aflägga de bördor, under hvilka jag annars snart 
skulle stupat. 

>Jag bekänner min bestörtning och jag böd icke till dölja 
den, då E. K. M:t första gången gaf mig någon liten anled- 
ning att tro, det krigstankar torde vara å färde; men vid när- 
mare eftersinnande ansåg jag icke saken för alldeles omöjlig, 
då jag föreställte mig utrikes magters biträde både med folk 
och penningar och i denna tanka reste jag ifrån Stockholm 
förlidet år i april månad. Knappt var jag kommen till Fin- 
land, innan alla bref voro fulla af krigsrykten och deklara- 
tioner, med tillägg att vi säkert hade att vänta Danskames 
infall, så snart arméen vore väl till Finland öfverkommen, och 
att en missnöjd tystnad och häpenhet i Sverige rådde öfver 



I02 ANCRARSVÄRDS ARRESTERING. 



alla sinnen. Dessa rykten väckte Finnarnes oro hos både hopen 
och de tänkande, hvilket allt bragte mig på allvarsammare re- 
flexioner. Jag hade litet begrepp om ett krigs behofver och 
jag saknade så mycket. Jag föreställte mig dock likväl möj- 
ligheten af inkräktningar i början, men omöjligheten att be- 
hålla dem; och min underdånigste skrifvelse, som om minnet 
mig ej bedrar, vid Porkala lärer kommit E. K. M:t tillhanda, 
vittnade att jag föresåg den oenighet emellan E. K. M:t och 
en del af nation, som verkligen inträffat, ehuru jag är skyldig 
bekänna, det jag fruktade densamma skulle sträcka sig långt 
vidare än till ett enda stånd. I följd af allt detta såg jag tu- 
sendetals olyckor innan krigets slut omgifva E. K. M:t och 
riket. Just då började jag få emottaga E. K. M:ts allemådigste 
egenhändige bref, hvilka genom det dyrbara förtroende de 
innehöllo på det allraljufligaste smickrade min egenkärlek, men 
tillika fyllde min själ med den gränslösaste erkänsla. Den 
ålade mig att för E. K. M:t upptäcka mina tvifvelsmål om en 
lycklig utgång. 

»Jag har dessutom alltid trott att hvarje embetsman, som 
får nalkas tronen, icke har någon dyrare pligt att uppfylla än 
den att säga sina tankar och upplysa regenten uti de ämnen, 
som på ett eller annat sätt kunna röra de honom anförtrodde 
detaillerne, dermed ega gemenskap eller synas bidraga till 
undersåtarnes ve eller sällhet. 

»E. K. M:ts allemådigste ordres ankommo emedlertid och 
jag gick i full författning om flottans utrustande, som blef fär- 
dig på långt kortare tid än jag vågade hoppas och ungefär- 
ligen hälften af den tid författningarne utstaka, oaktadt den 
allrastörsta brist uppå skicklige arbetare, ty innan båtsmännen 
hunno från rotarne ankomma, var mest hela flottan färdig att 
läggas på redden. 

>Midt under arbetet eller närmare dess slut ankom ifrån 
Stockholm det grufveliga rykte, att jag skulle hafva förvärfvat 
mig E. K. M:ts strängaste onåd och att hela min corps deruti 
vore inbegripen. En E. K. M:ts nådigste skrifvelse bekräftade 
detsamma. Härvid blef jag nedslagen och ledsen, minst för 
egen del, ty mitt samvete var rent, mitt uppförande klander- 
löst, och om jag i tankesättet felade, så var det af välmening 
och brist på vidsträcktare kunskaper; men oflficerarnes missöde 
smärtade mig; det var deras eldade nit, deras outtrötteliga flit. 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. IO3 

deras beröm- och aktningsvärde esprit och enighet, jag hade 
att tacka för den dnft och skyndsamhet» hvarmed utrustningen 
blifvit fortsatt. Jag hade uppmuntrat dem med löfte om E. 
K. M:ts nådiga välbehag och i stället fingo de dela den onåd, 
hvaraf jag redan nog djupt kände mig sårad; och jag bekänner 
nu, det jag från denna stund icke mera njöt den Ijufva för- 
tjusning, som tillförne, då jag trodde i något mål kunna upp- 
fylla E. K. M:ts önskan. 

»Förlåt, allemådigste konung, denna bekännelse, men för 
den, som älskat E. K. M:t som jag, var ett sår af denna art 
icke läkt uti ett ögonblick. Min föresats var lika oryggelig 
som tillförne att med trohet efter min yttersta förmåga söka 
mina pligter emot E. K. M:t och fäderneslandet fullgöra. E. 
K. M:t tillfredsställte mig väl flere gånger både genom en dess 
nådigste skrifvelse och mundteligen på ett sätt, som jag alltid 
skulle varit ovärdig, om jag nånsin kunde förgäta de Ijufva 
känslor, som då lindrade och började hela de sår, mitt hjerta 
undfått; men de upprefvos åter snart genom häftigheter och 
synbara misstankar, dem jag nog vet mig vara skyldig att tåla, 
men hvilka dock gjorde mig ledsen, villrådig och försagd. 

»E. K. M:ts rätta krigsplan känner jag väl icke i denna 
stund, men jag tyckte mig ofta se fel i sjelfva krigets förande 
och i flere anstalter, hvilka jag icke mera vågade upptäcka, 
men som alla öfvertygade mig, det ingen krigsära, intet till- 
fälle var att hoppas, hvarigenom jag kunde återvinna E. K. 
M:ts förlorade förtroende. Jag gjorde mig ett litet hopp vid 
ankomsten för Fredrikshamn, och då jag haft nåden uppvakta 
E. K. M:t vid Summa, kände jag mig af det nådiga bemö- 
tande, hvarmed E. K. M:t mig då öfverhopade, nära att åter- 
taga mitt förra lynne, och E. K. M:t värdes allernådigst sig 
erinra, det jag då icke lade det minsta hinder emot den före- 
slagna planen till stadens angripande, utan snarare densamma 
understödde, hvilket herr öfverstekammarjunkaren m. m. fri- 
herre Armfelt med de flere då närvarande äfven torde kunna 
intyga, men vid den olyckliga reträtten derifrån, hvartill or- 
sakerna ännu äro mig likaså förborgade som de det då voro, 
försvann allt mitt hopp. Jag ansåg campagnen förlorad och 
jag såg E. K. M:ts billiga ledsnad, och jag undrar icke, det 
E. K. M:t misstyckte de råd jag åter började gifva, hvilka alla 
liksom de förra voro grundade uti mitt misstroende till hela 



I04 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

krigets lyckliga utgång. Jag har likväl mig vetterligen vid 
intet tillfälle försummat att göra allt hvad af mig borde väntas 
och min person har jag aldrig spart, hvarken för mödor eller 
faror. — Under sjöbataillen anhöll jag om tillstånd att med 
min eskader få gå till sjös, hvarom uti afskrift bifogade deras 
Kongl. högheter hertigames certifikater vittna. — Af E. K. 
M:t begärte jag flere gånger få nalkas fiendens gräns, innan 
E. K. M:ts nådigste ordres dertill utfärdades, och då de an- 
kommo, följde verkställigheten med all den skyndsamhet, drift 
och ordning, jag tror var möjelig, och hvarom jag vågar åbe- 
ropa mig herr baron och generallöjtnant Siegeroths vitsord sä 
väl som öfver hela mitt uppförande under all den tid, jag hade 
äran stå under dess befäl, hvarförutan jag gerna underkastar 
mig de vid samma armée varande chefers och officerares oväl- 
duga omdömen. — Under marchen från Sveaborg på Sibbå- 
fjärden mötte mig en rapport från öfverstelöjtnanten m. m. 
Rosenstein, det han trodde en betydelig styrka fiendtliga ga- 
lerer voro i anmarche. Jag detacherade genast allt hvad lät- 
tast uti eskadrerne fanns, honom till undsättning, utan att afvakta 
generalens ordres, som var öfver en mil tillbaka, men jag rap- 
porterade honom mina anstalter, hvilka alla med mycken approba- 
tion blefvo ansedde. — De hinder väder och vind lade uti tvenne 
dagar emot Fredrikshamnska debarqueringen kunde ingen annan 
än Gud och naturen undanrödja, och så snart de voro undan, 
skedde landstigningen med all den ordning, jag vid ett sådant 
tillfälle tror möjelig, och sedan general Siegeroths armée så 
lyckligen var landstigen, ansåg jag efter mitt begrepp det svå- 
raste vara förbi af hela operationen emot Fredrikshamn. Att 
jag dervid sjelf anförde första transporten och med min adju- 
tant voro de första på landet, utviste de ställen, der slupar 
och barkasser skulle lägga till m. m., kan jag med många 
vittnen, om det äskas, intyga. Att jag, så snart hela corpsen 
var på land, icke försummade vidtaga alla nödiga forsigtig- 
hetsmått for galereme och de anstalter, i händelse af oför- 
modad rembarquering kunde fordras, derom vittna mine ordres- 
journaler, ehuru jag då visst icke kunde förmoda, att reträtten 
var så nära. 

»Allt detta i ordning, infann jag mig på turuma-eskadren 
för Fredrikshamn och beordrade allt hvad som tillhörde den 
under öfverstelöjtnanten Rosenstein anbefallta attaquen från 



anckarsvArds arrestkring. 105 



sjösidan och hvilken jag var alldeles färdig att sjelf bevista, 
då jag får höra E. K. M:ts nådigste befallning och general 
Siegeroths beslut att rembarquera. Min förundran, min be- 
störtning, min ledsnad då torde öfverstelöjtnant Rosenstein, 
min flaggmajor Ankarheim och min adjutant löjtnant Wall- 
berg, som då vore tillstädes, kunna intyga, men jag icke be- 
skrifva. 

>Saken var gjord och jag eftersinnade i ögonblicket, huru 
de olyckor skulle kunna afvärjas, hvilka af denna manöver 
lätteligen kunde blifva en skadelig följd. Jag beordrar utan 
hvarken £. K. M:ts eller general Siegeroths ordres kanon- 
slupame att göra en fausse attaque för att bibehålla fienden i 
den tankan, att momenten vore för handen, då staden med 
allvar skulle anfallas, och förstadens antändande derunder tyckes 
vittna, att jag icke missräknade mig. Emedlertid fingo general 
Siegeroths trupper ohindrade gå tillbaka och om hvilkas åter- 
ombord-transporterande jag genast fogade alla möjeliga an- 
stalter och efter undfångne ordres förde eskadrerne till Svenska 
sundet utanföre Kymene. Att mina underdåniga tankar uti 
den krigsconseille E. K. M:t vid Kymene anbefallte icke varit 
brottslige, vågar jag hoppas i anseende dertill, att samtlige till- 
kallade herrar generaler och chefer sig med min tanka för- 
enade. 

»Jag erhöUt E. K. M:ts nådigste ordres att låta galererne 
segla till Borgå och att med turuma-eskadren stanna utanföre 
Lovisa, hvilket allt verkställdes och jag skildes vid herr baron 
Siegeroths befäl med den tillfredsställelse att hafva vunnit och, 
som jag hoppas, förtjent dess vänskap, och är det en sanning, 
att han visade mig ett förtroende, som fulleligen vederlägger 
det rykte, som också lärer kommit för E. K. M:ts öron, nem- 
ligen att någon oenighet emellan honom och mig skulle äfven 
lagt hinder emot operationernas lyckliga gång. 

iDet var vid denna tiden i Lovisa, jag tror d. I3:e augusti, 
jag fick kunskap for första gången i min lefnad om det af 
tinska regementeme vidtagne steg vid Anjala, hvilket jag då 
genast ansåg for så oklokt, så i^ådeligt, så skadeligt och så 
äfventyrligt, att jag icke utan största möda kunde förmå mig 
att tro, det de för mig uppviste skrifter kunde varit under- 
skrifne af de namngifne herrar och män, om hvilka alla jag 
gjorde mig hel andre tankar, och detta tvifvelsmål, hvilket jag 



I06 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 



nog tydligt yttrade, gaf anledning till den billet ifrån ge- 
neralen frih. Carl Gust. Armfelt, hvaraf en afskrift finnes ibland 
de papper höglofl. Kongl. generalkrigsrätten af mina qvarhållit. 
Att vidare i denna del bjuda till att mig rättvisa anser jag så 
mycket mindre nödigt, som den häröfver började undersök- 
ning lärer lemna tillräckelig upplysning. Sant är likväl, att 
jag varit nästan öfvertygad och är det kanske ännu om desse 
herrars välmening och att uppenbart förräderi deruti icke egt 
minsta del. 

»Tillika med ofvan nämde underrättelse erhöUt jag den, 
att E. K. M:t misstänkte mig icke allenast att vara uti sam- 
mansättningen delaktig, utan ock nästan som hufvudman mig 
ansåg. Jag skyndade mig att E. K. M:t i djupaste under- 
dånighet uppvakta för att få min oskuld ådagalägga. E. K. 
M:t yttrade sig nådigst benägen att tro mitt anförande, men 
denna gång såg jag till min största och innerligaste oro, det 
jag för evinnerliga tider var utesluten utur E. K. M:ts nåd och 
förtroende. E. K. M:t lemnade kort derpå Finland och H. 
K. H:t hertigen af Södermanland mottog befälet, hvars höga 
ordres jag åtlydt och till alla delar fullgjort, hvarom flere dess 
nådigste och i de för mig mest smickrande termer författade 
skrifvelser lemna mig de mest ojäfaktiga intyganden. Ifrån 
den stund jag fick högbemälte herres ordres att sträcka min 
uppmärksamhet till hela skärgårdens fredande, har jag detta 
ändamål uppfyllt, hindrat fienden det ringaste att företaga, af 
honom tagit priser, hållit dess öfverlägsna styrka vid Hangö 
uti respekt, tournerat den och frälsat all den vinterföda, hvaraf 
E. K. M:ts armce till nu subsisterat. Ehuru E. K. M:t icke 
öfver denna aflfar behagat visa synnerligt välbehag, bör ja<; 
dock icke våga att mig beklaga, så vida vi endast våra skyl- 
digheter fullgjorde. E. K. M:t bör aldrig tvifia det arméens 
flotta är ett nyttigt vapen i dens hand, som rätt förstår att af 
dess sammansättning och skärgårdens beskaffenhet draga all 
den fördel, som omständigheter och händelser gifva vid hand. 
men den, som åtager sig att dermed förstöra fästningar och 
angripa svära skepp, den oppofifrar utan ändamål E. K. M:ts 
och rikets välfärd, sin egen och flottans heder. Jag påstår 
derföre icke, att ju sådane händelser gifvas, då denna flotta 
till en coup de main kan nyttjas både emot skepp och fäst- 
ningar, men sådane händelser äro rare. Jag har väl hört klan- 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. IO7 



der uppkastas emot turuma-fartygen, men då behofven och 
ändamålen noga öfvervägas, lärer det bli svårt, om icke omöj- 
ligt, att i deras ställe finna andra fartyg mera förmånlige. 

>Med H. K. H:t hertigen hade jag likväl någre gånger 
politiske samtal, men E. K. M:t värdes allemådigst lemna dess 
>'ttersta uppmärksamhet till den försäkran, jag nu vågar göra 
och med de allraheligaste eder bekräfta, att jag mig icke öfver 
dyWka, ämnen yttrade förr än efter H. K. H:ts flere gånger 
upprepade befallning och uppmuntran att uppriktigt och utan 
förbehåll eller farhåga säga honom mina tankar öfver sakernas 
då varande ställning; hvarefter, men icke förr, jag öppnade 
honom mitt hjerta med min vanliga, min medfödda och af E. 
K. M:t sjelf kände uppriktighet och H. K. H:t lärer aldrig 
kunna göra mig den orättvisan att anklaga mig för någon enda 
mot E. K. M:t farlig eller missfirmelig utlåtelse. Jag yrkade 
både munt- och skrifteligen stillestånd med fienden, en del 
af arméens bemsändande med galererne och riksens ständers 
sammankallande: stillestånd, på det arméen skulle få hvila 
under vintermånaderne och att möjeligen derigenom en väg 
till fredsnegotiationer kunnat öppnas; arméens hemsändande 
dels till landets försvar, som hotades med anfall från Danne- 
mark, dels till magasinernes besparande för nästa campagne, 
och det årets erfarenhet försäkrade mig om möjeligheten att, 
så tidigt det behöfdes, få samma del af arméen tillbaka till 
Finland; riksens ständers sammankallande för att genom deras 
åtgärd medel måtte kunna anskaffas till krigets förande, hvarå 
bristen då var mer än känbar. — Jag sammansvor mig med 
mina corpser att utan förbehåll, alltid och vid alla tillfallen 
lyda E. K. M:ts befallningar; men aldrig till olydnad, aldrig 
till vidtagande af något steg, som kunde vara skadeligt för 
E. K. M:ts sannskyldiga ära och dess med fäderneslandets efter 
min underdåniga tanka så oskiljaktiga väl. Detta var d. 2:e 
eller 3:e september* och det redan åberopade och bifogade 
H. K. H:ts hertigen af Södermanlands certifikat, som är dat. 
d. 13 derpå följande, tyckes tillräckeligen befria mig ifrån de 
misstankar, att mine yttranden till honom varit brottslige. 

»Att jag den tiden ansåg rikets tillstånd nästan förtvifladt 
och på branten till fall redan lutande, det är lika sant, som 



' Jfr ofvan sid. 40 (**/,), 43 (* '9). 



io8 anckarsvArds arrestering. 

att jag med förundran vördar den klokhet, drift, försigtighet 
och lycka, hvarmed E. K. M:t farome då afvärjde, hastade till 
vestra gränsernes försvar och fiendens snöpliga afvisande. 

»För öfrigt har jag aldrig hvarken med fiender eller in- 
hemska egt minsta underhandling. Aldrig, aldrig kan mig 
visas, det jag någon i sådane ärenden utskickat eller emottag^t; 
ty de enda som derföre torde kunna misstänkas, majorerne 
Jägerhorn och Klick, besökte mig väl uppå mitt fartyg vid 
Tvärminne, men blefvo genast om mitt tankesätt underrättade, 
som med deras icke lärer så alldeles varit öfverensstämmande, 
emedan diskursen nästan tillika både börjades och slöts samt 
de afreste, sedan de med mig delat en redan färdig middags- 
måltid i flere vänners närvaro. Jag blef först några dagar 
efteråt underrättad, det de likväl samma gång uppehöllo sig 
uti eskadren om bord uppå fregatten Sprengtporten hos öfverste- 
löjtnanten m. m. Stedingk en om icke 2:ne nätter, hvartill en 
uppväxt storm sades och, som jag verkeligen tror, varit 
förnämsta orsaken, ty jag har, oaktadt efterfrågan, aldrig hört, 
att under deras der vistande några politiseringar, öfverlägg- 
ningar eller hemliga sammankomster der förevarit. 

»Med min egen corps har jag aldrig politiserat, utan tvärt- 
om vid alla tillfällen, och i synnerhet under de glada stunder, 
de någon gång kunnat helga nöjet och min ära, alltid upp- 
eldat och påmint dem om tro och lydnad emot E. K. M:t, 
kärlek och tillgifvenhet för fäderneslandet. Ja, just åtta dag^r 
före mitt häktande hade jag den glädjen vid ett sådant tillfälle 
att se dem slå sig för sine bröst och svära, det de med mig, 
uti rikets och konungens fienders blod skulle hämnas de oför- 
rätter, hvilka af inhemsk afund och ondska de med mig lidit; 
och jag hoppas de fullborda löftet, fast jag förlorar den äran 
att gå framför dem. 

»Uti brefvexling har jag aldrig varit hvarken directe eller 
indirecte med någon enda af de nu misstänkte eller brottslige 
och häktade personer, och aldrig med någon dödlig om sådane 
saker, hvarföre jag är misstänkt. 

»Jag lärer beskyllas vara förnämsta orsaken till det miss- 
nöje, som genast vid krigets början spriddes; men tillåt mig, 
allernådigste konung, i underdånighet försäkra, att det är icke 
så. De rykten, hvilka innan E. K. M:ts höga ankomst till 
Finland berättade min iråkade onåd, torde hafva gifvit någon 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. IO9 

anledning till sådant prat; men missnöjet visade sig i synner- 
het, då en stor hop officerare uti svenska regementerne dels 
fingo, dels begärde afsked; af alla desse kände jag knappast 
personligen trenne och hade kommunicerat mig med ingen af 
dem. Då E. K. M:t nådigst uppdrog mig befälet äfven öfver 
galererne, hade redan flere af deras officerare till nu herr lands- 
höfdingen m. m. Ehrenbill afskedsmemorialeme inlemnat och 
några lemnade dem samma dag till mig. Jag gjorde alla en 
tjenlig föreställning och öfvertalte dem att sine memorialer 
återtaga, utan att jag med anmälande af denna händelse ville 
E. K. M:t oroa och besvära. — Ingen enda officer af finska 
eskadren begärte afsked, och ingen enda af alla dem så af 
sjö- som landstat, hvilka hela campagnen stodo under mitt 
befäl, yttrade något missnöje eller försummade sine skyldig- 
heter. Allemådigste konung, när jag intet spridde missnöje 
hos dem, som voro mig närmast, hur skulle jag kunna vara 
skuld till det, som spordes hos folk, med hvilka jag icke hade 
minsta gemenskap eller befattning. 

>E. K. M:t värdes underrätta sig om med hvad omsorg 
jag sökte uppmuntra och vårda de nakne besättningame under 
den stränga höst- och vinter-campagnen, och att intet knorr, 
intet klagomål spordes. Om £. K. M:t kunde föreställa sig, med 
hvad möda, besvär och omsorg, jag hela vintren under en be- 
ständig penningebrist upphållit hela verket! Ja, det är inför 
Gud en sanning, att jag ofta sett min kammare full af magra, 
dödbleke och nakna uslingar, nästan i förtviflan stadde, i syn- 
nerhet örlogsflottans qvarlemnade sjuka, som tillfrisknat. De 
hafva frågat mig, om de voro dömde att svälta och frysa till 
döds under ett så hårt luftstreck, och begärde som en nåd, att 
jag ville låta taga deras lif och ända deras plågor. Jag har 
tillfredsställt och tröstat alla. Jag har ofta gifvit de mest nöd- 
lidande af mitt eget lilla förråd. Jag har länt lOO rdr af den 
ene, 200 af en annan o. s. v. för att återställa hoppet i deras 
hjertan och stilla deras tårar, och kanske att dessa, som voro 
på vägen att förbanna deras fädernesland och som glömt, att 
de hade en konung, som sörjde för dem, utgjuta nu välsignelser 
öfver begge. 

>Mine egne handtverkare och arbetare voro nästan i samma 
ställning; arbetsmanskapets beklädnad, som bort utfalla i ok- 
tober månad, tilldelades dem först uti februari, och då deribland 



no ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

skor sädane, att om genom mitt föranstaltande de fått dem, 
så hade jag bort straffas; men jag hade nu befallning att allt 
skulle emottagas, sådant som kommissariatet kunde gifva det. 
Manskapet var häröfver ganska missnöjdt; jag tillfredsställde 
och stillade dem och lofvade, hvad jag aldrig mera lärer kunna 
hålla, att bjuda till skaffa dem bättre en annan gång. — De 
under campagnen på flottan varande trupper hade vid åter- 
komsten innestående 2, 3 a 4 rdr per person och hade till 
större delen ännu varit obetalte, om jag icke till sådane och 
flere behofver sjelf uppnegocierat betydliga summor, som ge- 
nom i underdånighet befogade betyg bevisas. 

»AUernådigste konung, hade jag så gjort om jag varit en 
upprorsstiftare.'' Om jag nu egde tillgång till vederbör lige 
dokumenter, skulle jag kunna för E. K. M:t hafva nåden i 
underdånighet framlägga en kalkyl, som skulle utvisa, det ingen 
af alla rikets defensionsgrenar i proportion under kriget kostat 
mindre än den eskader E. K. M:t hade anförtrott under mitt 
befäl) och att på intet ställe behofven varit mera påtänkte och 
samlade innan krigets början än just vid nämde eskader. 
Eskadren gjorde campagnen; jag försträckte örlogsflottan efter 
sjöbataillen materialier till belopp af 13 å 14,000 rdr, som ännu 
äro obetalte, galererne till 3 å 4,000 rdr, och innan jag från 
Finland bortfördes, hade jag de fleste behofver för innevarande 
års campagne åter samlade, och vågar jag försäkra E. K. M:t, 
att alla de penningar, jag under kriget erhållit, icke svarar 
emot fjerdedelen af hvad flottan under kriget kostat, utan har 
jag försett resten genom den goda hushållning, jag tillförne 
vid flottan fört och genom min omsorg att i tid med alla be- 
hof fylla förrådshusen. 

»Allernådigste konung, tillåt nådigst vid den strängaste 
undersökning om mitt uppförande det lilla goda, nyttiga och 
berömliga jag bjudit till att göra få tjena till någon motvigt 
emot allt det onda, hvarnied mina hemliga ovänner och afunds- 
män så argt, lågt och nedrigt inför E. K, M:t mig svärtat. 
Ja, jag är viss, att de skulle blekna, om de nu fingo befall- 
ning att till konfrontation emot mig uti E. K. M:ts högaöfver- 
varo framträda. 

»Man har äfven ansett den vänskap, det förtroende jaj^ 
utaf min corps egde och deras enighet för farlig. O min Gud ! 
och det var just denna vänskap, denna enighet, jag många 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. I 1 1 



arbetat uppä att stadga och medelst ordning och rättvisa trodde 
mig vara berättigad till, genom hvilken jag beredt mig att en 
gång vinna segrar för E. K. M:t, sällhet för mitt fädernesland 
och ära för mig sjelf; men allt, allt är nu för mig förloradt. 
E. K. M:t värdes låta sig föreläsas de tvenne tal jag till mine 
officerare höll förtiden sommar och hvilka äfven äro af Kongl. 
(^eneralkrigsrätten i förvar tagne. Jag tror icke att deruti finnes 
falska grunder eller anledningar, det jag velat leda deras hjertan 
ifrån E. K. M:t, ifrån dygden, eller ifrån äran och deras skyl- 
digheters fullgörande; men smicker är der intet, ty sådant hörer 
veklingar till. 

»E. K. M:t har haft skäl att ej med all den nåd omfatta 
mig som tillförne, efter jag verkeligen med missnöje ansett 
hela kriget. Grunden härtill har varit den, att jag älskat E. 
K. M:t för dess egen skull och för rikets skull, lika så mycket 
som för min skull, ty om egennyttan fått styra mitt tankesätt, 
sä hade jag blott tält tvärt emot min öfvertygelse och jag hade 
törhända dä varit lika lycklig som jag nu är olycklig, utan att 
jag kunnat göra E. K. M:t en enda tjenst, den jag icke nu 
gjort- 

iHvad beträffar den skrift, för hvilken man gjort mig till 
författare, så lärer det vara svårt för mig om icke omöjligt att 
hos E. K. M:t döda denna misstanka, om den redan fått nog 
djupt rota sig. Den är af det slaget, som tiden endast kan 
utveckla; men för min egen tillfredsställelse gör det tillfyllest, 
att jag nu vågar inför E. K. M:t med den dyraste, den he- 
ligaste ed bekräfta det jag ännu detta ögonblick samma skrift 
aldrig sett, att jag blott efter berättelse och styckevis ganska 
litet känner dess innehåll, men alldeles icke hela dess sam- 
manhang. 

>Med riksdagens händelser eller dit hörande operationer 
har jag mig icke det ringaste befattat, och kände så länge, jag 
egde min frihet, icke annorlunda än allmänheten hvad der före- 
hades. 

>Allernådigste konung, jag har nu bjudit till att med san- 
ningens språk för E. K. M:t upplysa mitt uppförande och upp- 
täcka mitt hjertas innersta känslor. Jag hade väl önskat för 
vederbörlig domstol få min oskuld för hela verlden framlägga, 
derföre att hela verlden sett mitt lidande, och E. K. M:t kan 
vara försäkrad, det jag vid ett sådant tillfälle aldrig ämnat in- 



112 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

draga till mitt försvar ej hörande saker eller politiska ratsonne- 
mens, vidare än då de till mitt urskuldande varit högst nöd- 
vändige, men jag underkastar mig äfven i detta £. K. M:ts 
nåd och rättvisa beslut. 

»Jag är nu nöjd, tillfredsställd och lättad och jag öfver- 
lemnar gladt hela mitt öde uti E. K. M:ts händer. — Min sa 
djupt sårade ära lär väl ännu länge blöda; men om detta sår 
ock följer mig i grafven, så vet jag att med mig äfven skall 
dit läggas ett hjerta, som i redlig nit och tro aldrig svikit sin 
konung och som aldrig upphört att vara svenskt. 

»Jag väntar likväl med någon otålighet få höra E. K. M:s 
beslut och är färdig till hvad offer E. K. M:t af mig begär, 
ty jag vet att E. K. M:t icke kan begära något, som skulle 
kunna fråntaga mig det enda af jordisk sällhet, jag nu eger 
q var, några få vänners och medborgares aktning. — Nej, dä 
ger jag häldre lifvet, det hörer dess utom E. K. M:t till. Men, 
allernådigste konung, ehvad E. K. M:t ock nu om mig be- 
slutar, så stilla den bedröfvade hustruns och olyckliga modrens 
tårar och lyft henne med de fattiga och värnlösa barnen utur 
det eländes djup, hvaruti mina olyckor annars nedsänker dem. 
Är jag dömd till en lång fångenskap, skulle jsg evigt prisa 
E. K. M:ts nåd, om de fingo alla med mig inneslutas, och jag 
tror, de skulle finna sig deruti. Men om E. K. M:s säkerhet 
och ära fordrar, att mitt lif skall offras, så tillåt mig att ett 
ögnablick först få omfamna dem. Jag skall sedan nöjdt räcka 
fram min hals och min blod skall villigt rinna; måtte dess 
renhet kunna blidka den magt, som dundret för, och återhålla 
dess redan utsträckta arm, hvarmed mitt kära fädernesland 
hotas. 

^Ännu en nåd, allernådigste konung: visa mine fordne offi- 
cerare, hvilka för min skull fått mulne blickar, hädanefter en 
mild uppsyn, och jag vågar ansvara de skola känna dess värde, 
upplifvas derutaf och länge påminna sig de reglor j^ gifvit 
dem, hvilka alla leda till E. K. M:s ära och deras fädernes- 
lands väl. 

^Himlarnes Gud, konungarnes Konung, verldarnes upphof 
välsigne E. K. M:t, upplyse E. K. M:t, gifve E. K. M:t de 
bästa råd och förkrosse E. K. M:s fiender, så att E. K. M:t 
måtte ännu en gång under fredens lugn fa se sitt folk lyckligt, 
deras sinnen förenade, glädje i deras anleten, ära i deras bröst. 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 1 13 

dygd i deras hjertan och renhet i deras seder. Och måtte 
E. K. M:t sedan länge förtjusas af de lofsånger, som då lära 
sammanstämma från slotten, från torpen och de fattigas kojor, 
till dess E. K. M:t uti odödligheten får intaga en af de få 
lysande och sälla throner, der för de gode konungame af 
evighet varit beredde. — Desse äro de önskningar, hvilka utur 
ett redligt bröst till sista ögonblicket för E. K. M:t utgjutas 
af den, som med undersåtligaste, djupaste vördnad, renaste nit 
och undergifvenhet läggs i grafven. 

St. A. K:g 
E. K. M:s 

Utur arrestrummet på Drottning- AUer underdånigste, troplig- 
holms Slott den 8;e april 1789. tigste tjenare och undersåte. 

M, Anckarsvärd:» 



Efter några dagar berättade mig Armfelt att konungen 
tagit emot brefvet, men icke haft tid läsa det, och åter några 
d^ar derefter, att konungen läst brefvet, dermed varit nöjd, 
sagt sig vara ledsen att hafva arresterat mig och frukta att 
jag det aldrig kunde honom förlåta, och att han vore ganska 
villrådig, huru han skulle tillfredsställa mig m. m. 

Armfelt såg jag ibland en å gånger i veckan, ibland 
oftare, och är jag honom det vitsord skyldig, att han alltid 
visade mig mycken humanité och attention samt adoucerade, 
allt hvad hos honom stod, mitt öde. Jag tviflar också inga- 
lunda, det han ifrigt arbetade uppå mitt lösgifvande, hvarom 
han stundom gaf mig hopp, beklagade sig åter stundom, det 
jag hade ovänner, som mycket arbetade emot mitt lösgifvande, 
hvaribland han i synnerhet nämde generalen baron Mauritz 
Klingsporre och grefve Munck, att den förre tillskrifvit konungen 
och bedt honom aldrig släppa mig till Finland, och att den 
senare ifrigt påstått, att jag icke bör återfå min frihet m. m. 

Kungen var flere gånger ute hos Armfelt och talte äfven 
'^^ra gånger vid dalkarlarne. Jag såg i synnerhet tvenne 
gånger konungen promenera med Armfelt utan före mina fen- 
ster och se ganska missnöjd ut. Armfelt kom äfven in till mig, 

Anckarsvärds Minnen. 8 



114 ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. 

så snart kungen var bortrest, och sade, att han hade varit vid 
fasligt elakt humeur och misströstat om riksdagens lyckliga 
utgång. Armfelt sjelf var äfven mot slutet ganska ledsen, kom 
ofta in till mig, dröjde hela timmarne och talte uppriktigt och 
utan minsta förbehåll om ställningen, den han alltid medgaf 
vore förtviflad och att riket vore i grund förstördt. 

Dalofiicerarne förrättade deras tjenst med en stränghet 
som åtminstone icke hedrar deras hjertan, tankesätt och seder, 
fast den ock skulle kunna vittna om deras nit — Det var icke 
ovanligt att höra officerarne utanföre min dörr hel högt på- 
minna posteme deras skyldigheter uti de mest oanständiga 
termer, såsom t. ex.: släpp intet ut den djäfvuln^ inll-n ut. 
så slå den saten i skallen med musqvetten^ stick bajonetten i 
honom o. s, v. Jag bör likväl från dessa grofheter undantaga 
några, såsom baron Vegesack, baron Hierta, kapten Ekman, 
kapten Gillberg med ännu en eller annan, hvilkas namn jag 
förgätit. Dessa bemötte mig städse med all anständig aktning. 

Dalkarlarne sjelfve voro ofta ganska oanständige. Gick 
jag till fenstret, lade posten utanföre an med musqvetten, tryckte 
af med sin träflinta, stod sedan och stack åt mig med bajo- 
netten, ropande: kom hit din sate^ kom hit din djefvul. skall 
du få^ med mycket mera dylikt. Dock märktes tydligen, att 
de äldre sällan yttrade dylika oanständigheter, utan var det 
merendels unga pojkar, hvaraf åtminstone halfva truppen ut- 
gjordes. Ofta i synnerhet mot slutet visade de äldre snarare 
ett slags medlidande och tvifvelsmål om rätta sammanhanget; 
de klappade på dörren (posterne nemligen) i synnerhet om 
nätterne, begärtc fa komma in och hålla mig sällskap, då de 
hörde mig gå på golfvet fram och tillbaka. De frågade mig 
hvad jag gjort, sade rent ut, att de började se att man dragit 
dem vid näsan; de begärde ofta drickspenningar, och då jag 
stundom gaf dem, frågade somliga, om de ej fingo gå bort 
efter dricka, och jag ej ville dricka med dem, och funno under- 
ligt, då jag sade dem, att såsom poster och mina bevakarc 
vore sådant dem ej tillätet. Stundom begärde de få komma 
in till mig och för mig sjunga dalkarlsvisan med många flera 
tokerier, som jag nu ej kan allt mig påminna. Jag gaf mig- 
dock sällan i tal med dem och påminte dem alltid, att sådant 
ej var dem tillåtit. En ganska beskedlig gubbe sade mig en 
gång, att han och många af hans kamrater voro ganska miss- 



anckarsvArds arrestering. 115 

nöjde och började finna, att man narrat dem, beklagade mitt 
och de öfrige medarresterades öde, försäkrade, att de ej skulle 
tillåta att taga lifvet af dem, som intet ondt gjort m. m. Om 
kerm gjort nå ondt, så kom kan väl för rätta vet jag o* s. v, 
TtU slut syntes dalkarlarne bli allt mer och mer ostyrige. Jag 
såg sjelf de terriblaste scener utanföre mina fenster, och Arm- 
felt sade sjelf ofta, att han önskade vara väl af med dem, och 
ofta måste de genom trakteringar och supar tillfredsställas. 

Utom den lilla lättnad baron Armfelts höfliga mensklighet 
och en del af sjelfva dalgubbarnes enfaldighet gjorde uti mitt 
dde, var jag under allt mitt vistande på Drottningholm be- 
vakad med den yttersta stränghet. Hvarken min eller min 
hustrus domestique fick komma in utan åtföljd af tvenne dal- 
officerare, som vid in- och utgåendet domestiquen in på bara 
kroppen visiterade. Maten visiterades, och de hade ofta den 
ohöfligheten att låta drängen vänta, då han skulle bära in den, 
till allt var stelt och frusit. På sådant sätt gick dock tiden 
fram, fast tämmeligen långsamt, läsning gjorde den drägelig 
och mig lemnades tillstånd dertill samt att ifrån mina vänner 
i staden skaffa mig böcker, hvilka dock alltid på det nogaste 
visiterades. Jämte mig voro på Drottningholm arresterade 
öfverste Almfelt, som äfven ankommit, jag tror ifrån stadshuset, 
samma dag som jag och bevakades af dalkarlarne, satt uti en 
flygel midt emot mitt första herberge och ofvan uppå deras 
högvakt; baron Stjemeld och direktör Frietsky bevakades af 
lätta dragonerne, hade varit der länge och sutto uti canslibygg- 
ningen. 

Ändteligen slöts riksdagen, och mig berättades, det Fersen, 
Horn, De Geer, Macleanerne m. fl. fått deras frihet; Stjerneld 
bortfördes en natt, men jag satt qvar, oaktadt Armfelt nästan 
dageligen lofvade mig att få tala vid kungen och sedan 
blifva fri. 

Den 4 eller 5 maj^kom Armfelt in till mig, bragte dis- 
kursen på förestående campagne och bad mig dertill gifva 
plan. Jag trodde han moquerade sig och sade mig nogsamt 
vara öfvertygad det planen redan vore gjord. Han bedyrade, 
att de ännu icke det minsta tänkt deruppå, och bad mig en- 
träget, att jag skulle dertill på papper sätta några idéer. Jag 
visade huru orimligt det var att sådant af mig begära, som 



Il6 ANCICARSVÄROS ARR£ST£R1NG. 



snart trenne månader varit skiljd från alla afiarer och nästan 
från allt umgänge med menntskor, men han var lika enträgen 
och jag lofvade sluteligen, författade äfven en liten pro me- 
moria, som han emottog och hvarmed han förklarade sig mycket 
nöjd och försäkrade, att kungen skulle anse den med mycket nöje. 

Maj d. 6 fick min hustru, som Armfelt sade, på dess egen 
risque komma till mig med begge gossarne, som med min 
syster rest postvägen från Finland och voro den i/ie april till 
Stockholm ankomne. 

Den 7 kom kungen till Drottningholm, såg dalkarlame 
exercera och var länge hos Armfelt; ändteltgen blef jag kl. 4 
vid pass till konungen i Armfelts rum af Armfelt sjelf införd, 
hvarefter Armfelt straxt gick ut och stöt dörren till. — Mo- 
narken tog ett ganska allvarsamt utseende, men kunde dock 
ej dölja en slags embarras, syntes önska det jag ville börja 
konversation, väntandes sig törhända, det jag skulle begära 
nåd, men dä jag icke visste det ringaste onda med mig, ansåg 
jag det under både honom och mig. — Jag tilltalades änte- 
ligen ungefär på följande sätt: Då en monark vidtager ett 
sådant stegy soni det jag nu gjort med min öfverste, tärer Ni 
jinna att nåden icke är långt borta^ men det kommer dock an 
uppåy huruvida herr öfversten kan förklara sig uti vissa delar. 
Jag har väl fått ert bref och är dermed nöjd^ men dnskar 
dock uti vissa saker närmare upplysning. — Jag svarade mig 
icke ega någon ifrigare önskan än af £. K. M:t sjelf iå höra, 
hvarföre jag varit anklagad och som en missdådare behandlad, 
då jag sjelf icke känner minsta brott med mig, och att den 
nåd jag begär, är, att E. K. M:t ville tillåta någon af mina 
anklagare att nu träda fram och med mig konfronteras, då det 
ej skall blifva mig svårt att öfvertyga E. K. M:t att törhända 
de, men aldrig jag varit brottslige och att blott afund, lissmeri 
och smicker ådragit mig E. K. M:s onåd, då jag som trognast 
E. K. M:t tjente. — Konungen sade: Ni har ingen anklagare ; 
jag var nödsakad göra en revolution och jag fruktade Er i 
Finland y der jag visste er ega mycken injluence^ och jag kände 
edra capaciteter. Men hvarföre var Ni emot kriget? — »Det 
har jag ofta sagt E. K. M:t och i mitt bref icke döljt; jag an- 
såg kriget och anser det ännu för en olycka af de vådeligaste 
följder för E. K. M:t och riket, men jag trotsar hvar och en 



ANCKARSVÄRDS ARRESTERING. II/ 



att våga tillvita mig hafva lagt minsta hinder emot beredeisen 
eJler utförandet af kriget, utan tvärt om jag uti det ena och 
andra mina skyldigheter med den yttersta nit fullgjort.» — Ja^ 
sade kungen ytterligare, jag vet intet ondt med er, hvarföre 
jag skulle kunna er lagligen tilltala, men jag har fruktat, Ni 
ville regera i Finland. Men kan Ni nu glömma hvad som är 
händt? — »Nej, E. K. M:t, svarade jag, glömma intet, men den 
hugkomst, jag bibehåller, skall ej vara E. K. M:s person skadlig; 
det är hvad jag kan lofva.» — Ni har min nåd, sade ko- 
nungen, dock med det vilkor, att jag får employera er. — 
Jag frågade: »på hvad sätt?» Hos min person, såsom min 
tjenstgörande generaladjutant., hvarpå handen mig räcktes, 
den jag kysste och tackade. Diskursen fortsattes länge om 
hvarjehanda, kungen tackade för planen till campagnen, talade 
något derom, men sade att vi fa väl talas vid vidare. 

Kungen bad mig ej, då jag nu kommer ut, gifva cour 
(voro hans egna ord, såsom Fersen och de andre gjort). Jag 
svarade, att jag ej kunde neka folk komma till mig och ej fela 
uti höflighet, mot dem mig höfligt bemötte. Men, sade mo- 
narken, Ni kan ju säga er ute m. m., som dels skulle blifva 
för vidlöftigt uppteckna, dels fallit mig ur minnet. En timma 
varade samtalet, hvarefter Armfelt inkallades, tillsades, det jag 
vore från arresten fri och att han sjelf, så snart kungen afrest, 
skulle föra mig till min hustru, hvarpå jag tog afsked och för- 
fogade mig åter uti arrestrummet, hvarifrån posten för dörren 
redan var borttagen. 

Kl. ungefar 7 om afton afreste jag med Armfelt uti en med 
6 hästar bespänd hofvagn och emottogs af min hustru, an- 
hörige och vänner med en smickrande och förtjusande ömhet. 
Under vägen berättade mig Armfelt, att hertig Carl ännu 
samma dag velat hindra min utkomst, likasom han ofta sagt 
mig, att bemälte hertig varit förnämsta orsaken till min arrest, 
hvarföre, må Gud veta, ty med vett och vilja har jag honom 
aldrig motbnitit, och han visade mig en tid uti Finland ut- 
märkt nåd och förtroende. — Armfelt sade mig äfven att kungen 
bedt honom tillsäga mig att ej besöka hertig Carl, innan kungen 
sjelf lät mig derom tillsäga. 

Maj d. 10. Fick jag genom en billet från Armfelt kungens 
tillsägelse att uppvakta hertig Carl, det jag äfven gjorde kl. 



Il8 ANCRARSVÄRD I STOCKHOLM. 



II f. m. och blef på ett utmärkt nådigt sätt emottagen, och 
behagade H. K. H:t uti de mest smickrande ordalag försäkra 
mig om dess fag^ad öfver min befrielse. Samma dag erhöll 
jag Kongl. M:ts nådiga befallning att mig uppå H^g3. infinna 
och blef då antagen till ledamot uti den så kallade hemliga 
krigsberedningen, som sattes under konungens eget höga pre- 
sidio, bestående utaf Armfelt, Ruuth, Munck, Carlson och jag, 
hvartill efter någon tid general Sinclaire äfven kallades. Lands- 
höfding Lilljehorn från Venersborg ökade kort före konungens 
resa till Finland vårt antal. Jag fick äfven då befallning att 
uti utredningskommission taga säte. — Uti conseillen beslöts, 
att 16,000 man skulle till Finland öf^ersändas och bestyret om 
transporten blef mig uppdraget; man missräknade sig likväl 
ansenligen dels uppå egne truppers styrka, dels och i synnerhet 
uppå någrra tusende man tyska trupper, som genom preussiske 
ministern Borks omsorg skulle emot viss betalning uti vår 
tjenst antagas, men detta gick aldrig uti fullbordan, kunde det 
icke heller, utan var likt de mångfaldiga projekter, hvilka denna 
tiden förehades och misslyckades. 

Krigsberedningen var tillsammans merendels dagligen och 
kungen visade mig alltid utmärkt nåd; frågade ofta, om jag 
glömt det framfarna och om vi voro vänner. Ofta väcktes i 
denna conseille frågor, hvilka kunnat förtjena att antecknas, 
men en efterverld skulle törhända tvifla uppå sanningen deraf ; 
jag går dem derföre förbi. 

Andra dag pingst var beredningen befalld att samlas vid 
Drottningholm, då Kongl. M:t gaf oss tillkänna, det han äm- 
nade sjelf snart till Finland öfverresa, och att han under dess 
frånvaro förordnat en regering här på stället, hvilkens leda- 
möter nu äro allmänt kände. — Dagen förut var till staden 
ankommen landshöfdingen baron Raijalin från Gottland, sades 
vara efterskrifven. — Jag frågade derom baron Armfelt, som 
svarade, att han trodde honom vara efterskrifven af öfver- 
amiralen grefve Ehrensvärd. — Dagen efter infann jag mig efter 
nådig befallning på Haga, då kungen egentligen talade med 
mig om dess resa och dess jakt Amadis. — Han var obeskrif- 
ligen nådig och till slut yttrade sig ungefar så här: A/in kära 
Anckarsvärd^ Raijalin är här, och jag är rätt embarasserad 
med honom,, ty han hade fått befallning komma hit^ innan 
ni slapp 24 1 ur arrestcn. — Jag svarade: >0m E. K. M:t icke 



ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. I IQ 

behöfver honom, kan han ju resa tillbaka; det är ju en heders- 
emploij han har.» — Non ce ne seraitpas hanette de le renvayer. 
»Vill E. K. M:t då behälla honom såsom dess generaladjutant, 
så låt honom (å stora flottans affärer, jag ämnar mig icke der- 
med befatta.» — Nej^ Gud bevars! Min bror ock Raijalin^ 
Nordenskold och Raijatin^ de tåla icke hvarannan. — »Ja, då 
vet jag icke huru E. K. M:t skall göra.» — Kan jag intet taga 
honom med mig till Finland nu sä länge, till Ni kommer 
efter? — »Gud bevars, att någon skulle det kunna neka.» — Ja, 
jag ville icke i går lemna honom något svar, innan jag fick 
tala vid ofversten härom. — Jag tog afsked, kungen förklarade 
uti de nådigaste termer sitt höga nöje och välbehag öfver min 
person och mina göromål, försäkrandes mig om dess fort- 
farande nåd. — Vid återkomsten till staden flck jag veta att 
Raijalin om afton på Drottningholm fått kungens befallning 
att följa med och att han redan rest förut till Grisslehamn 
bittida om morgon samma dag, jag med konungen hade före- 
gående samtal. 

En dag hade kungen befallt mig ut till Haga hel allena, 
då han sade sig vänta hertig Carl om afton för att öfverlägga 
om flottans operationer och bad mig uti form af pro memoria 
uppsätta några hufvudpunkter, hvilka för sjöcampagnen kunde 
tjena till grund och han sade sig med egen hand vilja af- 
skrifva och som sitt eget lemna hertigen, hvilken befallning 
jag till monarkens höga nöje efterkom. 

En annan dag befallte mig kungen projektera ordres för 
general en chef i Finland att gå öfver gränsen och börja opera- 
tionerne, hvilket jag äfven verkstälte; åter en annan gång er- 
höll jag befallning att skrifva instruktion för H. K. H:t hertig 
Carl under innevarande års sjöcampagne, som skedde på sätt, 
att den ord från ord approberades och expedierades. 

Några dagar efter sedan jag ur arresten var utkommen, 
besökte jag grefve Munck, som efter fleres öfverensstämmande 
berättelser emot mig varit ganska prevenerad, och frågade 
honom om 9rsaken dertill, den han icke kunde uppgifva, men 
tillstod att han ansett mig som en förrädare och att han rådt 
kungen att expediera mig och alldeles afstyrkt mitt iösgifvande, 
men trodde likväl nu, att han misstagit sig, och bad mig med 
med tårar i ögon att jag skulle förlåta honom. — Jag ryste 
vid förtroendet, tackade Gud, som bevarat mig, och beklagade 



I20 ANCICARSVÄRD I STOCKHOLM. 

monarkerne, som ega sådane gunstlingar och rådgifvare. Jag 
bad honom flere gånger säga mig, hvarföre han kunnat anse 
mig som förrädare, men fick aldrig annat svar än: »Herre, ta 
mig tusan, har jag icke ansett er för en farlig karl, men låt 
oss nu vara vänner.» 

Kungen tillsade flere gånger uti min närvaro baron Arm- 
felt att göra mig bekant med preussiska ministern baron Borck, 
hvilket äfven skedde en dag, då Armfelt böd mig med preus- 
siske och holländske Borckarne till middag uppå Beckens 
värdshus. Der taltes mycket politique och begge ministrarne 
talte högt om det biträde, vi af deras hof hade att vänta, och 
försäkrade att innan medlet af juli månad skulle femtio tusende 
Preussare vara inmarcherade uti Lifland. Ännu är dock detta 
ogjordt och icke minsta liknelse till någon slags verkställighet, 
men som jag detta aldrig trodde, har jag ock icke vålat mig 
härom desse gode herrar erinra. 

Kongl. M:t hade icke länge varit borta, innan han uti sine 
bref till Armfelt började yttra mycket missnöje öfver arméens 
flotta och fl. Armfelt berättade mig äfven, att i synnerhet 
general Klingsporre på allt möjeligt sätt sökte göra m^ hos 
konungen misstänkt och fruktad, för att hindra min öfverkomst 
till Finland. Detta bekymrade mig föga: efter att hafva rönt 
de märkvärdigaste vedermälen af en mild försyns styrelse, 
hvarföre skulle jag icke med full förtröstan öfverlemna mig 
den? — Jag har bjudit till att här gagna, så mycket jag kunnat; 
om jag i Finland törhända kunnat göra mer gagn och af ett 
ogrundadt misstroende derifrån hindras, är ju sådant icke 
mitt fel. 

Under den io:e juli fick Armfelt ett sådant bref af kungen, 
hvaruti han synes varit mycket ond och yttrar sig hafva skrifvit 
ett skarpt bref till Ehrensvärd, förebrått honom sin och flottans 
inactivitet, frågat om han ej fruktar sin fars skugga m. m., 
säger äfven att han varit sinnad taga befälet öfver skärgårds- 
flottan ifrån Ehrensvärd och lemna det till Liljehorn och Modée. 
Mot öfverstelöjtnant Rosenstein yttras i samma bref mycken 
misstanke och onåd. Ett bref till baron Ruuth var ungefär af 
samma innehåll och uti ett till general Sinclair berömmas alla, 
excepté ce diable de flottille qui ne veut rien faire. 

Orsaken härtill har varit den, att kungen befallt grefve 
Ehrensvärd avancera med sin flotta, söka ryska skärgårdsflottan 



ATfCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 121 



och slå den, hvar bon funnes, hvaremot Ehrensvärd gjort de 
mest grundade remonstrationer. Någon tid [derefter] började 
kungen i sine bref yttra sig om skärgårdsflottan mera nådigt 
och tycks nu med henne vara temmeligen nöjd. Jag är ock 
öfvertygad, skäi^rdsflottan förtjenar kungens nåd; den har 
både förledet och detta år fullgjort alla sina skyldigheter; den 
har sedan isens bortgång bibehållit sig uti fiendens land, skyddat 
arméens flank och frälsat hela skärgården från mord och brand. 
Att fiendens örlogsflotta inträngt vid Porkala kunde af skär- 
gårdsflottan icke hindras och det hade icke skett, om vår ör- 
logsflotta kunnat i rattan tid utlöpa; men skärgårdsflottan hin- 
drade dock fienden att vid Porkala göra minsta framgång. Jag 
hade likväl önskat att skärgårdsflottan hållit sig mera samlad 
än den nu är; af ungefärligen 80 segel större och mindre, 
hvaraf den består, har grefve Ehrensvärd hos sig endast något 
ofver 40 segel, hvilket är för litet att kunna göra tete emot den 
styrka, hvaraf man nu omtalar att den fiendtliga består, ty 
ehuru väl grefve Munck m. fl. af hofmännen försäkrar, att ryska 
skärgårdsflottan har endast träkanoner och är bemannad af 
käringar, så torde snart nog spörjas att den har både kanoner 
och folk som kunna sköta dem. 

Den 6 Juli gick örlogsflottan till sjös från Karlskrona och 
d. 26:é träffades ryska flottan, då bataille gafs, hvarom så 
underliga berättelser spridas, att jag alldeles suspenderar mitt 
omdöme. Sviterne känner man; ryska flottome vunno deras 
ändamål, som syntes vara att blifva förenade, nemligen den 
ifrån Kronstadt med den, som vintrat i Dannemark och blifvit 
förstärkt af någre Archangelske skepp. — Svenska flottan der- 
emot saknas uti finska farvattnen mer än nånsin, och dess ute- 
blifvande torde förlora hela campagnen och blottställa skär- 
gårdsflottan att blifva både tournerad och slagen. Det brott, 
hvarföre amiral Liljehorn blifvit arresterad, känner jag äfven 
ännu för litet att derom kunna fälla minsta omdöme; besynner- 
ligt likväl att detta skulle drabba en man, hvilken vid riks- 
dagen genom så nedriga vägar tillvann sig monarkens nåd och 
förtroende på snart sagdt ett helt stånds bekostnad. 

Den 31 Juli gick flottan in till Karlskrona. Grefve Munck, 
som rest ned i tanka att med något aviso-fartyg gå ut och 
söka flottan för att påskynda dess ankomst till Finland, träffade 



122 ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 



henne nu uti hamnen. Han återkom med de hiskeligaste be- 
rättelser om tillståndet der nere, trodde sig hafva sett förräderi 
i allt och att allt kom häruppifrån. Att återställa ordning och 
drift, som det sades, uti örlogsflottans aflfarer ansågs general 
ToU den enda i riket och fick derföre regeringens ordres resa 
dit, men blef af hertig Carl ganska illa emottagen, hvilken 
äfven genom en express hos regeringen anhöll bli entledigad 
ifrån befälet öfver flottan eller ToUens återkallande. General 
Toll fick contra-ordres och återreste till dess station i Skåne. 

Den 18 aug. reste grefve Munck till Finland. Jag var 
hos honom samma morgon och hörde honom med sin vanliga 
häftighet omtala våra förräderier och vår på allt sätt olyckliga 
ställning. Besynnerligt att jag ännu aldrig af honom fatt höra 
en enda verkelig anledning till förräderi, utan då jag derom 
frågat, alltid fatt det deciderande svar att: Herre ta mig tu- 
sande är icke förräderi i spelet. Han sade äfven vid detta 
tillfälle, att han ämnade säga kungen, att han bör ta mig öfver 
till Finland, hvartill jag svarade mig vara ganska nöjd med 
allt hvad Kungl. M:t befaller. 

Det är underligt, att man dä aldrig vill upphöra ropa pä 
förräderi, då likväl icke minsta spår dertill gifves. Anjalaför- 
bundet var en olyckelig sottise men aldrig ämnadt till förräderi 
och utan allt sammanhang med andre än som der på stället 
voro. Var det förräderi att afråda kriget, då är jag sjelf der- 
före icke fri, men tiden skall upplysa, hvilket lyckligare varit, 
detta kriget eller fredens bibehållande. J2^ kan ej vid detta 
tillfälle undgå att uppteckna min förundran öfver den frihet, 
hvarmed grefve Munck och äfven andre så kallade favoriter 
tala om monarken, gifvandes honom de föraktligaste epiteter. 
men anses dock af monarken sjelf och den förvillade menig- 
heten för kungens bästa vänner, och den honom aldrig smädat, 
men väl och redeliga med mödor och omsorger tjent, blir an- 
sedd som förrädare. 

Den 24 aug. kom en kurir, som gått ifrån kungen d. 2o:e. 
Han medförde ett handbref till Armfelt, hvilket han för mig 
och flere uppläste af ungefärligt innehåll, att Armfelt gjort 
miracle, som uppväckt den döda Tollen, att han icke har emot. 
att han employeres i Karlskrona, men önskar att aldrig få se 
honom och att han aldrig måtte komma till Stockholm, car 



ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. I23 



C est lut qui a causé toutes mes tnalkeurs. Il me fl t assembler 
Us états 1786 et il fut la c anse de cette malheureuse guerre; 
c est lut qui nia separé dune societé des plus agréables et que 
je ne retrauverai jamais^ med mycket mera och starkare i 
samma stil, men slutar ungefärligen: att efter han nu förlorat 
detta lugna lif, så är hans fulla föresats att tränga sig fram 
på ärans väg: de rei'eiller la gloire de Charles XII^ et quil 
ne finissait ovant d'avoir dompti cette superbe Semiramis 
m. m. Reflexion härvid må den framtida läsaren göra. 

Den 25 aug. om afton kl. 5 afseglade baron Armfelt 
med sista hjelpsändningstransporten. Dä desse framkomma, äro 
i sommar, med rekryterne, öfversände ungefärligen 12,000 man. 

För några dagar sedan berättade mig baron Armfelt, det 
någon härifrån skrifvit till konungen, att Anckarsvärd lierar 
sig med de mest acharnerade af opposition och att detta ånyo 
emot mig väckt kungens misstankar. Jag kan så mycket 
mindre häraf oroas, som jag med ingen mig lierat, som jag 
ingen opposition känner, men väl ett antal hederlige med- 
borgare, hvilka fast de varit emot krigets utbrott och kanske 
önskat svenska frihetens bibehållande, likväl aldrig menat 
hvarken konung eller fädernesland illa. — De enda, med hvilka 
jag sjelf kan säga mig vara lierad, äro excellcnserne Carl 
Sparre och Fredrik Rosen, men hvarken de eller jag stämpla 
mot konung och fädernesland. 

Kongl. sekreteraren Ehrcnström, nu med konungen, är uti 
correspondance med Armfelt, hvilken senare för mig och flere 
uppläst åtskilligt ur dess bref, alltid förräderier, alltid calom- 
nier och skuggor på hederlige och förtjente officerare. Det 
är bra cruelt, att uti ett krig, då icke en enda officer visat 
feghet, utan nästan hvar och en betalt med sine personer och 
slagits med det största hjeltemod, skall likväl nästan hela ar- 
méen bli ansedd som förrädare. Och hvem är denne Ehrcn- 
ström? En smädare mot konungen för någre år sedan, var 
då Sprengtportian i högsta grad, reste med Sprengtport till 
Ryssland, lät då köpa sig af kungen att spionera på Sprengt- 
port, återkom sedan och blef employerad. Baron Armfelt 
berättade mig, att då major Klick skulle arresteras, men var 
undkommen, togs hans papper uti förvar, men fans intet annat, 
än en mängd bref ifrån denne samme Ehrenström, skrifne i 



124 ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 



den allrahätskaste stil emot konungen för några år sedan, då 
Klicken och Ehrenström voro mycket lierade. 



Detta är en liten del del af de händelser jag nu kan mig 
påminna; att uppteckna allt hade icke varit möjeligt, mycket 
skulle äfven af en tillkommande läsare aldrig kunna tros, om 
jag skulle anfört alla våra oredor i anstalter, i befäl, i finan- 
serne m. m. Jag slutar derföre nu och om tid mig lemnas, 
torde anteckningarne blifva fortsatte. — Stockholm den 26:e 
augusti 1789. 

AL Anckarsvärd. 



III. 

Hösten 1789. 1790. 

1789 d. 27 aug. om afton reste jag till Frötuna, der jag 
dagen derpå om middagen träffade mina anhöriga vid helsan. 

Den 29 aug. om afton kom grefve Munck från Finland 
och reste den 30:e om afton till Karlskrona att påskynda stora 
flottans utlöpande. - 

Den 1 sept. kl. 7 om morgon återkom jag till Stockholm 
och fann för mig den högst bedröfliga tidningen om skär- 
gårdsflottans förlorade bataille d. 24 aug., hvarom dock alla 
detailler ännu saknas. Mina bref ifrån flottan af d. 2i:e aug., 
de senaste jag fått, ge anledning att flottan af en öfverlägsen 
st)Tka blifvit angripen och tournerad. Man berättar att uppå 
Kongl. Maj:ts befallning finska posterne uppå Åland qvarhållas. 
Grefve Munck har berättat, att vid dess afresa från Kymene 
bataillen varit börjad och att kanonaden varit grufvelig. Efter 
ankomne skeppares berättelser skall flottan vara totaliter slagen 
och endast några få fartyg undankomne, hvilka retirerat under 
Svartholms fästning utanfore Lovisa. 

Den 2 sept. kom kurir med berättelse om bataillen, den 
vi emot mer än tredubbel styrka förlorat, men hafva dock 
gjort fienden mycken skada och vunnit mycken ära. — Ba- 
taillen börjades kl. 10 om f. m. och fortsattes med största 
häftighet till kl. 9 om afton, hvarefter vår flotta ännu slogs 
under reträttan till kl. efter 12 om natten. Fienden hade 110 
^^^yg' bemannade med 15 a 16,000 man. Vi hade 44 fart>''g, 
bemannade med 3,000 man. Vår förlust är ej ännu så noga 
bekant. 



126 ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 



Från Köpenhamn kom i dag en kurir med underrättelse, 
att fienden skall ega en plan att en tamera Stockholm med lo a 
12,000 man, som under deras örlogsflottas protektion skola gå 
i land någonstädes uti Uplandsskären, åstadkomma ett upplopp 
eller låta eld och svärd gå öfver hela landet, förstöra Stock- 
holm och taga banken. Regeringen sammanträdde, öfverståt- 
hållaren excellensen Sparre, general Sinclair och jag blefvo upp- 
kallade och anbefallte att hos excellensen Sparre sammanträda 
och öfverlägga om Stockholms försvar till sjös och lands och 
våra tankar derefter till regeringen ingifva. Vi sammanträdde 
på e. m., och ehuru vi alla tre ansågo en sådan plan för det 
närvarande omöjlig att verkställa, då icke minsta anledning 
dertill kunde tagas af fiendens rörelser i Finland, vidtogos dock 
några små anstalter, så mycket som med två tomma händer 
möjeligen göras kunde. 

Den 3 sept. fick hemliga krigsberedningen föregående 
sak till öfverläggning, hvarest vi stannade uti alldeles samma 
beslut som gårdagens. — Regeringen visade mycken räddhåga 
och omtalte i dag att flytta hofvet, banken, ryska fångarne 
m. m., men det blef dock ännu uppskjutit. 

Den 4 sept. I dag kom finska posten af d. 28:e med 
några detailler om sjöbataillen vid Svensksund, som varit 
grufvelig. Vi förlorade tumma Jernsida, Ragvald och Sällan 
värre, hemmema Oden, fregatten Trolle och galeren Ceder- 
creutz, alla tagne; en kanonslup, sänkt af en fiendtlig bomb; 
fem kanonslupar retirerade upp till Kymene, som vi der fä 
bränna upp; 30 st. transportfartyg, pohjama Fröja, halfgaleren 
Löparen och lotsjakten m. fl. ha vi sjelfva måst uppbränna; 
förlusten af folk vet man icke ännu med visshet, icke heller 
af officerare, men säkert är dock att öfverstelöjtnant baron 
Fleetwood och kapiten v. Hogenhausen äro skjutne, begge 
respektable officerare och mina intima vänner, hvarföre jag 
dem ock oändeligen mycket saknar, kapiten Gust. Brummer 
äfven skjuten, en käck officer, utom flere. Fångne äro öfverste- 
löjtnant Rosenstein, kapiten Brant m. fl. 

Rykten och osanningar löpa som förr, man synes åter 
med allt allvar hetsa pöbeln mot herrarne, och jag har just i 
dag hört talas om en tillställning i den vägen, som jag dock 
hoppas af sig sjelf förfaller. 



ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 12/ 

Den lO kom hofstallmästaren v. Essen från Finland, men 
berättade icke det ringaste om ailareme. Reträtten från Hög* 
fors var redan bekant af tidningame, fast man der ej omtalar 
vara dervid förlorade många kanoner. Det är besynnerligt 
att för denna reträtt blefvo många befordrade och riddare, 
men ingen enda af flottan för Svensksunds-bataillen, som, fast 
förlorad, var den häftigaste afiar uti detta och kanske uti 
flere krig förefallit. Lagerbring sade mig i dag, att man 
vid högqvarteret icke vore nöjd med Ehrensvärd, att der 
varit ventileradt skicka honom hem och ge befälet åt baron 
Raijalin. 

Den 12. I d^ sade mig en viss man, att stallmästar 
Essen berättat, det Kongl. M:t skall vara mycket glad och 
tro det våra lidna förluster nu skola intressera Preussen och 
England och de komma med i kriget; att kungen erkänner 
att arméens flotta slagits väl och på ett förundransvärdt sätt, 
men är dock icke nöjd med corpsens esprit. Om Ehrensvärd 
har han sagt detsamma, som Lagerbring, med tillägg, han 
tror Ehrensvärd qvitterar hela tjensten, så snart campagnen är 
slut Kungen talar ännu om progresser i år och vill åter köra 
ut öfverlefvome af arméens flotta emot den mångdubbelt star- 
kare fiendtliga under prinsen af Nassau; men detta låter sig 
icke lika lätt göra som säga. Om Ryssarne öfvergifvit Por- 
kala, visste Essen icke. Ton i arméen skall vara arg, bitter 
och häftig mot kungen, hvilket snarare till* än aftager. Pengar 
skall i arméen vara mycket ondt efter, mycket ondt efter 
skiljemynt. Somlige tro att Ryssarne i år icke göra vidare 
försök, sedan vi nödgats lemna deras land, andre åter tro 
tvärtom; jag är nästan öfvertygad, det inga betydliga hän- 
delser mera i år förefalla. Det synes ganska tydligen, att 
Ryssland icke med allvar förer kriget emot oss, utan endast 
haller sig på defensiven. Vanmakt kan icke vara orsaken 
härtill. 

Den 22 sept. kom en kurir med bref ifrån Kongl. Maj:t 
om militäriska beredningens upphäfvande, med en mycket 
grann tacksägelse för vår hafde möda. 

Grefve Ehrensvärd väntas hvar dag; med hans hemförlof 
har gått så till, att kungen genom öfverste Klercker låtit Ehren- 
svärd förstå, det han behöfde honom i Karlskrona, hvarpå 



128 ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 

Ehrensvärd memorialiter begärde få resa hem, som beviljades, 
och han fick stora korset af Svärds-orden. — Uppå någon af 
mig för en tid sedan gifven anledning att uti Pommern låta 
bygga kanonslupar, fick Cronstedt, som man äfven ville eloig- 
nera, befallning att i sådant ändamål resa till Stralsund, och 
öfverste af Klercker fick befälet öfver skärgårdsflottan. 

Den 26. Omtaltes att Ryssarne angripit Porkala och för- 
stört en del af våra transporter, hvilket dock tarfvar be- 
kräftelse. 

Den 27 kommo grefve Ehrensvärd och öfverstelöjtnant 
Cronstedt ifrån Finland. Ehrensvärd är på det högsta miss- 
nöjd med krigets förande, talar om hundrade oordningar och 
orättvisor, som dageligen sker, är öfvertygad att, om han ej 
varit generad af kungens ordres d. 24:e aug., hade han gått 
derifrån med en vacker seger och utan förlust. Han sade sig 
vara deciderad taga afsked från alltsammans. 

Den 30 kom kapten Wahlberg, min fordna adjutant, och 
löjtnant Rahmn ifrån Finland; de omtalte ställningen der pä 
ett ynkeligt sätt. 

Den 9 oktober. Reste grefve Ehrensvärd till Karlskrona 
och sade sig vara fullt deciderad taga afsked, hvilket jag dock 
afstyrkte. 

Den 12 oktober. Var jag hos grefve Munck, som vid 
ganska godt lynne visade mig ett bref ifrån general ToU, fullt 
af underliga saker, och gick i synnerhet derpå ut, att han 
hoppades kunna uppvigla allmogen emot adeln m. m.;brefvet 
slöts just med dessa orden: jag hoppas på Gud och Sveriges 
allmoge att snart få se ändring i sakeme. 

Det är ju faseligt att kunna tänka nog argt, vilja reta och 
förvilla en stackars menighet ända till de största ytterligheter. 
Jag bad grefve Munck akta sig och varna general ToU att 
icke sätta Sveriges allmoge i mera jäsning och rörelse än den 
redan är, ty en gång på benen torde han icke mera bli så 
god att stilla och det kunde bli rätt osäkert, hvem hämden 
faller uppå. 

Den 14 okt. gick svenska flottan åter från Karlskrona till 
sjös; den ryska spordes vara återgången till Revals redd. 



ANCKARSVÄRD I STOCKHOLM. 1 29 



Den 17 kom Debeche från Finland, berättade kungen vara 
rest till Savolax och trodde honom kunna vara här först i 
nästa månad. 

Den 22 okt. gick hertig Carl med örlogsflottan åter in 
till Karlskrona. 

Den 24 lemnade Ryssame Porkala och Barösund, sedan 
de dagen förut brännt det derstädes strandade ryska örlogs- 
skeppet. 

Som jag dels af mina vänner och kamrater på skärgårds- 
flottan i Finland blifvit underrättad dels af bref och expedi- 
tioner till Kongl. utredningskommission funnit, att man utan 
all system och plan sköter flottans affärer, och att, om sä fort- 
fares, den hel säkert nästa campagne blir svag och onyttig, då 
äfven den campagnen måste gå fruktlöst förbi, om ej hel och 
hållen misslyckas, i fall fienden skulle till vårt angripande an- 
vända någon mera styrka än hittills, så har jag flere gånger 
till en och annan af regeringens herrar ledamöter yttrat mina 
tankar härom; i anledning hvaraf jag genom exped.-sekreteraren 
Lagerbring erhöll regeringens befallning att mig skriftligt yttra 
om skärgårdsflottans sammansättning för nästa campagne, i 
följd hvaraf jag för några dagar sedan eller den 20 dennes in- 
lämnade mitt underdåniga projekt, som i concept-boken finnes 
infördt och hvilket af regeringen vann mycket bifall, samt af- 
skickades genast med express till Kongl. M:t. 

Den 5 nov. var jag hos grefve Munck, som för mig upp- 
läste ett bref han skrifvit till Kongl. M:t, hvaruti han sig om 
mig yttrade ungefär så här: Om E. K, M:t nästa år väntar 
någon nytta af skärgårdsflottan^ håller jag före att Anckar- 
roärd bör ditsändas^ han kan der göra E. K, M:t större gagn 
än härstädes. Det är säkert i Finland 400 af Anckar- 
svärds tankesätt^ men de kunna icke alla gagna så mycket 
som haUy och jag tror han önskar sig icke bättre än tillfälle 
att få reparera de fel han förleden sommar begått ;//, m, 
J^ sade grefve Munck att han gjorde mycken tort åt arméen, 
ty jag tänker så redligt både emot Kongl. M:t och fädernes- 
landet, att jag tror hela arméen och icke endast 400 personer 
bör göra sig en heder af att i den delen likna mig, och att 
för öfrigt jag icke erkänt eller nånsin erkänner mig någre fel 

Anckar sv år ds Minnen, 9 



130 ANCKARSVÄRD t STOCKHOLM. 

— — 

förleden sommar begätl, fast afunden förstått göra mig hos 
konungen misstrodd, men denna dumma jargon är jag nu så 
van vid, att den krke det ringaste rör mig mera. 

E)en 6 nov. Nu förljudes från Finland, att arméen går 
i vinterqvarter. Kungen återkommen till Boi^å och väntas 
stundeligen hit. General Stedingk sägs blifva återkallad och 
baron Armfelt för nästa campagne ia befälet i Savolax. Jag 
önskade dock häldre Armfelt än Klingsporre hos konungens 
person, den förra har både mer talents och bättre hjerta. 



Här afbrötos åter mina annotationer dels af ledsnad att 
anmärka saker, dem efterverlden knappast kunde tro möjeliga, 
dels af många göromål hindrad dem att fortsätta. Nu till 
lugnet kommen, vill jag i korthet uppteckna hvad jag mins i 
synnerhet mig sjelf rörande. 

Genast efter förlusten af bataillen i Svensksund började 
jag tänka med allvar uppå att kriget året derpå eller detta år 
1790, borde med allvar fortsättas, att vi borde göra vår yt- 
tersta effort att med en formidabel skärgårdsflottas tidiga ut- 
rustande söka förekomma och öfverrumpla fienden, hvilken 
säkerligen icke väntar sådant af oss, sedan flottan lidit en sä 
betydlig förlust. Jag yppade dessa tankar, som förr är nämdt, 
för åtskillige af regeringens herrar ledamöter, i anledning hvaraf 
jag erhöll den redan omförmälte befallningen och ingaf mitt 
projekt af d. 20:e okt. 1789. Jag hade förut härom korrespon- 
derat med baron Armfelt, skickade honom äfven ett utkast 
till en operationsplan för detta årets campagne, grundadt pä 
skärgårdsflottans fulla activitet. Jag uppgaf möjligheterne, an- 
ledningarne till nybyggnaderne i Stralsund och flerestädes 
m. m. Att Armfelt visat detta utkast till konungen, intygar 
dess af mig förvarade bref, dat. Helsingfors d. 18 sept. 1789. 
Detta bref med några flere af samma hand vittna nogsamt om 
vår ställning den tid och pä huru säkra grunder alltsammans 
varit bygdt och tillställt. När konungens första gunstling, 
kännare af alla hemligheter, ofta såg så litet hopp, måntro 
det då var underligt om man misströstade.^ 



ANCKARSVARD i STOCKHOLM. I3I 



Uppå flere anledningar skref jag åter mitt projekt af d. 
2$ nov. 1789, som med dess allegater eller förslager å fartyg 
och besättningar af regeringen med kurir Kongl. M:t till- 
sändes och träffade honom vid Grisslehamn. Detta projekt, 
som konungen ganska nådigt ansåg, har åtminstone den me- 
rite, att jag var den förste, som deruti tillstyrkte Kongl. M:t 
att sjelf ifrån skärgårdsflottan föra sitt höga befäl, och just 
detta torde hafva mest bidragit till den oförmodadt lyckliga 
utgången på alltsammans. Konungen återkom den 26 eller 27 
november. 

Koniuigen visade sig emot mig efter återkomsten från 
Finland mycket nådig, tackade mig flere gånger for mina 
planer och projekter, hvarmed han i de mest smickrande orda- 
lag förklarade sig nöjd. — Jag blef ock kallad till en conseille, 
bestående af konungen, grefve Munck, baron Armfelt, baron 
Ruuth och expeditionssekreteraren Lagerbring. — Resultatet 
af denna conseille innehålles uti konungens bref af d. ii:e 
(iecember, i följd hvaraf jag med allvar började arbeta uppå 
skärgårdsflottans beredande till hvad hon sedermera blef, och 
hvaraf effekteme nu äro lika allmänt och väl kände, som min 
omtanka, min möda, mitt besvär är det litet; ty sjelf har jag 
aldrig varit van att värdera mina göromål och afunden, som 
jemt följt mig, har sorgfaUigt bjudit till att dölja dem för all- 
mänheten. Jag har ock nog af min egen invärtes tillfreds- 
ställelse och några få kännares och vänners vitsord. Flottan 
blef färdig till en förundransvärd styrka på oförmodadt kort 
tid och kostade långt mindre än man påräknat. Af 300,000 
rdr, som var mitt första förslag, återlemnade jag 60,000 rdr 
<xh hade dessutom besörjt många utgifter, dem jag mig icke 
åtagit. 

Uti den nyss omnämda conseillen syntes konungen vid ett 
och annat tillfälle något häftig, i synnerhet mot baron Arm- 
felt och grefve Munck. Jag yrkade då munteligen åter, att 
konungen från skärgårdsflottan borde föra befälet, hvaröfver 
både Munck och Armfelt sedan sagt mig att konungen fattat 
någon slags misstanke och kunde icke förr än långt efteråt 
häniti fatta sitt beslut. Jag var den första som lemnade con- 
seillen, och sedan jag var utgången, har en ganska häftig scene 
förefallit emellan kungen, Armfelt och Munck. Armfelt var 
derefter 14 dagar i sina rum, men blef sedan åter lika väl 



132 ANCKARSVARO i STOCKHOLM. 



som förut, och Munck, som kort derpå reste till Karlskrona 
att taga sitt säte uti den förordnade kommittén, skref under 
v%en ett ganska starkt bref till konungen, hvartill han sjelf 
visat mig conceptet. Anledningen till trätan har varit hvarje* 
hända, som jag nu förgätit att med nog visshet och samman- 
hang kunna uppteckna. 

Någon tid före konungen återkom dess generaladjutant 
friherre Raijalin från Finland och omtalade för många, det han 
väntade sig flyttning från Gotlands till Kalmare län och att 
jag vore utsedd att såsom landshöfding på Gotland honom 
efterträda. Detta gaf mig anledning att af konungen begära 
en privat audience, som mig lofvades, men flere gånger upp- 
sköts, till om jag rätt minnes andra dag jul, en courd^, då 
mig före couren lemnades nådigt företräde. Jag omtalade då 
det rykte, hvartill baron Raijalin gifvit anledning, försäkrade 
konungen att jag icke emottager Gotlands län, utan smickrar 
mig blifva bibehållen vid en syssla, den jag på intet sätt vet 
mig hafva förverkat och den jag tror mig kunna sköta så väl 
som någon annan; men att om konungen fast beslutat att 
skilja mig vid arméens flotta, han då täcktes i nåder gifva 
mig Kalmare län, hvarmed jag skulle kunna finna mig någor- 
lunda tillfredsställd. Konungen svarade härtill ganska nådigt, 
försäkrade mig uti de mest smickrande ordalag, att det ej vore 
för min skull, han ville skilja mig ifrån arméens flotta, att han 
kände den förlust, han derigenom gör, men att han vore der- 
till nödsakad, emedan offlcerscorpsen lika som velat honom 
föreskrifva, det jag och ingen annan skulle dem kommendera, 
att om han dertill samtyckte, skulle de tro sig hafva trugat 
honom dertill m. m.; att han tänkt jag skulle ej vara miss- 
nöjd med Gotlands län, efter min svärfar det egt; att han ej 
kunde lofva mig Kalmare län, för det amiralen Lilljehorn derpå 
hade hans skriftliga löfte, men att han högeligen önskade kunna 
göra mig nöjd och tillfredsställd. Jag försäkrade mig vara 
nöjd med det embete jag egde och att jag förr begär mitt 
bröd af mine landsmän, än emottager Gotlands län. Samtalet 
räckte länge och angick sluteligen kriget och hvarjehanda; har» 
berömde corpsens tapperhet, men beklagade sig öfver en slags 
sturskhet i deras esprit, och jag sökte öfvertyga att utom den 
hade de icke slagits så tappert. Kungen gaf mig, innan vi 
skiljdes ät, många försäkringar om sin nåd. Då jag undeir 



ANCK ARS VÄRD I STOCKHOLM. 133 

samtalet sade mig icke kunna tro E. K. M:t nog onådig emot 
en hel landsort för att gifva dem en höfdinge, anklagad för 
ett sådant brott som Lilljehorn, svarade kungen: »hvarföre icke 
det; han är ännu icke dömd och jag skall säga er, att uti hans 
sak är mycken förföljelse, för det han tjente mig under riks- 
dagen j» 

Hela denna vinter visade mig konungen vid alla tilliallen 
mycken nåd, befallte både mig och min hustru till nästan alla 
dess stora soupéer, talte alltid nådigt till oss begge. Då jag 
närmare våren rapporterade honom, huru det med skärgårds- 
flottan avancerade och att han i god tid med en betydlig del 
deraf kunde bjuda fienden spetsen, visade han sig oändeligen 
glad. 

I april öfverreste konungen till Finland uppå jakten Amadis, 
landsteg vid Åbo. Jag arbetade med den största nit, icke alle- 
nast på flottans tillskapande och utrustande, utan sammanskref 
ett nytt tjenstgöringsreglemente, ett nytt signalbref, allt allena, 
utan att synas och med tillhjelp af endast tvenne adjutanter, 
Wahlberg och Sillen. Dessa arbeten öfverförde, uti maj 179O, 
till konungen Sillen, som uppå mitt förord blifvit till dess 
stabsadjutant antagen; konungen har vid dess ankomst, som 
skedde utanföre Fredrikshamn, kort före första aktionen der- 
städes, om mig yttrat sig mycket nådigt och förklarat sig 
ganska nöjd med alla mina göromål. 

Under det jag med den största nit uti skärgårdsflottans 
affärer tjente konungen, arbetade man med icke mindre allvar 
uppå att skilja mig derifrån. Genom baron Armfelt bods mig 
en slags survivance fuUmagt uppå Elfsborgs län, emedan Lillje- 
hom, som det innehade, fått löfte om Kalmare. Jag nekade 
härtill och råkade deröfver med Armfelt uti en nog häftig 
brefvexling. Ändteligen måste jag mig beqväma, dock sedan 
man bjudit mig nog fördelaktiga vilkor, som af den ännu uti 
mina gömmor varande survivancefullmagten af d. 3 febr. 1790 
kan inhämtas. Detta skedde under landsh. Lilljehoms från- 
varo. Just då kungen reste till Finland, uppkom Lilljehorn, 
och i synnerhet efter kungens afresa yttrade sig ganska miss- 
nöjd med den fuUmagt jag erhållit; sade sig n)ed dylika vilkor 
sjelf vilja behålla sitt län och alldeles icke emottaga Kalmare 
län, så länge Rappen lefde. Detta gaf mig anledning att uti 
ett bref till konungen åter begära Kalmare län, hvarpå han 



134 FLVn-NINGEN TILL RALMAR. 



nådigt svarade under d. 2i:e maj. Han hade med samma 
tillfälle skrifvit till expeditionssekreterare Lagerbring, att han 
vore så nöjd gifva Kalmare ät mig som åt Lilljehorn, dock med 
vilkor det jag efter dess aftal med Lagerbring skulle qvarblifva 
och sköta sjösakerne såsom Ministre de la marine. 

Krigets lopp, händelser och slut äro allmänt bekante. 
Kungen återkom, tackade mig för flottan mer än en gång, 
talte flere gånger i förtroende om en och annan, yttrade sig 
nog missnöjd med öfverste de Frese, som han ej ansåg ca- 
pable att föra ett befäl. Jag var glad att få ursäkta Fresen 
och tyda till det bästa, ehuru han sådant af mig icke förtjent. 

Kort efter konungens återkomst halshöggs Hästesko, oak- 
tadt dess slägtinge grefve Munck gjorde alla försök hos ko- 
nungen att frälsa honom; de öfrige arresterade undergingo 
hvar och en sitt öde, alla beklagades och ansågos som poli- 
tiske offer. 

Jag skötte emedlertid afTärerne, och mig gjordes proposi- 
tion först genom Armfelt att taga en del af sjösakerne, nemi. 
stora flottan, och Cronstedt skärgårdsflottan, hvartill jag nekade 
och visade orimmeligheten; ändteligen skulle jagensam fl allt- 
sammans, hvarmed jag sade mig nöjd, men Armfelt syntes 
vara deremot och mera böjd att taga Cronstedt, hvilket äfven 
blef beslutadt och att jag skulle få Kalmare län, som af kungen 
åter ändrades och af Armfelt åter omgjordes, att jag änte- 
ligen d. 6 okt. erhöll fullmagt uppå länet, och några dagar 
derefter tidning att general Rappe dött d. 3 okt. Jag fick 
denna tidning just samma dag jag uppå Drottningholm tackat 
konungen för länet. Jag aflemnade snart sjösakerne till Cron- 
stedt, som då blef statssekreterare för sjöärendeme. Några 
dagar derefter var jag åter på Drottningholm, då konungen 
sade mig att han befallt ett tacksägelsebref uppsättas, for det 
jag till hans nöje skött skärgårdsflottans affärer. Jag fick det 
äfven kort derpå, dat d. 7:e okt. 1790. 

Jag rustade mig nu till min flyttning med fullt allvar, tog 
afsked från hofvet och mina vänner. Konungen sjelf och hela 
hofvet visade äfven härvid mycken nåd och attention, och 
mina vänner en sensibilité, hvaraf jag ej mindre smickrades. 

Mot slutet af oktober reste jag med alla mina från Stock- 
holm, tog vägen åt Frötuna, der jag lemnade min hustru. 
Jag sjelf kom hit den 3 nov. och tog emot länets styrelse af 



FLYTTNINGEN TILL KALMAR. 1 35 



vice landshöfdingen, öfversten och riddaren baron Köhler d. 
9:e nov.; min hustru ankom den 15 nov. 1790. 

Jag är nu oändeligen nöjd med detta lugn. Jag tackar 
Gud och vördar dess försyn, som så underligen, så nådeligen 
fört mig hit genom vägar fulla af faror. Jag är smickrad af 
den välvilja och bevågenhet, hvarmed jag af länets invånare 
bemötes och mitt bemödande är och skall bli att med rätt- 
visa och mensklighet söka göra mig deras vänskap förtjent. 
Jag är innerligen glad att ej känna den minsta förebråelse i 
mitt inre, jag känner tvärtom alltid en glad tillfredsställelse, så 
ofta jag erinrar mig varit emot krigets början; ty hvad äro 
frukteme af detta kriget (ehuru slutadt med mindre förluster 
än förmodas kunde) annat än rikets fördjupande uti en omåtte- 
lig skuld; förlusten af 70 ä 80,000 jordbrukare i ett folkfattigt 
land, oenighet, hat och ilska medborgare och stånd emellan 
till den grad att man med fasa ser en allmän förstörelse deraf 
beredas och ännu mer ett misstroende emellan konungen och 
en stor del af dess tänkande undersåtare, som ännu kan med- 
föra de olyckligaste händelser; detta allt har kriget, detta 
onödiga kriget gjordt och hvad hafva vi vunnit? Jo en så 
kallad sjelfständighet, som beror af vår fiendes behag och god- 
het, huru länge han vill tillåta oss skryta dermed, ty i verket 
har väl Sverige sällan varit mindre sjelfständigt än nu, utan 
alliancer, fördjupadt i skuld, tryckt af utlagor; flottan, den dyr- 
bara och vackra flottan förstörd, arméen försvagad och fäst- 
ningame försummade. 

Kalmar d. I5:e februari 1791. 

M. Anckarsvärd. 



BILAGOR. 



I. Reflexioner angående kriget, författade af M. 

Anckarsvärd 1788. 

(Jfr sid. 2.) 

Nedanstående tankar författades i största 
hast uppå öfverstekamcnarjunkaren baron Arm- 
feits begäran och upplästes af mig för Kongl. 
Maj:t den 28:e mars 1788 på Haga. 

Politiska ställningen torde nu visa Sverige en möjelighet att 
angripa Ryssland, om vi ha penningar nog att underhålla kriget 
med och pålitlige alliancer, som understödja de succéer, surprisen 
möjeligen kunde ge våra vapen. 

Frågan lär då bli, hvad som fordras till en sådan operation, 
när den kan företagas, årstiden och sättet? 

Äro svenska och finska arméerne i fuUfå.rdigt stånd, under 
hvarjehanda pretexter på sine tillbörlige ställen med tross, utred- 
ning och hvad till ett krig hörer; äro flottorne i tjenstfardigt stånd^ 
ega tillgång uppå sine besättningar och kunna få dem till sig i 
största hast; äro i Finland magasinerne så foumerade, att de idet 
aldraminsta kunna föda finska arméen och dess flotta i 2:ne må- 
nader; och äro finska fästningarne i anseende till defension hors 
d*insulte samt försedde med tillräckelig ammunition och om attaque- 
artilleriet redan är i Finland — allt detta utan att Ryssland till 
våra anstalter gifvit minsta uppmärksamhet — så kunna vi börja. 

Årstiden kan icke bli någon annan än sommaren för mång- 
faldige orsaker, men förnämligast efter alla andra årstider kom- 
munikation med Sverige är stundom svår, stundom omöjelig och 
Finland sjelf har hvarken styrka eller behofver nog härtill. 

Sättet vore vågsamt af mig uppgifva. Jag håller dock före 
att, när allt vore färdigt och fienden väntar ingenting, bör finska 
arméen gå gerad för Fredrikshamn, som under surprisens tillhjelp 
torde kunna tagas med storm, hvarefter avanceras för Viborg, som 
jag icke tror kan tagas utan groft artilleri. — Arméens flotta avan- 



BILAGOR. 137 



cerar så långt hon kan, försäkrar denna arroées flank och söker 
hindra ryska galerers utkomst. Örlogsflottan bör under detsamma 
hafva intagit 12 å 16,000 man svenska trupper, med dem segla 
gerad åt Finska viken, sätta dem i land på lifländska sidan, hvar- 
cfter de marchera på S:t Petersbourg och vår flotta går för Krön- 
stadt, om den ryska är der, men skulle hon vara i sjön, bör den 
uppsökas och bataille levereras. Imedlertid måste tillräcklig pro- 
nant från Sverige öfverskickas till arméernes subsistance. 



Svårigheter vid denna plan. 

1:0. Att bevara hemligheten, efter alla våra anstalter icke 
kunna skyndas utan att bli mycket synlige, och om Ryssen, som 
alltid är i den högsta activitet, gissar till vårt förehafvande, bli vi 
förekomne och då kan allt gå olyckligt. 

2:0. Vet jag helt säkert att magasineme i Finland icke kunna 
foumera hela finska arméens subsistance uti en månad. I landet 
fins ingen tillgång, och vore tillståndet lyckligare på ryska sidan^ 
kunde man kanske taga födan der, men hos dem är eländet ännu 
större. 

3:0. Bristen uppå sjöfolk. Arméens flottas besättningar äro 
cakulerade uppå fördubblings-båtsmannen och desse äro vacante^ 
dessutom brista 300 båtsmän. De förra kunna icke hastigt bli 
tillsatte och de senare skola anskaffas genom våld, af köpmännens 
sjöfolk eller allmogens skutbåtsmän, men detta går hvarken fort 
t^Iler lätt. Vid örlogsflottan lär förhålla sig på samma sätt. Ar- 
méens flottas finska eskader felas dessutom öfver 200 underoffi- 
cerare; dessa skola tagas ur de trupper, vi nu har, hvaraf en ny 
brist uppkommer. 

4:0. Äro icke finska fåstningarne hors d^insulte. Ryska flottan 
har hela vintern arbetat att sätta sig i stånd och är färdig, så snart 
sommaren kommer. Vår flotta kan nu mera knappt till den tiden 
bli färdig. Om ryska flottan är i Kronstadt eller Finska viken^ 
när vi börja, och ' vår flotta då får motvind, kan Ryssen gå till 
Sveaborg, fksta sig på stora Öster-Svartö, som icke är nog befäst^ 
eller sätta några tusende man i land vid Helsingfors för att af- 
skära kommunikationen och hindra vår arroée att samlas, kanske 
lika så snart, som vi taga Fredrikshamn. 

5:0. Tviflar jag att i Finland nu fins nog groft artilleri till 
Viborgs angripande. 



Medel att afhjelpa dessa svårigheter. 

Vi måste dröja ännu ett år. Fortfar ryska kriget med Porten, 
ha vi då så mycket bättre spel. Göra de dessförinnan fred, tror 
jag att vi icke böra ångra vårt uppskof och att vi under den tiden 



138 BILAGOR. 



satt OSS i godt stånd. Dertill fordras, utom hMad egentligen hörer 
till arméen och jag vet att andra sörja i6t: 

1:0 att Stora Öster-SwMö slutes och sättes så mycket möjligt 
är i forsyajirgliwd; 

2:0 bör hela båtsmanshållet mönstras, gamla oduglige afskedas 
och friskt folk i stället insättas, samt fördubblingen uppsättas och 
moyen stadgas till erhållande af de felande matroserne: 

3:0 magasinerne i Sverige och Finland böra väl fourneras, 
hvilket nog låter sig göra utan synnerlig uppmärksamhet, när man 
har ett helt år på sig; 

4:0 tiden infaller ock då till stort läger i Finland; arméen har 
således prétext att samlas; 

5:0 under denna preparationstid bör både stora flottan och 
arméens flotta sätta sig i den ordning, att de kunna rustas på den 
aldra kortaste tid, som är möjlig. Ehuru tjenstfardige dessa flottor 
nu äro, fordras ändå en viss tid till deras utrustande, som dock 
kan ansenligen förkortas, när man får preparera sig dertill. Om 
Jag nu skulle få hemliga ordres att bereda flottan att rustas år 
1 789, när det befalls, och jag får dertill af krigsfonden 6 å 8,000 
rdr, så skall hon vara färdig från ordernes ankomst till mig uppå 
14 dagar, då likväl alla båtsmännen böra lika med ordeme vara 
på stället; men nu låter det sig knappt göra på 6 å 7 veckor; 

6:0 är ryska flottan då i Medelhafvet, är det efter min tanka 
så mycket bättre. Hon kan återkomma, det är sant, och härja våra 
vestra stränder; men det går icke så fort. Vi kunna dessförinnan 
hunnit att göra vår coup och skicka vår flotta att möta henne i 
Kattegat eller Nordsjön, som är bättre théåtre än Östersjön, i syn- 
nerhet för oss, som ha hamnar och fästningar der, det Ryssen 
intet har. 

Conc/usion. 

Om icke politiske raisoner af högsta vigt allt för mycket skynda, 
är ofelbart bättre att vänta, till man är färdig. Men om krig skall 
ske och tiden redan är determinerad af politiken, det jag intet 
kan veta, då måste mycket lemnas till hazarden, och då depen- 
derar hela utgången deraf, om execution kan komma i någons 
hand, som eger erfarenhet, snille och driftighet nog att kunna sjelf 
supplera hvad som i anstalter och behof brister och som älskar 
sin egen reputation, men kungens ändå mera. Ty annars kunde 
en ambitieux, som tror sig med lyckans hjelp kunna \inna mycket 
och har litet att förlora, snart nog förorsaka kungen och riket för- 
luster, som icke lätt och kanske aldrig kunna ersättas. 

Af, Anckarsvärd. 
N. B. Allt detta var i anledning af hvad som varit tält förut. 



BILAGOR. 139 



2. Gustaf 111 till M. Anckarsvård d. 5 maj 1788. 



Jag tviflar ej om, akt öfversten i följe af vårt sista samtal ej 
redan gått i de författningar, som kan befordra arméens flottas 
skyndsamma utrustande, då det göres behof. Med samma lägen- 
het som detta bref öifverföres, undfår grefve Posse ett förseglat 
coDvolat, hvilket han har att uppbryta, då sådane tidningar inlöper, 
som kunna förebåda ett fiendtligt anfall. Våra tidningar från Peters* 
boig innehålla, att préparativer göras till galerers armering. Imed- 
lertid är min vilja, att öfversten sätter allt i sådant stånd, att den 
kortaste roöjeligaste tid fordras till armeringens verkställande. Och 
som jag hyser för öfversten ett oinskränkt förtroende, bör jag pre- 
venera öfversten, att om ej grefve Posse genom hotande tidningar 
blir föranlåten att öppna del förseglade paquetet, lärer dock sådane 
ordres snart härifrån aflärdas, som komma att skynda en hastig 
arroéens flottas armering, och derföre är angeläget att allt dertill 
är i fullkomligt stånd. Öfversten har att härom directe föra en 
personlig correspondance med mig, och skulle grefve Posse i vill 
rådigheten af tidningar anlita öfversten om råd, så bör alltid styrkas 
till de hastigaste måtts vidtagande än utdrägt på tiden. 

Dessa rader äro ett nogsamt vittnesbörd af mitt förtroende till 
öfversten, och tviflar jag ej att öfversten lärer rättvisa den, genom 
dess tillgifvenhet och den rådighet, med hvilken han lärer befordra 
allt som länder till sakens framgång. 

Jag befaller öfversten Gud allsmägtig nådeligen. 

Haga den 5:e maj 1788. 

Gustaf. 



3. Gustaf III till M. Anckarsvård d. lO maj 1788. 

(Jfr sid. 3.) 

Jag skrifver nu till gref Posse, som lärer visa öfversten mitt 
bref. Tiden är förbanden och om vi ej skynda oss, blifva vi öfver- 
nimplade. Jag lemnar till öfversten sjelf att dömma, om ej paquetet 
bör öppnas. Så snart det armeras i Sveaborg, så bör grefve Posse 
med courier derom rapportera. Detta är emellan oss. Öfversten 
känner nu mina kråkfötter, derföre behöfver jag ej sätta mitt namn. 

D. io:e maj 1788. 



I40 BILAGOR. 



4. M. Anckarsvärd till Gustaf 111 d. 14 maj 1788. * 

afr sid. 3.) 

Den i^:e maj med posten till KongL Majestät. 

Till underdånigste följe af Eders Kongl. Maj:ts allernådigste 
befallning, daterad Haga den 4:e dennes, hvilken med major von 
Morian hit anlände förleden lördags morgon, har jag redan gått i 
författning, att under hvaijehanda föregifvande låta insätta masteme, 
dikta och drifva fartygen det ena efter det andra och så fort det 
blir möjeligt med den nu här befintliga arbetsstyrka och utan att 
visa någon brådska, som ofelbart skulle väcka mycken uppmärk- 
samhet och gifva ombrage, den Eders Kongl. Maj:t ovilkorligen 
befallt mig förekomma. Att hindra och afböja alla omdömen lärer 
blifva så mycket mera omöjeligt, som major Monans blotta resa 
genom staden åstadkommit många gissningar. 

Alla kanonslupar och barkasser låter jag likaledes dikta och 
drifva; men till Eders Kongl. Majits vidare nådiga befallning an- 
kommer, förblifva de under sina skjul på land qvarstående. 

Skulle Eders Kongl. Maj:ts nådiga vilja vara att någon viss 
tid hafva flottan till upptackling färdig, vågar jag att i djupaste 
underdånighet anhålla att dertill ytterligare erhålla nådig befallning, 
emedan det då torde bli nödigt att drifva arbetet med mera skynd- 
samhet, i hvilken mån uppmärksamhet och ombrage naturligtvis 
äfven lärer ökas; och då torde äfven särskilte medel erfordras. 

Åtskillige af de arbeten, jag tillförne haft Eders Kongl. Majrts 
ordres att verkställa, komma nu, under denna flottans berednings 
att till någon del afstanna, och torde för de dagsverken och ma* 
terialier nu till flottan åtgå en ersättning af några 1,000 rdr er- 
fordras, hvilket jag framdeles får nåden i underdånighet uppgifva. 

Detta allt har jag trott min skyldighet fordra Eders Kongl. 
Maj:t i underdånighet rapportera. 

M, Anckarsifård, 



5. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 20 maj 1788. 

(Jfr sid. 4.) 

Underdånigste rapport till Kongl. M:t den 
2o:e maj 1788, afsänd med (anrik von Bom 
som express, adresserad till statssekreteraren 
baron Ruuth. 

I anledning af Eders Kongl. Maj:ts senast aflåtne allernådigste 
skrifvelse till general en chef grefve Posse, som i dag ankom, fants 

' Orig. i Gustav. Samlingen är dateradt d. 15 maj. 



BILAGOR. 141 



tiden vara inne till öppnandet af de förseglade ordres Eders Kongl. 
Maj: t med öfverstelöjtnanten baron Silfversköld general en chef 
tillsändt. Men som hvad flottan beträffar icke ännu något vidare 
kan tillgöras än de beredningar Eders Kongl. M:t redan befallt till 
en hastig utrustning, hvilka med den möjligaste drift fortsattes, och 
Eders Kongl. Maj:ts minister vid ryska hofvet icke till general en 
chef den minsta underrättelse afgifvit; alla major von Morians be- 
rättelser, så väl som de general en chef grefve Posse och jag er- 
hållit, deruti tyckas öfverensstämma, att ryska regeringen snarare 
vill bereda sig till eget försvar än oss angripa; alltså har i under- 
dånigt afseende å den ovillkorliga befallning Eders Kongl. Maj:t 
uti dess allemådigste ordres, dat. Haga d. 4 dennes, gifvit så väl 
general en chef grefve Posse, som ock mig, att all tystnad bevara 
och med all försigtighet söka förekomma ombrage, som ock för 
att hindra ett förhastigt utbrott af den förskräckelse och oro detta 
landets genom missväxt, hunger och dyr tid nog tryckte innevånare 
redan böija intagas af, vid åskådandet af de anstalter, som omöje- 
Hgen mera kunna fullkomligen döljas och hvilka nog tydeligen 
förebåda ett förestående krig med en fiende, hvars minne här i 
landet alltid uppväcker fasa; grefve Posse med mig ansett närmast 
Eders Kongl. Maj:ts önskan instämma, att ännu, och till Eders 
Kongl. Maj:ts ytterligare ordres hinna ankomma, innehållet af de 
brutne ordreme oss emellan ännu uti tysthet bevara, utan att något 
åsidosätta, som kan till Eders Kongl. Maj:ts höga ändamål bi-, 
draga, om hvilket allt jag trott mig skyldig Eders Kongl. Maj:t i 
underdånighet rapportera. 

Af i underdånighet bifogade förslag värdes Eders Kongl. Majit 
allemådigst inhämta de brister, hvilka sig vid flottans bemannande 
ofelbart lärer förete. 

Bristen af soldater måste arméen nödvändigt uppfylla, den för- 
svinner således. 

Bristen af officerare, underofficerare, volontärer och båtsmän 
är af största betydenhet så väl i afseende på utrustningen som å 
den tjenst och nytta Eders Kongl. Maj: t af flottan har rätt att sig 
vänta. 

En annan brist, hvarvid menskligheten ömmar, är den totala 
saknad, hvaruti flottan är uppå dugelige fältskärer, hvilka oför- 
dröjeligen böra ifrån Sverige hitsändas, åtminstone till någon del 
af det erforderliga antalet. 

Derest Eders Kongl. Maj:ts armées flottas svenska eskader 
icke armerar, torde den med officerare, underofficerare och båts- 
män kunna lemna mig något biträde, i hvilken händelse de genast 
böra undfå ordres att sig ofördröjeligen här inställa. 

Om flottans utlöpande af Eders Kongl. Maj:t verkeligen anbe- 
falles, så bör nu genast några af de från Sverige hitförväntade 
officerare få högvederbörlige ordres att genast uppfordra och hit- 
fbra så många ordinarie och fördubblings-båtsmän, nu vid rotarne 
kunna finnas, så väl af Roslags-companieme som det åländska och 



142 BILAGOR. 



finska, medan det skulle fordra för lång tid, om sådane ordres 
först till mig utfärdas. 

Efter författningame kan fördubblingen i fredlig tid icke utom 
Eders Kongl. M:ts egne ordres uppfordras. 

loo man båtsmän från Roslagen och 200 från Åland och Fin- 
land har jag väl redan genom express låtit uppfordra och beordrat 
att sig med möjeligaste skyndsamhet här inställa, men det oaktadt 
tviflar jag, de hinna anlända förr än mot roedio af nästa månad. 

Flottans skyndsamma utlöpande beror nu förnämligast uppå 
båtsmännens ankomst. 14 dagar efter sedan de till fartygens be- 
mannande erforderlige båtsmän och volontärer ankomma, tror jag 
mig kunna lofva flottan segelf&rdig. En flotta som denna, bestående 
af närmare 80 större och mindre fartyg, dels på land odiktade, dels 
i sjön utan master och ballast, lärer aldrig med större sk3rndsamhet 
kunna rustas, när dertill kommer, att nästan alla händer jag har att 
dertill nyttja äro vid dylika arbeten högst ovane. 

I händelse af flottans verkliga utlöpande bör jag af Eders 
Kongl. Maj:t undfå: 1:0 till flottans utredande ofördröjeligen 8 å 
1 1 ,000 rdr utom de af Eders Kongl. Maj:t i stat bestådde medel, 
hvUka i anseende till en så ökad arbetsstyrka omöjeligen kunna 
vara tillräckliga; 2:0 nödige medel till flottans aflönande, så snart 
den skall utlöpa; 3:0 så vida flere af de redan beiintlige officerare 
ega dels ingen, dels underofficerare-löner, lärer Eders Kongl. Maj.t 
nådigst befalla, det desse, så snart de å flottan varda tjenstgörande. 
komma att på extra stat åtnjuta fulla officerslöner med tractamente 
hvar och en efter dess nu innehafvande charge och att underoffi- 
cerarne likaledes å extra stat varda aflönte; 4:0 Eders Konglj 
Maj:ts förordnande deruppå, att de officerare af landttnippeme,' 
hvilka kunna på flottan varda kommenderade, så länge de på far 
tygen äro, lyda fartygets chef, om ock möjligen torde kunna händ 
att fartygschefen vore till grad eller tjensteår yngre, hvilket doc 
så vida görligt är, bör undvikas; 5:0 värdes Eders Kongl. Maj 
allernådigst stadga, att de vid sådana tillfällen vanliga spisnin 
penningar för officerare måtte måtte varda bestådde lika för lan 
officerarne som för dem af sjöstaten, emedan en så stor skilln 
i aflöningen annars ofelbart skulle medföra elaka följder. 

M, Anckarsvärd. 



6. Gustaf III till M. Anckarsvärd d. 22 maj 1788. 

(Jfr sid. 4.) 

Jag är ganska nöjd, min kära Anckarsvärd, med edert bref 
den i6:e maj. Fortfar med samma drift och nit att tjena mig, 
lärer ni ej ångra er möda. 

Haga den 2 2:e maj 1788. 

Gustaf. 



BILAGOR. 143 



Baron Ruuth lärer låta eder veta, hvar som tillgång på båts- 
män fins. — Jag hoppas om tre veckor vara på Sveaborg, förr om 
möjeligt är. 



7. M. Anckarsvård till Gustaf III d. 29 maj 1788. 

(Jfr sid. 5.) 

Den 2g:e maj till Kongl. Maj:t i underdånighet. 

Så glad att emottaga Eders Kongl. Maj:ts bref af den 7 2:e 
'lennes, så ledsen är jag, sedan öfverstekaromarjunkaren baron Arm- 
feit låtit mig förstå, det Eders Kongl. Maj:t icke vore alldeles nöjd 
med hvad jag gjort. Eders Kongl. Maj:t värdes icke med onåd 
anse, det jag med få ord mitt uppförande bjuder till att rättvisa. 

Hvad sjelfva utrustningen beträffar, sä har alltsedan Eders 
Kongl. Maj:ts ordres af den 4:e ankom, icke en minut, som kunnat 
n)ttjas, varit försummad, och ingen möjelig utväg gifvits, som icke 
blifvit vidtagen, hvilket allt nu att detaillera skulle trötta Eders 
Koogl. Maj:t, men jag alltid är färdig visa. 

Att jag i alla mina underdåniga rapporter icke gifvit Eders 
Kongl. Maj:t anledning till precipiterande steg och anstalter, och 
jag här i det längsta sökt dölja hvad som förehades, det är sant. 
.\llemådigste konung! Jag gjorde detta, så länge jag egde en 
gnista hopp, att Eders Kongl. Majits klokhet skulle kunna afböja 
ett krig, hvilket jag alltid fruktat, och ju närmare ju mer fruktar, 
torde för Eders Kongl. Maj:t sjelf, för hela dess rike och för hvar 
enskilt dess undersåte medföra de aldra olyckligaste följder. Har 
jag felat häruti, är det skedt af den redeligaste nit för en älskad 
konung, hvars välgerningar icke tillåta mig glömma någon skyldig- 
het, och då förlåter Eders Kongl. Maj:t sä väl mitt fel som min 
uppriktighet. 

Nu sedan Eders Kongl. Maj:ts oryggeliga beslut synes vara 
tagit, har jag blott mitt lif och min välfård att uppoffra. Med ett 
fredadt samvete gör jag det nöjdt, och måtte det till något blifva 
Eders Kongl. Maj:t nyttigt, så visst som det icke af mig skall 
sparas. 

Båtsmännens dröjsmål drar flottans utrustning på tiden; men 
det är icke möjeligt, att de kunna komma fortare. Uti baron 
Ruuths anvisning uppå matroser fruktar jag är mycken missräkning. 
K)m allt detta hoppas jag nu snart munteligt få nåden närmare 
IDig i underdånighet yttra. 

M, Anckarsvård, 



144 BILAGOR. 



8. Gustaf III till M. Anckarsvärd d. 5 Juni 1788. 

(Jfr sid, 8.) 

Af öfverstens rapporter ser jag att flottans arbeten avancerar. 
Jag hoppas vid min ankomst finna arméens flottas officerare i 
samma goda esprit, som galeresk åderns här äro; de brinna alla att 
hämnas, att strida för riket och inlägga ära. Det är denna esprit 
öfversten bör inspirera sina officerare. Detta är desto angelägnare, 
som alla hufvuden af den svenska arméen äro på det högsta 
uppeldade, och om de ej finna samma hetta vid deras ankomst, 
sä ansåg de för feghet det som kan hända är en öfverdrifven för- 
sigtighet, och öfversten ville visserligen intet, att den corpsen, som 
i främmande tjenst så mycket distinguerat sig, skulle i svenska 
arméen förlora den aktning dess tapperhet förvärfvat honom. Det 
är öfverstens tungomål att uppelda sinnen. — I en rådplägning bör 
med noggranhet, med köld öfvervägas alla skäl, rikens relativa 
styrka, svaga (I), men en officerscorps tankesätt bör endast vara upp- 
fyldt med eld, med brinnande lust att slåss. Då det är nödigt, 
kan alltid regenten återkalla, men ej uppelda. — Detta har jag det 
nöjet att skrifva öfversten till reflexionsvis, säker, att öfversten med 
all flit nu skiljer från sinnen allt som kan minska deras mod. 

Haga den 5:e juni 1788. . 

Gustaf. 



9. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 11 Juni 1788. 

(Jfr sid. 9.) 

Till KongL MajU i underdånighet d, 11 juni 1788. 

Jag har haft nåden emottaga Eders Kongl. Maj:ts allemådigste 
bref af den 5:e dennes. Eders Kongl. Maj:t misstänker deruti 
oskyldigt mitt tankesätt och corpsens esprit, det endast kan de- 
couragera oss. Mig får tiden rättvisa och med Guds hjelp gör 
han det, men officerames oskuld bör jag för Eders Kongl. Majrts 
fötter lägga och jag vågar försäkra, det icke en enda af dem varit 
modfalld och att alla med den gladaste drift sine skyldigheter 
dageligen fullgöra. Jag kan icke vara glad, sedan Eders Kongl. 
Maj:t misstänkt mig; men min oro skall icke minska min till* 
gifvenhet för Eders Kongl. Majits person. 

4 turuma, 2 uddema, i hemmema, 2 pohjama, 18 kanon- 
slupar, 6 kanonbarkasser, 2 mörsarebarkasser med några jakter 



BILAGOR. 145 



blifva alla denna vecka mest färdiga; dessutom äro 2:ne tumma 
under armering, 9 kanonslupar, 2 mörsarebarkasser samt 4 kanon* 
barkasser färdige att kunna löpa i sjön vid veckans slut; men till 
<iessa felas officerare. Fregatterne äro äfven under kölhalning. 

Arbetsdrift och skyndsamhet har icke kunnat vara större. Jag 
har gjort allt, utan allt som fordras till en flottas utstyrande. De 
båtsmän, hvilka bort dikta och takla, börja nu först att plockvis 
ankomma. Officerscorpsens goda esprit har jag att tacka för det 
jått så fort. 

M, Anckarsvärd. 



10. Gustaf 111 till M. Anckarsvärd d. 22 juni 1788. 

(Jfr sid. 10.) 

Af det bref jag undfått af öfversten samt dess skriftliga rap- 
port om flottans armering ser jag att allting går bra. Kammar- 
junkaren Tawast, som öfverbringar detta, har bestyrkt vidare den 
zele, med hvilken öfversten fullföljer arbeten. Jag igenkänner i 
detta allt, min kära Anckarsvärd, den tillgifvenhet, med hvilken 
Ni i 17 års tid tjent mig. Om jag synts i mitt förra bref miss- 
nöjd, bör det ej mera röra er. Densamma drifl, som förer mig 
att uträtta saker, som sedan hundrade år ej skedt i Sverige, gör 
ofta att jag med häftighet förebrår, då jag tror att man ej följer 
min vilja. Men då jag ser, endera att jag bedragit mig, eller att 
man rättar sig, så kommer jag äfven så snart tillhakas. Ni bör 
derföre ej förtänka hvad jag skrifvit. Jag har alltid trott er en 
nitisk embetsman, men jag trodde redan vid vårt sista samtal i 
våras finna er förundrad öfver det stora tilltag, som kunde vara å 
färde, och detta gjorde mig kanske så grannlaga på det minsta. 
Tjena mig och riket äfven sa väl som tillförne och var viss att jag 
skall ha samma godhet och omvårdnad för er och de edra, som 
jag alltid hittils haft. 

Haga den 2 2:e juni 1788. 

Gustaf. 



11. M. Anckarsvård till Gustaf III d. 30 juni 1788. 

(Jfr sid. II.) 

Den jo:e juni 1788 till KongL Maj:t 
svar på dess nådigste bref af den 22\e 
dennes. 

Eders Kongl. Maj:ts sista allernådigste handbref har på det 
lifligaste rört mig. Min själ vill öfverflöda af erkänsla. Att lika 

Anckarsvärds Minnen. 10 



146 BILAGOR. 



med många andra endast ådagalägga den med offrandet af mitt 
lif, det är för litet. Allemådigste konung, blif derföre icke onådig 
att jag vågar för Eders Kongi. Maj:ts fötter lägga mitt tankesätt 
med all den uppriktighet, ett hjerta fritt från förebråelser någonsin 
kunnat yttra. 

Eders Kongl. Maj:ts nådigaste yttrande är rätt. Jag var redan 
i våras förundrad öfver de krigsidéer Eders Kongl. Maj:t då fram- 
kastade och jag böd icke till dölja min förundran, som då endast 
var grundad uppå den lilla kunskap jag trodde mig ega om ett 
krigs behof, och hvaruti jag hos oss trodde mig se så många brister. 
Nu sedan dessa krigsanstalter blifvit mera allmänt kunnige och jag 
hört nationens och folkets röst deremot, har jag ofta med oro före- 
ställt mig den våda, hvaruti en enda olycklig händelse lätt kunde 
kasta Eders Kongl. Maj:t sjelf och riket. Någre unga krigsmän 
undan tagne, h vilka ärelystnaden hindrar att se sakerne i samman- 
hang, är det visst att hela den tänkande delen af nation i öfrigt 
önskar det Eders Kongl. Maj:t kunde detta krig afböja, att de 
flesta hufvuden af Eders Kongl. Maj:ts armée, hvilkas courage och 
redeliga tankesätt icke får sättas i fråga, ty de hafva dera ådagalagt 
prof, åskåda detta krig med oro och misströstan om en lycklig utgång. 

Det är nu snart ett hundrade år sedan lömska fiender tvungo 
en ung hjelte af Eders Kongl. Maj:s höga företrädare att börja 
ett sådant krig Eders Kongl. Maj:t nu ämnar. Han var verkeligen 
angripen och kriget rättvist. Han började med fulla kassor, erfame 
anförare och krigsvane soldater. Ära och segrar följde flera är 
dess vapen; men hvad blef slutet? Hjelten förlorade lifvet och på 
hvad sätt? Jag ryser. Riket förlorade en del af sina bästa pro- 
vinser, och beskrifningar om allmänna eländet fortplantas ännu från 
slägte till slägte. Hvad har icke denna fiende sedan den tiden tilltagit 
i magt, anseende och krigslystnad? Och hvad har icke svenska krigs- 
och inkräktningslystnaden deremot aftagit? Våra sista krig vittna 
derom. Nu medan Ryssland å annan sida af en ansenlig magt är 
sysselsatt, torde Eders Kongl. M:ts vapen kunna hoppas framsteg; 
men månne deraf något säkrare är att vänta än en fördubblad 
hämdelystnad af våra fiender? 

Allemådigste konung! I anledning af dessa reflexioner har 
jag ofta med ledsnad betraktat Eders Kongl. Majits och rikets 
närvarande belägenhet. Det är icke öfver mig jag oroas, men öfver 
de händelser möjeligen kunna träffa Eders Kongl. Maj:t och riket. 
En kung med det hjerta, jag uti Eders Kongl. Maj:ts sista bref har 
så mycket skäl att beundra, är värd att vara älskad af dess under- 
såtare. En undersåte med mina känslor kan icke ega någon if- 
rigare önskan än sin konungs nöje, sitt fäderneslands sällhet. Till 
dessa stora och oskiljaktiga ändamål vill och skall jag med den 
Högstes bistånd allt hvad hos mig står bidraga; men aldrig kan 
jag råda min konung till ett steg, som kunde söndra den förening 
konung och undersåtare emellan, utom hvilken stora företag af 
regenten aldrig kunna lyckas. 



BILAGOR. 147 



Måtte Eders Kongl. Maj:t af denna svaga teckning kunna rätt 
fatta mitt tankesätt, och måtte hvar undersäte, hvar embetsman 
Eders Kongl. Maj:t behöfver nyttja, vara så mån som jag att af 
Eders Kongl. Maj:t till det innersta vara känd. 

M, Anckarsvärd, 



12. M. Anckarsvårds promemoria d. 3 Juli 1788. 

(Jfr sid. 13, 14.) 

Den 4:e juli^ 1788. Till KongL Maj:t 
uppå nådig befallning att mina tankar 
skrifteligt afgifva. 

Så snart Eders Kongl. Maj:t mot Ryssland blir nödsakad taga 
offensiva steg, lärer efter min underdåniga och oförgripeliga tanka 
campagnen komma att öppnas med Fredrikshamns belägrande. 
Till bidragande häraf bör svenska örlogsflottan taga sin station vid 
Aspö för att hindra den ryska komma staden till undsättning. 
Arméens flotta med galererne förstärkt bör lägga sig vid Fredriks- 
hamnsviken för att mota ryska galererne. Stället den bör intaga 
kan jag icke nu precist utvisa, ty jag känner dertill den skärgården 
för litet. Farvattnet dit från vår gräns är ganska svårt, trångt och 
orent, bör nödvändigt först utprickas, hvartill fordras både tid och 
skicklig väderlek. 

Att taga Fredrikshamn utan belägring eller groft artilleri tror 
jag icke blir möjligt, skulle åtminstone kosta mera folk än Eders 
Maj:t lärer villa deruppå offra. 

Att med arméens flotta angripa fästningsverken från sjösidan, 
det vore att på en gång villa förstöra både flotta och folk, och 
att med denna flotta avancera för Fredrikshamn, innan stora flottan 
är vid Aspön, det vore detsamma. 

Som befälhafvare öfver denna flotta är jag Eders Kongl. Maj:t 
och riket ansvarig icke allenast för flottans styrelse och anförande 
utan ock för de råd jag relativt dertill kan undfå nådig befallning 
att afgifva. Jag vågar således icke så oförsigtiga steg tillstyrka. 

Flytande batteriemas öde vid Gibraltar ger tillräckligt bevis, 
hvad flottor mot fästningsverk kunna uträtta, och hvad äro våra 
fartyg mot flytande batterieme? Några få glödande kulor eller 
bomber behöfs for att skicka alltsammans i luften och dermed är 
allt förloradt och intet vunnit. Lägger sig vår flotta utanför Fre- 
drikshamn, kan den ecraseras af ett eller par ryska örlogsskepp, om 
icke vår stora flotta då ligger vid Aspön och hindrar det. 

Att spara folk och vapen tror jag vara en af de första och 
allmännaste reglor uti krigsvetteuskapen, den de största och namn- 
kunnigaste generaler aldrig försummat att följa. Att förtvifladt allt 
uppoffra är blott högsta nödens yttersta tillflykt. 

' Orig. i Gustav. Sami. är dat. j juli^ hvilket ock af texten framgår. 



148 BILAGOR. 



Detta är hvad jag till underdänigst följe af Eders Kongl. Majits 
allemådigste befallning trodt mig skyldig anföra. Jag eger för öf- 
rigt hvarken erfarenhet eller kunskap nog att våga en krigsplan 
framlägga. Eders Kongl. Maj:t har densamma ofelbart redan efter 
förevarande omständigheter utstakat ; och om råd ytterligare behöfs, 
lärer Eders Kongl. Maj:ts nu samlade generaler och öfverstar säk- 
rast kunna uppfylla Eders Kongl. Maj:ts önskan. 

M. Anckarsvärd. 



13. Hertig Karls intyg för öfverste M. Anckarsvärd 

af d. 13 sept. 1788. 

(Jfr sid. 107.) 

Att öfversten och riddaren Anckarsvärd tillbjudit sig att utgå 
med Kungl. Majits skärgårdsflotta och conjungera hufvudflottan 
vid det att han hörde canonaden af d. 5 julii, då svenska och 
ryska flottorne råkades, ock att samma tillbud af Kungl. Majits 
generaladjutant baron Rayalin blef afrådt uti H. K. Höghets her- 
tigens af Östergötlands närvaro är en sanning; som ock att genom 
öfverste Anckarsvärds goda anstalter uti förrådshusen uti Sveaborg 
de brister af rundhult ock andre för flottan nödige saker bristande 
utaf sjöslaget blifvit til örlogs flottans behof nyttjade, förutan hvilka 
hon ingalunda kunnat i stånd sättas, intygas af mig; och bör det 
för en grof osanning anses, om någon kunde vara så oförståndig 
att tillskrifva honom någon förevitelse, såsom han varit skulden till 
dröjsmål uti execution af flottans rörelser, då han såsom en för- 
ståndig, pålitelig och trogen undersåte samt embetsman uti alla mål 
med nit ock trohet uppfyldt med gladt mod ock ädelt hjärta de 
skyldigheter honom såsom militär ock embetsman varit ålagde; 
hvilket jag honom nu till bevis lämnar såsom en skuld jag skyldig 
är den, som redeligen sitt fädernesland ock sin konung betjänar. 

Lovisa d. 13 september 1788. 

Carl. 

(L. S.) 

Lika lydande med dess höga original intygar 

/. E, Öländer, A, Cronstedt, Carl Fred, TolL 
IV. Sjöholm. G. Wallberg. 



BILAGOR. 149 



14. M. Anckarsvärds promemoria ang. kriget 

d. 6 maj 1789. 

(Jfr sid. 1 16.) 

Underdånigste tankar om innrtfarande års catnpagne. 

Om innevarande års campagne skall Icunna bereda segrar, 
eller öpna väg till fredsnegociationer, håller jag i underdånighet 
före, att till Finland bör samlas all den styrka riket möjeligen kan 
åstadkomma och conjuncturen tillåter att ditsända. 

Som hvarken svenska eller ryska Finland kan särdeles bidraga 
till en armées subsistence, bör kriget föras strandvägen, och maga- 
sineme under skärgårdsflottans beskydd sjöledes följa arméen åt. 

Jag supponerar Faders Kungl. Majestäts armée i Finland nu 
vara ungefär 15,000 man infanterie, utom Savolaxske truppeme; 
om 3,000 går på skärgårdsflottan, återstår 12,000, hvilka jämte 
skärgårdsflottan böra forcera fiendens gräns och belägra Fredriks- 
hamn så tidigt sig möjeligen göra låter. 

Finske reservebataillonerne nyttjas som förledet år till garni- 
soner, men lärer då böra förses med kläder. 

Kan Eders Kung). Majestät ifrån Sverige öfversända en för- 
stärkning af 10 eller 12,000 man, bör dermed skyndas. Afdesse 
tnipper bemannas galereme, då de träffas, och avancerar hela denna 
transport utan vidare uppehåll sjöledes till arméens station, der 
hvad å skärgårdsflottorne ej behöfs debarquerar och stöter till 
arméen. 

Så snart denne förstärkning ankommit, bör något decisift för- 
sökas, hvartill att nu föreslå sättet vore omöjligt, det skall deter- 
mineras af omständigheteme då. Men jag Önskar, att Fredriks- 
hamn då vore tagit, att fiendteliga skärgårdsflottan vore svag, och 
att deras skeppsflotta af vår vore lockad något ut på rymden eller 
utur viken. I sådant fall bör våra skärgårdsflottor angripa fiendens 
och i händelse af förmodad seger förfölja den förbi Viborg, ge- 
nom Björkösund, fatta posto der och landstiga för att antingen, 
i fall arméen tillika kunnat avancera, jämte den investera Viborg 
eller, om tillfälle visar sig, oroa sjelfva Petersburg. 

Alla dessa operationer dependera likväl af fiendemas ställ- 
ning och styrka och måste nödvändigt rättas derefter. Jag frugtar 
nog de vilja draga krigstheatren högre upp åt landet, der de ha 
lättare och vi svårare att subsistera; men härigenom skiljer sig deras 
armée ifrån deras skärgårdsflotta och endera torde försvagas, hvaraf 
Eders Kungl. Maj:t, som har sin styrka mera samlad, möjeligen 
kunde finna tillfälle att draga fördel. 

Operationeme i Savolax kan jag icke yttra mig om, jag känner 
for litet ställningame der nu; men jag tror att Nyslott svårligen 



150 BILAGOR. 



lärer kunna forceras i anseende till dess mycket fördelaktiga be- 
lägenhet. Det gick först öfver till Ryssen 17 14 eller 10 å 12 år 
efter sedan de hade hela landet inne(!)- 

Jag skulle snarare anse möjligt försöka något mot Villman- 
strand, hvilka operationer äfven torde af den öfriga arméen kunna 
vinna någon styrka och understöd. 

Hangö udde bör med all möjlig omsorg occuperas, och för- 
modar jag att derom redan anstalt är fogad i anledning af mine 
till H. K. H. hertigen af Södermanland förleden höst ingifne under- 
dånige projekter och ytterligare erindringar förleden vintras till herr 
grefven och generalen en chef. Jag håller dock före, det vore 
ganska nyttigt, om utom de der förmodeligen anlagde batterier 
något gammalt och i flottan mindre tjenligit örlogsskepp med första 
öppet vatten kunde dit transporteras eller följa örlogsflottan dit och 
der qvarlemnas. Skeppet Fredric Rex, som nu ligger på Svea- 
borg, vore ganska tjenligt dertill, om det egde undra lagets ka- 
noner, hvilka äro oumgängelige. 

Eders Kungl. Majestäts örlogsflotta håller jag i underdånighet 
före bör skynda i sjön och till flnska farvattnen, men sedan agera 
defensive, och undvika bataille, så länge möjligt är, derest icke 
flendtelige flottan, genom oförsigtige detachementer eller andra 
händelser, skulle träflas så försvagad, att man kunde göra sig säkert 
hopp om lycklig utgång. 

Fiendteliga flottan kommer säkert starkare i sjön än vår, det 
vore då nog mycket vågat att ge en bataille, som, om den skulle 
sätta flottan utur stånd att hålla sjön, lämnar hela Sverige för fien- 
den öppet; h varemot dess öfverlägsne styrka aldrig lärer våga en 
landstigning eller betydligt detachement, så länge Eders Kungl. 
Maj:ts flotta i godt stånd kan segla uti sjön och observera den 
flendteliga. 

Landstigning på Lifland vågar jag Eders Kungl. Maj:t icke 
tillstyrka. Operationen vore äfventyrlig, då flenden eger en öfver- 
lägsen flotta. Arméen i Finland blir då för svag att det ringaste 
kunna uträtta, och den lilla armée Eders Kungl. Maj:t till Lifland 
kunde låta öfverföra, vore aldeles blottstäld uti ett så frånskildt 
land, fullt af fästningar, som alla höra flenden till, och oförmögen 
att ensam någon betydelig diversion kunna åstadkomma. Skulle 
åter Eders Kungl. Maj:ts höga allierade konungen i Preussen med 
40 å 50,000 man vilja gå till Lifland, tror jag det vara ganska 
tillräckeligit och Eders Kungl. Maj:ts trupper göra då mycket mera 
nytta uti Finland. Men jag tror likväl, att det icke vore skadligt 
i det längsta underhålla ett sådant rykte, att Eders Kungl. Maj:t 
ämnar med en armée gå öfver till Lifland. 

Eders Kungl. Maj: t värdes icke med onåd anse, det jag vågar 
dessa ofullkomliga tankar i djupaste underdånighet framlägga. Jag 
har utaf största välmening författat dem och derunder en liten stund 
glömt bitterheten af det lidande mig öfvergått. Mera fullkom- 
lighet lärer ock Eders Kungl. Maj:t icke kunna vänta af den, som 



BILAGOR. 151 



nu do veckors tid varit skild icke endast ifrån afiarer utan ock 
iiästan ifrån alt umgänge med menniskor. 

Drottningholm uti arrestrummet d. 6 maj 1789. 

M. Anckarsvärd, 



15. M. Anckarsvårds promemoria til! Gustaf III 

d. 25 nov. 1789. 

(Jfr sid. 131.) 

Underdånigt Memorial, 

Den nåd, hvanned E. K. M. behagat anse mitt underdåniga 
projekt rörande arméens flotta för någon tid sedan, gör, att jag 
vågar i samma ämne något vidlöftigare mina underdåniga tankar 
för £. K. M:ts fötter nedlägga. 

Att ett krigs lyckeliga utgång uti Finland till en stor del beror 
uppå flottorne, derom har utom förra tiders erfarenhet förledit och 
detta års campagner lemnat den ostridigaste öfvertygelse. 

Det skulle således vara ett Öfverilöd att här söka bevisa skär- 
gårdsflottans nödvändighet. De anstalter, £. K. M. relativt till den 
nu vidtagit, utmärka nogsamt, att £. K. M. högt upplyst insett 
dess nytta och oumgängelighet. 

Mitt egenteliga föremål är att, så vidt mina begrepp och mina 
kunskaper tillåter, utstaka skärgårdsflottans styrka ock sammansätt- 
ning för nästa campagne; jag har härvid egenteligen afseende i:mo 
uppå den styrka fienden förmodas kunna möta oss med uti skär- 
gården; 2:0 uppå möjeligheten af besättningar utan att aldeles 
medtaga £. K. M:ts landtarmée. 

Fienden hade förledit år nästan ingen skärgårds6otta och det 
oaktadt visade han sig nyss förflutne sommar tidigt nog öfver 100 
segel stark; hvad bör man icke vänta sig nu, sedan de uti den 
för E. K. M:t lika olyckeliga som ärofulla battaillen vid Svensk- 
sund af oss fått modellen till skärgårdsfartyg af flere slag, som vida 
öfverträffa deras? Jag tror mig icke alt för mycket tilltaga, då jag 
förmodar deras flotta nästa sommar ökad till öfver 200 segel och 
bemannad med mellan 20 å 30,000 man. 

Att göra stånd emot en sådan styrka lär icke mindre er- 
fordras, än hvad jag i hosgående underdåniga projekt vågat före- 
slå; men också tror jag möjeligheten att med arméens flotta sålunda 
sammansatt icke allenast kunna hindra den fiendteligas företag, 
utan ock bidraga till krigets lyckligare utgång, derest operationeme 
till lands, uti skärgården och stora sjön varda vederbörligen sam- 
manbundne, hvilket olycklige ock oförmodade händelser härtills 
hindrat. 



152 BILAGOR. 



Vid sammansättningen af mitt projekt har jag i det närmaste 
rättat mig dels efter redan befinteliga tillgångar å fartyg, dels efter 
de befallningar jag har mig bekant» att E. K. M:t redan utgifvit, 
hvarvid jag likväl i underdånighet vågar anmärka att, om tillfallet 
unnat mig den oskattbara nåden vid öfver läggningarne om flottans 
sammansättning få vara närvarande, så hade jag likväl icke till- 
styrkt E. K. M:t att till så stort antal öka kanonjollarne. De ega 
onekeligit den förmån att som smärre kroppar vara svårare för 
fienden att träffa ock att de kräfva mindre besättningar, ehuru de 
med kanonslupen föra lika svår kanon; men de ega dock likväl 
åtskillige fel, som i synnerhet tung rodd, farlighet vid stora fjärdars 
passerande med flere, som gör att jag häldre sett dem till mindre 
ock kanonsluparne till större antal. 

Om E. K. M:t icke uti Finland anbefalt någon mig ovetterlig 
nybyggnad af kanonslupar, så böra, till fyllnad uti hvad jag haft nå- 
den föreslå, 27 sådane byggas utom de redan föranstaltade, hvilken 
byggnad vore förmånligast.^ om möjeliget är, låta verkställa på Svea- 
borg, emedan större delen af erforderliga materialier redan derföre 
finnas; men om i anseende till derstädes förefallande mångfaldige 
andra arbeten det icke skulle medhinnas, torde det bli möjeligit, 
att också få desse 27 slupar bygde uti Pommern, om tidig anstalt 
dertill fogas. 

De uti Pommern varande 2:ne stycken pråmar lära icke ega 
svårare bestyckning än 18 % kanoner, hvilka böra förvandlas 
till lätta 24 % som jag i anseende till den tidens starka con- 
struktion tror dem kunna bära, och hvarom ofördröjelig anstalt 
fogas bör. 

Att E. K. M:t befalt ändring uti de nya turumas bestyckning 
från 1 2 till 18%, det är ganska nyttigt, men hade varit önskeligit 
om denna förändring något tidigare här blifvit bekant i anseende 
till beställningarne af kanoner och ammunition, hvilket alt nästa 
vår skall transporteras från styckebruken eller deras lastage platser 
till Finland, och icke annat kan än något litet uppehålla fartygens 
utlöpande; ock det är tiden som nästa år blir mer än nånsin d3rr- 
bar att vinna. 

Jag har föreslagit 16 stycken fartyg för fördelningschefeme 
såsom högst oumgängelige, emedan hvarje sådan fördelning icke 
bör bestå af flere än 9 a 10 kanonslupar eller jollar, ty de bli 
annars icke nog rörlige. 

Jag har uti mitt projekt endast upptagit 15 galerer af orsak, 
att denna sort fartyg kräfver starka besättningar; men etter min 
underdånige tanka bör de öfrige i Finland varande galerer repa- 
reras och sättas i tjenstfärdigt stånd för att i händelse af behof 
genast vara att tillgå. 

Fyra stycken hästgalerer har jag projekterat och kunna dertill 
lätteligen ock med drägelig kostnad inrättas de 4 hit till staden nu 
anlände galerer: de kunna rymma 2 å 300 hästar; min tanka der- 
med får jag längre fram nåden tillkännagifva. 



BILAGOR. 153 



Besättningar och befål till den af mig projekterade flotta blir 
nsserligen svårt, men jag hoppas dock icke omöjeligit att anskaffa. 
För de fartyg, hvilka byggas uti Pomem, torde bli möjeligit att 
derstädes erhålla största delen af hvad som för dem fordras, så 
väl sjöfolk, artillerie som soldater och äfven någon del officerare. 
För dem, som i svenska städerna byggas, torde äfven någon del å 
hvarje ort erhållas, då derom tidige och lämpelige anstalter fogas; 
härvid förefaller likväl den omständigheten, att som alt rikets sjö- 
folk innevarande år varit å örlogsflottan och vid deras hemförlof- 
vande blifvit anbefalte att sig nästa vår åter uti Karlskrona inställa, 
så torde, derest icke uti denna författning å visse ställen någon 
ändring eller jämkning tillätes, tillgångarne å folk för skärgårds- 
tlottin blifva nog knapp, om icke aldeles omöjelig. Detaillerne af 
alt detta skulle nu härstädes blifva för vidlöftige att upgifva och 
ankommer egenteligen uppå den, hvilken erhåller £. K. M:ts nå- 
diga förtroende att om hela planens sammansättning och verkstäl- 
lighet besörja. Jag känner icke heller nu de tillgångar uppå be- 
sättningar, vid eskadrarne kunna finnas, sedan jag snart ett heltår 
varit skild ifrån flottans afHirer, under hvilken tid jag egt ingen 
rättighet pretendera förslager eller rapporter h varken om det ena 
eller andra, ock de underrättelser jag enskildt kunnat mig förskaffa, 
vågar jag icke anse nog tillförlitelige för att uppå dem bygga något 
upgifvande till £. K. M:t; men onekeligit är, att denna sak fordrar 
största uppmärksamhet ock bör i god tid påtänkas^ så väl som för- 
delningen af de nu befintelige officerare ock underofficerare, så att 
de kunnige och erfame jämt fördelas och hvar ock en måtte blifva 
nyttjad efter sin skickelighet och egenskap, emedan annars lätte- 
ligen kunde hända, att en del af flottan blir väl serverad, då en 
annan del i brist af kunnige anförare kunde blifva inactive. Svenska 
kavallerieme torde kunna fylla en del af soldatsbesättningarne, ock 
resten tages utaf £. K. M:ts armée, som jag hoppas icke skola 
blifva illa använde. 

Alla anstalter böra föra derhän att h^la flottan, så tidigt någon- 
sin möjeligit är, nästa vår måtte kunna vara samlad vid Sveaborg; 
till hvilken ända, så vida görligit är, alla fartyg böra fä sine be- 
hofver å de ställen, hvarest de blifva bygde, och anstalt fogas, att 
hvad deraf för dem brister måtte vara dem under transporten å 
de tjenligaste ställen till mötes, så att onödige omvägar undvikas, 
hvarigenom endast tid förloras. 

Flottan sålunda färdig och samlad, vågar jag i djupaste under- 
dånighet föreslå, om icke £. K. M:t sjelf skulle täckas i nåder 
åtaga sig dess anförande under nästa campagne. £. K. M:t är då 
i centern af dess krigsmagt och kan aldra lättast derifrån meddela 
dess höga befallning så väl till landtarméen som stora flottan och 
just härigenom tror jag säkrast vinnes det sammanhang emellan 
operationerna till lands och sjös, hvaraf krigets lyckeliga utgång 
egenteligen beror. 



1 54 BILAGOR. 



E. K. M:ls landtarmtSe lärer icke heller något betydeligit kunna 
företaga, innan skärgårdsflottan repousserat den fiendteliga ock däri- 
genom satt högra flanquen uti säkerhet; skulle ock då fienden till 
lands vara £. K. M:ts armée öfverlägsen, genom den styrka £. 
K. M:t detacherat till dess skärgårdsflottas bemannande, så tror jag 
dock likväl han icke lärer våga eller kunna något företaga med en 
sådan skärgårdsfiotta uppå dess rygg; och har jag således den del 
af £. K. M:ts armée härtill nyttjas ganska väl använd. 

Ifrån Sveaborg bör vid isens bortgång en lätt escadre utsändas, 
så stark den åstadkommas kan, med ordres att avancera och fatta 
posto så nära fienden möjeligit är. Skulle lyckan tillåta den att 
förekomma fienden vid Svensksund, bör det genast sättas i för- 
svarsstånd och försänkas. Denne escadre bör försvara sin post, 
till hufvudstyrkan af flottan hinner ankomma, och då bör försöka 
att repoussera fienden. Lyckas det, förföljes han utan uppehåll och 
då är £. K. M:t mästare att genom en landstigning taga Fredriks- 
hamn uti ryggen eller ock att göra den ännu längre fram; det är 
just i sådant afseende jag projekterat de 4 hästgalererne. A den 
ena kunde embarqueras £. K. M:ts egne hästar, å en annan tross- 
hästar ock å de 2:ne öfrige så många hästar lätt kavalleri der 
rym mes för at nyttja till recognosceringar vid en sådan hurtig ex- 
pedition, och vågar jag äfven i afseende härå tillstyrka £. K. M:t 
att bland de till flottan destinerade troupper låta utsöka åtminstone 
5 å 6,000 man god t och väl exercerad t infanterie. Uppå några 
skutor eller andra tjenlige fartyg kunde äfven medföras både groft 
ock lätt artillerie med några ammunitions- och trossvagnar till nytt- 
jande efter behof ock omständigheter. 

Det är af högsta angelägenhet, att skärgårdsflottan genast nästa 
vår varder försedd med tillräckelig proviant minst för 2:ne må- 
nader, på det att icke brist deraf ock ständige smärre proviante- 
ringar måtte hindra krigsoperationerne. 

Örlogsflottan bör nästa vår i god tid utlöpa och intaga Finska 
viken, emedan i annat fall flenden icke lärer försumma att vid 
isens bortgång lika som i år occupera flnska skärgården, h vari- 
genom skärgårdsflottan, hvars hufvudstyrka nästan är på denna 
sidan, kunde hindras att förena sig. den fiendteliga behålla öfver- 
lägsenheten och alla E. K. M:ts planer misslyckas, oaktadt den 
dryga kostnad E. K. M:t nu uppå dess flottor låter använda. 

Detta är hvad jag nu i hast ansett mig skyldig anföra och 
vågar jag i underdånighet hoppas, det £. K. M. min välmening 
med nåd anser. Stockholm den 2 5:te november 1789. 

M, Afukars7'ärd, 



BILAGOR. 155 



16. M. Anckarsvärd till Gustaf 111 d. 20 Jan. 1790. 

Eders Kungl. Maj:t värdes icke onådigt anse, det jag med 
undersåtligaste vördnad i underdånighet vågar bönfalla om ändring 
uti dess nådigste proposition att i stället för arméens flotta tillägga 
mig Elfsborgs län, h varom jag hos exped.-secreteraren I^gerbring 
blifvit underrättad. 

Jag eger nu med Eders Kungl. Maj:ts allernådigste tillstånd 
lön och tractamente till en summa af 2,750 r:ler årligen, hvilket 
äfven under freden var min lagliga inkomst. Elfsborgs län ger tör 
hända 1,500 r:ler, jag skulle således utan att vara brottslig vid- 
kännas en förlust af 1,250 r:ler årligen. 

Venersborg är en gränseort, hvarest jag i händelse af fiendt- 
ligt anfall från den sidan blottställes att ännu en gång genom ett 
krig se mig ruinerad. 

I anseende till den ovisshet, h varmed Eders Kungl. M:t om- 
talar mitt vistande härstädes, kan jag mig icke heller begagna af 
de rum uppå Skepsholmen, jag i annat fall önskat få bebo, ty hur 
skulle jag kunna mig der etablera, då jag icke vet, om mitt vistande 
här blir åtta dagar eller så många månader eller år, och hvad hopp 
bör jag väl göra mig att af Eders Kungl. M:t blifva nyttjad, sedan 
jag så aldeles förlorat Eders Kungl. Maj:ts förtroende och utom 
det hvad nytta skulle jag väl kunna göra? 

Jag ser således uti den försäkran. Eders Kungl. Maj:t mig i 
nåder ämnat lämna, ingen annan säkerhet än den, att mista ett 
embete, som tillfredsställt all min ärelystnad, emot ett annat så 
mycket mindre smickrande, som det skulle bli mig en ständig på- 
minnelse om Eders Kungl. M:ts onåd och dess utom medföra en 
betydlig årlig förlust uti den inkomst jag nu eger, utan att nämna 
förlusten af den lilla jordtorfva, jag i Finland nästan till sköflings 
måst lämna. 

Eders Kungl. Maj: t täcktes ännu nådigst tillåta mig erindra, 
det jag för min öfverstesyssla med nådigt tillstånd i accord till 
öfveramiralen grefve Ehrensvärd betalt 8,333 nler 16 sk. specie. 

Allernådigste konung, det är ett olyckligt öde, som ådragit 
mig Eders Kungl. Majits onåd, aldrig uppsåt att skada, aldrig 
glömska af någon pligt, aldrig försummelse vid utöfningen af det 
embete Eders Kungl. Maj: t mig i nåder anförtrott, men nu vill 
återtaga; och jag vågar hoppas det Eders Kungl. M:ts höghet och 
ära icke tillåter, att jag på ett dubbelt sätt röner verkan af en så 
litet förtjent onåd. 

Då jag nödgas offra Eders Kungl. Maj:t all min ärelystnad, 
lärer Eders Kungl. Maj: t väl finna utvägar att ersätta hvad jag å 
annan sida förlorar. 



1 56 BILAGOR. 



Så snart Eders Kungl. Maj:t i nåder beslutar, hvarest mitt 
vistande kommer att bli, aflägger jag med den fullkomligaste er- 
känsla min underdånigste tacksamhet för de allernådigst mig till 
flyttningshjelp utlofvade ett tusende rler specie. 

Om Eders Kungl. Maj:t kunde gifva mig Calmare län, vore 
min önskan tillfredsstäld, i synnerhet om, till landshöfdingelönen 
blir ledig, jag med bibehållande af hvad jag nu har fick sysslan 
ju förr desto häldre tillträda, ty ju närmare Eders Kungl. M:ts 
person, ju känbarare är mig Eders Kungl. Maj:ts onåd och miss- 
troende. 

Med full förtröstan uppå Eders Kungl. Maj:ts nåd och rätt- 
visa afvagtar jag dess nådigste beslut och framhärdar till döds- 
stunden etc. 

M, Anckarsvärd, 

Stockholm d. 20 januari 1790. 



17. M. Anckarsvård till Gustaf 111 d. 23 maj 1790.> 

Den lysande ära och betydliga fördel Eders Kungl. Majrt med 
arméens flotta öfver fienden vunnit, förorsakar mig den lifligaste 
glädje och jag vågar Eder Kungl. Maj:t dertill i djupaste under- 
dånighet lyckönska. 

Jag gläds så mycket mer, som jag vågar smickra mig kanske 
vara den förste, som i underdånighet vågade föreslå Eders Kungl. 
Maj: t att sjelf antaga sig detta befäl; jag gjorde det försäkrad att 
flottan då skulle segra, och jag grundade denna säkerhet uppå 
öfvertygelsen om den kloka dristighet, som utmärker alla Eder 
Kungl. Maj.ts företag, om hela corpsens oförfalskade trohet, nit 
och tillgifvenhet för Eder Kungl. Maj:ts person, om deras kärlek 
för fäderneslandet, om deras ära och deras mod och om den drift, 
hvarmed de altid sine skyldigheter fullgjordt. 

Måtte alla Eders Kungl. Maj:ts företag lyckas, och mina kam- 
rater altid få njuta den lysande ära att lägga segren för Eder 
Kungl. Maj:ts fötter. Fast jag är olycklig nog att ej få dela denna 
ära med en corps, bland hvilka jag trott mig förtjena ett rum, 
skall dess lycka och Eder Kungl. Maj:ts vapens framgång dock 
altid ifrigt önskas af den som aldrig upphör att med undersåte- 
ligaste vördnad etc. 

M, Anckarsvärd, 

Stockholm d. 23 maj 1790. 



Med anledning af slaget vid Fredrikshamn d. 15 maj 1790. 



BILAGOR. 157 



Ig. M. AnckarsvArd till Gustaf III d. 7 Juni 1790. 

Att under Eders Kungl. Maj:ts otaliga göroniål, under nju- 
tandet af en sä vacker seger och under segrars beredande Eders 
Kungl. Maj:t värdigats mig ihågkomma med ett så nådigt bref gör 
mig den sensiblaste glädje. 

Lagerbring har meddelat mig Eder Kungl. Majits nådigste 
beslut att gifva mig Calmare län, hvarföre jag för Eders Kungl. 
Maj:ts fötter min underdånigste tacksägelse nedlägger och vågar i 
anledning deraf underdånigst bönfalla, det Eder Kungl. M:t täcktes 
förordna om dess nådigste löftes verkställande och att jag får länets 
styrelse emottaga. 

Omöjligt skulle jag bjuda till tolka min glada erkänsla, min 
nöjda tillfredsställelse öfver de uttryck uti Eders Kungl. Maj:ts 
bref, h varigenom Eders Kungl. Maj:t på ett så nådigt sätt för- 
klarar sig nöjd med mina anstalter och med arméens flotta. Min 
ärelystnad, som aldrig egt annat föremål än att väl tjena Eders 
Kungl. Maj:t och riket, är häraf Ijufligt smickrad. 

Mina anstalter både med flottans tillskapning och utrustande 
hafva alla syftat derhän att sätta Eders Kungl. Maj:t i tillstånd 
med möjeligaste styrka kunna utföra dess stora och höga företag, 
förekomma och hindra fiendens. Om mitt bemödande lyckats så. 
att det förtjenar Eders Kungl. Maj:ts välbehag, önskar jag mig icke 
någon annan belöning och ämnar aldrig göra mig någon raerite 
utaf de många hinder jag uti detta värf öfvervunnit. Hvad arméens 
flotta beträffar, så tillåt, allernådigste konung, mig försäkra, det jag 
både inspirerat och stadgat hos denne corps de dygder och de 
tankesätt, med h vilka Eders Kungl. Maj: t nu förklarar sig så nöjd. 
aldrig sådane, som förtjent Eders Kungl. Maj:ts onåd. Jag ansåg 
den derföre med ett lugnt samvete endast såsom följd af den olyck- 
liga svenska afundens bemödande att utur sin konungs nåd störta 
en trogen undersåte och jag prisar nu den dag, som gifvit Eders 
Kungl. Maj:t tillfälle rättvisa både mig och arméens flotta. 

Att Gud måtte bevara Eders Kungl. Maj:ts dyra lif, lycka, 
segrar och framgång följa Eders Kungl. Maj:ts spår önskar af 
innersta hjerta den, som aldrig upphör att med undersåtelig tro- 
het etc. 

M, Anckarsvärd. 

Stockholm d. 7 juni 1790. 



158 BILAGOR. 



19. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 18 Juli 1790. 

Med underdånigste vördnad lyckönskar jag Eders Kungl. Maj: t 
till den i alla tiders häfder lysande, svenska nation och arméens 
flotta hedrande seger Eders Kungl. Maj:t vid Svensksund vunnit. 

Som svensk, som trogen, nitisk och Eders Kungl. Maj: t altid 
tillgifven undersåte och som medlem af arméens flotta njuter jag 
den lifligaste glädje öfver den ärofulla hämd Eders Kungl. Maj:t i 
egen hög person tagit öfver den olycka, som förledet år å samma 
ställe gjorde arméens flotta lika ryktbar som hedrad; men denna 
min rena glädje är dock blandad med mycken oro öfver de dage- 
liga faror, för hvilka Eders Kungl. Maj:t dess höga person blott- 
ställer. 

I allra djupaste underdånighet vågar jag bönfalla, det Eders 
Kungl. Maj:t värdes nådigst besluta mitt framtida öde. Skärgärds- 
flottan har jag nu utrustat och der behöfver Eders Kungl. Majrt 
mig icke mera. 

Med underdånigste trohet, nit och vördnad utber sig nåden 
till dödsstunden få framhärdar etc. 

M, Anckarsvärd. 

Stockholm d. 18 juli 1790. 



Noter och upplysningar. 

Sid. I, Kammarherren hos drottningen frih. A. L. Stjerneld 
besökte under en utrikes resa Petersburg i början af år 1788, 
där han mottogs synnerligen nådigt af kejsarinnan. Han an- 
sågs vara utskickad af det svenska oppositionspactiet. Jfr 
Ehrenström, Historiska Anteckningar I, sid. 130, Chrapo- 
vitskijs dagbok, s. 3. 

Sid. S- Gustaf III:s bref till Armfelt (d. 22 maj 1788) är tryckt 
af E. Tegnér, K. Gustaf III:s bref till frih. G. M. Armfelt, 
s. 10. Det heter där bl. a.: »J'ai passé le Rubicon aujourdhui, 
et pour parler littéralement vrai, le senat me Ta fait passer. 
Jamais je n*aurais cru que des vieillards fussent si animés et 
si courageux». 

Sid. 7. I fråga om Armfelts yttranden om Anckarsvärd, jfr nyss 
anförda publikation sid. 12, not. i. Det heter där bl. a.: 

^Anckarsvärd travaille avec force raais il ne dit rien; 

sa figure n'est point naturellement gai je ne puis obtenir 

de lui qu'il soit un peu fanfaron, un peu encourageant». 

Sid. 9. Prof på Armfelts yttranden om fruntimren i Helsingfors 
och på Sveaborg anföras i nämnda publikation, sid. 12 not. 2. 

Sid. 10 och flerestädes. Hemmema^ turuma^ udenma och pohjama: 
fartygstyper, konstruerade under senare hälften af 1700-talet 
för den svenska skärgårdsflottan och inrättade både för segling 
och rodd. Det minsta slaget var pohjama. Fartygen hade 
namn efter olika finska landskap eller län: Tavastland, Åbo 
län, Nylands län, Österbotten. Besättningen på de större 
kunde uppgå till mellan 2 å 300 man. Jfr Nordisk Familje- 
bok^ art. Turuma, där de 4 typerna finnas af bildade. 

Sid. 18. Om Mansbachs beskickning jfr Schinkel-Bergmans 
Minnen II, sid. 19. 

Sid. 29, JO. Anckarsvärds berättelse om sina samtal med Gustaf 
III och Armfelt d. 6 och 7 aug. har begagnats i Schin kel- 
Bergmans Minnen II, sid. 25, 26, där de på vanligt sätt 
dramatiserats samt hänföras till en och samma dag, den 7 aug. 



l6o NOTER OCH UPPLYSNINGAR. 



Sid. 41^ 42, Anckarsvärds samtal med hertig Carl är fritt dra- 
matiseradt hos Schin kel-Bergman, anf. arb. sid. 36, 37. 

Sid, 4J, Med Anckarsvärds framställning af tillkomsten utaf denna 
skrifvelse till hertig Carl må jämföras Ehrenströms på rykten 
byggda redogörelse för samma sak i hans Minnen I, s. 194. 

*S/V/' 53' Om öfverste Montgomerys beskickningar till den ryske 
storfursten 7 — 12 september 1788 se närmare K. K. Tig er- 
st ed t, G. M. Sprengtporten X, Finsk Tidskrift 1880. 

Sid, S7' Hastfehrs förhållande är vidlyftigt utred t i Tigerstedts anf. 
afh. XI, Finsk Tidskrift 1881. 

Sid, 6j. En berättelse om affären vid Hangö är särskildt tryckt 
(1788) under titeln »Bref ifrån öfversten och riddaren Anckar- 
svärd. Daterat Sveaborg den 6 december 1788». 

Sid, 66, 6/. Skrifvelsen förvaras i Riksarkivet med påteckning 
»Ad actav. Den åtföljes af en p. m., hvari majoren C. G. v. 
Kraemer föreslås till en öfverstlöjtnantsfullmakt samt svärds- 
orden, löjtnant H. G. Wallberg till svärdsorden, löjtnanteme 
C. J. Sjöholm och frih. F. Armfelt, fånrikame J. Anckarfeldt, 
N. J. Rahmn, F. Soutthoff och O. R. Hammarfeldc till svärds- 
orden samt de två första fanrikarne till löjtnanter. 

Sid, 6y. Med det »tryckta brefvet från Finland» torde afses den i 
Göteborg 1788 utkomna broskyren »Aftryck af ett från Fin- 
land ankommet bref af den 14 september 1788 angående åt- 
skilliga stämplingar, samt hvad som händt vid Fredrikshamns 
belägring». Om dess karaktär se Tigerstedt, anf. upps. XII, 
Finsk Tidskrift 1882, s. 160, 161. 

Sid, jj. Om förre kaptenen Adolf Fredrik v. Törnes expedi- 
tion från Sprengtporten till Hastfehr i nov. 1788 se Finsk 
Tidskrift 1881, s. 280, 281. 

Sid, gi — g4. De tryckta Generalkrigsrättsprotokollen innehålla 
ingenting om Ane karsvärd. 

Sid, 108. Enligt Anckarsvärds egen uppgift s. 56 var det Jäger- 
horn och Fleming, som besökte honom vid Tvärminne. »Klick • 
torde sålunda vara felskrifning. 

Sid, US, 116, Anckarsvärds promemoria ur arresten är tryckt bland 
bilagorna, sid. 149. 

Sid, 116, 117, Om Anckarsvärds samtal med konungen liksom om 
Armfelts förhållande till den förre kan jämföras Ehrenströms 
skildring i sina Minnen I, s. 194, 195. Enligt denne skulle 
Anckarsvärd i sin rock haft insydda några egenhändiga bref 
till honom från hertig Carl, hvilka han företett jämte sina 
svarskoncept, och skulle han härigenom lyckats orostämma 
konungen. Han känner icke till Anckarsvärds långa försvars- 
skrift och det däri åberopade certifikatet af hertig Karl (jfr bi- 



NOTBR OCH UPPLYSNINGAR. l6l 



lagan n. 1 3). På de insydda brefven gör Anckarsvärd, såsom 
synes, icke den aflägsnaste antydan. Se äfven Tegnér, Gustaf 
Mauritz Armfelt I, s. 2 88, 289. 

Sid. 120, Gustaf IIIis bref till Armfelt af den 10 juli 1789 är 
tryckt i Tegnérs redan anförda publikation af Gustaf III:s 
bref, sid. 79. Rosensteins namn förekommer emellertid icke 
dar. Om Ehrensvärd heter det bl. a.: »Je lui ai repondu par 
une lettre tres forte, ou je lui disais voir Tombre de son pére 
sortir de son tombeau pour reprocher å la flotte qu'tl avait 
créé, de ne point satisfaire å lobjet de sa formation». 

Sid. 122. Gustaf III:s bref, dateradt Kymmenegård den 19 aug., 
är tryckt i anförda samling, sid. 100. Det heter där bl. a.: 
»Vous ressuscitez donc les mörts, et c*est vous, vous, qui les 
tirez de la profonde nuit ou je les croyais ensevelis. Ce tems-ci 
est donc fait pour les miracles, et certes, celui de vous voir 
tendre une . main protectrice å celui que toute la Suéde croit 
votre plus grand ennemi, n est pas un des moindres». 

Sid. Jji. Om den här vidrörda stormiga konseljen kan hänvisas 
till Tegnérs utredning i »Gustaf Mauritz Armfelt» I, s. 316 — 
318. Enligt denna skulle hufvudanledningen till ordväxlingen 
mellan Gustaf III och Armfelt varit ingen annan än frågan 
om Anckarsvärds användande som chef för skärgårdsflottan, 
hvilket Armfelt förordat, men konungen icke velat höra 
talas om. Jfr äfven Ehrenströms Minnen I, s. 237 — 239. 



Antkar svärds Minnen, Il 



Personregister. 



AdlerstrÄle, Jonas Gustaf Claes 

(1743— 1830), major vid Stackel- 
bergska regementet, s. 75, 76, 78. 
Almfelt, Lorentz Peter (1739 1807), 
öfverste, oppositionsman 1 789, s. 

"5 
Amlnoff, Johan Fredrik (1756 — 

1842), öfverstlöjtnant, sedermera ge- 
neralmajor, nrsk-finsk grefve och 
president, s. 04. 

Amlnoff, kornett, s. 90. 

Anhalt, Viktor Amadeus, furste af, 
rysk generallöjtnant, s. 9. 

Ankarhelm, Hans Henrik (1743 — 
1 8 14), major vid arméens flotta, se- 
dan kommendant på S. Barthélemy 
och konteramiral, s. 34, 46, 105. 

Armf elt, Gustaf Mauritz, frih. ( 1 757- 
181 4), öfverstekammarjunkare, Gustaf 
III:s gunstling, s. 1 — 7,9 — 11, 16, 21, 
24, 29, 31, 36, 38, 47, 69, -Jl, 79, 80, 
92, 95—98, 113— 118, 120, 122, 123, 

130, 131» '33, «34 
Armfelt. Karl Gustaf, frih. (1724— 

92), generalmajor, landshöfding, s. 

I, 5» 6, 13, 15, «, 34, 36, 37, 4>» 

45, 53, 73, 11. 78, 9', 9^, "06. 

Armfelt, Magnus, frih. (1725—95), 
landshöfding öfver Åbo län, general- 
major, s. 35. 

Aschling, Karl Predrlk(i75i— 1820), 
major vid arméens flotta, slutligen 
konteramiral och landshöfding, s. 

27- 

Bergenklot, Fredrik (1722— 1800), 

kapten vid enkedrottningens lifrege- 

mente, s. 75- 
Blom, fknrik, s. 51. 
v. d. Boroh (d. 1795), holländsk mi- 

mister i Stockholm, s. 120. 
Borcke, Adrian Henrik, grefve, 

preussisk minister i Stockholm, s. 

118, 120. 
v. Bom, Karl Bernhard (1734 — 90), 

major vid Stackel bergska regementet, 

sedan öfverstlöjtnant, s. 26. 



v. Bom, Samuel Fredrik (1782 — 
1850), fknrik vid Stackelbergska rege- 
mentet, sedermera öfverstlöjtnant och 
rysk-finsk landshöfding i Ule&borgs 
och Cajana län, s. 4, 5- 

Brant, förmodligen Johan Ludvig 
(1756— 1814), slutligen öfverste vid 
arméens flotta, s. 120. 

de Brenner, Axel (1741— l8cx>), ma- 
jor vid arméens flotta, s. 23. 

v. Bruse, Otto (1754—1801), stall- 
mästare, s. 52* 

Brummer, Gustaf (f 1789), kapten,, 
s. 126. 

Brummer. löjtnant, s. II. 

Brummer, fänrik, s. 36. 

v. Brunow, Magnus (1736—97), öf- 
verste, s. 78- 

Brygger, Jan, justitiarie, s. 92. 

Bylow, dansk generaladjutant, s. 1 8. 

de Carnal, Karl Constantin, frih. 
(1757 — 1832), major, sedan general- 
adjutant uch rysk-finsk landshöfding^ 

s- 33, 34, 36. 

v. Carlson, J. G- (1743— 1 80 i), stats- 
sekreterare vid krigsexpeditionen, s. 
78, 118. 

Cederström, Bror, frih. (1754 - 1816)^ 
öfverstlöjtnant och generaladjutant,, 
sedermera generallöjtnant och presi- 
dent, s. 31, 53. 

af Chrlstlernin, H. (1751—99). öf- 
verste, s. 30, 32. 

Cronstedt, Axel (1760- 1851), löjt- 
nant vid arméens flotta, slutligea 
öfverste, s. 8, 29, 30, 33, 36. 

Cronstedt. Karl Olof (1756—1820)^ 
öfverstlöjtnant vid arméens flotta, 
statssekreterare, sedermera vice ami- 
ral. Sveaborgs kommendant 1808, s. 
128, 134. 

Cronstedt, Jan Adam, grefve (1 749 — 
1836), major vid enkedrottningens 
lifregemente, sedermera generallöjt- 
nant och landshöfding, s. 64, 75, 76^ 

78, 84, 89. 



PCKSONRBGISTKR. 



163 



Oanqvardt, Karl Adolf(l745— 1806), 

major vid flottan, slutligen kon ter- 
amiral, s. 22, 23, 78, 79, 82, 89. 

Debeohe, Vllh., kapten vid enkedrott- 
ningens lifregemente, s. 78, 129. 

De Oeer, Karl, frih. (1747—1805), 
kammarherre, arresterad 1 789, s. 84, 
91, 115. 

Da la Motte« sannolikt Jaoob Rein- 
hold (1753—1830), kapten vid ar- 
méens flotta, slutligen öfverstlöjtnant, 
s. 74. 

Delamule, kornett, s. 9, 10. 

Diederichs, Karl Johan (1754 — 
1829), löjtnant vid arméens flotta, 
slutligen öfverste samt adlad v. Die- 
derichs, s. 8. 

Ehrenblll, UlrlcGtottlleb (1733—95), 

öfverste vid arméens flotta, lands- 
höfding i Uppsala län, slutligen ge- 
neralmajor och president, s. 17, 18, 
21, 22, 68, 109. 

Ehrenetröm. Johan Albreoht(i762 
— 1847), k. sekreterare, sedermera 
ryskt statsråd, s. 1 23. 

Ehrenström, Nils Fredrik (1756— 
1816), löjtnant vid artilleriet, kapten 
t arméen, slutligen generalfälttyg- 
mästare och öfverste, s. 6, 7* 

Ehrenevftrd, Karl August, grefve 
(I745 — 1800), öfveramiral, sedermera 
generalamiral, s. 2, 68, 82, 84, 92, 
118, 12c, 121, 127, 128. 

Eknrian, kapten vid Dalregementet 
eller Dalfrikären, s. II 4. 

Engström. regementsfUltskttr, s. 26. 

Esoolln, s. 4. 

v. Essen, Hans Henrik, frih. (1755 
— 1824), hofstallmästare, öfverste, 
sedermera grefve, fältmarskalk, riks- 
ståthällare m. m., s. 127^ 

v. Essen, kornett, s. il. 

Fersen, Fredrik Axel, grefve (1719 — 
94), riksråd, fMltmarskalk, s. ^4,91, 
115, 117. 

v. Fleandt, Otto Karl (1758—1825), 
kapten, sedan öfverstlöjtnant och ge- 
neraladjutant, s. 78. 

Fleetwood, Fredrik Ulrik. frih. (1740 
— 89), öfverstlöjtnant vid arméens 
6otta, s. 25, 32, 52, 63, 84, 88, 89, 126. 

Flemlnff, Herman, frih. (1763— 1808), 
major vid Åbo Ittns regemente, slut- 
ligen öfverste, s. 8, 5a 

Franson, löjtnant vid Dalfrikåren, 8.95. 

Fredrik, hertig af Östergötland, Gu- 
staf III:s bror, s. 16— 18, 33—35. 37» 
38. 44—47. 5>. 52, 55. 78, 83. 



de Frese, Abraham ( 1 725—96), place- 
maior på Sveaborg, ö^erstlöjtnant, 
s. 84, 85, 86, 87. 

de Frese, August, flinrik, s. 84, 85, 

87. 
de Frese, Oeorg Christian (1751 — 
1807), öfverstlöjtnant, generaladju- 
tant, slutligen konteramiral, s. 20?, 

de Frese, Kari Gtöran (1760-— 89), 
kapten vid Dalfrikåren, s. 95. 

de Frese, Kari, fMnrik, s. 23. 

de Frietzsky, Clas (1727—1803), 
bruksegare, direktör, tillhörde op- 
positionen mot Gustaf III, s. 11 5. 

Fröllch, grefve, s. 55, 59. 

Olllberg, kapten vid Dalregementet, 
s. 114. 

Qrelffh, Samuel (1736—88), rysk ami- 
ral, s. 20. 

Grubbe, filnrik, s. 62. 

v. QutofskU, Gustaf (1747— 1818), 
kapten vid enkedrottningens rege- 
mente, slutligen öfverstlöjtnant, s. 

78. 

Qyldenstolpe, förmodligen Kari Ed., 
grefve (1770 — 1 852), grefve, löjtnant 
vid lätta dragonerna, s. 90. 

Gyllengranat, Gustaf, frih. (1757 — 
1804), öfverstlöjtnant vid Upplands 
regemente, sedan öfverste, s. 77* 

Hamllton, Huffo Vllhelm« grefve 
(1741 — 1800), öfverste, slutligen ge- 
nerallöjtnant, s. 31. 

Hartmansdortr, ChristofTer Aegl* 
dius (1742— 1 81 8), major, s. 33, 73- 

Hastfehr, Berndt Johan, frih. (1737 
— 1809), öfverste för Åbo läns rege- 
mente, sedan chef för Savolaxbriga- 
den, deltagare i Anjalaförbundet, gick 
slutligen i rysk tjänst, s. 1, 4, II, 
15-17, 21, 56, 57, 73, 74, 78, 91. 

v. Hermansson, Johan (1726—93), 
generalmajor och direktör för forti- 
fikationen, s. 31, 94. 

Hierta, Kari, mh. (1719— 93), gene- 
rallöjtnant, s. 47. 

Hierta, Kari, frih. (1 757'-97), kapten 
vid Dalregementet, slutligen öfverst- 
löjtnant, 8. 114. 

Hlslnger, Johan (1727 — 90), bergs- 
råd, s. 46, 47. 

Hlslnger, Mlohael (1758— 1829), rytt- 
mästare, s. 49. 

HJelmstJerna, Claes Leonard (1741 
1810), major vid arméens flotta, slut- 
ligen konteramiral. s. 22, 23. 

Hobbin, fänrik, s. 60. 



l64 



PERSONREX3ISTER. 



V. Hohenhausen, ICarlJohan(i755 

— 89), kapten vid arméens flotta, s. 
126. 

Horn, Baltzar, grefve (1736— 88), 
öfverstlöjtnant vid amiralitetet, s. I9. 

Horn, Fredrik, grefve (1725—96), 
general, uppträdde 1 789 mot Gustaf 
III, s. 84, 91, 115. 

v. Horn, Karl Axel (1 740— 88), kap- 
ten vid örlogsfloltan, chef å fregatten 
Gripen, s. 1 9. 

Hästesko, Johan Henrik (d. 1790), 
öfverste vid Åbo iKns regemente, 
deltagare i AnjalafÖrbundet, s. 77* 

Juslén, major, s. 45, 46, 47. 

Jfitferhom, Anders Johan (1757 — 
1825), major och öfveradjutant, en af 
hufvudmännen för Anjalaförbundet, 
rymde till Ryssland och gick i rysk 
tjänst, s. 33, 36, 41, 4^, 56, 57, 108. 

Karl, hertig af Södermanland, Gustaf 
III:s bror, s. 10, 11, 15, 16, 19, 30— 

32, 34. 37-47; 5'-'J4i 56, 57, 59, 
60, 62—65, 78, 83, 106, 107, 117, 

119, 122, 129. 

af Klercker, Karl Nathanae|(i734 
— 1817), öfverste, sedermera general 
och friherre, s. 30, 127. 

af Klercker, kornett, s. 28. 

Klick, Karl Henrik (1753— \ 
major och Öfveradjutant, deltagare i 
Anjalaförbundet, s. 77, 78, 1 23. 

Klick, fänrik, s. 36. 

Kllngspor, Otto, frih. (1750—1802), 
öfversllöjtnant, deltagare i Anjala- 
förbundet, död i landsflykt, s. 77. 

Kllnfirspor, Vilhelm Mauritz, frih. 
(1744 — '^14)» öfverste, generalinten- 
dent, sedermera grefve, fältmarskalk 
m. m., s. 30, 31, 32, 38, 53,68,72, 
74, 76, 77, 81, 113, 120, 130. 

v. Knorring, Fr. Joh., kapten vid 
Stackelbergska regementet, s. 75, 78. 

v. Kraemer, Karl Gustaf (1737 — 
1801), major vid arméens flotta, öf- 
verstlöjtnant 1789, slutligen öfverste 
(kallas s. 41 kapten), s. 26, 27, 41, 
43, 57, 58, 59, 60, 63, 70. 

Kullberg, fänrik, s. 4I. 

v. Köhier, frih., öfverste, vice lands- 
höfding i Kalmar län, s. 135. 

Lagerbring, Kart (1751— 1822), ex- 
peditionssekreterare, sedermera stats- 
råd och grefve, s. 127, 129, 131, 134. 

v. Lantlngshausen, Albrekt, frih. 
(1751— 1820), ötverstlöjtnant och ge- 



neraladjutant, sedermera general- 
major, s. 31- 

LeUonhufvud, Erik Abraham» frih. 
('753— '807), öfverstlöjtnant vid Ny- 
lands dragoner, s. 37- 

LeIJonhufvud, Gustaf, frih. (1 742 — 
1814), major vid konungens rege- 
mente, sedan Öfverstlöjtnant, s. 45. 

LeIJonhufvud, Sebastian, frih. (1 738 
— 1818), öfverste för Österbottens 
regemente, s. lO, 16. 

LIlUehorn, Johan Predrtk (1745 — 
1 8 II ), landshöfding, slutligen friherre, 
s. 118, 133, 134. 

LIlUehorn, Per (1729—98), öfverste, 
konteramiral, vice landtmarskalk vid 
riksdagen 1789, s. 3 1, 53, I20, 121, 
132. 

Maolean, Gustaf, frih. (1744— 1804), 
kapten, arresterad 1789, s. 9I, I K. 

Maolean, Rutger, frih. (1742 — i8iä), 
kammarherre, arresterad 1789,5.91, 
115. 

Malmsten, löjtnant vid arméens flotta, 
s. 36. 

Mannerheim, Karl Ertk, frih. (1759 
— 1837)? major vid Åbo läns infan- 
teri, sedermera rysk-finsk senator och 
grefve, s. 39. 

Mannerskantz, Nils (1738 — 1809), 
öfverste, kommendant pa Sveaborg, 
sedermera general, s. i 2, 55, 64, 75, 
76, 78, 79, 84 -88. 

Mannerstr&le, Georg (1756 — 1823), 
kapten vid Stackelbergska rege- 
mentet, slutligen Öfverstlöjtnant, s.78. 

Mansbaoh, dansk general, s. 1 8. 

Meljerfelt, Johan August, grefve 
(1725— 1800), general, sedermera fält- 
marskalk, s. 09, 76. 

Meljerfelt, Johan August, grefve 
(1766—91), kapten vid lätta drago- 
nerna, s. 90. 

MIchelson, Ivan (1739—1807), lysk 
generallöjtnant, s. 9, 24, 27, 42. 

Modée, Karl Vilhelm (1735-^98), 
öfverste, konteramiral 179^, slutligen 
amiral, s. I20. 

Montgomery, Robert (1737-98), 
Öfverste för Nylands dragoner, del- 
tagare i Anjalaförbundet, s. 8, IQ, 

28, 45, 53, 76, 77^ 91- , ^ 
v. Mortan, Karl Axel (1762—1817), 
major, slutligen öfverste i rysk tjänst, 
s. 3, 4. 
Munok, Adolf Predrtk, grefve (4749 
1831), president i kammarätten, leda- 
mot af tillförordnade regeringen och 
hemliga krigsberedningen lemnade 



PERSONREGISTER. 



165 



liket 1792, s. 2, 113, 118—122,125, 

128, 129, 131, 134. 
Munok, Johan Henrik, frih. (1 748 

— 18 1 7), öfverstlöjtnant, sedermera 

landshöfding, s. 9, 33, 74, 75, 76, 77. 
Munck, löjtnant, s. lo. 
Musin Puajkin (Mouchin-Pouchkin, 

1735 — ^804), grefve, rysk general, 

s. 9» S3- 
Mömer. Hampus, frih. (1725 97), 

generallöjtnant, sedan general, s. 31. 

v. Noloken, Johan Fredrik, frih. 
1737 — '809), envoyé vid ryska hofvet, 
sedermera i Wien, s. 9, 10. 

Nordenankar, Daniel (1730—1820), 
major vid artilleriet, slutligen öf- 
verste, s. 55, 56. 

Nordensköld, Otto Henrik (1747— 
1832), öfverstlöjtnant vid amirali- 
tetet, sedermera konteramiral, vice- 
amiral och friherre, s. 44, 47, II9. 

Nordenstam, Karl Johan (1 754— 
1823), kapten vid enkedrottningens 
lifregemente, slutligen öfverstlöjt- 
nant, s. 78. 

Öländer (Öländer?), löjtnant vid ar- 
méens flotta, s. 36. 

Ollonberg, Kari, frih. (1740— 1818), 
öfverstlöjtnant, slutligen öfverste, s. 
49, 52, 56, 58. 

v. Otter, SetMStlan, frih. (1737— 
180g), öfverste vid Björneborgs rege- 
mente, deltagare i AnjalafÖrbundet, 

5- 45» n- 

Oxenstierna, Göran Ludvig, grefve 
(1 756— 1804), major vid Österbottens 
regemente, s. 52. 

Oxenstierna, Johan Gabriel, grefve 
(1 750 — 1 81 8), riksråd, sedermera riks- 
marskalk, s. 42. 

Peyron, L« B., kapten vid enkedrott- 
ningens lifregemente, s. 78. 

Pfelff, Karl, frih. (1753— 92), öfverste 
(or enkedrottningens lifregemente, 
s. 27. 

Pfper, Peter Bernhard (i723-~99), 
öfverste, generalintendent vid kom- 
missariatet i Finland, slutligen ge- 
neralmajor och president i krigs- 
kollegium, s. 4, 21. 

v. Plåten, Fredrik Christian (17^5 
— 1815), kapten vid Helsinge rege- 
mente, slutligen generalmajor, s. 49, 
60. 

v. Plåten, Gustaf Boglslaus (1753 
— 1830), major vid Nylands infanteri, 
slutligen öfverste, s. 43, 69?. 



v. Plåten, Philip Jullus Bernhard 

(1732 — 1805) generalmajor, sedan 
f&ltmarskalk och friherre, s. 31, 42. 
Posse, Fredrik, grefve (1727--94), 
general en chef i Finland sedan 1 780, 
slutligen general af infanteriet och 
excellens, s. 3, 4, 6, 9, 12, 44, 47, 
68, 69. 

Qviokfelt, fänrik, s. 60. 

Rahmn, löjtnant, s. 128. 

v. RaUalln, Salomon Mauritz (1757 
— 1825), frih., öfverstlöjtnant och ge- 
neraladjutant samt landshöfding pä 
Gotland, slutligen amiral och lands- 
höfding i Gefleborgs län, s. 12, 13, 

14, 15, 16, 17, 18, 34, 118, m. 
Ramsay, Anders Henrik (1756—95), 

kapten vid arméens flotta, slutligen 
major, s. 4I, 87, 90. 

Rappe, Karl, frih. (1721 — 90), lands- 
höfding i Kalmar län, s. 133, 134' 

RazumovskUf grefve, rysk general- 
major, s. 9. 

Reutersköld, HeribertConrad(l765 
— 1821), kapten vid Stackelbergska 
regementet, slutligen rysk-finsk ge- 
neralmajor, s. 76. 

Rtdderstorm, Karl Fredrik ( 1 739 - 
1820), öfverstlöjtnant, s. 74, 75, 76, 

11. 78, 79- 
v. Rosen, Fredrik, grefve (1731 — 

1793), riksråd, s. 1 23. 
v. Rosensteln, Magnus ( 175 5 — 1801), 

öfverstlöjtnant vid arméens flotta, 
sedermera konteramiral, s. 9, 16, 18, 
22-27 32, 45, 75, 76, 104, 105, 

120, 126. 

Ruuth, Erik, frih. (1746— 1820), stats- 
sekreterare för handels- och finans- 
expeditionen, slutligen grefve, ex- 
cellens, generalguvernör och öfverste- 

marskalk, s. 1 — 5» 9» '5»^»7^» "^» 
120, 131. 

Soheffer, Pehr, frih. (1718—90), fält- 
marskalk, s. 47. 

Sohoultz, kapten vid artilleriet, s. 21. 

af SohuKén, Nathanael Gerhard 
(1750 — 1825), 9 professor vid arméens 
flotta», längre fram öfverste, chef fÖr 
sjömätningskåren och direktör fÖr 
lotsverket, flyttade 1 81 3 till Finland, 
s. 1, 58, 60. 

v. Sohwerln, Curt Philip Karl, grefve 
(17^1—1828), öfverste, sedan general- 
maj or, s. 45. 

Sohönström, Abraham Daniel 
(1729—1809), generalmajor, s. 1 5, 

21, 28. 



i66 



PERSONREGISTER. 



Sedorholm, riksdagsman för Helsing- 
fors 1789, s. 74. 

Slesrroth (Siegeroth), Gustaf Adolf 
(1725—1802), generallöjtnant, sedan 
general, s. 20—24, 26--32, 37, 38, 
45, 104, 105. 

Sllfversköld, Karl Ulrik, fnh.(l749 
— 18 19), öfversllöjtnant vid artilleriet, 
slutligen generalmajor, s. 3. 

af SlUén, Johan Georg (1767— 9S)» 
löjtnant vid arméens flotta, sedan 
major i arméen, s. 133- 

Sinclair, Karl Gldeon (1730— "803), 
generalfälttygmästare, ledamot af 
hemliga krigsberedningen och ut- 
redningskommissionen, slutligen ge- 
neral, s. 118, 120, 126. 

Sjöman, kapten, s. 8, 51. 

Spalding, fänrik, sedan löjtnant vid 
arméens flotta, s. 62, 64, 84. 

Spankov. kornett, s. 49. 

Sparre, Gustaf Adolf, grefve (1760— 
1802), major vid lätta dragoneme, 
s. 91, 92. 94. 

Sparre, Jan, grefve (i7>5-9'), be- 
fälhafvare på Sveaborg, generallöjt- 
nant, s. 69. 

Sparre, Karl, frih. (1723— »790» ö^" 
verståthållare, riksråd, s. 1 23, 1 26. 

Sprengtporten, Georg Magnus (d. 
1 819), öfverste, öfvergick i rysk tjänst 
1787, sedan rysk generalguvernör i 
Finland, s. 36, 4I, 45, 53» 73» >*3- 

Stackelberg, Berndt Fredrik Jo- 
han, frih. (1733 — 1801), öfverste, 
slutligen generallöjtnant, s. 12, 76. 

v. Stedlngk, Curt (174^^837)» öf- 
verste, sedermera fältmarskalk, ex- 
cellens, grefve, s. 73, 78, 1 30. 

v. Stedlngk, Viktor (175»— »^23), 
öfverstelöjtnant vid arméens flotta, 
sedermera generalamiral och friherre, 

s. II, 39» 47» 49» 5>» SSy 62. 

SUerneld, Adolf Ludvig, frih. (1755 
1835), kammarherre hos drottningen, 
tillhörde det svenska oppositions- 
partiet, arresterad 1789 och skickad 
till Varbergs ftstning, frigifven 179O, 
sedermera öfverkammarherre hos 
enkedrottning Sofia Magdalena, s. 
115. 

StIernsGhantz, Johan Gustaf (1749 
— 1825), kapten vid Stackelbergska 
regementet, slutligen major, s. 7^- 

Strandman, kamrer, s. 5. 

Strömfelt. Karl Axel, frih. (1740— 
1 82 1), öfverste, slutligen grefve och 
general, s. 29, 45. 

SvedenhJelm, Hans Leonhard 
(1734 — 1820), kapten vid enkedrott- 



ningens lifregemente, slutligen öf- 
verste, s. 75, 76. 

Tandefelt, fönrik, s. 58, 62. 

Tavast, Johan Henrik (1763— 1841 )» 
kammarjunkare, kapten, slutligen 
grefve och general, s. 8, 10, II, 

Tlgerstedt, sannolikt Karl Ulrlc( 1 746 
— 1807), kapten vid Nylands dra- 
goner, s. 28. 

Toll, Johan Chrlstofer (1743— 1817). 
generalmajor, slutligen grefve och 
fältmarskalk, s. 2—4, 12— 14, 18. 
34, 46, 122, 128. ^ ^ , 

Toll, Kari Fredrik (1758— 98), kapten, 
sedan major vid arméens flotta, s. lO. 

Tranefelt, Johan Werner (1 730 — 
1806), öfverste. s. ^6. 

Trevenen, rysk eskaderchef, s. 50- 

v. Troll, Knut(I76o— l825),kaptenvid 
Nylands dragoner, sedermera lands- 
höfding och rysk-finsk friherre, s. 39. 

af Trolle, Henrik (1730—84), gene- 
ralamiral, s. 68. 

v. Törne, Adolf Fredrik, f. d. kapten, 

s. 73» 
, löjtnant, den föregåendes bror, 

s. 73. 
Törning, Jakob (1739-7^7), major, 
1788 öfverstlöjtnant vid arméens 
flotta, slutligen öfverste, s. 1 5, 16. 
18, 22, 27, 36, 37, 39, 68, 69, 70. 

v. Vegesaok, Eberhard Ernst Gott- 
hard (1763 — 18 18), kapten, slutligen 
generallöjtnant och friherre (kallas 
redan i texten baron), s. II 4. 

Waohtmelster, Claes Adam, grefve 
(1755 — 1828), konteramiral, seder- 
mera förste amiral, excellens m. m., 
s. II, 19. 

Waohtmelster, Hans, grefve C 1752 
— 1807), öfverste vid flottan, slutligen 
konteramiral, s. 19- 

Wallberg (Wahlberg), Hans Gustaf, 
löjtnant, sedan kapten vid arméens 
flotta, s. 26, 46, 89, 105, 128, 133. 

Wallenqulst, Abraham, krigsfiskal, 
s. 94. 

Wennberg, kapten, s. 57. 

Wessman, löjtnant, s. 74. 

Wrangel, Anton Johan, grefve (1724 
— 99), amiral, excellens, s. 4I, 44, 
45, 46, 47, 63. 

Wrede, Otto, frih. (1766— 1804), löjt- 
nant och öfveradjutant, slutligen ge- 
neralmajor, s. 12, 13, 15. 

Akerhjelm, Samuel Christian Fre- 
drik Lars, frih. (1 763— 1 82 1), kapten 
vid lätta dragonerna, slutligen öf- 
verste och generaladjutant, s. 90,94,95. 



INNEHÅLL. 

Förord. Sid. 
Minnen från åren ijSS—ifgo. 

I. 1788 I. 

n. 1789 72. 

Relation om Anckarsvärds arrestering och frigifning 84. 

III. Hösten 1789. 1790 125. 

Bi lågor 

(äfven de i texten införda brefven, ehuru utan nummer.) 

1. Reflexioner ang. kriget, författade af M. Anckarsvärd 1 788 . . . . 136 

2. Gustaf III till M. Anckarsvärd d. 5 maj 1 788 1 39 

3. Gustaf III till M. Anckarsvärd d. lO maj 1788 I39 

4. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 14 maj 1788 140 

5. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 20 maj 1788 I40 

6. Gustaf III till M. Anckarvärd d. 22 maj 1 788 142 

7. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 29 maj 1788 I43 

8. Gustaf ni till M. Anckarsvärd d. ^ juni 1788 144 

9. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. Il juni 1788 I44 

10. Gustaf III till M. Anckarsvärd d. 22 juni 1788 I45 

11. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 30 juni 1788 I45 

12. M. Anckarsvärds promemoria d. 3 juli 1 788 1 47 

Officerames vid arméens flotta skrifvelse till hertig Karl d. 3 sept. 1788 43 

13. Hertig Karls intyg för öfverste M. Anckarsvärd af d. 13 sept. 1788 . I48 

M. Anckarsvärd till hertig Karl d. I4 sept. 1788 47 

M. Anckarsvärd till hertig Karl d. 20 okt. 1 788 60 

M. Anckarsvärd till Gustaf III d. lO dec. 1788 66 

M. Anckarsvärd till frih. G. M. Armfelt d. 27 dec. 1788 69 

M. Anckarsvärd till frih. V. M. Klingspor d. 5 jan. 1 789 72 

M. Anckarsvärd till frih. G. M. Armfelt d. 21 jan. 1789 79 

M. Anckarsvärd till frih. G. M. Armfelt d. 26 jan. 1789 80 



1 68 INNEHÅLL. 



Sid 

M. Anckarsvärd till grefve C. A. Ehrensvkrd d. l6 febr. 1789. . . Sz 

Utlåtande af M. Anckarsvärd inför generalkrigsrtttten 92 

M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 8 april 1789 98 

14. M. Anckarsvärds promemoria ur*arresten d. 6 maj 1789 1 49, 

15. M. Anckarsvärds utlåtande d. 25 nov. 1789 151 

16. M. Anckarsvärd till GusUf III d. 20 jan. 1790 1^5 

17. M. Anckarsvärd till Gustaf m d. 23 maj 1790 156 

18. M. Anckarsvärd till GusUf III d. 7 juni 1790 157 

19. M. Anckarsvärd till Gustaf III d. 18 juli 1790. ......... 158 

Noter och upplysningar 1 59 

Personregister 162 



SKRIFTER 



UTGIFNA 



AF 



SYEHSKA HISTORISKA FÖRKRINGER 



> --' 



II 




SVENSK HISTORISK BIBLIOGRAFI 



1875-1900 



STSTEUtlSI FORIECDIIIIG tFVES SIRimR OCH 
OFPSITSES SOI IllBi SVEBIGES BISTORU UnOIKi FtiH OCH lED 

<!i9 mi oci le 1)00 



KRISTIAN SETTERWALL 



STOCKHOLM 

1907 



FÖRBTAL. 



Företal. 

Den Yiktigaste k&llan för detta arbete är de årliga bibliografier, 
som medföljt Historiskt bibliotek och Historisk tidskrift; från 1875 
—89 utarbetade af aflidne hofmarskalken C. Silfverstolpe, från 1890 
—1900 af nndertecknad. Tillaggen för den äldre tiden (till 1890) 
äro emellertid många och betydande, och alla uppgifter äro af mig: 
ånyo granskade och tHl högst yäsentlig del omredigerade. Detta kom- 
pletteringsarbete har varit synnerligen tidsödande och kraft många 
års arbete. Hvar och en, som något sysslat med bibliografiska arbe- 
ten, vet ham svårt det är att uppnå fullständighet; särskildt gäller 
detta i ett arbete sådant som det föreliggande, som vänder sig icke 
blott till den svenska litteraturen, utan äfven vill söka att fä med, 
hTad utlandets böcker och tidskriftsnppsatser kunna erbjuda af in- 
tresse för Sveriges historia. Genom den tillgång på goda hjälp- 
källor, som stått till mitt förfogande, hoppas jag, att det har lyc- 
kats mig att få med åtminstone det väsentliga af den nordiska och 
tyska litteraturen. Följande arbeten hafva varit mig till synnerlig 
bjälp: V. Mollerups i Dansk Historisk Tidsskrift på 1880-talet 
intagna alldeles förträffliga bibliografier; Jahresberichte der (reschichts- 
wissenschaft im Auftrago der Historischen Gesellschaft zu Berlin; 
0. Masslow, Bibliographie zur deutschen Geschichte (Historische 
Vierteljahrschrift); A. Poelchau, Die livländische Geschichtsliteratur 
1882—1901. Vidare hafva de utförliga tidskriftsöfversiktema i 
Revue Hiscorique och Historisches Jahrbuch (Görres Gesellschaft) 
ofta varit mig till nytta. Hvad den ryska och polska litteraturen 
beträffar, har jag ej haft tillgång till annat än, hvad som finnes ii 
Kungl. Biblioteket i Stockholm. I viss mån gäller nog detta äfven 
om de finskspråkiga arbetena, ehuru jag sökt >att komplettera de 
årliga bibliografierna i detta fall. 

Hvad uppställningen beträffar, hänvisar jag till den utförliga 
innehållsöfversikten. Hufvudafdelningen »historia» är uppställd kro- 
nologiskt, dock har jag låtit hfindelser som höra tillsammans komma 
bredvid hvarandra, äfven om därigenom den kronologiska följden 
brytes. Så till exempel föror jag Nordiska sjuårskriget på Erik 
XIV och Kalmarkriget på Karl IX. Men däremot låter jag under 






FÖRBTÅL. 



-det Stora Nordiska kriget Karl XII:8 död utgöra slutet på en af- 
delning, enär jag anser, att de följande årens krigshändelser hade 
•en helt annan karaktär, och därför med rätta böra föras till fri- 
hetstiden. En urkundssamling föregår hvarje hufvudafdelning af 
svensk historia. Den är ofdnad efter länder, Sverige, Norge, Dan- 
mark, England o. s. v., inom de särskilda länderna efter uppslags- 
ordet, som i de flesta fall utgöres af det första oböjda substantivet. 

Afdelningen »biografi öfver enskilda personer» är ordnad efter 
•den, som biografien handlar om. Regementshistorien är uppställd 
«fter regementets namn; ortshistorien efter landskap och inom land- 
skapet efter ort. Alla öfriga fack äro ordnade alfabetiskt efter för- 
fattarenamnet. • 

Sidtalet är ej utsatt på arbeten, som äro mer än två delar, 
•enär jag anser, att det skulle taga för mycken plats. 

Läroböcker äro ej medtagna, ej heller en del obetydliga bro- 
schyrer, hvilka medföljt tidningarna som bilagor. 

De Gustaf Adolfs biografier af till större delen religiöst inne- 
båll, som i stor mängd kommo ut under jubileet 1894, äro ej 
allesammans upptagna, oaktadt de förekomma i de årliga bibliogra- 
fierna för 1894 och 1895. 

För de ryska titlarna har användts det transkriptionsalfabet, 
som antagits af Kungl. biblioteket i Berlin. 

Registret upptager författarenamn och öfriga uppslagsord men 
hänvisar äfven i några få fall till realia, då jag ansett det vara af 
•behofvet påkalladt. 

Slutligen får jag frambära mitt hjärtliga tack till dem, som 
^enom råd och upplysningar i hög grad underlättat mitt arbete. 
I främsta rummet vill jag då nämna riksarkivarien doktor Emil 
Hildebrand. Utan hans aldrig svikande intresse hade säkerligen icke 
<ietta arbete kommit till stånd. För de många anvisningar han 
<under arbetets gång gifvit mig står jag i stor tacksamhetsskuld till 
honom. Vidare beder jag att få nämna följande personer: öfver- 
bibliotekarien doktor E. W. Dahlgren, doktor Robert Geete, biblio- 
tekarien Emil Haverman och bibliotekarien L. B. Bagge, den sist- 
nämnde har hjälpt mig med de ryska och finska titlarna. Slutligen 
ett tack till Svenska Historiska Föreningen för att den har velat 
åtaga sig utgifvandet af detta arbete och till dem, hvilkas understöd 
möjliggjort utgifningen. 

Stockholm i maj 1907. 

KriBtian Setterwa/L 



II 



innehIllbövvbbsikt. 



Innehållsöfversikt. 

Sid. 

A. Bibliografi (n. 1—61) 1. 

B. Arklyhistoria. 

1. Allmän (n. 62—78) 6. 

2. Sftnkilda wrkiy (n. 74—96) 6. 

C. PaleogTftÄ (n. 96—102) 8. 

D. Historia. 

1. Tidflkriftcr (n. 108—126) 9. 

2. Inledande skrifter (n. 126—186) 11. 

3. Syensk historia i allmänhet. 

a. Urkondssamlingar (n. 187 — 166) 11. 

b. Författare (n. 169—221) 15. 

c. Skrifter rOrande Sveriges förhållande till främmande mak- 

ter (n. 222—241) 20. 

4. Fom- och medeltiden. 

a. Urkandssamlingar (n. 242—271) 21. 

b. Särskilda skrifter (n. 272—416) 25. 

5. Gnstaf I— Karl IX. 

a. Urkundssamlingar (n. 417 — 445) 35. 

b. Gustaf I (n. 446—628) 38. 

c. Erik XIV (n. 524—588) 43. 

d. Johan III (n. 589—640) 48. 

e. Sigismund (n. 641—670) 52. 

f. Karl IX (n. 671—703) 54. 

6. Gnstaf II Adolf— Kristina. 

a. • Urkundssamlingar (n. 704 — 717) 57. 

b. Gustaf II Adolf (n. 718—857) 59. 

c. Kristina (n. 858—978) 70. 

d. Trettioåriga kriget. 

a. Särskilda skrifter (n. 979—1303) 79. 

/?. Biografi (n. 1804—1335) 106. 

/. Ortshistoria (n. 1336—1415) 109. 

7. Kari X Gustaf— Kari XI. 

a. Urkundssamlingar (n. 1416 — 1424) 115. 

b. Karl X Gustaf (n. 1425—1566) 117. 

c. Karl XI (n. 1567—1718) 127. 

8. Kari Xn. 

a. Urkundssamlingar (n. 1719—1731) 139. 

b. Särskilda skrifter (n. 1732—2010) 141. 

ill 



n^NBHÅLLSÖFYBBSIKT. 



Sid. 
9. Frihetstiden. 

a. Urknndssanilingar (n. 2011—2024) 162. 

b. särskilda skrifter (n. 2025—2118) 163. 

10. Gustaf III— Gustaf IV Adolf. 

a. Urkandssaml ingår (n. 2119 — 2158) 171. 

b. Gustaf III (n. 2159—2274) 175. 

c. Gustaf IV Adolf (n. 2275—2408) 1^4. 

11. Karl Xm— Oscar II. 

a. Urkundssamlingar (n. 2409 — 2445) 195. 

b. Karl XIII o. Karl XIV Johan (n. 2446—2654) 19b. 

c. Oscar I, Karl XV o. Oscar II (n. 2555—2584) 206. 

12. Unionshistoria. 

a. Unionens förberedelse och uppkomst. 

a. Urkundssamlingar (n. 2585—2601) 208. 

/?. Särskilda skrifter (n. 2602—2664) 21U. 

b. Unionshistoria efter 1814 (n. 2665—2730) 215. 

c. Unioneli rätt (n. 2731—2748) 219. 

d. Norges historia efter 1814 (n. 2744—2766) 220. 

£. Biografi och genealogi. 

1. Samlingar (n. 2767—2868) 222. 

2. Enskilda biografier och slSgter. 

a. Medeltiden (n. 2869—2907) 229. 

b. Nyare tiden (n. 2908—3086) 232. 

F. Heraldik, numism^tik och sfragistik (n. 8087—3132) 245. 

•G. Krigshistoria. 

1. Organisationen, allmänna öfversikter m. m. (n. 81 SS — 3189) . 248. 

2. Kegementshistoria (n. 3190—8213) 253. 

H. Litteratur- och konsthistoria (n. 3214—8285) 255. 

I. Statsrätt, rättshistoria, juridik och nationalekonomi (n. 3286—8405) 261. 
J. Ortshistoria. 

1. Hela Sverige eller större delar däraf (n. 3406—3425) 270. 

2. Särskilda landskap. 

a. Blekinge (n. 3426—3431) 271. 

b. Bohuslän (n. 8432—3449) 272. 

c. Dalarna (n. 3450—3460) 273. 

d. Gestrikland (n. 3461—3471) 274. 

e. Gotland (n. 3472—3485) 275. 

f. Göteborg (n. 3486—3505) ' . . 276. 

g. Halland (n. 3606—3514) 277. 

h. Helsingland (n. 3515—3519) 278. 

i. Härjedalen och Jämtland (n. 3520—3535) 278. 

j. Medelpad och Ångermanland (n. 3536 — 3540) 280. 

k. Nerike (n. 3541—3544) 280. 

I. Skåne (n. 3546—3570) 280. 

m. Småland (n. 3571—3594) 282. 

n. Stockholm och dess omglfningar (n. 3595—8627) 2&1. 

o. Södermanland (n. 862t<— 3650) 286. 



IV 



innbhIllsöfvbrsikt. 



Sid. 

p. Upland (n. 8651—3689) 288. 

q. Vermland (n. 8690—8699) 291. 

r. Vesterbotten med Norrbotten och Lappland (n. 8700—8706) 292. 

8. Vestergötland (n. 3707—3740) 292. 

t. Vestmanland (n. 8741—8765) 295. 

u, Östergötland (n. 8766—8788)' 296. 

K. Knltnrhistoria. (Med adelshistoria o. handelns, näringarnas o. jord- 
brukets historia) (n. 3785— 4003) 298. 

L. Universitets- och skolhistoria (n. 4004—4077) 314. 

M. Kyrkohistoria, (n. 4078—4182) 320. 

N. Finland. 

1. Historia. (Med krigshistoria, rättshistoria o. statistik) 

a. Urknndssamlingar (n. 4188 — 4201) 328. 

b. Författare (n. 4202—4262) 330. 

2. Biografi, genealogi och heraldik (n. 4263—4295) 335. 

3. Ortshistoria (n. 4296—4386) 337. 

4. Kulturhistoria (n. 4887—4417) 344. 

5. Universitets- och skolhistoria (n. 4418—4461) 347. 

6. Kyrkohistoria (n. 4462—4485) 350. 

<K Sveriges forna europeiska besittningar. 

1. Bremen- Verden (n. 4486—4488) 352. 

2. Estland och Livland. 

a. Urkundssamlingar (n. 4489-^4498) 353. 

b. Författare (n. 4499—4609) 354. 

3. Ingermanland (n. 4610—4614) 363. 

4- Pommern (n. 4615—4684) 364. 

5. Wismar (n. 4685—4686) 365. 

Alfabetiskt register 367. 



Sv. hist bibliografi. II 



RÅTTELSER, TILLÄGG OCH TRYCKFEL, 



Rättelser, tillägg och tryckfel. 

IIH. N:o 1418. Sveriges ridderskaps o. adels riksdagsprotokoll frän o. 
med 1629. D. 16. 1693, 97. Utg. af S. Bergh utk. 1900. 

128. N:o 1577. Landqvist, K. 6., Sveriges krig med Bremen ... är 
Akad. afh. Upsala. 

146. N:o 1810. Sjögren, O., Försvarskriget i Lifland 1701 och 1702 är 
Konsist. afh. Göteborg. 

20 r. 12 nedifr&n läs: Geffroy, A. 



55 = 


> 14 > 


> Lilliestråle, K. F. 


64 1 


> 5 nppifrikn 


> Eneström, 6. 


148 1 


» 12 nedifrån 


» Löwis of Menar, C. v. 


185 ^ 


> 1 nppifrän 


> Efter C. F. Königs memoarer. 


402 1 


* 22 nedifrån 


> König, C. F., Memoarer. 2277. 



VI 



A. Bibliografi. 

1. Annentedt, Cl*, [Förteckning öfver skrifter rörande Karl XIV Johan, 
utkomna mellan aren 1880—1893]. 

Carl Jokan Förbundets handlingar för 1885—93 (tr. 1894), s. 8—12. 

2. BeaiiTois, £., Conrrier dn Nord. La Suéde et la Finlande en 1885. 

ReTae des Qnestion Hlstoriiiues 1887, s. 265—263. 

3. Bergrman, E. W.y Förteckning öfyer rikskansleren M. G. De la Gardies 
breiTexling och öfriga handlingar. 

Meddelanden från Syenska Riksarkivet. H. 12, s. 188—236. 

i. Berittelser, Samtida, om Sveriges krig. TJtg. af G. E. Klemming. 
339 8. + snppl. 1. Utg. af C. SnoiUky. S. 65-74. Sthlm 1888-92. 
Kangl. Biblloteketo Handlingar. H. 11—14. 

5. BllbassOff, B^ Ton, Katharina II., Kaiserin von Rnssland im Urthelle 
der Weltliteratnr. Antorisirte Uebersetznng ans dem Raasischen. Mit 
einem Yorwort von Th. Schiemann. Bd 1: Die Literatnr bis za Ka- 
tharinas Tode (1744—1796). X + 706 s. Bd 2: Die Literatnr nach 
Katharinas Tode (1797—1896). 739 s. Berlin 1897. 

^. Bygden, L*, Svenskt anonym- och pseudonymlexikon. Bibliografisk 
förteckning öfver uppdagade anonymer och pseudonymer i den svcuska 
litteraturen. H. 1—3. IX -r 288 s. i sp. Uppsala 1898—1900. 
Skrifter utg. af Svenska Litterataraällskapet. 17: 1 — 3. 

7. Bygden, L*, Förteckning ä tryckta och otryckta källor till landskapet 
Uplands och Stockholms stads historiskt topografiska besk rif ning. för- 
nämligast hämtad ur Westinska samlingarna i Upsala Universitets 
bibliotek. V -f . 114 s. Upsala 1892. 

Pä Humanistiska Yetenskapssamfandets i Upsala föranstaltande. 

8. Collectlon de yolumes scandinaves provenant de la Biblioth<^quo Na- 
tionale de M. A. Geffroy, et donnée par sa veuve. 

Bulletin mensuel des publications étrangeres 1896, s. 59 — 72, 138 — 144. 

9. Borez, L», Documents sur la bibliothéque de la reine Christine de 
Suéde. 

Bevne des Bibliothéqnes 1892. 2, s. 129—140. 

10. Fontén, 6» T., [Handlingar rörande Sveriges historia i arkiv och 

bibliotek i Paris och Bryssel]. 

Hist. Tidskr. 1887, s. 293—294. Ref. af en artikel i ryska undervis- 
ningtministeriets Joarnal 1887, s. 50 — 74. 

1 
8v. hUt, bibliografi. 1 



fil 22] j^. BIBLIOGRAFI. 



11. FSrteeknlngr P& statsr&ttsliga handlingar, hyilka 1 original förvaras i 
Eiksarkivct. [1569—1872.] 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1891. H. 15, s. 441 — 455. 

12. Förteckning på ständemas beslat och afgifiia fSrsftkringar, hvilka t 
original fOrvaras i Kongl. Riks-Archivet. 

Meddelanden fr&n Svenska Riksarkivet 1883. H. 7, s. 57—92. 

13. Förteckning öfver i Rlksarkiyet förvarade ministeriella handlingar. 

1. Danica. 2. Mnscovitica. 3. Polonica. 4. Brandenbnrgico-Borassica. 

5. Germanica. 6. Gallica. 7. Italica. 8. Hispanica. 9. Portngallica. 

10. Tarcica m. Bihang. 11. Maroccana. Bihang till Polonica o. Hnsco- 

vitica. 12. HoUandica. 1—4 ntarb. af B. Taube; 5: E. Hildehrand: 

7—8: B. Taube o. 8. Bergh; 9: B. Taube; 10—12: Th. Westrin, 

202 B. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1878—1896. H. 2, S, 6—8,. 
12, 14, 20. 

14. Förteckning öfver samlingen af riksregistratnr i Kongl. Riks-Archivet. 

Meddelanden fr&n Svenska Riksarkivet 1877. H. 1, s. 61—72. 

15. Förteckning öfver samlingen af rådsprotokoll i Kongl. Riks-Archivet. 

Meddelanden frän Svenska Riksarkivet 1880. H. 4, s. 71—84. 

16. Gautier^ J.^ Smolenskie akty iz semejnago archiva Gr. Brache. [Ur- 
kunder från Smolensk i Gr. Brahes familjearkiv.] 35 s. Moskva 1898. 

17. Grotenfelt^ Knst», Snomen historiallinen kirjallisnns vnosina 1890 — 
1894. [Förteckning öfver finsk historisk litteratnr 1890—1894.] 

Historiallinen Arkisto 1895. D. 14, s. 289—314. 

18. Uangen^ O. t.. Katalog des Revalcr Stadtarchivs. X + 398 a. Re- 
val 1896. 

19. Hansen^ 6« v», Ueber den letzten Urknndenfnnd im Revalschen Raths- 
archiv. (Nov. 1875). Vortrag. 

Beiträge zur Kunde Est-, Liv- n. Kurlands 1876. Bd 2, s. 147—174. 

20. Hnitfeldt-KaaSy U. J», Några ord om den s. k. Miinchen-samliagen. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 862—865. (Se K:o 76.) 

21. Jahresberichte der Geschlchtswissenschaft im Anftrage der Histo- 
rischen Gesellschaft zu Berlin. Jahrg. 1 (1878)— 21 (1898). Heransg. 
v. F. Ahrahatni J. Herrmann, E. Meyer, J, Jaatrow n. E. Berner. 
Berlin 1880—1900. 

Afdelningen, som rör Sverige, fir förf. af Cl. Annerttedt 1878 — 80, 
H. Hjärne 1881, A'. Beckman 1882—85, L. Helander 1886—88, £. Rönn- 
blad 1889 och från 1890—98 af 5. Bergh. 

Afdelningen, som rör Finland, är förf. af M. G. Schyhergton 1890 — 93,. 
M. G. Scht/bergaon o. K. GrotenftU 1894, 95, M. G. Sehybergton o. Å. 
Hackman 1896—98. 

22. Köersner^ T»; Förteckning på handskriftssamlingen å Espelunda. 12 s. 

Bilaga tm Hist. Tidskr. 1882. 

Handskriftfiförteckningar ntgifoa af Svenska Hist. För. 1. 



A. BIBLIOOBAFI. [23 35] 



23. Lairerblady E.^ Föiteckning Ofver Svenska litteratursällskapets i Finland 

manuskriptsamling. 

Skrifter ntgifna af Svenska Literatnrsällskapet i Finland. Förhandlingar 
och nppsateer. 11. 1897(tr. 1898), s. J 97— 216. 

2i. LagermArk) J. Å; Förteckning på handskriftsamlingen å Bergshammar. 

36 8. 

BUaga till Hist. Tidskr. 1885. 

Handakxiftsförtecknlngar utgifna af Svenska Hitt. För. 2. 

25 Liske, Xaver^ Öfversikt af den polska litteraturen med särskildt af- 
seende pä den svenska historien. Öfvers. från Förf. tyska original- 
handskrift. 

Hist. Bibliotek. B. 1, s. 285^388; 2. s. 369>-486; 3, s. 807—413; 4, 
s. 439—497; 5, s. 353—404; 6, s. 618—629. 

26. Hanteyer^ G* de^ Les manuscrits de la reine Christine aax archives dn 
Vatican. 

Kélanges d*archéologie et d^historie 1897, s. 285—322. 

n. Holér, W.9 Bidrag till en gotländsk bibliografi. 2 + 116 s. Sthlm. 1890. 

28. Molér, W.^ Förteckning på handskrifter i Westerås allmänna läroverks 
bibliotek. Progr. (1) + 19 s. 4:o. Westerås 1882. 

29. Monticolo^ 0*^ Intomo ad alcuni antichi cataloghi della biblioteca 

manoscritta di Cristina che si conservano nella biblioteca Yaticana. 

Archivio della R. societå Bomana di stona patrla 1894. Bd. 17, a. 
197—226. 

^J. Mffnzer^ £»5 Ans brandenbargischen Flagschriften der Stockholmer 

Bibliothek. 

Forschnngen z. brandenbnrgischen a. preassiachen Geachichte 1889. 
Bd 2, B. 76—97. 

31. NeOTiaSy Ad») Special-katalog öfver domkapitelsarkivet i Borgå. 1. 
Konnngabref 1678 — 1750. 2: Kyrkomas i Borgå stift inventariiper- 
sedlar, bibliotek och arkiv. 4: Biskop Gezclii d. yrs brefkoncept 1712— 
1717. 1, 4: Borgå 1891, 92. 2: Kuopio 1893. 

32. Poelehan, A., Die livländische GcHchichtsliteratur 1882— [1901]. [Ett 
häfte för h varje år ntom 1900 — 1901 som ntg. tillsammans ett häfte.] 
Riga 1883-[1902]. 

33. Begrister öfver rådslag [från 1526—1688]. Upprättadt af E. W. Bergman. 
250 s. 

Heddelande från Svenska Riksarkivet 1878—88. H. 2, 4-7, 9, 
10, 12. 

Af >Regiater öfver rådslag i konnng Gnataf I:s tid» finnes en fallatån- 
digare förteckning intagen uti Svenska riksdagaakter atg. af JS. Hildebrand. 

34 Bobert) Ul.^ État des catalogues des mss. des bibliothéques de Banemark, 
Islande, Korvége et Suéde. 

Le Cabinet historiqne 1880, Mal-Jnin. 

^' Schybergrson^ M» G»^ Nya bidrag tili vår historiska literatnr. 
Finsk Tidakr. 1888. Bd 25, s. 352—363. 



[36 — 49] A. BIBLIOORAFL 



36. Setterwall, K., [Svensk historisk] bibUograft 1890—1900. S. 105--376. 

Hiat. Tidskr. 1891— [1901]. 

Hvarje årgång har äfven utkommit separat i 50 exemplar, däraf 85 p}\ 
fint papper. Alla med tryckt omslag med titel: »Svensk Historisk Bibliografi. > 

37. Setterwall, £•, Förteckning öfver Acta Svecica i Calendars of State 
Papers. 50 s. Sthlm 1889. 

Medföljde Hist. Tidskr. 1889 som bilaga. 

38. Setterwally K.^ Förteckning öfver Acta Svecica I >A collection of the 
State Papers of John Thurloe>. 24 s. Sthlm 1890. 

Medföljde HUt. Tidskr. 1890 som bilaga. 

39. Silfverstolpe, C, [Svensk historisk] bibliografi 1875—1879. 50 s. 

Hist. Bibliotek 1875—80. 

40. Silfverstolpe, C, [Svensk historisk] bibliografi 1880—89. 104 s. 

Hist. Tidskr. 1881—90. 

41. Skrifter, Samtida, rörande Sveriges förhällande till fremmande magter. 
1483—1874. Utg. af G. E. Klemming + Suppl. 1 Utg. af C. Snoilsky. 
(1) + 430 + 63 s. Sthlm 1881-83, 92. 

EoDgl. Bibliotekets Handlingar. H. 8—5, 14. 

42. Snoilsky, C^ Svenska historiska planscher. 1499—1891 och tillägg. 
282 -f (2) s. 

Kongl. Bibliotekets Handlingar 1898—96. H. 15—18. 

43. Sondén, P., Förteckning öfver bref till konung Gustaf II Adolf i riks- 
arkivet. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1892. H. 16, s. 21—77. 

44. Sondéu, P.y Förteckning öfver bref tUl konung Karl X Gustaf i riksarkivet. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1899. H. 23, s. 105—184. 

46. Sondéiiy P«, Förteckning öfver rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifvelser 

till regeringen och rådet nov. 1632— juni 1636 med tillhörande bilagor. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1889, 90. H. 18, s. 306—845; 
14, s. 377—410. 

46. Snede. Bulletin historique. [En öfversigt af den svenska hittoriska 

litteraturen under åren 1875—78, 1880-82.] 1875—78 utarb. af C. 

Silfverstolpe, 1880—82 af E. Hildebrand. 

Revue Historique 1877, 79, 83. T. 3, s. 127—142; 9, s. 488—457; 21, 
8. 148—166. 

47. Svederiis, G., Förteckning på källskrifter användbara för Carl XIV:s 

historia. 18 s. Lpsala 1875. 

Aftr. ur Carl Johans Förbundets handlingar. 

48. Taube, B., och Bergh, S., Förteckning öfver samlingen af original- 
traktater i svenska riksarkivet. 1 — 3. 203 + (1) + II s. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1893—96. H. 17 — 19. 

49. Tegnér, Elof, Kongl. Bibliotekets samling af svenska brefvexlingar 
[omfattar tiden 1545— 1850-talct]. Öfversigt. IV + 128 s. Sthlm 1880. 

Kongl. Bibliotekets Handlingar. H. 2. 



A. BIBLIOORAFI. [50 6l] 



50. Tegaér, Elof, Handskrifna saecana i italienska arkiv och bibliotek 

efter 1523. 54 s. 

BUaga till Hist. Tidskr. 1892. 

HandskriftaförteckniDgar utgifna af Svenska Hist. För. 3. 

51. Thjselins, E., Förteckning öfver komitébetänkanden 1809—1894. På 
offentligt uppdrag utarbetad. (5) + 670 s. Sthlm 1896. 

52. Toeppen, M., Die Elbinger 6e.^chicht.sschreiber and Geschichtsforsoher 
in kritischer Uebersicht vorgeftthrt. VIII + 200 -f (1) b. 

ZeitAchrift des Wcstprenvsiachen Geschichtsvereins 1893. H. 32. 

53. Wamholtx, C« O., Bibliothera historica Sueo-Gothica. Register ntarb. 
af Aksel Andersson. (3) + 126 s. Uppsala, Leipzig 1889. 

54. Ifestrlily Th*, Förteckning öfver kemliga råds-, konselj- och statsråds- 
protokoll 1725—1813. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1898. H. 22, s. 17—88. 

55. Westriliy Th., Förteckning öfver i Rikisarkivet förvarade nrknnder rörande 
Sveriges konungahus. [1562 — 1872.] 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1897. H. 21, s. 445—474. 

56. W[ie8elgreil], H», [Brottning Kristinas handskrifter i Montpellier]. 

Hist. Tidskr. 1890, 8. 178—179. 

57. W[iesel|rr®l^]9 H*^ Rålambska handskriftsamlingen på Kongl. Biblioteket. 

Hist. Tidskr. 1887, s. 81—88, 

58. Winkelmamiy E.^ Bibliotheca Livonis historica. Systematisches Ver- 
zeichniss der Quellen and Hölfnmittel zur geschichte Estlands, Livlands 
and Kurlands. 2:e verb. u. sehr verm. Ausg. XVIII + 608 s. Berlin 1878. 

59. Ödbergy F., Förteckning öfver räfstetingädombref för Västergötland 

under medeltiden. 

Vestergötlands fomminnesf. Tidskr. 1888. H. * 5, s. 1—24. 
Inneh. förteckning å 67 dombref på sv. från tiden 1222 — 1614 med 
sngifvande af innehållet jämte personalhist. noter. 

60. Omberg, Y^ Förteckning på äldre handskrilter i Strängnäs läroverks 

bibliotek och Södermanlands fornminnesförenings samlingar. 

Bidrag t Södermanl.indR äldre kuHurhist. 1889. H. 7, s. 111—151. 
Handlingarna omfatta åren 1328—1568, äro till antalet 99, hvutill 
komma 2 medeltidshandl. i äträngnäs rådbnsarkiv. 

61. Oesterley, IL, Wegweiser dunh die Literatur der Urkunden-Samml ungen. 
Th. 2. VI + (1) - 423 g. Berlin 1«86. 

S. 868 — 383 upptager afdelningen »Skandinavien». 



:> 



|_62 — 74] B. ABKIVHISTORIA.. 



B« Arkivhistoria. 
1. Allmän. 

62. Ber^h^ S»j Notic« sur les archives de Suéde. 

Revue Internationale des archives des bibliothéqnes Se des musées 
1896» s, 148—168. 

€3. [Hlldebrand; E.]^ Våra centrala ämbetsverks arkiv. Af Ehd. 
Hist. Tidskr. 1898, 8. 261—266. 

64. Hildebrand, Herrm.^ Die Arbeiten för das liv- est- und karländische 
Urkundenbuch im Jahre 1875—76. IV + 116 s. Riga 1877. 

Inneh. öfversigt af bl. a. författarens foxakningar i svenska arkiv. 

65. Kemkampf 0« W.^ Över Zweedsche Noorsche en Deensche archieven. 

Nederlandsch Arcbievenblad 1900— [1901], s. 181—200. 

66. KjellbergTy C« M.^ De uppländska städernas arkiv. 

Upplands fomminnesf. Tidskr. 1900. Bd 4, s. 849—355. 

67. Malinströniy C* O.y Ablieferung von Gesandtschaftsakten in Sckweden 
im 17. und 18. Jahrhundert. 

Archivalische Zeitschrift 1886. Bd 10, s. 247—262. 

68. Ordningr om registraturerne i Kongl. Kansliet. 

Meddelanden fr&n Svenska Riksarkivet 1886. H. 9, s. 244—248. 

69. Secher^ V. A., Das Archivwesen im skandinavischen Norden. 

Archivalische Zeitschrift 1879—81. Th. 4, s. 249—269; 5, s. 40—50; 
6, B. 77—106. 

En redogörelse för denna uppsats förekommer i Hist. Tidskr. 1882, s. 
171—178 af B. ITaube]. 

70. Sondéliy P.^ Några anteckningar från Östersjöprovinsernas arkiv. 

Hist. Tidskr. 1888, s. 867—367. 

71. Tanbe^ B.^ Om provinsarchiv. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1884. H. 8, s. 121—184. 

72. Taube^ B., Reseberättelse. [Arkivstudier i Berlin, Dresden, Wien, 
Miinchen och Paris.] 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1881. H. 5, s. 21 — 88. 

73. Te^nér^ Elof^ Om italienska arkiv och bibliotek. Några anteckningar 
från en resa 1889—1890. 

Hist. Tidskr. 1890, s. 281—312. 



2. Särskilda arkiv. 

74. Bidrag till Riks-A re hi ve t s äldre historia. 

Meddelanden från Svenska Riks-arohivet 1877—90. H. 1, s. 46—60; 2. 
6. aö— 54; 4, 8. 23—48; 9, s. 231—243: 14, s. 365—376: 21, s. 411— 444. 
Detta .sistnämnda medd. af B. Taube. 

6 " 



B. ABKIVraSTOBIA. ]j^ 88] 



75. BlisS) Yf» H»9 Records of Sweden. Report of the master of the rolls on 

papers relating to the history of England contained in tbe State Archives, 

Stockholm. 

The forty-third aonaal report of the depaty keeper of the piiblic 
lecoidB 1882. Appendix 2, 8. 35—62. 

76. [Bowallius, B. M.]» Bidrag till historien om K. Christiem II:s archlv 

och dess delning mellan Sverige, Norge och Danmark. 

Meddelanden frän Svenska Riksarkivet 1879.* H. 8, s. 21->66. (Se N:o 20.) 
ÖfT. till tyska med ntsatt författarenamn i Archivalische Zeitschrlft 
1882. Bd 7, 8. 176—191. 

77. ChrLstiani, T^ Relseerinnernngen ans Stockholm. (Stadier i Riksarkivet.) 

Baltische Monatsschrift 1886. Bd 33, s. 873—411, 448—600. 

78. Oautier^ J«9 Stokholmskij gosndarstvennyj Archiv. [Riksarkivet i Stock- 

holm.] 54 8. Moskva 1898. 

79. Posse, J. A*9 Anteckningar om Riks-Archivets bestämmelse och archiv- 
handlingarnas fördelning. 

Meddelanden frän Svenska Riksarchlvet 1877. H. 1, s. 80—46. 

^. Sebirreiiy C.^ Mittheilnngen tlber Archivforschungen im Sommer 1861. 

Mittheilongen ans d. Gtebiete d. G^schichtef Liv-. Est- u. Kurlands. Bd 
12, 8. 418—476. 

Innehäller upplysningar om förf:8 forskningar i svenska riksarkivet. 

81. Zettersten, Å^ Flottans arkiv pä Skeppsholmen. 

Hist. Tidskr. 1886, s. 227—234. 

82. [HUdebrandy E.]^ Ett par ord om kammararkivet. Af Ehd. 

Rist. Tidskr. 1897, s. 169—162. 

83. Bogman, H.^ Ett äterfannet privatarkiv. [Det har tillhört bröderna 
Abraham och Jakob Momma (adlade Reenstierna) och befinner sig na i 
kammararkivet.] 

Personhistorisk Tidskr. 1899. Årg. 1, 8. 216—218. 

84. K[lee]i]9 G[a8t.]y Anteckningar om svenska krigsarkivet. 

K. Krigsv.-Akad. Tidskr. 1880, b. 226—246. 

85. Tegnér, Elof, Be la Gardieska samlingen i Lund och pä Löbe röd. [In- 
trädestal i Kongl. Yitterhets Historie och Antikvitets Akademien.] 66 s. 
Sthlm 1895. 

K. Yitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar. N. F. 
12: 1. 

86. Drysén, J. A«, Strengnäs läroverks arkiv. Progr. [Strängnäs]. 128 s. 

Sthlm 1876. 

87. Stillé, Cha J», Archiv nm Americanam in the Consistory court of the 

archbishop of Upsal. 

The Pennsylvania Magazine of history a. biog^aphy 1891. Vol. 16, 
8. 481—486. 

88. K[j6llber]g, €• [M.], Länsstyrelsens i Uppsala arkiv. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 247—248. 



[89 lOl] c. PALEOORAPI. 



89. KUellberJgr, ۥ [HL], Uppsala stads arkiv. 

Hiat. Tiskr. 1898, a. 878—880. 

90. Silfyerstolpe, C, En blick i Vadstena klosters arkiv och bibliotek. 

>Ur några antecknares samlingar >, s. 89 — 116. 

91. Hangen^ B*; Öfversigt af Finlands Statsarkivs uppkomst, tillväxt ocb 
närvarande organisation. Med stöd af officiella handlingar. 61 8. Hel- 
singfors 1883. 

92. Kiipke^ 0*9 Bas Familiearchiv der Capilnpi zu Man t na. 

Qaellen nnd Forsch ängen ans italienichen Arehiven nnd 6iblioth«k3n> 
1900. Heransg. vem Koenigl. FrensslBchen historischen Institut in Bom. 
Bd 8, s. 129—137. 

93. Hildebrandy E.^ Om det Yatikanska arkivet och p&fvebrefven. 

Hist. Bibliotek. D. 8, s. 97—116. 

93^^s. Munch, P. A., Oplysninger om det pavelige ArchJv og dets Indhold. 

78 8. Christiania 1876. 

94. Wrangely E.^ Arkivaliska anteckningar frän Danzig och T horn. 

Hist. Tidakr. 1900, 8. 370—881. 

95. W[icselgreii], BL^ Anteckningar om Rädsbiblioteket i St räls and. 

Hist. Tidskr. 1886, b. 252—254. 



C. Paleografi. 

96. A[lm]<|n[is]t9 [J. A.]^ En hittills okänd paleotyp rörande Sverige. 

Hist. Tidskr. 1899, s. 328—829. 

97. Handskrlft-prof 1500—1800. Till tjänst vid öfningar i handskrift- 
läsning utgifna nr Lunds universitetsbiblioteks handskriftsamling. Med 
förord af M. Weihull Fol. 26 s. + 8 blad autografi. Sthlm 1891. 

98. Hildebrand, E., Om äldre handskrifters återgifvande i tryck. 

Hist. Bibliotek. D. 6, s. 19—48. 

Denna nppsata framkallade ett genmäle af V. Granlund. Hist. Biblio- 
tek 1878, H. 2. Bilaga. 9 b. Härpå följde ett svar af E. Hildebrand 4 s., 
som medföljde samma häfte af ibid. Detta gaf anledning till ett nytt gen- 
mäle af V. Granlund ibid. D. 6 s. 629—680. 

99. [Klemming^ 6. EJ, Försök till historia om Sveriges boktryckerier. H. 

2 : 1700-1799. S. 91-231 Sthlm 1877. 

Inneh. bl. a. handlingar rörande tryckfrihetens atveckllng i Sverige. 
[H. 1 utkom 1871.] 

100. Klemmingr, G. E., & Nordin, J. G., Svensk boktryckeri-historia 1488 
—1883 med inledande allmän öfversigt. lV + 654 + (l) s. Sthlm 1883. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1884, s. 67—70 af H. Hildebrand. 

101. Skrlftprof, Svenska, från Erik den heliges tid till Gustaf III efter 
original i Riksarkivet och K. Biblioteket i ljustryck utförda vid Gene- 
ralstabens litografiska anstalt samt i boktryck ätergifna af JE, Hilde- 
brand, A. Börtzell o. H. Wieaelgren, H. 1. Medeltiden, 25 pl. Fol. 
H V -f 64 s. text. 8:o. 2. Nyare tiden med texten af E. Hildebrand^ 
29 pl. Fol. + 9 s. text. 8:o. Sthlm 1894, 1900. 



D. 1. TIDSXBIFTBB. [1^2 — 113] 



1(^2. Torpadle, R.^ Några ord om chifferskrift. 

Hist. Tidskr. 1888, 8. 876—888. 

Inneh. bl. a. applötning af ett cbifferbref från Gnstaf II Adolf till 
Axel Oxenstierna af den 23 jnll 1682. 



D. Historia. 
1. Tidskrifter. 

103. Arcbir des Vereins far Geschichte and Alterthtkmer der Herzog:ihiimer 
Bremen und Yerden nnd des Ländes Hadeln za Stade. Bd 5—11. Stade 
1875—86. 

104. ArehlT f&r die Oeschichte Liv-, Esth- and Carlands. Mit Unterstttt- 
zong der estländischen literarisehen Allerhöcbst bestätigten Gesellschaft, 
heraasg. v. C. Schirren. N. F. Bd 6—11. 3:c Folge Bd 1—4. [3:e F. 
Bd 4 ej utg. af Schirren.] Reval 1879—95. 

105. Arkisto^ Historiallinen, Toimittanat Saomen. Historiallinen Seara. D. 

5-16: 2. Helslngiflsä 1876—1900. 

« 

106. Beitrigpe zar Kände Ehst-, Liv- nnd Karlands, heraasg. von der Ehst- 
ländischen literarisehen Gesellschaft. Bd 2—5. Eeval [1874]— 98. 

107. Bibliotek, Historiskt, atg. af C. Silfcerstolpe. D. 1—7. (D. 3-7 åf- 
ven med titel. Ny följd D. 1-5.) Sthlm 1875-80. 

108. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohasläns fornminnen och 
historia. Utgifna pä föranstaltande af länets hashällnings-sällskap. Bd 
1-6. Sthlm [1874]-1886. Göteborg 1887—1900. 

109. Btdragr till Södermanlands äldre kulturhistoria på uppdrag af Söder- 
manlands fornminnesförening utg. Bd 1; H. 1—4, 2: 5—8, 3: 9—11. H. 
1—5 utg. af H. Äminson; 6—8 utg. af Joh. Wahlfisk; 9—11 utg. af 
/. Fehr. Strengnäs 1877-84, Upsala 1886, 89, Strengnäs 1895, 97, 
Sthlm 1899, 1900. 

110. MagTftzin, Danske, indeholdende Bidrag til den danske Histories og det 
danske Sprogs Oplysning. Udgivct af det kougelige Danske Selskab for 
Fsedrelandets Historie og Sprog. 4:e R. Bd 4—6. 5:e R. Bd 1—4: 8. 
Khvn [1874}-1900. 

111. Meddelanden af Gestriklands fornminnesrorening. [H.] 1—11. Gefle. 
1889-99. 

112. Meddelanden frän Svenska Riks-Archivet. Bd 1—5 = [H.] 1—24. 1— 
6 utg. af R. M. Bowallius, 7-11 af C. G. Malmström. 12—24 af 
C. T. Odhner. Sthlm 1877-1900. 

113. Mittlieilungren aus dem Gebiete der Geschichte Liv-. Est- und Kurlands, 
herausg. von der Gcsellschaft fiir Geschichte und Alterthumskunde der 
Oatsee-Provinzen Russlands. Bd 12—17. Riga 1875—1900. 



[11^ — 125] D. HISTORIA. 



114. Monatsschrift, Baltische. Bd ^—50. Bd 25 herausg. t. G. Keuchel, 
26—27: A. Deubner, 28—33: Fr. Bienemann, 34—39: JR. Weiss, 
40-50: A. v. Tideböhl. 24-29 tr. Riga 1875—82, 30—44 tr. Reval 
1883-97, 45-50 tr. Riga 1898-1900. 

115. Samlingar utgifna för de skånska landskapens historiska och arkeologi- 
giska förening af M. Wcibull H. 4—9. Lund 1876—80. 

116. Samlingrar, Skånska, ntgifna af M. Weibull. De skånska landskapens 
historiska och arkeologiska förening. D. 1: 1 — 2, 2: 1 — 2, 3: 1 — 2, 4: 
1—2. 1891-95. Lund 1894—97. 

117. Stadieiiy Baltische. Herausgegeben von der Gesellschaft ftir Pommersche 
Geschichte und Alterthumskunde. Jahrg. 25—46. N. F. 1—4. Stettin 
1875—1900. Inhaltsverzeichniss till Bd 1—46 utk. [1902]. Ergänzungs- 
band. Erste Folge. Greifswald 1898. 

118. Tidskrift, Finsk, för vitterhet, vetenskap, konst och politik. T. 1—49. 
1—21 utg. af C. G. Estlander, 22—41 af F. Gustafsson o. M. G. 
Schyhergson^ 41—49 af M. G. Schyhergson o. R. F. v. Willebrand. 
Helsingfors 1876-1900. 

119. Tidslcrift, Historisk, utg. af Svenska Historiska Föreningen genom E. 
Hildebrand. Årg. 1—20. Sthlm 1881—1900. Innekållsöfversikt till 
årg. 1-10 (1881-90). Sthlm 1891. D:o t. årg. 11-20 (1891-1900). 
[Sthlm 1901]. 

120. Tidskrift, Jämtlands läns fornminnesförenings. Bd 1—2: 8. (4 h. i 
första bandet). Östersund 1889—94. (2: 1 tr. i Sthlm.) 

121. Tidskrift, Upplands fornminnesförenings. Utgifven pä föreningens ber 
kostnad. D. 1: 4—4: 8. 1: 4—2 utg. af C. A. Klingspor; 3—4: 8 utg. 
af M. Arpi. Sthlm 1875—90. Uppsala 1894—1900. 

122. Tidskrift, Yestergötlands fornminnesförenings. Bd 1: H. 3—10. H. 3 
utg. af C. J. Ljungström; 4—5 utg. af K. Torin; 6—10 utg. af F. 
Ödberg. Lund 1877. Sthlm 1888-99. H. 8/9 tr. i Sköfde. 

123. Tidsskrift, Historisk, udgivet af den danske historiske Förening, ved 
dens Bestyrelse. 4:e R. Bd 5—6. 5:e R. Bd 1—6. 6:e R. Bd 1—6. 7:e 
R. Bd 1—2. 4: 6—6: Redigeret af E. Holm. 5: 1—6—6: 1—6 af C. F. 
Bricka. 7: 1—2: af J. A. Fridericia. Khvn 1875—1900. Indholds- 
fortegnelse omfattande tiden til 1887 utk. 1889. 

124. Tidsskrift, Historisk, udgivet af den norske historiske Förening. Bd 
3—4. 2:n R. Bd 1—6. 3:e R. Bd 1—5. [Äfven beteckn. i en följd 
3—15.] Kristiania [1873]— 1900. Register till Bd 1-4 utk, 1877. 

125. Årsskrift, Vestmanlands fornminnesförenings,. H. 2—4. H. 2 utg. af 
J. E. Modin; 3 af K. A. Örström; 4 af A. Wetterling. Vesterås 
1879—1900. 



10 



D. 3. INLBDANDB SKRIFTBR. [^26 — 139] 



2. Inledaade skrifter. 

126. Coolidgre^ A. C»y A plea for the stndy of the history of northern 
Europé. 

The American HiBtorical Beview 1896. Vol. 2, s. 84—39. 

127. Edéiiy ]!f«9 Frågan om en nj historisk metod. 

Hist. Tldskr. 1900, t. 206—248. 

128. Edéiiy K«9 Ett nytt program fQr den historiska vetenskapen. 

Hist. Tidflkr. 1896, s. 821—881. 

129. Hildebrandy IL, Historia och kulturhistoria. 

Hist. Tidikr. 1882, s. 1—28. 

130. Hildebrand, JLj Nationalekonomisk historieskrifning. 

Hist. Tidskr. 1897, a. 171—208. 

131. RydforSy A.^ Svensk historia och modern tysk häfdateckning. (Se N:o 188.) 

Hist. Tidskr. 1894. Öfy. o. gr., s. 81—102. 

132. StaTenoWy L*9 Om f5rhällandet mellan politisk historia och kultur- 
historia. 

Hist. Tidskr. 1895, s. 415—480. 

133. Sredelins, W. E.^ Om historisk vetenskap och historiska studier. 

Hist. Tidskr. 1888, a. 29—78. 

134. Söderberg^ Y«9 Sveriges historia och modern fransk häfdateckning. (Se 
N:o 193.) 

Hist. Tidikr. 1899, a. 125—152. 

135. Westrin» Th.^ Sjögren, W», och Wrangel, E., Den internationella 
kongressen för jämförande historia i Paris den 23—28 juli 1900. 
Beferat. 

Hist. Tidskr. 1900, a. 309—828. 

136. Westriiiy Th», Några iakttagelser angående franskan såsom diploma- 
tiens språk. [Föredrag hållet på den internationella kongressen för jäm- 
förande historia i Paris 1900.] 

Hist. Tidskr. 1900, a. 829—340. 



3. Svensk historia i aHmänhet 

a. Urknndssamlingrar. 

137. Docnmeiits recueillis de diiférentes archives (1548—1836) par [C J. R.] 
B[uren8tam.^ IX + (1) + 144 s. La Haye 1888. 

138. Handling^ary Historiska, till trycket befordrade af Kongl. Samfundet f. 
ntgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. D. 8, 10— 
18: 2 [18: 1 utkom 1901.] Sthlm 1879-1900. 

^. Handskrifter i nederländska och belgiska med flera archiver. samlade 
af [C. J. jB.] B[uren8tam]. IV4-135 + (1) s. +1 pl. Haag 1885. 

11 



[140 — 147] D. HISTORIA. 



140. Kyrko-ordnin§rar och förslag dertill före 1686. Med nnderstdd af 
statsmedel i tryck atgifna at Kongl. JEtlks-Arkivet genom O. v. Feilit- 
zen. 2: 1. VIII + 490 s. 2: 2. (5) + 520 s. Sthlm 1881, 87. 

Handliogar rörande Sveriges historia. Ser. 2. 

141. Minnen ur Sveriges nyare historia samlade af B. von Sehinkel. D. 12: 
1—2. Bihang. Utgifvet af Ä J. Boéthius. D. 1—3. (1770—1818). 
Upsala 1880-83. 

142. Reg^rinirsfornier^ Sveriges, 1634—1809 samt Konnngaforsfikringar 
1611—1800 ntgifna af E. Hildehrand. (2) + 321 s. Sthlm 1891. 

143. Biksdagsakter, Svenska, jämte andra handlingar som höra till statsförfatt- 
ningens historia under tidehvarfvet 1521 — 1718. Med understöd af stats- 
medel utglfven af Kongl. Riksarkivet genom E. HUdebrand o. O. Alin, 
D. 1: 1—2, 2: 1—8, 3: 1. (1521—1594). Från o. med D. 1: 2 har E. 
Hildehrand varit ensam om utglfvandet. Sthlm 1887—99. 

Rec. 1: 1 i Hlst. Tidskr. 1887. Öfv. o. gr., s. 25—29 af C. T. 0[dkner']; 
1: 2 ibid. 1888. Öfv. o. gr., s. 84—86 af J. Fr. X[ystri)m']. 1: 1—2 i 
Xouvelle Revne Historiqne de Droit Fran9ai8 et Étranger 1891, s. 880—382 
af K. Olivecrona; 3: 1 i Hist. Tidskr. 1895. Öfv. o. gr. s., 1—6 af O. 
Ahnfelt; 2 ibid. 1900. Öfv. o. gr., a. 1—12 af jV. Eden. 

144. Traktater, ' Sveriges, med främmande makter j em te andra dithörande 

handlingar utgifna af O. S. Rydberg. D. 1—5: 822—1630. D. 10—11: 

1815-1867. D. 12: 1868—1877. D. 12 utg. af O. Alin. Sthlm 1877— 

1900. 

Rec. 1: i Hlatoriache ZeiUchrift 1879. Bd 42, s. 184—186 af D. Schä- 
fer: 2: 1: i Hist. Tidskr. 1881, s. XLVI— LIII af Cl. AnnerÉtedt; i Hiato- 
rische Zeitachrift 1881. Bd 46, s. 559—562; 2: 2: i Hist. Tidskr. 1884; 
8. XXV— XXVin af Ehd [E. Hildebrand']', 4: 3—4: ibid. 1888. Öfv. o. gr., 
8. 76—80 af Ehd [£. Hildebrand]; 8: 3—4: ibid. 1896. Öfv. o. gr., s. 45 
—47 af Ehd lE. Hildebrand']. 

145. Ur svenska hofvets och aristokratiens lif. Skildringar hemtade i arki- 
ven på Säfstaholm och Eriksberg m. fl. enskilda och offentliga samlin- 
gar. Utg. af A. Ahnfelt J). 1—7. Sthlm (tr. i Norrköping) 1880—83. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1882, s. XV— XIX af **♦ [C. Sitfeerstol/ie]. 

Ett utdrag af ofvanstående utkom på tyska under titel : Skandlnaviache 
Hof- nnd Staatageacbichten des neunzehnten Jahrhunderta. Nach den 
schwedi&chea Qaellen des A. Ahnfelt von H. ^f artens. IV -H 254 a. Stutt- 
gart 1887. 

146. Urknnder till Stockholms historia med unden^stöd af stadens medel ut- 
gifna af K. Humanistiska Vetenskaps -samfundet genom K. HiUlebrand. 
1. Stockholms stads privilegiebref 1423—1700. II. 1. 1423—1614. VII 
+ 160 s. Sthlm (tr. i Upsala) 1900. 

Rec. i Hlst. Tidskr. 1900. Öfv. o. gr., s. 27—29 af Ekd [E. Hilde- 
brand], 

147. Diplomatarliim Norvcgieum. Oldhreve til Kundskab om Norges indre 
och ydre Forhold, Sprog, Sliegter, Sader, Lovgivning og Rettergang i 
Middelalderen. Samlede og udgivne af C. R. Umjer og H. J. Huit" 
feldt-Kaas. D. 9: 1—2—15: 2. Christiania [1874]-1900. 

"T2 " 



D. S. a. 



SV. HI8T. I ALLHÅNHET. URK. [l*^ 157] 



148. AreliiTregrlstratarer, De »Idste danske, udg. efter Beslntning af det 
K. Danske Selskab for Faedrelandets Historie og Sprog efter Originaler i 
GeheimearchiTet. Bd 4: H. 1—2. (8) +668 s. Khrn 1875—85. 

149. Bireherody J*, XJdsigt över en Del af Brevstoffet i Jens Bircherods 
Dagböger. [1260—1708] Ved Carl S. Christiansen, 

Danske Magazin. 5:e R^ekke. Bd 8, s. 156—182. 

150. Breirkisterj Danske adclige. Eegistratnrer fra det 15—17 Aarhandrede, 
adgivne for det Kongelige Danske Selskab for Fsdrelandets Historie og 
Sprog af A, Thiaet IV + (l) + 237 s. Kbvn 1897. 

151. Corpns Oonstitutionum Dani». Forordninger, Rece^ser og andre konge- 
lige Breve, Danmarks LoTgivning vedkommende 1558—1660. Udgivne 
ved V. A, Secher af Sclskabet for Udgivelse af Kildcr til dansk Historie. 
Bd 1—5: H. 1—2. Khvn 1887—99. 

152. Diplomatarinniy Kidbenhavns. Samling af Doknmenter, Breve og andre 
Kilder til Oplysning om Kidbenhavns äldre Forhold för 1728. Udgivet 
ved Kjöbenhavns Kommunbestyrelses Omsorg af O. Nielsen. Bd 3—8. 
Khvn 1877-87. 

153. Meddelelser fra Krigsarkiveme. Udgivne af Generalstaben. Bd 1—9. 
1—7 red. af C. Th. Sörensen, 8—9 af P. Fr. Mist Khvn 1883— 
[1902]. 

Behandlar perioden 1800—1814. 

151. Begesta diplomatica historia Danic». Chronologisk Fortegnelse över 
hidtil trykte Diplomer og andre Brevskaber til Oplysning af den danske 
Historie fra de äldste Tider indtil Aar 1660. Med kort Angivelse af 
Indholdet. Udg. ved det Kongl. Dan. Yidenskab. Selskabs Omsorg. An- 
den Kakke. Bd 1-2: 1—4. 789—1628. Khvn 1880—98. 

155. Calendars of State Papers. Frän [1856]— 87 utkommo 134 vol. Se; 

Setterwall, K., Förteckning öfver Acta Svecica i Calendars of State 

Papers. (Se N:o 37.) 

Efter 1887 hafTa en mängd vol. utkommit, hvilka säkerligen inneh&Ila 
många viktiga upplysningar ang. Sveriges historia. 

156. Regrister, The, of the privy council of Sootland edited and abridged 

by J. H. Burton and /). Masson. Vol. 1—14 (1545-1625). Ser. 2: 

1-2 (1625—28). Edinburgh 1878—1900. D. Masson har varit ensam 

utg. sedan vol. 3. 

Vol. 14 innehåller bl. a. åtskilligt som berör Sverige: bref från Erik 
XIV till Maria Stnart. bref från Jacob VI till Johan III, bref från Len- 
noz till Karl IX och bref från sir Andrew Kelth, anställd hos konungen 
af Sverige, till re gen t Morton. 

157. Report of the royal commission on historical mannscripts. Vol. 8—9. Fol. 
London 1881, 83. 

Innehåller bl. a. Letters a. despatches of J. Avery, envoy from Char- 
les I to Denmark, Sweden a. Saxony 1631 — 40; En brefsamling som inne- 
håller talrika utdrag af bref rörande det stora nordiska kriget: En fr:im- 
Btallning af handeln mellan England och de tre nordiska rikena 1673: 
Bref som röra kriget mellan Ryssland och Sverige 1741 — 18. 

13 



[158 — 166] D, HISTORIA. 



158. Chapelaiiiy J., Lettres. Pabliées par Ph. Tamizey de Larroque. T. 

1: 1632-1640. XXIV +746 s. 2: 1659—1672. 957 s. 4:o. Paris 1880, 83. 

Collection de docnments inédita snr rhUtoire de France. Sér 2. 
Inneh&ller bl. a. åtskilligt som rör Sveriges historia vid denna tid. 

159. Becueil des instractions données anx ambassadears et ministres de 
France depais les traités de Westphalie josqa' ä la révolation fran^aise. 
Äutriche, A, Sorel; Suhde^ A. Geffroy; Polognt, L. Far ges; RussiCj 
A. Ramhaud; Danemark, A. (reffroy. Paris 1884—95. 

Suedt rec. i Hist. Tidskr. 1886. Öfv. o. gr., s. 39—64 af M. Weihuli. 

160. Scriptores rerum Polonicarum. T. 3: 1654—68, 8: 1571—1601, 11: 
1587, 14: 1609—19, 16: 1647-56, 17: 1620—29. Krakow 1875-99. 

En mängd handlingar som röra Sveriges historia. 

161. Docnmente priyitore la istoria Bomånllor cnlese de Eudoxiu de Hur- 
muzaki. Pablicate sub aaspiciile Ministerialai Cnltelor si Instmctiii- 
nii publice si ale AcademieT Romåne. Vol. 9: P. 1: 1650—1747. LI + 
691 s. 4:e. Bncarescl 1897. 

£n hel del handlingar röra Earl X Gustafs och Earl XII:s historia. 

162. Akti i pisma kistorii Baltijskago voprosa v 16 i 17 stolétijach. G. V. 
Försten. [Handlingar och bref hörande till baltiska frägans historia 
under 16:e o. 17 årh. utg. af G. V. Försten.^ 1. VIII + 340 + (1)8. [In- 
nehåller 130 handlingar från tiden 1557 — 1635, däribland äfven några 
hämtade från Riksarkivet 1 Stockholm] 2. (1) + III + 183 + (1)8. S.-Pe- 
terb. 1889, 93. 

*2. Zaplski Istorlko-Filolog^&eskago Faknlteta Imp. S.-Peterb. nniversiteta. 
Ö. 81. 

163. Donesenija francnzskich poslannikov i povérnnych t délach pri rass- 
kom dvoré i otöety o prebvranii ras»kich posloy poslannikov i diploma- 
tiieskich agentoT vo Francii s 1681 po 1718 g. [Franska sändebuds 
och diplomatiska agenters vid ryska hofvet berättelser och redogörelser 
för ryska sändebuds och diplomatiska agenters vistelse i Frankrike 
1681-1718.] XLVII + 560 s. S.-Peterb. 1881. 

Sbornik Imp. Rnsskago Istoriceskago ob&Sestva. T. 84. 

164. Becaeil de lettres et documents manuscrits anciens de la collection de 

Pierre Stschcmkine k ^ioscou. Premiére serie. (l) + 3l8. 4:o. Mobcou 

1897. 

InnerhåUer bref af drottning Eristlna, Ulrika Eleonora, Anrora Eönigs- 
mark, Goertz, Fredrik I, Carl Gastaf Tessin, Ulrika Sophie Sparre, Earl 
XIV Johan och Earl XIII; bref vet frän Goertx äi dat. den 8 aug. 1718 
och är af rätt stort intresse. 

165. Sbornik Imp. Russkago Istoriéeskago obiéestva. [Samling af urkunder 
utgifna af ryska historiska sällskapet.] T. 14—108. S.-Peterb. 1875 
—1900. 

166. Komer^ IL^ Die Cronica novella. Im Auftrage der Wedeklndschen 
Preisstiftung fnr deatsche Geschichte. Herausgegeben von J. Schtoalm. 

(2) + XXXVI + 650 s. 4:o. Göttingen 1895. 

~14 ' 



j 



D. S. b. 8V. HIST. I ALLMXNHBT. FÖRP. [1^7 178] 



167. Begesten der im Jahre 1875 im Bathhaase zn Beral wieder aafgeftin- 

dencn Docamente. Angefertigt von E. Pahat u. G. von Hangen. 

Beiträge znr Kunde Ehtt-, Liv- a. Kurlands 1876. Bd 2, b. 174—280. 
De förtecknade 830 urkunderna omfatta tiden 1248 — 1662. Ett stort 
antal rör Sverige. 

168. Urkmiden, Dle, der Grafen de Lagardie in der Universitets bibliothek 
zn Dorpat. Herausg. v. Joh. Losaius. XIX + 158 8. Dorpat 1882. 



b. Författare. 

169. AfzelinS; A. A*^ Svenska folkets sago-h&fder, eller fäderneslandets 
historia, sådan den lefvat och till en del &nnn lefver i sägner, folksån- 
ger och andra minnesmärken. Till läsning f5r folket. D. 6: 1: Wasa- 
sagan. Bd 1. Från Gustaf I:s äntrade till konnngadOmet till Dacke-fejdens 
siat 1543. d:e nppl. XVI + 278 s. D. 9: 1: Karlasagan. Bd 1. Från 
år 1654 till år 1660. Ny nppl. XII + 160 s. Sthlm 1875, 81. 

170. Albers, J. H., Zwei dunkle Pnnkte in der Geschichte Schwedens. 1—2. 

Sonntagsblatt. Belletristiscbe Gratis-Beilage 1876, N:o 12 (^^/s). 
Behandlar Gustaf II Adolfs o. Karl XII:s död. 

171. Aliiiy 0*9 Anteckningar vid studiet af andra delen af Geijer, Svenska 
folkets historia. 

Hist. Bibliotek. D. 7, s. 242—248, 556—658. 

172. Aaerbachy Jky La diplomatie fran^aise et la cour de Saxe. 1G48 — 
1680. XXIV + 491 + (1)8. Paris 1888. 

173. Baehe^ N.^ Danmarks, Norges og Sverigs Historie populert fremstillet 
efter de bedste trykte Kilder. Med Illustrationer i Tresnit. D. 5. Khvn 
1876. 2:den omarbejdede Udg. Med titel Nordens Historie populasrt 
fremstillet D. 1—5. Khvn 1886, 87. 

174. Barfod, F., Danmarks Historie fra 1319-1536. Bd 1: 1319-1481. 
584 8. 2: 1481—1536. 620 s. Khvn 1885, 86. 

175. Barfod, F., Danmarks Historie fra 1536 til 1670. Bd 1—4. Khvn 
1891—93. • 

176. Bemliardy A.^ Replik å biskop Landgrens fSrvända >svar> rörande 
Magdeburgs brand, Stockholms blodbad med flera dylika frågor jemte 
det genmäle som gifvit anledning till svaret. 48 s. Sthlm 1877. 

177. Bemhardiy Th« t.^ Geschichte Russlands und der europäischen Politik 
in den Jahren 1814 bis 183L Th. 2. Kinleitung. Abth. 2. [1700— 
1809.] VIII + 845 + (1) s. Leipzig 1875. 

Staatengeschichte der neuesten Zeit. Bd 21. 

178. BttChwaldy 6. y»j Bilder aas der volkswirthschaftlichen und politlschen 
Vcrgangenheit Mecklenburgs. (1631--1708.) Vorwiegend nach ungedruk- 
ten Quellen. Festschrlft zur Feier der Goldenen Hochzeit Ihrer König- 
iichen Hoheiten des Grossherzogs und der Grossherzogin von Mecklen- 
burg-Strclitz. V + 138 s. Neustrelitz 1893. 

Berör Sveriges förhållande till Mecklenburg. 



15 



[1'79 — 188] D. HISTORIA. 



179. Colljrery å^Årejf Notes on the dipiomatic correspondence between Eng- 
land and Rassla In the first half of the eighteenth eentury. 

Transactions of the Royal Historical Society 1900. Vol. 14, s. 148—174. 
Berör bl. a. äfven Sveriges politik rid denna t^d. 

180. Detlcfsen, D», Geschichte der holsteinischen Elbmarschen. Bd 2. 516 s. 
Gliiekstadt 1892. 

Berör Karl X GustafSf Ea^l XI:» och KotI Xllrs krig i Holsteln. 

181. Elster, 0«^ Geschichte der stehenden Truppen im Herzogthom Braun- 
schweig-Wolfenbtittel von 1600—1714. VI + (l)+392 b, +8 kartor. Leip- 
zig 1899. 

Berör bl. a. svenskarnas deltagande i trettioåriga kriget och kriget i 
Tyskland mellan Sverige och Brandenbarg 1675 — 79. 

182. FabriciiiB, Å., Minder fra Nordens Historie. Med Illustrationer. (1) 

+ 235 8. Odense 1897. 

Innehåller bl. a. Svearnes Invandring i Norden; Drottning Margrete: 
Unionsakten i Kalmar; Enk 14:s Fångenskap og Död; Sinclairs Tog i 
Norge 1612; Bornholms Befrielse 1658; Ivar Hvidtfeldt og Dannebrog: 
Karl den tolvtes död; Bernadottes Ungdom. 

183. Familjebok^ Nordisk. Konversationslexikon och realencvklopedif ntg. 
af K. Linder (Bd 1—4), forts, af J. Rosén, B. F. Olsson o. Th. We- 
strin (Bokst. S utg. af B. Meijer). Bd 1—20. Sthlm 1876—99. — Bd 
19—20, 1895—99, utgöra Suppl. 1—2, utg. af Th. Westrin. 

Ny uppl. af hela arbetet är under utgitning 1904. 

184. Fryxell, Å», Berättelser ur svenska historien. Fort<i. af O. Sjögren. 
D. 1: 12;e— 16:e uppl. + en illustr. uppl.; 2: 10:e — ll:e uppl. ; 3: 8:6 uppl.-. 
4: 7:e uppl.; 5: 7:e uppl.: 6: 7:e uppl. + en illustr. uppl. under titel 
>Gu8taf II Adolf» 1894; 7: 5:e uppl.; 9: 4:e uppl.; 10: 4:e uppl.; 16: 3:e 
uppl.; 22—23: 2:a uppl.; 43-49. Sthlm 1875—93. D. 47--49 skrifna 
af O. Sjögren. 

En ny samlad uppl., kallad National appl., började utkomma 1900. 

185. Fryxell, Å,, Bidrag till Sveriges historia efter 1772. Uppsatser, be- 
rättelser och minnen. Samlade o. utg. 264 s. Sthlm 1882. 

186. Geijer, E. 6., Svenska folkets historia. D. 1—3. Sthlm 1876. 

187. Geijer, £• 6.^ Samlade skrifter. Bd 4: Svea rikes häfder. D. 1. Ny 
uppl. 332 + (9) 8. Sthlm 1874. 

Utlemnades ej förr än 1875, hvilket år äfven finnes på omslaget angifvet. 

188. Geschichte^ Allgemeine, in Einzeldarstellungen, herausg. v. W. Oncken. 

Berlin 1879-94. (Se N:o 131.) 

Följande delar beröra Sveriges historia: Hanptt. 2: 6: //. Prutz, Staa- 
tengeschichte des Abendlandes im Mittclalter. Bd 1 — 2.-2: 10: Th. A^^cAte- 
mawn. Rassland, Polen u. Livland bis ina 17. Jahrhundert. Bd 1 — 2. — 3: 
1: Fr. v. Bezold Geschichte d. deutschen BeformatJon. — 8: 2: M. Phi- 
lippBOfif Wcstearopa im Zeitalter von Philipp II, Elisabeth n. Heinrich 
IV. — 3: 8: 1: G. Droysen, Geschichte der Gegenreformation. — 8: 3: 2: 
G. Winter, Geschichte d. dreissigjährigen Krieges. — 3: 6: Å£. Philipp- 
son, Das Zeitalter Lndwigs d. vierzehnten. — 8: 6: A. Briickner, Peter 
der Grosse. — 3: 7: B, ErdmannsdÖrffer, Deutsche Geschichte rom 

"Te 



D. S. b. . 8V. HI9T. I ALLMÅNHET. FÖRF. [1^9 — 199] 



• Wcstfaliflchen Frieden bis zum Re^erungsantritt ?riedrich'8 des Grossen. 
Bd 1—2. — 8: 8: W, Oncketij Das Zeitalter Friedrlchs des Grossen. Bd 
1—2. — 8: 10: A. Briickner, Katharina die Zweite. — 4: 1: W. Omken, 
Da» Zeitalter der Rerolation, des Kaiserreiches nnd der Befreinngskricge. 

189. GifTM, £•, Grev Bernardino de BeboUedo, spansk Gesandt 1 Kjöben- 
harn, 164Ä-1659. VII + 413 + (1) s. + l portr. Khvn 1883. 

190. Heigel, K. Th., Neae Mstorische Yorträge and Au£sätze. iy + (l) + 308 

8. Mänchen 1883. 

Bl. a. Christine von Schweden in Innsbruck u. Die Wittelsbacher in 
Schweden. 

191. Hildebrand, IL, Die Gescbichte von Schweden. S. 33—58. Sönder- 
dmch aus Schweden, Keisehandbach hcrausgegeben von Schwedischen 
Tonristenverein. 2:e Aufl. Sthlm 1900. 

192. Hipler, F., Braonsberg in der Schwedenzeit. (2) + 928. Brannsberg 1884. 

Åfven i Zeitschrift fiir die Geschichte und Alterthnmsknnde Ermlands 
1885—86, 8. 109—216. 

Omfattar tiden 1626-35, 1656 — 63 och 1708 — 12. 

l^. Histoire générale dn lYie siécle ä nos jours. Ouvrage publié bous la 
dircction de E. Lavisse et A. Ramhaud. T. 1—11. Paris 1894—99. 
(Se K:o 134.) 

Följande delar beröra mest S?erige: 5, 6, 7, 9. 

194. Historia, Sveriges, frän äld.sta tid tili våra dagar. Af O. Monfelina^ 

H. Hildebrand, O. Alin, M. Weihull, E. Carlson, M, Höjer, R. 

Tengberg, S. Boéthius o. T. Säve. D. 1—6. Sthlm 1875—81. 

Rec. D. 1 i Hist. Tidskr. 1881, s. I— YIII af X Röjer; 2 ibid. 1881, 
8. XXXVIII— XLI af r. [E. UUdebrand']; 3 ibid. 1881, s. XLI— XLVI af 
Fr. W[t$tUfig]\ 4 ibid. 1882, s. XXXI -XXXIII af O. F^jiigren']'. 5 ibid. 
1882, s. XXXTV— XXXVII af V. K[i>ertner']'. 6 ibid. 1882, s. XXXVIII— 
XL af r. [£:. Hildtbrand]. De först utk. haft. i Nordisk Tidskr. 1878, s. 
385—392 af /. Undset. 

195. Higtorie, Danmarks Riges, af Joh. Steenatrup, Kr. Erslev, A. Heise, 
W. Molkrup, J. A. Fridericia^ E. Holm o. A. D. Jörgensen. Histo- 
risk Illustreret. D. 1—6. Khvn 1896—1900. Ännu 1904 ej afslntad. 

196. Hjirney BL, Inledning till Skandinaviens historia. Grundlinjer till 
föreläsningar. Sommarkurserna i Tpsala 1893. 15 s. Upsala 1893. 

197. HofTmanii, M*, Geschichte der freien und Hansestadt Liibeck. 1: (1) + 
IV -^(1)+ 213 8. +1 pl. 2: (l) + 242 s. +2 pl. Liibeck 1889, 92. 

198. Holniy E*9 Danmark-Norges indre Historie under Knevaelden fra 1660 
til 1720. Indledning til den dansk-norske Stats Historie fra 1720— 
1814. 1. XV + (4) + 471 + 72 8. 2. XVI + 493 + 82 s. Khvn 1885, 86. 

199. JSr^ensen, A. D., Historiske afhandlinger. Bd 1—4. Khvn 1898— 

1900. 

Innehåller bl. a.: Sönderjyllands indlemmelse 1 den danske krooc 1721; 
Den danske bondes stavnsbånd: En berömd svengk sltjegt fra Nordslesvig 
(Rndbaek); Kong Kristian II på Sönderborg; De h.imborgske erkebispers 
forsög pA at generhverve primatet orer den nordiske kirke; Erkcbispe- 



17 
Sv. hist. bibliografi. 



[200—209] D. HISTORIA. 



skiftet i Lund 1177 og den sk&nske kirkelov; Bidrag til oplysning af 
middelaldeiens lore og samfandaforfaold; Bynspiinkter for opfattelsen af 
Yaldemai Atterdaga og dronning Kargretea historie; Forliget af 11 Febmar 
1340; Folkeviser om historlske personer; STolderslaget og tidsregningen i 
den norske kongersekke; Historieundervisningens forhold til den videnaka- 
belige granskning; Vore nationale opgaver; Femhandied&rsmlndet om Kal- 
marnnionen; Det slesvigholstenske spörgsm&l; Afhandlinger vediörende 
Danmarks topografi. 

200. JSrgronsen^ Å» D., Fyrretyve Fortsellinger af Fedrelandets Historie. 
2:det Opl. Ved Udvalget for Folkeoplysnings Frcmme. (2) +499 s. +& 
kartor. 12:o. Khyn 1886. 

Folkelssning N:o 128. 

En ny nppl. D. 1—2. Khrn 1892, 93. 

201. ILJiBr, S«9 GjÖngehövdingen Svend Povlsen og Snaphanerne. £t bidrag 
til Snaphanetidens Historia. 293 + (2) s. Khvn 1892. (Se N:o 1680— 82.) 

Behandlar tiden 1643—46, 1667—60, 1676—79. 

202. Klopp) 0«9 Der Fall des Hauses Stuart und die Saccession des Hanses 
Hannover in Gross-Britannien nnd Irland im Znsammenhange der earo- 
pÄischen Angelegenheiten von 1660—1714. Tb. 1—14. Wien 1875—88. 

203. Larsen, A., Dansk-norske Heltehistorior. 1536—1648. (3) + 159 8. + 

13 pl. och portr. Khvn 1893. 

De, hrilkas biografier förekomma i denna bok, äro följande: Peder Skräm, 
Johan Rantzan, Herlof Trolle, Daniel Bantian, Otte Bud, Frans Brokken- 
huB, Kristian den fjerde och Jörgen Yind. 

204. Lilliestråle, N. F., Historiska utkast. Progr. 27 s. 4:e Sundsvall. 

Innehåller följande 3 uppsatser: Vid fyrahundra&rsminnet af Gustaf 
Vasas födelse; Vid minnesfesten öfrer Gustaf II Adolfs födelse (den 9 de- 
cember) 1894; Några drag ur det karolinska tidehvarfvets allmänna karakter. 

205. Malmström, €• G., Smärre skrifter rörande sjattonhundratalets historia. 

356 8. Sthlm 1889. 

Inneh. : Om riksstyrelsen under de tio första åren af Karl XILs frånvaro : 
Ständernas utskottsmöte 1710; Några ord om Karl XII och enväldet; Om 
konventikelplakatets uppkomst; Om ämbetsmännens ställning till riksdagexi 
under frihetstiden; Axel Fersen såsom memoarförfattare; Minne af öfver- 
ståthållaren frih. J. A. v. Lantingshansen ; Den nittonde augusti 1772. 

206. Mårtens, H», Ans der Regierungszeit der schwedisehen Könige GnstaT 
IV, Karl XIII u. Karl XIV (des ersten Bernadotte). 

Zeltschrift fiir allgem. Gesch. 1886, s. 81—96. 

207. Melsted, P», NorSurlandasaga, e^a Dana Nordmanna ok Sviå saga. Ge- 
fin ut af hinu islenzka békmenUfélagi. VIII + 324 b. Reykjavik 1891. 

208. Munchy P. A*, Samlede Afhandlinger, udgivne efter o£fentlig Forraustalt- 

ning af G. Storm. D. 3. (4) + 641 s. + l karta. D. 4. VII +646 + ^2) s. 

+ 7 pl. Chrlstiania 1875, 76. 

Inneh. bl. a.: Skandinavism; Finlands Nationalitet og dens Forhold til 
den Svenske: Om Adelcns Oprlndelse i de Nordiske Riger; Visen om 
Axel Thordsön og skjön Valborg; Diplomatiske Bidrag til Erkebiskop Jens 
Grands Levnetshistorie. 

209. Petersen^ Richard, Minder fra Öresnndskysten. Historlske skildrln- 

ger. (l) + 275 s. Khvn 1891. 

Inneh. bl. a.: Hans Rostgaard; Karl den Tolvte; Kronborg. 



18 



D. S. b. 8V. HIST. I ALLlClNHBT. FÖRP. [210 — 220 J 



210. Protly H«9 Preassische GescMclite. Bd 1 : Die Entstehung Branden- 

barg-Preassens (von den ersten Anfängen bis 1655). Yl + 463 s. 2: Die 

Grandnng des preassichen Staates (1655—1740). (l)+406 s. Stattgart 

1900. 

Berör bl. annat Karl X GnsUfs, Karl XI:8 och Karl Xlirs förhållande 
till Preoasen. 

211. ScUtse, Th«, £inige geschichtliche Nachrichten äber die Stadt 

Sandan. 

Geschichts-Blätter ftir Stadt nnd Land Magdebnrg 1898, s. 248—268. 
Berör STenskarnes deltagande i trettio&riga kriget, Karl XI:8 tyska krig 
1675 aamt sTeDskarnes fältt&g 1758 nnder Hamilton. 

212. Schftfer, D.^ Geschichte yon Bänemark. Bd 4: 1523—1559. XX + 496 
B. Gotha 1893. 

Geachicbte der enropäischen Staaten. Heransgegeben von Heeren, Ukert 
and Gieaebrecht. Lief. 55: Abtl. 2. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1895, g. 864—868 af H. J. Huit/eldt-Kaat; i 
[Dan.] Hiat. Tidiskr. B:e Rskke. Bd 6, s. 249—272 af A. Hette. 

213. Starbilcky C« O.y Berättelser nr svenska historien. Fortsättning af 
P. O. Bäckström. J>. 12-23. Sthlm 1875—81. Ny reviderad uppl. 
Med 80 portr. D. 1—11. Sthlm 1885, 86. 

214. Starbilck^ C. 0^ Historiska bilder. Illnstr. af J. Xy ström- Stoopen- 
dahL D. 1-4. Sthlm 1891—92. 

215. Stadier, Historiska. Festskrift tillägnad Cari Gastaf Malmström den 

2 november 1897. 3+27 + 18+40+29+48+23+80 + 28 + 34+50+32+ 

32 8. +4 kartor. Sthlm 1897. 

Eec. i Hist Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., p. 15—21 af V. Söderberg]; 
i Finsk Tidskr. 1898. Bd 44, s. 402—405, af ^f, G. Schyhergeon, 

216. TegTB^l*» Elof, Frän farfarsfars och farfars tid. Smä ströftäg p& histo- 
risk mark. (3) +348 s. + l portr. + portr. o. pl. i texten. Sthlm 1900. 

Innehåller följande uppsatser: Frän brytningsären kring sekelskiftet 
1800; Jakob Cederström och revolationen 1809; Lnndensiska interiörer; 
Östrabo 1826—1840. 

217. WeldUlig, J., Schwedische Geschichte im Zeitalter der Reformation. 

VIII + 326 +(1) s. Gotha 1881. 

Bec. i Historisohe Zcitschrift 1889. Bd 63, s. 171—174 af F. Arn- 
\eim. 

^18. Wieselgrcn, H*, I gamla dagar cch i våra. Småskrifter. H. 1. 96 s. 
Sthlm 1900. 

Innehåller: Markgrefvlnnan Cecilia, Gustaf Wasas skönaste dotter; Med 
prostaf och profoss: Två diplomaters färd i Finland 1616; Den väl- 
görande filosofen, Karl XII:s vän; Krönikorna om Gustaf Tasa. 

219. Wlttmann, P., Kurzer Abriss der schwediechen Geschichte. Auf Grund 
neuester Qaellen und Hilfsmittel verfasst. VI + 96 s. Breslau 1896. 

^- Zwiedineck-Siideiiliorst, H. T«, Deutsche Geschichte im Zeitraam der 
Gilindang des preossischen Königtnms. Bd 1: Vom westfälischen Frieden 
bis znm Tode des grossen Kurfiirsten. XII + 588 s. 2: Vom Tode des 

19 



[221 231] D. HISTORIA. 



groBsen Kurffirsten bis zum Ausgange der R«gieraiig Eaiser Karls des 
Sechsten. XII + 664 s. +1 karta. Stuttgart 1890—94. 
Bibliotek Dentscher Geschichte. 

221. ÖTerland, O. A^ Illnstreret Norges Historie. Bd 1—5. Kristiania 
1884-95. 



c* Skrifter rörande Srerigres förhållande till främmande makter. 

222. BnllOj C, Il viaggio di M. Piero Qaerini e le relazioni della repubblica 

Yeneta coUa Svezia. 103 s. Yenezia 1881. 

Rec. i Hiat. Tidakr. 1881, s. CIX— CXI af Ehd lE, HUdtbrancf]; i 
Sitzangsb. d. bajer. Akademie d. WissenBcbaften. Philos.-phllol. classe 1882. 
8. 355—362 af G. Thomas. 

223. Bnrgrli^ A. H» H. ran der^ Gezantschappen door Zweden en Nederland we- 
derzijds afgevaardigd gednrende de jaren 1592—1795. Chronologische lij- 
Bten opgemaakt mit de stukken in het Rljksarcbief aanwezig, met eenige 
Aanteekeningen. VIII-h84 + (1)s. 's-Gravenhage 1886. 

Eec. i Hist. Tidskr. 1886. Öfv. o. gr. 8. 72. 

224. Forsman, J. B., Raotein ja Yenäjän väliset snhteet 1497— 15G0. [För- 
bindelBerna mellan Sverige och Ryssland åren 1497 — 1560.] Akad. afh. 
1 + 148 B. Helsingissä 1895. 

225. Försten, 6. Y., Archivnyja zanjatija v Ljabek^ i Dancig^ po istorii 

baltf jskago voprosa. [Arkivaliska stadier i Liibeck och Danzig ang&ende 

den baltiska frågans historia.] 

Éiirnal Ministerstva Narodnago ProsTéft£enija 1890. Cast 270. Otd. 1. 
8. 291—381. 

226. Försten, G. Y«, Bor'ba iz-za gospodstva na Baltijskom mor^ v 15 i 16 
stol^tijach. [Striden om herraväldet på baltiska hafvet änder 15 och 16 
seklen.] XYI+619+43-HlI a. S.-Peterb. 1884. 

227. Försten, G. Y., Baltijskij vopros v 16 i 17 stol^tijach. (1544— 1648i. 
[Den baltiska frågan i 16. och 17. århundradet (1544—1648).] T. 1: Bor'ba 
izza Livonij. [Striden om Livland.] XV 4- 717 s. 2: Bor'ba Svecij s PoKsej 
i hab8l)urgskira domom. (80-lStnjaja vojna). [Sveriges strid med polska och 
habsburgska husen (30-äriga kriget).] IX 4- 630+ (2) s. S.-Peterb. 1893, 94. 

228. Geffroy, J., Nos diplomates sous Louis XIY. France et Suéde. 

Revue des denx mondea 1885. T. 2, s. 575— -600. 

229. Hammarström, P. A., Om tuUförhällandena mellan de skandinaviska 
rikena från äldsta tider till freden i Brömsebro 1645, med särskildt af- 
seende på öresundstullen. 31 s. 4:o. Lund 1876. 

Lunds Unirersitets Årsskrift. T. 12. 1875—76. 

230. Hlldebrand, £., Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland 
under 1600-talet. 

Hist. Tidskr. 1884, s. 155—174. 

231. Uirscliberg', A.^ Z wycieczki naukowej do Szwecyi. 

Kwartalnik Historyczny 1896, b. 92—113. Innehäller bl. a. Handlin- 
lingar angående svenska beskickningar till Polen. [1632 — 1795.] 

~20~ 



D. J. c. SYEBTOBB FÖRH. TILL FRÅMMANDB MAKTER. [232 — 244] 

232. HJImey IL9 Sveriges ÖsterBJÖyälde och Europa. Några Bjnpankter. 
[En inträdesfSreläsning.] 

Ny STensk Tidskr. 1889, s. 521—531. 

^. Natt och Dag» S.^ Fr&n ÖstersjöpolitikenB dagar. 

niustrerad MUitärrery 1899. irg. 2, s. 41—50, 108—110, 219—280. 

334. Schefer, Chr*, La monarchie franpaise et Talliance suédoise å propos 
d*axi liyre récent. 

Bevae d^histoire diplomatiqne 1892, «. 90—109. 

^. Schifery D,, Der Kampf nin die Ostsee im 16. ond 17. Jahrhandert. 
Historische Zeitochrift 1899. Bd. 83, s. 428—446. 

236. Sprinchorn^ C.^ Om Syerigea politiska fSrbindelser med Frankrike 
ft^re Gnstaf II Adolfs tid. 

Hist. Bibliotek. D. 7, s. 1—40. 

W. Sprinehoniy €•« Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från 
äldsta tider till år 1614. 

Hi«t. Tidskr. 1885, a. 105—160. 

238. Strindberg^ Å.^ Les relations de la France avec la Saédé jnsqa^å nos 
jours. Esqnisses historiqnes des relations des denx pajrs. (l) + 249 s. 
Paris 1891. 

W. StrlndberiT) ^»9 Relations de la Snede avec rBspagne et le Portngal 
jnsqn'ä la fin da dix-septiöme siécle. 

Boletin de la Beal academia de la bigtorla 1890. T. 17, s. 821—842. 

240. STensén, £•) Sverige och dess grannar. Grandlinjer till föreläsningar. 
Sommarkarsema i Upsala 1897. 15 s. Upsala 1897. 

241. Wotalwilly A«9 Die Yerbindang der Haniestädte and die hanseatischen 
Traditionen seit der Mitte des 17. Jabrbanderts. 

Hansische Greschichtsblätter. Jahrg. 1899 (tr 1900), e. 1—62. 



4. Fom- ooh medeltiden. 

a. Urkandssamlingrar. 

242. Bidrag till den katolska hierarkiens historia 1 Sverige 1463-1525. Ut- 
gifna af Kongl. Samfandet fOr atgifyande af handskrifter rörande 
Skandinaviens historia genom C. G. Styffe. 72 s. Sthlm 1879 [men 
ej atg. förrän 1882]. * 

Historiska Handlingar. D. 8: N:r 1. 

243. Brask, H., Biskop Hans Brasks kopiebok. 

Östergötlands fommlnnesf. Tidskr. 1875. 1. Bilaga, s. 1—32 (ej 
forteatt). 

^44. IHplomatariiim Snecannm. — Svenskt diplomatariam. Utg. af Riks- 

arehivet genom E, Hildebrand. Vol. 6: 1: 1348—1350. (2) + 264 s. 4:o. 

Sthlm 1878. 

Rec. i Nord. Tidskr. 1878, s. 579—582 af Cl. AHntntedt. 

21 



[245 — 253] D, HISTORIA. 



245. Diplomatoriam^ Syenskt. [Ny följd] fr. o. med är 1401. Utg. af 
Riksarkivet genom C. Sil/verstolpe. D. 1-3. 1401—1420. 4:o. Sthlm 
1875-92. 

Reg. till d. 3 ntg af H. Rosman [1902]. 

D. 1: 4 rec. 1 NordiBk Revy 1884, a. 178—180 nf K. H. Karlsåon; 
2: H. 1—2 rec. i Ny Svensk Tidskr. 1882, s. 264—267 af K. H. Karla- 
son. Rec. föranledde »Antikritik» af E. Hildebrand i samma tidskrift, 
h varpå följde ytterligare »Genmäle» af K. H. Karhton. 

246. Jordebok, Stockholms^ stads, 1420—1494. Utgifven at Eongl. Sam- 
fundet för ntgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia 
med understöd af Stockholms stad genom H. Hildebrand. 1. (6) + 458 s. 
2: 1. 256 8. Sthlm 1876, 89. 

Åfven med titeln: De svenska stadsböckema från äldre tid. 1 — 2: 1. 

247. Papperstaandlingrar, Svenska Riksarkivets, 1351—1400 förtecknade 
med angifvande af innehållet. 

Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1887. H. Il, s. 87—124. 

248. Pergramentsbref frän medeltiden i Stockholms Rädhusarkiv. Förteck- 
nade med angifvande af innehållet [af S. BergK] 

Meddelande frfin Svenska riksarkivet 1889. H. 18, s. 295—305. 

249. Begristrnm ecclesi» Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med till- 
lägg nr Skoklosters codex Aboensis i tryck ntg. af Finlands Statsarkiv 
genom R. JSausen. (3) + 8 + XXXIII + 668 s.+ 1 pl. + l facs. 4:o. Hel- 
singfors 1890. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., s. 9—13 af K. H. Karluon. 

250. Scriptores rernm Svecicarnm medii aevi edidit et lllnstravit Cl. Änner- 
atedt. T. 3: 1. X + 341 s. + Corrigenda. Fol. Upsala 1876. 

Rec. i Hist. Bibliotek. D. 4. Granekn. och anmäln., s. XXVII— XXXIX 
af E. Hildebrand. 

251. [Skattebok, Eriks af Pommern, för 1413.] Gjord titel. Ingår uti 
Burens, J. Th., Snmlen där uthi ähro åtskillighe collectaneer, som uthi 
een och annan måtta tiäna till Antiqniteternes excolerande. Efter för- 
fattarens handskrift i urval utgifna af G. E. Klemming. 

Nyare bidrag till kännedom om svenska landsmålen och svenskt folk- 
lif 1886. Bihang 1: 2, s. 161—175. 

252. Skottebok, Stockholms stads, 1502—1510. Utgifven af Kongl. Sam- 
fundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia 
med understöd af Stockholms stad genom H. Hildebrand. 256 s. 
Sthlm 1889. 

Åfven med titel: De svenska stadsböckerna från äldre tid. 3: 1. 

253. Statsskick, Medeltidens, omkring 800—1350. Valda texter ntg. af 
H. Hjärne. XXI + (l) + 426 s. Upsala 1895. 

Historiska texter för akademiska öfningar. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1896. Öfv. o. gr., s. 16 — 18 af Ehd. {_£. ffildebrand^; 
i Kyrklig Tidskr. 1896, s. 329—382 af H. Lundström. 

22 ^ 



D. 4. a. FORN- OCH MEDBLTIDBK. URK. [254 — 264] 

^. Urkimdsbok, Limdfl ärkegtifts, atglfven af L. Weibtdl. På bekostnad 
af Lunds domkyrka. Bd 3: H. 1: 1431—1460. 348 8. + 1 facs.-pl. 4:o. 
Land 1900. 

Monamenta Scanlie Historica. DiplomatariDm diocesia LnndansU. 

2a5. Kopibog, Brkebiskop Henrik Kalteitens. Udgivet for det Norske 

Historiske Kildeskriftfond ved A. Bugge. XXXn + 236+(l) s. Chri- 

stiania 1899. 

Bec. i [Kor.] Hist. Tidsakr. 1900. 4:e Bnkke. Bd 1, s. 11—20 af 
K. H, Karlsson; i Dentache Litteraturzeitang 1900, a. 2156—2157 af F. 
Amheim. 

256. Monamenta historica Norregi». Latinske Kildeskrifter til Norges 
Historie i Hiddelalderen ndgivne efter offentlig Foranstaltning ved G. 
Storm. LXn+(2) + d01 s. Kristiania 1880. 

^7. RegestA Norvegica. Kronologisk Fortegnelse över Doknmenter ved- 
kommende Norge, Nordmand og den norske Kirkeprovins. 1. 991 — 
1263. Udgiyet for det norske historiske Kildeskriftfond ved G. Storm, 
(4) + 107 8. Christiania 1898. 

^. Åktstjeker vedrörende Erik af Pommerns Aissttelse som Konge af 
Danmark, ndgivne ved A, Hude af Selskabet for Udgivelse af Kilder 
til dansk Historie. (2)4-45 s. Khvn 1897. 

^o9. Jordebog^ Pra Eline Göyes, med tilhOrende Brevnddrag. Udg. for det 
Kongelige danske Selskab for Fadrelandets Historie og Sprog af il. Thiset, 

a) + IX + (l) + 568 s. Khvn 1892. 

260. Libii Memoriales capituli Lnndensis. Lands Domkapitels Qavebdger og 
Nekrologinm paa ny ndgivne ved C. Weeke af Selskabet for Udgivelse 
af Kilder til dansk Historie. Paa Carlsbergfondets Bekostning. H. 1 — 2. 
XX +376 + 2 kartongbi. + (2) s. Khvn 1884, 89. 

^1. Repertorium diplomationm regni Daniel mediavalis. Fortegnelse över 
Danmarks Breve fra Middelalderen. Med Udtog af de hidtil ntryktc, 
udgivct ved Kr. Erslev i Förening med W. Chrigtensen og A. Hude 
af SeUkabet for Udgivelse af Kilder til Dansk Historie. Bd 1—3. 
(1085—1437.) Khvn 1894—1900. 

^. Scriptores remm Danicaram medii svi, partim hactenns inediti par- 

tim emendatias editi, qnos collegit et adornavit «7. Langebek . . . 

Nnnc . . . locaplitissimis adjectis indicibns opus absolnendnm cnrave- 

runt Legati Hjelmstjcrne-Rosencroniani cnratores. T. 9: P. 1 — 2. XII 

+832 + (2) 8. FoL Hauni» 1878. 

Bec. i [Dan.] Hlst. Tidsakr. 5:e Baekke. Bd 1, a. 721—728 af H. F 
Bördam. 

2^- TnODiiokirJe) Kaningas Kaarlo Knnatinpojan, All Sastamalasta v. 
1466. [Konnng Karl Knntssons dombok fSr nedra Sastamale år 1466.] 
Jalkaissut N. B. Idman. 10 s. Helsingissä 1880. 
Hietorialliaia Tatkimas-kokeita. 10. 

^- Eubel; C*y Hierarchia catholica medii avi sive summoram ponti- 
ncam S. R. £. cardinalin-n ecclesiaram antistitnm series 1198—1431 

~23~ 



[266 — 271] D. HISTORIA. 



e docamentis tabnlarii prsBsertim Yaticani coUecta digesta edita. Yl-f- 

(2) + 582 B. Monasterii 18d8. 

Rec. 1 Mittheilungen d. Instituts f. oesterreichlsche Greschichtsf. (1898). 
Bd 19, 8. 616—554 af E. v. Ottenthal; i Hist. Tidakr. 1899. Öfv. o. gr.,. 
B. 77 — 78 af Ä". H. K[arUson]; i Archivio Storico ItallaDO. Ser. 6. T. 
28, B. 169—179 af G. G^röla. 

265. Åcten der Ständtetage Ost- nnd Westprenssens. Heransg. tod dem 
Verein fiir die G^schichte der Provinz Preussen. Heraasg. von M. Toep- 
pen. Bd 1—5. (1233-1525.) Leipzig [1874]-86. 

266. Hanseakten ans England 1275 bis 1412. Bearbeitet von K, Kunze. 

XIV + XLVIII + 404 s. HaUe 1891. 

Hanslsohe Gtoscbichtequellen. HeraoBg. vom Vezeln fär Hansische Ge- 
schichte. Bd 6. 

267. Hanserecesse. Hrsg. vom Verein for Hansische Geschicbte. 4:o Leipzig. 

Abth. 1: Dic Recesse nnd andere Akten der Hausetage von 1256 — 1430. 

Herausg. v. K. Koppmann. Bd 3—8. 1875—97. Abth. 2: Hanserecesse 

von 1431—76. Bearbeitet von G. Frhr. v. der Hopp. Bd 1 — 7. 

1876—92. Abth. 3: Hanserecesse von 1477—1530. Bearbeitet von D. 

Schäfer. Bd 1—6. 1881-99. 

Abth. 2: Bd 6. u. Abth. 8: Bd 4 rec. i Hist. Tidskr. 1891. Öfr. o. gr.,. 
8. 66 — 69 af Ä'. G. Grandimon; Abth. 8: Bd 6 rec. i Göttlnglsche ge- 
lehrte Anz. 1899, 8. 728—738 af F. Frensdorf; 1 Historlsche Zeitschrift 
1900. Bd 85, 8. 115 — 116 af Keutsen; i Mitteilnngen a. d. historiacben 
Litteratur 1900. Jahig. 28, s. 108 — 106 af J. Girgensohn. 

268. Urkandenbach der Stadt Liibeck. Heransgegeben von dem Vereine 
för Lttbeckische Geschichte nnd Alterthumsknnde. Th. 5 — 10. (1401 — 
1465.) 4:o. LÄbeck 1877-98. 

269. Urknndenbnchj Hansisches, heransgegeben vom Verein fnr Hansische 

Geschichte. Bearb. von K. Höhlbaum n. K. Kunze. Bd 1—5. 975 — 

1414. Bd 8: 1451—63. 1—4: Hallc a/B., 5,8: Leipzig 1876—99. 

Bd 6 o. 8 rec. i Mitteilnngen a. d. hiBtorischen Litteratör 1900. Jahr^. 
28, 8. 298 — 801 af J. Girgensohn; i Hist. Tidskr, 1900.. Öfv. o. gr., s. 
32—84 af //. Jilosma]n. 

270. rrkundenbnch, Liv-, Est- nnd Knrländisches. Begriindet v. F. G. v. 

Bunge, fortgeaetzt von H. Hildebrand, P. Schwartz n. L. Ärbu80u\ 

Bd 7—10: 1423—1449; Abth. 2: Bd 1: 1494—1500. Sachregister zum 

Liv-, Est- und Knrländischen Urknndenbnch. Bd 7 — 9. Bearb. von 

B. A. Hollander. 4:o. Riga n. Moskau 1881 — 1900. 

Bd 7 rec. i [Dan.] Hist. Tidsskr. 6:e Raskke. Bd 8, s. 745—761 af 
W. Mollerup. 8 rec. i Finsk Tidskr. 1885. Bd 19, s. 876—383 af R. 
Ilausen; 9 rec. i ibid 1891. Bd 31, a. 81—98 af R. Ilausen. 

271. Urknndenbucliy Mecklenl)urgisrhes. Heransgegeben von dem Verein fnr 
Mec•klcuburgi^('he Geschichte und Alterthumskunde. Bd 14 — 20. 135G 
— laho. 4:e. Schwerin 1886 -1900. Bd 17: Register zu Bd 13-16. 



24 



D. 1. b. FORN- OCH MBDELTIDBN. SÅRSK. 8KB. [272 — 283J 



b. Sirskilfin skrifter (kronolo^skt). 

272. MOBtelias O., Den nordiska järnålderns kronologi. l*-3. 
SreDska Fomminnesf. Tldskr. Bd 9, b. 155—274; 10, s. 55—130. 

273. Montelius^ O*^ Om Tära förläders invandring till Norden. 

Nord. Tidskr. 1884, b. 21—86. 

:i74. Montelins, O., Sveriges förbindelse med andra länder i fSrhistoriak 
tid. 27 s. 

Historiska Stadier. FesUkrift tillägnad C. G. Malmström 1897. 

275. JHångertj Ft*^ Die vier Schleswiger Banensteine als Geschichtsqneilen. 

Zeitschrift d. Oesellachaft f. Schleswig — Holsteln — Lanenbnrgische Ge- 
scbichte 1897. Bd 26, n. 267—295. 

276. Storm, G., To Rnnestene fra Sön^erjylland og deres historiske Betyd- 
ning. (Med et Tilleg af S. Bugge.) 

[Nor.] Hist Tidsskr. 3:e Riekke. Bd 3, a. 354—378. 

277. Svensény £•, £n historisk runsten. 

Hut. Tidskr. 1895, s. 433—435. 

278. Wimmer, L* F« A«, Be danske Rnnemindesmsrker. Undersögte og 
tolkede. Afbildningeme udfÖrte af J. M. Petersen. UndersÖgelserne fore- 
tagne med Understöttelse af Det Kgl. Nordiske Oldskriftselskab og Mi- 
nisteriet for Kirke og Undervisningsvsesenet; Udgivelsen bekostet af 
Carlsbergfondet. D. 1: De historiske Runemindesmarker. 8 8. 8:o. + 174 s. 
St. 4:o. Khvn 1895. 

Innehåller s. 48—72 en framställniDg af de nr historisk synpunkt märk- 
Tärdiga Vedelspang-Stencne i Sönderjy Iland. 

279. Bygden, L*, Kongshatt. £n svensk folksägen 1 historisk belysning. 
[Erik Emnndsson Väderhatt.] 

Nord. Tidskr. 1893, s. 8G0— 378. 

2S0. Bygden, L«, Om nrspranget till den historiska mvthcu om Fåle Bnre. 
Samlaren 1890, s. 43—75. 

281. Berg, W., Den skandinaviska halfuns befolkande. En öfversikt af den 

jemförande fornforskningens resultat beträffande detta ämne. 

Meddelanden f. Göteborgs o. Bohusläns fornminnesf. 1894. Bd 1, s. 106 
—133. 

282. Kolländer, Å« 6., Ur svearnes förskandinaviska historia. Om läget af 
Asahem och nordiska gudalärans ursprung med särskild hänsyn till 
Herodoti berättelse om asovska skyterna. Med bihang om celtogotisk 
eller alflsk gudalära. (3) + VIII + 74 s. Sthlm 1H92. 

2M LIffler, L. Fr», De östskandiuaviska folknamnen hos Jordanes. För- 
beredande meddelande. 14 s. 

fl 

Bidrag till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt folklif 
1894. 13: 9. 

25 ~ 



[284 296] D. HI8T0BIA. 



284. GedeonoT^ S.^ Yarjagi i Bos'. IstoritjeBkoJe iszlédovanije. [Vaijager 
och ryssar. En historisk undersökning.] D. 1—2. XIX+569 + CXIII s. 
S.-Peterb. 1876. 

Eec. i Hist. Bibliotek. D. 6, a. XXVn-XLVI af [Ä] if[jar»>. 

285. Gatzelt, W. t.^ Warägen ond Warangen. 42 s. Riga 1882. 

286. Il^MF^fskij^ , D.9 Eazvskanija o natjalé Bnsi. [Undersdkningar om Ryss- 
lands arspnmg.] 466. Moskva 1876. 

Rec. i Hist. Bibliotek. D. 6, b. XLVI— LI af [iT.] H[jåme']. 

287. Caspia. Ueber die BinfUle d. alten Rnssen in Tabaristan, nebst Zoga- 
ben tiber andere Ton ihnen aof dem Kaspischen Meere ond in den an- 
ligenden Ländem ansg. Untemehm. v. B. Dorn. XXXVII +435 8. 4:o. 
Mit 2 Litogr. Karten n. 8 Holzschn. S. Petersburg, Leipzig 1875. 

Mémoires de rAcademie Imp. des Sciences de St. Pétersbourg. Sér. 7. 
T. 23: N:o 1. 

Inneh. bl. a. 2 npps. af Kunik om de svenska Yarägernas hist. Rec. i 
Göttingische gelehrte Anz. 18:^6, s. 1046 — 56 af F. JumH; i Hist. Zeit- 
schrlft 1876. N. F. Bd 1, s. 285—242 A. v. Guiachmidtr. 

288. Höjer^ N., Bidrag till Yar&gerfrägan. 

Hist. Tidskr. 1883, s. 823—354. 

289. Thomseiiy Y*^ The relations between ancient Rnssia and Scandinavia 
and the origin of the Russian state. Three lectnres delivered at the 
Taylor Institution. Yl + 150 s. Oxford a. London 1877. 

290. Thomsen^ Y*^ Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna. Med 
författarens tillstånd öfversatt af 5. Söderberg, Jemte tillÄgg af H. 

Hildebrand. 164 s. Sthlm 1882. 

Ur vår tids forskning. N:r 80. 

Rec. i Körd. Tidskr. 1888, s. 85—90 af H. HJäme; i Finsk Tidskr. 
1883. Bd 14, s. 216—219 af — A— n. 

291. Thomsen^ Y*; Bem»rknioger om Yarffigerspörgsmälet. Genmiele til Hr 

N. Höjer. 19 s. 

Bilaga till Hist. Tidskr. 1883. Härpå följde ett genmäle af N, Höjer, 
6 s. Bilaga till Hist. Tidskr. 1884. 

292. LOwis of Menar^ C. r., Nachforschungen nach dem Grabe des Yikin- 

gerkönigs Ingwar von Schweden in Estland. 

Sitzungsberichte d. Gresellschaft f. Geschichte n. Alterthumsk. Ostsee- 
provinzen Rasslands a. d. Jahre 1899 (tr. 1900), s. 142 — 143. 

293. Boor, C. de, Der AngrifF der Bhos anf Byzanz. 

Byzantinische Zeitschrift 1895, s. 445—466. 

294. Skarstedty ۥ W*^ Phoenician colonization in Scandinavia. 

The Imperial Asiatic Qaarterly Review 1895. July — October, s. 400 



—41 



t . 



295. Keary, C. F., The Yikings in Western Christendom. A. D. 789 to 
A. D. 888. XV + 511 s. + 1 karta. London 1891. 

■ 

296. Le Héricher^ E.^ Les Scandinaves en Normandie on inftnence litté- 
raire, philologique et morale des Scandinaves en Normandie. 

"26^ 



D. i. b. rORN- OCH MBBBLTIDBN. SJLaSK. SKR. [297 — 3 11] 

Hémoirei de la Societé dM Antlqnmiiec de Normandle 1875. 6ér. 8. 
Tol. 9, 8. 84—. 

297. Mogky E«9 Kelten und Nordgermanen im 9. ond 10. JTahrhonderte. Progr. 
27 B. 4:0. Leipzig 1896. 

296. RooSy W*y The Swedish part in the Viking expeditions. 
The Engliflh Histoxical Review 1892, s. 209—228. 

299. Steenstmp, J. C. H. B», Normannerne. Bd 1: Inledning i Nor- 

mannertiden. 2: Yikingetogene mot Yeat i det 9:e Aarhandrede. 3: 

Danske og norske Riger paa de britiske Öer i DaneTsldens Tidsålder. 

4: Danelag. Khvn 1876—82. 

1 rec. 1 Hist. Bibliotek. D. 8, 8. XCIV— OII af E. HlUdebrand]; 
2 i Nord. Tidskr. 1879, s. 288—802 af iV. Höjer; i HistorlBChe Zeitschrift 
1880. Th. 48. B. 828—828 af K. Amira: i Göttingiache gelehrte Anz. 1880, 
8. 1281—1800 af Ä'. Maurer. 

300. Storm, O., Kritiske Bidrag til Yikingetidens Historie. D. 1: Ragnar 
Lodbrog og Gange-Rolv. 4+219 s. Kristiania 1878. 

Rec. i Nord. Tidskr. 1879, 8. 288—802 af A^ Höjtr. 

301. Storm, 6., Normannerne i Yikingetiden. 

Nyt norsk Tldsakr. 1877. Bd 1, 8. 140—160, 888—401. 

302. Storm, G«, Stndier över Yinlandsreiseme, Yinlands Geografi og Etno- 
grafi. (4) + 80 s. +4 kartor. Khyn 1888. 

Aarb. f. nord. Oldkjnd. og Hist. 1887. 

303. Syensén, £., Yinland och Yinlandsfärderna. 

Hist. Tidskr. 1889, a. 128—142. 

301 Srerland, O. A^ Yikingetog og Yikingeferder. 195 s. + 1 pl. Kri- 
stiania 1896. 

305. Lind, £• H», Namnhistoriska bidrag till frågan om den gamla norska 
konungaättens härstamning. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 287—264. 

306. Olrik, A«, Den nordiske nationalitetsforskel i sin tidligste fremtrsden. 

Nord. Tidskr. 1898, s. 601—616. 

307. Sehfick, H., De senaste nndersökningarna rörande ynglingasagan. 

Hiat. Tidskr. 1895, s. 89—88. 

308. Kock, A«, Om Ynglingar såsom namn pä en svensk konungaätt. 

Hiat. Tidskr. 1895, s. 157—170. 

309. Storm, 6*, Ynglingatal, dets Forfatter og Forfatt^lsestid. 

Arkiv för Nordisk Filologi 1898. Ny följd. Bd 11, s. 107—141. 

310. Sturleson, Snorre, Konungasagor. Sagor om Ynglingarne och Norges 
konungar intill 1177. IJtgifna af H. Hildehrand. 3:a uppl. 715 s. 
Sthlm 1889. 

311. Fåhlbeck, P., Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess verkliga 
karaktär och orsaker. 

Hist. Tidskr. 1884, s. 105—154. 

27 



[312 — 326] D. HKTOBIA. 



312. Erdmann, Å., Om folknamnen Götar och Goter. 

Antiqvarlsk Tidskrift för Sverige 1891. D. 11: H. 4, s. 1—34. 

313. Fahlbeek; P«9 Forskningar rörande Syeriges äldsta historia. 1. »Om 
BeoYulfsqvädet såsom källa för nordisk fornhistoria. > 88 s. 

Antiqvarisk Tidskrift för Sverige 1884. D. 8: H. 2. 

314. Howorth, H. H., The early hlstory of Sweden. 

TrantactioDB of the Boyal Hlstorical Society 1881. Vol. 9,8. 174^215. 

315. kWny 0«5 Om svenska rådets sammansättning nnder medeltiden. 31 s. 
Upsala 1877. 

Upsala Universitets Årsskrift. Festskrift 1877. 

316. Hildebrandj H»^ S:t Sigfrid och hans .mission. 

Hiat. Tidskr. 1891, s. 73—88. 

317. Balzer, O»^ Genealogia Piastow. Wydanie Akademii Umiejetnosci 

W. Krakowie. XV-f574 + (l) s. 4:o. Krakow 1895. 

Innehåller bl. a. biografier öfver Sigrid Storråda och drottning Rlkiza 
(Sverker 1:8 gemål.) 

318. Olsen^ B» Magrndgsoii, Kronologiske Bemaerkninger om Olaf Trygg- 
vasons Regeringshistorie. 

Aarb. f. nord. Oldkynd. o. Hiat. 1878. Bd 13, s. 1—58. 

319. Åkerblom, A», Heimskrlnglas framställning af förhällandet mellan Olof 
Skötkonung och Olaf den helige. 

Ulst. Tidskr. 1899, s. 229—286. 

320. Nerman, G«, Hyarest gräfde sig Olaf Haraldsson nt ar Mälaren? 

Hist. Tidskr. 1893, s. 257—276. 

321. Styffey C. G», Om konnng Olof Haraldssons vikingatåg in i Sigtuna- 
fjärden, och den väg han tog f(}r att komma därifrån. 

Uplands fornminnesf. Tidskr. 1894. Bd 8, s. 8—16. 

322. Säve, F» A., Några ord om konnng Olof Haraldssons nppträdande *pl 
Gotland. 

Svenska Fornminnesf. Tidskr. 1875. Bd 2, s. 247—255. 

323. Olrik, H«, Konge og Prsstestand i den danske Middelalder. Udgivet 
med Understöttelse af den gre velige Ujclmstjerue-Rosencroneske Stiftelse. 
1: Konge og Praestestand i Danmark indtil 12. Århnndreds Begyndelse. 
[Akad. afh.] (5) + 280 s. 2: Yaldemarstidens Kirkemagt og Kongcdöme. 
(1)4-214 s. Khvn 1892, 95. 

324. Breyer^ R., Bie Legation des Kardinalbischofs Nikolaus von Albauo 
in Skandinavien. Progr. 23 s. 4:o. Halle a/S 1893. 

325. Stjema, IL, Erik den helige. En sagohistorisk stndie. 1 + 34 s. 4:o. 

Lund 1898. 

Meddelanden från det litcratnrhistoriska seminariet i Lund, ntgifna af 
H. Schiick, 4. 

326. KJellbergr^ ۥ M.^ Erik den helige 1 historien och legenden. 

Finsk Tidskr. 1898. Bd 45, s. 317—339. 



28 



D. 4. b. FORN- OCH MEDBLTIDBN. SÅRSK. SKR. [^^'^ ^^^J 



^. Janse^ O.^ De nyaste åsikterna om £rik den helige. 
Hist. Tidskr. 1898, 8. 819—828. 

m Sljerna, K», Päfvebrefvet om Sankt Eriks korståg. 2. Svar till C. M. 

Kjellberg. 

Hist. Tidskr. 1899, s. 287—289. ~ BUaga till ibid. 1900, 6 s. — Den 
föista uppsatsen framkallade ett genmäle al C M, Kjellberg^ ibid. 1899. 
Bilaga, 6 s. 

329. Appelgren^ Hj., Svenskarnes inflyttning i Finland. 

Finska Fommlnnesf. Tidskr. Finskt Mnscnm 1897, s. 17 — 29. 

3.30. Frendenthaly A. 0*5 Om svenskames inflyttningar till Finland. 16 s. 
Helsingfors 1882. 

^>31. MonteliuS) O.y Kär kommo svenskame till Finland? 

Finsk Tidskr. 1898. Bd 44, s. 81—105. Med illastr. 

332. Reinholniy II« A»; Kristinnskon saatosta Snomeen. [Om kristendomens 
införande i Finland.] 34 s. 

Särtryck nr Finska Fornminnesf. Tidskr. 1883. K. G. 

333. Kjellberg:^ C. M., Erik den heliges ättlingar. 

Hist. Tidslcr. 1888, s. 367—876. 

334. Ersler, Kn, Valdemarernes Storhedstid. Studier og Omrids. (5) + 

312 8. Khvn 1898. 

Kec. i Noid. Tidskr. 1898, b. 667—672 af //. Olrik; i Hist. Tidskr. 
1898. Öfv. o. gr., s. 79—82 af Khd. \_E. HiMebrand], 

3^. Baamaniiy M.^ Die Handelsprivilegien Lilbecks in 12. 13. nnd 14. Jahr- 

hnndert. Eine Vorarbeit fur den Verfasser einer Handelsgeschichte Lii- 

bedts. Inaug. Diss. [Göttingen]. 93 -i- (2) s. Sangershausen [1882]. 

Innehåller en skildring af Liibecks handeltförbindelser med de nordiska 
rikena. 

330. Ignatins, K. £. F., Ett ytteriigare inlägg i frågan om Birger Jarls 
1 tåg emot tavasterne. Föredrag d. 9 november 1885. 

Historiallinen Arkisto 1886. D. 9, s. 89—112. 

337. Brehmer^ W«, Vom Syndicus und Dompropsten Dreyer gefälschte Ur- 
kunden nnd Regesten. 

Zeitschrift d. Yereins f. Liibeckischc Gescbichte n. Alterthnmsk. 1892. 
Bd 6, s. 615—635. 

Innehåller ett bref frän Birger Jarl till köpmännen i Liibeck angående 
tallfrihet i Sverige. Det är dat. d. 16 angnsti 1251. 

338. Cederschtöldy G., Om Erikskrönikan, ett historiskt epos från Folk- 
ungatiden. (3) + 265 s. Göteborg 1899. 

Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs Högskola. 11. 

^9. Hildebrand^ £•; Om kanslersämbetet 1 Sverige under den senare me- 
deltiden. 

Hl8t. Tidskr. 1881, s. 196—198. 

^. KJellén, B.^ Om dateringen af Alsnö och Skeninge herremöten under 
Magnus Ladaläs. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 247—260. 

29 



[3^^~'3ö3J D. HI8T0BIA. 



341. Thrige, S. B.^ Hertug Erik af Sverige. 

HlstoriBk Aarbog 1878, b. 104--120. 
Erik Bon af Magnna Ladal&B. 

342. Clason, Si, Unionstraktaten i Oslo 1319. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 68—66. 

343. HJftmey H.^ Skandinaylska nnioner under medeltiden. Grundlinjer till 
föreläsningar. Sommarkurserna i Upsala 1897. 16 s. Upsala 1897. 

344. BjdbersTy O. S., Traktaten i Orechovetz den 12 augusti 1323. Den 
äldsta fördragsurkunden mellan Sverige och Ryssland. Kritisk under- 
sökning. Med ett fotolitografiskt aftryck af den ryska texten efter den 
enda bevarade handskriften, kopia från 17:de ärh. i Kongl. Svenska 
Riksarkivet. 72 s. Sthlm 1876. 

Utg. en separat ur Sveriges Traktater. Tr. i endast 15 ex. 

345. GraBdinson, K. O. A»^ Studier i hanseatisk-svensk historia. 1: Tiden 
till 1332. Akad. afh. [Upsala.] 98 s. Sthlm 1884. 2: Åren 1332— 

1365. (Bilaga: Magnus Erikssons itinerar.) Akad. afh. [Upsala.] 120 s. 
Sthlm 1885. 

346. Höhlbaum^ K^ Zur deutsch-dänischen Gfeschichte der Jahre 1332— 
1346. 

HaoBlfche Geschichtablätter 1878 (tr. 1879), s. 71—99. 

347. Hildebrandy H.^ Konung Magnus Eriksson och Skåne. 

Hiflt. Tidskr. 1882, b. 183—210, 321—848. 

348. Moltesen, L« J.^ De avignonske pavers forhold til Danmark. 246 + 
(1) s. Khvn 1896. 

Berör bl. a. äfven Magnus Eriksson och hans förhållande till påfve- 
stolen. 

Rec. i Hist. Tidskr, 1897. Öfv. o. gr., s. 88—46 af K. H. Karlsson; 
i Nord. Tidskr. 1897, s. 167—171 af H. Olrik; i [Dan.] Hist. Tldsskr. 7:e 
Raekke. Bd 1, s. 568—570 af M. Mackeprang; i Historisohe Zeitschrift 
1899. Bd 83, b. 335—336 af D. Schäfer. * 

349. Reinhardt, €• £• F.^ Valdemar Atterdag og hans Kongegjerning. Hed 
et Tillag af hidtil utrj^kte Diplomer. XIX + (1) + 616 + (1) a. Khvn 1880. 

350. Schäfer, ]>., Die Hanse und ihre Handelspolitik. Vortrag. 32 s. Jena 
1885. 

351. Schäfer, D», Die Hansestädte und König Waldemar von Dänemark. 

Hansische Geschichte bis 1376. Gekrönte Preisschrift. XV + (l) + 607 s. 
Jena 1879. 

Ett kapitel har till öfTerskrift: >Dle Meklenburger in Schweden.» 

352. Jör^en§eii, A. D., Synspunkter for Opfattelsen af Valdemar Atterdags 
og Dronning Margretes Historie. 

Nord. Tidskr. 1883, b. 191—225. 

353. Faye, A« L,, Den sorte Död i det 14:e Aarhundrede. Foredrag, holdt 

i det medicinske Selskab i Kristiania. 18-f 120 s. Kristiania 1880. 

Udgivet som Tilleegshefte til Norsk Mag. f. Lsegcvidek. 3:e R. D. 10: 
H. 5. 

30 



D. 4. b. FOBH- OCH MBBBLTIDBH. 8ÅB8K. 8KB, [364 — 366] 

2bi. KoppMAiiB, K*9 Diebeiden UrkuiiéeiieBtwftife Waldenars von Dinenark 
Tom Jahre 1360. 

Hansische Getehicbtoblätter. Jahrg. 1896 (tr. 1897), s. 168—160. 

355. Lindner; Th.^ Die dentsche Hanae. Ihre Geechichte and Bedeatang. 
Far das deatsche Yolk dargesteUt Mit zahlreichen Abbildongen and 
einer Karte in Farbendrack. 215 s. Leipzig 1898. 

356. Steiiiy W«9 Beiträge znr Geschicbte der dentscben Hansa bis nm die 
Mitte des f&nfzehnten Jabrhnnderts. 151 s. GieBsen 1900. 

357. Holm, A., Lftbeck die Freie- and Hanse-Stadt. Mit 122 Abbildangen. 
150 B. Bielefeld a. Leipzig 1900. 

358. Baeiiell, E. R., Die KOlner Konf5deration Tom Jahre 1367 and die 
Bchonischen Pfandsobaften. Hansiscb-däniscbe Gescbicbte 1367 — 1385. 
XIII + (1) + 174 8. Leipzig 1894. 

Leipziger Stodien ans dem G«biet der Gescbicbte. Bd 1: 1. 

Rec. i [Dan.] Hist. Tidaskr. 6:e Bekke. Bd 5, s. 426—481 af Kr. 
EnUv. 

359. Åkerblom^ A.y Syeriges fOrb&llande till Norge änder medeltidsnnionen 
(från 1389). Akad. afb. 91 b. Land 1888. 

360. Daenelly £• R», Gescbicbte der dentscben Hanse in der zweiten Hälfte 

des 14. Jabrbnndertfl. XI + (1)-»- 210 s. Leipzig 1897. 

Bec. i Historiscbe Vierteljahraacbrift 1898, s. 445—448 af E, Baasck; 
i Historiscbe ZeiUcbrift 1900. Bd 85, s. 116—119 af K, Kuiue. 

361. GirirOBSOhn, P., Die skandinaviscbe Politik der Hansa 1375—95. Akad. 

afb. XI + 200 s. Upsala 1898. 

Upsala UniTersitets Årsskrift 1899 (tr. 1898.) 

Bec. i Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 64—67 af K. II[ildebranyi. 

362. Grotenfelty Knst., Onko v. 1383 tapabtannt jokn ranbanteko Yenäj&n 

kanssa. [Är en fred med Ryssland afslntad 1383.] 

Historiallinen Arkisto 1896. D. 14, s. 751—764. 

O. S. Rydberg anser, att någon fred detta år ej blifrit afslntad. 

363. Lfndner, Th.^ Gescbicbte des dentscben Reicbes nnter König Wenzel. 

Tb. 2. XIX + (l) + 545 s. Braunscbweig 1880. 

Kap. 24: Kampf nm die scbwedlBChe Krone 1886 — 95. 
> 26: Ansgang der nordischen Handel 1895 — 1400. 

364. ErsleTy Kr.^ Dronning Margretbe og Kalmarnnionens Grnndlsggelse. 

504-f(3) s. Kbyn 18^2. 

Åfren med titel Danmarks Historie under Dronning Margaretbe og 
bennes nsermeste Efterföljere 1875—1448. D. 1. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1883, s. XXXIII— XXXV af Ehd [E. Hildebrand']. 

365. EnleTy Kn^ Stadier til Dronning Margretbes Historie. 1. Oversigt 
över de nordiske Kilder. 2. Kampen mellem Margretbe og Albrecbt. 

[Dan] Hist. Tldsskr. 5:e Raekke. Bd 3, s. 833—425 + 1 karta. 

366. Hill, Mary, Margaret of Denmark. yi + (l) + 156 s. London 1898. 

31 



[367 — 381] D. HISTORIA. 



367. Yaupell) 0«y Dronning Margrete. Föreningen af de trende nordiske 
Riger til en Statsenhed. Mindeskrift til Kalmarunionens 500 Aarsdag 
20 Juli 1897. 54 8. +2 portr. Khvn 1897. 

368. Stomiy G«9 Dronning Margretes Yalg i Norge. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 4:e Bsekke. Bd 1, b, 1—27. 

-369. KoppmAimy K*^ Zum Umschwnng in den meklenburgisch-nordischen 
Verhältnissen in den Jahren 1388 nnd 1389. (Ausziig^ aus Bostocker- 
Weinamts-Rechnungen.) 

Hansische Gkschichtsblätter. Jahrg. 1898 (tr. 1899), 8. 133—140. 

370. Jörg^enseiiy A. D.^ Femhundredaarsmlndet om Kalmarunionen. Fore- 
drag, holdt ved et Folkemöde paa Testrup Hojskole den 17 Juni 1897. 

>Vort For8var> 1897, 3 Oktober. 

371. Ersley, Kr., Unionsbrevet fra Kahnarmödet 1897. 

Aarb. f. nord. Oldkjnd. o. Hist. 1889. 2:en Rsekkc. D. 4, s. 101—148. 

372. Ersler, Kr., Fortsatte Bemserkninger om Unionsbrevet fra Kalmar- 
modet 1397. 25 s. Khvn 1891. 

Aarb. f. nord. Oldkynd. o. Hist. 1891. 

373. Karlsson, K. H., De senaste äsigterna om unionstraktaten i Kalmar. 

Nord. Tidskr. 1884, b. 266—274. 

374. Rydberg', O. S., Om det frän unionsm5tet i Kalmar är 1397 l)evarade 
dokumentet rörande de nordiska rikenas förening. Inträdestal i Kongl. 
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien d. 15 maj 1883. 102 s. 
+ 1 facsil. Sthlm 1886. 

Vitterhets-, Historia- o. Antiqvitets Akad. Handl. N. F. 11: 1. 

375. Rydberg, O. S., Ett inlägg i frägan om unionsdokumentet af år 1397. 

Hist. Tidskr. 1890, a. 313—889. 

Denna uppsats framkallade ett genmäle af Kr. Erålev och ett evar 
därpå af O. S. Rydberg, hvilka såsom bilagor medföljde Hist. Tidskr. 1891. 
14 B. tillsammans. 

376. Tarangrer, A., Kalmarunionsbrevet af 20 Juli 1397. 11 s. Kristiania 
1898. Ej i bokh. 

377. Nyqrist, J., Anmärkningar om Sveriges ställning inom Kalmar union. 
Afhandling. 33 s. Jönköping 1877. 

378. Schieniann, Th., Die Yitalienbrtider und ihre Bedeutung fur Livland. 

Baltische Monatsschrift 1884. Bd 31, s. 805—319. 

379. Orotefend, H., Zur Eroberung Gotlands dnrch den deutschen Orden. 

(1398.) 

Hansische Geschichtsblätter. Jahrg. 1886 (tr. 1888), s. 161—163. 

380. Kehlert, O., Die Insel Gotland im Besitz des Deutschen Ordens 1398 
—1408. Inaug. Diss. (l) + 58 s. Königsberg 1887. 

381. BJurklou, G., Jöns Gerekesson ärkebiskop i Upsala 1408—1421. Kul- 
turbild från konung Eriks af Pommern dagar. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 189—226. 

32" 



D. 4. b. FÖBN- OOH KBDELTIDEN. [^82 — 397] 



382. Bippen, W. t,, Zur Geschichte der Vitalienbrtider. (1409—1410.) 

Hansische Geschichtsblätter. Jabrg. 1884 (tr. 1885), s. 162—164. 

383. Boppy O. T. der^ König Ericb der Pommer and die Bkandinayiscbc 
Union. Habilit. Schrift. 114 b. Leipzig 1875. 

384. Bergrengrfin, Å.^ Der Process wegen der Hinrichtung Johanns Ton 
Dalen. 

Mittbeil ungen ans dem Gebiete d. Gescb. Liv-, Est- and Karlands. 
Bd 14, B. 331—348. 

J. von Dalen ansågs bafva stått i förbindelse med Erik af Pommern. 

385. MoUernp, W., Eggert Frille. Et Bidrag til Unionstidens Historie. 

[Dan.] Hist. Tidsski. 5:e Raekke. Bd 5, b. 1—63. 

386. Baae^ L.^ Erik af Pommerns, Danmarks, Sveriges og Norges Kon- 
ges, Giftermaal med Pbilippa, Prindsesse af England. 

[Nor.] Hist. Tldsskx. 2:den Rsskke. Bd 2, b. 332—374. 

387. MoUernp, W., Kong Erik af Pommerns Udenlandsrejse 1428—1425. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 5:e Raekke. Bd 3, s. 713—744. 

•'^. Daae, L., Bidrag til Norges Historie i Aarene 1434—1442. 
[Nor.] Hist. Tidsekr. Bd 4, a. 62—108. 

389. Thisety A*^ Om >onde Jösse Erik8ens> Herkomst. 

Persooalbist. Tidsekr. 1890. 2:den Raekke. Bd 6, s. 106—116. 

390. BoSthinSy S« J*^ Om Engelbrekt Engelbrektsson och betydelsen af 
hans verk. 28 s. Sthim 1893. 

Föreningen Heimdals folkskrifter. 2. 

^1- Hojer^ M«9 Några ord om Sveriges tillstånd änder Engelbrekt. 
Ur folkens håfder 1876, s. 164—174. 

^. K[arl8S0ii], K. H., Engelbrekt Engelbrektsson. 
Hist. Tidskr. 1891, s. 362—364. 

393. H[ildebraii]d5 [E.], Riksdagar och ständermöten i Sverige onder medel- 
tidens sista århundrade (1435—1520). 
Hist. Tidekr. 1893, s. 282—300. 

^. Schäfer^ D.^ Zar Frage nach der Einfiihrang des SondzoUs. 

Hansische Geschichtsblätter. Jahrg. 1876 (tr. 1876), s. 31—48. 

395. Christensen, UV», Unionskongerne og Hansestaederne 1439—1466. (2) 

+ 451 s. Khvn 1895. 

Bec. i Nord. Tidskr. 1896, s. 330—382 af H. J. IJuitfeldt-Kaas; i 
Dentsche Zeitschrift f. Geschichtsw. 1896, Honatsbl., s. 118 — 121 af E. Ii. 
DaenelL 

396. Ropp; 6« T» der^ Znr deutsch-skandinayischen Geschichte des 15. Jahrh. 

IV +187 s. Leipzig 1876. 

Bec. i Hansische Geschichtsblätter 1875 (tr. 1876), s. 213—224 af D. 
Schäfer. 

397. Wehrmaiiiiy C»^ Liibeck als Hanpt der Hanse nm die Mitte des ftinf- 
zehnten Jahrhunderts. 

Hansische Geschichtsblätter. Jahrg. 1892 (tr. 1893), s. 81—119. 

~33~ 
5*. kist. hibliogr. 3 



[398 413] p. HISTORIA. 



398. Daae^ L», Kong Christiern den förstes norske Historie 1448—1458. 
Festskrift til Vniversitetet i Kjöbenhavn ved dets Firehandredaarsfest 
i Jqni 1879. i4) + II-rl53 b. Christiania 1879. 

Rec. i HiHt. Bibliotek. D. 7, s. III— X af O. ^[/i/i]. 

399. Simson, P., Danzig im 13. jährigen Kriege von 1454—1466. Inaag. 
Diss. [Berlin]. 126 «. Danzig 1891. 

400. Stjrffe^ C. G», Bidrag till Skandinaviens historia nr ntländska arkivcr 

saml. o. utg. D. 4: Sverige i Sten Stare d. äis tid, 1470 — 1503. (3)-r 

COCXLIV + 361 B. 5: Sverige under de yngre Stararne, s&rdeles under 

Svante Nilsson, 1504— 15-20. (3)-CLXVIIl4-668 s. Sthlm 1875, 1884. 

D. 4 rec. i Hist. Bibliotek. D. 4, s. LXXXIX— XCV af Ran [O. Alinl: 
5 i Hiat. Tidskr. 1885. Öfv. o. gr., s. 4—12 af Ehd [A'. Ilildebrand']: i 
Nordisk Revy, sp. 326—329 af K. II. KarUtnn. 

401. PAlméii, E» 0.9 Sten Stares strid med konung Hans. Kritisk of ver- 

sigt. Akad. afh. (2) + 132 s. Helsingfors 1883. 

Rec. i Nordisk Revy 1884, s. 402—406 af O. Alin; i Hist. Tidskr. 
1884, s. LXIII— LXYIII af Ehd [A'. Hildebrand]. 

402. Palndan-MfiUer, C, Kong Christiern den Förstes Reiser i Tydskland 
og Italien i Aarene 1474 og 1475. 

[Dan] Hist. Tidaskr. öre Raekke. Bd 2, s. 241—347. 

403. H[ildebraii]d9 [E.]; Hemming Gads oration mot danskarne. 

Hist. Tidskr. 1886, s. 235—240. 

404. Petcrsen, E.^ Hemming Gads Tale mod de Danske. 

[Dan] Hist. Tidsskr. 6:e Rsekke. Bd 4, «. 464—478. 

405. Sclinell, H,, Mecklenburg im Zeitalter der Reformation. 1503—1603. 
4 -^ 324 8. Berlin 1900. 

Mecklenbnrgische Geschlclitc in Einzcldarstellnngen. H. 5. 

406. Mojean^ Fr,, Beiträge zur Geschichte des Krieges der Hause wider 
Dänemark 1509—1512. Progr. 26 s. 4:o. Stralsund 1898. 

407. Ahlenius, K., Sten Sture d. y. och Gustaf TroUe 1514—1517. 

Hist. Tidskr. 1897, s. 301—330. 

408. Anteckningar af Chris«tina Gyllenstjerna. 

Hist. Bibliotek. D. 5, s. 341. 

409. Al In, 0«, Christina Nilsdotter ((ivllenstjerna). Progr. 23 s. Up?ala 

1^^7«. 

410. Arnoldsou, K» P., Nordens enhet och Kristian II. Med företal af 

-4. Hedin. XXIIl-rl23-rtlj s. Sthlm 1S99. 

Rec. i Hist. Tidskr. lt<91». Ufv. o. gr, s. 56—60 af Ehd \_E, Hildt- 
brand]. 

411. Palman, E. G., Krisstian ll:n luonteesta. [Kristian II:a karaktcr.] 

A'alvoja 1«h4. D. 4, s. 277-288. 

412. Kristian deu Anden. 

Folkevennen lb^3, .«*. 255 — 302. 

413. Larseu, A., Ottc Krumjicn. 

>Vort Forsvar > 1897, 7 Februari. 

34" 



D. 5. ft. GUSTAF I— KABL IX. UHK. 



[414—423] 



414. EnleTy Kr., Det stockholmske Blodbads Forhistorie og C. Palndan- 
Maliers Opfattelse deraf. 

[Dan.] Hist. TIdsskr. 6:e Rfckko. Bd 8, s. 483-449. 

41^. HeisCy Å*f Jens Andenen iBsldenak». 

[Dan] Hist. Tidsskr. 6:e Rsekke. Bd 8, s. 433—449. 

iVl Von der graasamen Tyrannischen Myssehaandelnng so Känig Christiern, 
des namés der änder yö Denmarck jm Eeioh Za Skeden begägen hatt. 
6 bl. 4:0. Fotolitogr. aftryck af originalnppl. tr. i Söderköping 155i3. 
i?thlm 1875. 

£d annan nppl. tr. i Rostock 1528. Fotolitogr. aftr. Stblm 1884. 



5. Gustaf I— Karl IX. 

a» Urknndssaiuliugar. 

417. Brahe, P. d. fi.. Fortsättning af Peder Srarts krönika. 1—2. 1532 
-1541. Utgifven af O. Ahnfclt Progr. XII + 91 + (1) s. 4:o. Lund. 
1896, 97. 

4b Bjrggrnads- och befä8tuin§rsfÖreta§r, Konung Johan 111:8. Bref ur 
Riks-Registraturet 1668-1592. Medd. af V. Granlund. 1—2, 
fiiHt. Bibliotek. D. 1, s. 185—284; 2, s. 21—254. 

4i{*. Diariiioiy Hertig Johans af Finland, öfver utgångna bref [1556-— 1563], 

efter en urkund i svenska arkivet meddeladt af Ä^ G. Leinberg. 64 si 

Helsingfors 1891. 

Bidrag till Åbo stad» historia, nig. p& föranstaltande af Bestyrolsvn för 
Åbo stadt) historiska maBCitm. ISer. 1 : D. 7. 

4'.'(.i Diarium, Kongl. Kansliets, öfver ingångna skrifvelser 1566 (Januari, 
Juni, November ooh December). Jemtc noter oeh tillägg. Utg^fna af 
Kongl. iSamfundet for utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens 
histma genom C. Silf ver stolpe. 132 s. Stblm 1878 [Men ej uti. 
torr ån 1882.] 

Historiska Handlingar. D. 8: 2. 

4-Jl Dombok, Konung Erik XIV:s nämnds, rtgifvet af Kongl. Samfundet 
f5r utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia genom 
C. Silfverstolpe. (2H-332 s. Sthlm l^ti4. 
Historiska Handlingar. D. 13: 1. 

li*i. Handlingrar, Några, till (iustaf I:s historia. 

Hist. Tidskr. 1H87, 8. 193— 201. 

HandUngarni röra: Gustaf Erik^^ons irrfärdi^ i Dalarne: 1540 års s k. 
regeringsform för Västergötland; Prästvigning; K. Gustafs bografning. 

4'^3. Handlingarna från T'psala möte l'M utpifna af E. Hildebrand. 149 
+ (1) s. + 1 facs. 75 ex. på finare papper, separattryok ur > Svenska 

riksdagsakter >. D. 3. Samma publikation (»Handlingarna utg. af 

Riksarkivet genom E. Hildebrand») på vanligt papper. Sthlm 1893. (Se 
K:o 143.) 

35 



[424 435] D. HISTORIA. 



424. Johan III och Filip II. Depescher fr&n det spanska sändebudet till 
Sverige, kapten Francisco de Eraso 1578—1579. 

Hist. Tidskr. 1886, s, 1—50. 

425. Legationsnktemay Be äldsta syensk-ryska. Efter originalen i Stock- 
holm och Moskva, utgifna af H. Hjärne. IV + 119 s. Upsala 1884. 

426. Begistratur, Konung Gustaf den Förstes. Utgifvet af Kongl. Riks- 
arkivet genom V. Granlund. D. 6—18. (1529—47.) D. 18 efter ut- 
gifvarens död utg. af G. O. Berg, Sthlm 1875—1900. 

»Handlingar rörande Sveriges historia. > Ser. 1. 

427. RlkshafTadboken för 1573 jemtc sammandrag af rikshufvnd boken for 
1582. Utg. af KongL Samfundet for utgifyande af handskrifter rörande 
Skandinaviens historia genom H. Forssell. (2) + 152 s. Sthlm 1883. 

Historiska handlingar. D. 12: 1. 

428. Undervisning om rikets ränta 1530—1533. ttgifven af Kongl. Sam- 
fundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia 
genom H. Forssell. VIII + 154 s. Sthlm 1879. 

Historiska Handlingar. D. 11: 1. 

429. Ur brefvexlingen mellan konung Johan och tsar Ivan Vasilievitj. Med- 
deladt af H. Hjärne. 

Hist. Bibliotek. D. 7, s. 631—554 + 8 s. rysk text. 

430. BrevbCgrery Xancelliets, vedrörende Danmarks indre Forhold. I Uddra? 
udgivne ved (1 — 2) C. F. Bricka og (3—6) L. Laursen af de under 
Kirkc- og Undervisningsministeriet samlede Arkiver. 1 — 6. 1: 1551 — 55. 
2: 1556—60. 3: 1561-65. 4: 1566-70. 5: 1571—75. 6: 1576—79. KbTn 
1885-1900. 

431. Breve til og fra Kristoffer Göje og Birgitte Bolie. Udgivne ved G. 
Bång af Selskabet for Udgivelse af Kilder til dansk Historie. H. 1. 
[1560-1574.] 240 s. Khvn 1898. 

432. Kancelliregristrantery Danske, 1535—1550. Udgivne ved Kr. Erslev 
og Vr. Mollerup af fc^elskabet for Udgivelse af Kilder til dansk Historie. 
Paa Carlsbergsfondets Bekostning. VIII + 581 s. Khvn 1881—82. 

433. Monument a Historiie Danicae. Hi stor i ske Kildeskrlfter og Bearbejdel- 
ser af dansk Historie isaer i det 16. Aarhundrede. Udgivne med Under- 
stöttelse af Carlsbergs-Fondet af H. Mördarn. 2:den Rsekke. Bd 1—2. 
1: (4) + 799 s. 2: (2) + 764 s. Khvn 1882—87. 

1 rec. i Hist.'Tid8kr. 1882, s. XCIV— XCVU af lC.]lSilfvé]rst[plpe2- 

434. Begristranter, Kong Frederik den Förstes danske, udgivne ved Kr. 
Erslev og W. Mollerup af Selskabet for Udgivelse af Kilder til dansk 
Historie. Paa Carlsbergs-Fondets Bekostning. IX +569 + (1)8. Khvn 
1878, 79. 

Omfattar tiden 1523-32. 

435. Tegnelser över alle Lande fra 1549—50. 

Danske Magzizin. 4:e Reekke. D. 4, s. 146—177, 363 — 878; 5, s. 54 
—61, 176—216, 313—334; 6, s. 148—167, 224—252, 324—386. 

~l6~ 



D. 5. •. GUSTAF I— KABL IX. URK. 



[43G— 444] 



436. Cftthérine de Médicis^ Lettres de Catherine Médicis, pobliées par 

ir. de la Ferribrt. T. 5. 1574-77. 5 + LXXVIl4^377 + (l) a. 4:o. 

Paris 1895. 

lonehäller bl. a. bref från Cnthérine de Médicis till Danzay, De la 
Gardie och Katarina Jagellonika fmu åren 1571, 1576. 

437. Bodeeker^ J.^ Chronik. LivläDdischer and Rigrascher Ereignisse 1593 
— 1638. UeraQ!«g. Ton der Gcsellschaft fiir Geschiehte and Altcrthanis- 
konde der Ostseeprovinzen Rnsslands. Bearbeitet von J. G. L. Xapier- 
sky. XIX + 158 s. Riga 1890. 

438. Briefe and Urkunden Zar Gcschichte Livlands in den Jahren 1558 — 

62. Aaf Yeranstaltang; des Rigaschen Raths ans inländischen Archiveu 

heraasgegeben von Fr. Bienemann. Bd 5. 1561 — 62. L + 539 s. Riga 

1876. 

Rec. i Literarisches Centralblatt 1876, a. 1484—1489 af K.—L.; i 
Angsb. Allg. Zeitang 187G, 8. 223; i Jenaer Literär. Zeitnng 1876, 8. 
632—634 af A". Uöhlbnum; i Uistoriache Zeitacbrift 1877. N. F. Bd 
2, «id. 177 — 179 af Winkelmann. 

4.'^1*. Pabllkation ans dem Rcvalcr Raths Archiv. Herao.og. v. G. von 

Hanstn. 1) a. Inhalt der Briefe Gustav Wasas, b) Briefe Erich XIV 

aas dem Revalschen Rathsarchiv. 2) 19 T>kanden. 

Beitrage zur Kunde Ehet-, Liv- nnd Kurlands. Bd 3, s. 113 — 176, 
349—391. 

440. Qnellen zur Geächichte des Untergangs livländischer Seibständlgkeit. 
Aas dem scbvedischen Reichsarchive za Stockholm herausgegeben von 
C. Schirren. Bd 6—8. Reval 1879-81. 

Inneh. nrknnder för tiden 15G0 — 62. 

441. QaelleBy Neae, zar Gcschichte des Tntergangs livländischer Seibstän- 
dlgkeit. Ans dem dänischen (ich. Archive zu Kopenhagcn herausgege- 
ben von C. Schirren. Bd 1—3. Reval 1883 -85. 

Innehåller nrkunder för tiden 1557 — 62. 

44:^. Urkunden der Thomelschcn Brieflade aus der Zeit des schwedisch- 

polniachcn Kriegs. [1601—1603.] Herausg. v. Th. v. Hiekhoff. 

Jahresbericht der Felliner litterarischen Gesellschaft fiir dia Jahre 1890 
bia 1895 (tr. 1898), e. 233—237. 

lonehåller 4 skrifvelser från Karl IX. 

443. Zur Geschichte der livländischen Ritter- and Landachaft 1600—1602. 

Briefe and Aktenstticke. Herausg. von Fr. Bienemann jun. 

Mittheilongen aue dem Gcblete der Geschichte Liv-, Est- nnd Kurland.4 
1900. Bd 17, 8. 463— COO. 

Innehåller en mängd bref från hertig Karl. 

444. Inrentar, Kölner. Bd 1: InSl— 1571. Bcari)citet von K. Höhlbaum 

anter Mitwirkung von H. Kcnssen. Mit einem Akten-Anhang. XVII 

-j-637 B. 4:o. Leipzig 1896. 

Berör bl. a. Sveriges förhållande till hansostädema nnder Gnstaf Vasa, 
Erik XrV och början af Johan III:.'* regering. 

Rec. i Deatsche Zcitschrift f. Go.<chichtKW. 1896 97. Monatsbl., s. 
237—239 af C. Molhro. 

~37 



[44Ö 459] D. HISTORIA. 



445. Johann Casimlr^ Briefe des Pfalzgrafen Johann CaBimir mit rerwand- 
ten Schriftstucken gesainm. u. bearb. v. F. v. Bezold. Bd 1: 157<3— 
82. VIII + (2) + 590 8. 2: 1582-86. IV + (1) + 476 s. Muncheu 
1882, 84. 

D. 3 utkom 1903. 



b. Gustaf I. 

44G. Wleselgren^ H., Krönikorna om Gustaf Vasa. 
Hist. Tidskr. 1890, b. 41— GO. 

447. Lewenhaiipt^ Å., Biografiska data rörande Vasahuset. 

Hist. Tidakr. 1900, s. 164—176. 

448. LeiJonbufTud, K. K:soii^ Ett tillägg till >Biografiska data rörande 
Vasahaset». 

Hist. Tidskr. 1900, s. 297—299. 

449. Kägra ord om Vasaätten och konung Gustafs förfäder. 

Sv. Autografsällsk. Tidskr. 1887. D. 1, s. 210—212, 

450. Konung Gustaf I:b morföräldrar. 

St. Autografsällsk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 288—239. 

451. [Omberg^5 L« M« T.]^ Uppgifter om några af konung Gustafs 1:8 när- 
maste fränder. Af X. 

Hist. Bibliotek. B. 4, s. 400—402. 

452. Hildebrand, E.^ Vasanamnet och Vasayapnet. 

Sv. Autografsällsk. Tidakr. 1889. D. 2, s. 1 — 10. 

453. UTrangel; F. \j.j Några ord till utredande af frågan om Vasayapnets 
betydelse. 

Sv. Autografsällsk. Tidskr. 1892. D. 2, s. 77—80. 

454. Upmark^ G., Gustaf Vasas porträtt. 

Ord och bild 1894, s. 7—22. 

455. [Uildebrand, £•], När föddes Gustaf Vasa? af FM. (Se N:o 464 o. 52Ö.) 

Hist. Tidskr. 1895, s. 343 — 345, 436—487. 

456. [Kjellberg, C. M.], När föddes Gustaf Vasa? En fråga för dagen. 
10 B. Upsala 1895. 25 separatexemplar. — Tvist om Gustaf Vasas fi;- 
delseår. 12 s. Upsala 1896. — Ännu några ord om Gustaf Vasas fÖdeUe 
7 s. Upsala 1896. 

Ur Fyris 1895, N:o 131; 189G, N:o 11, 46. 

457. Albergy A., Gustavus Vasa and his stirring times. Scenea from hi- 
story told for youthful readers. VIII + 287 s. 4- pl. London [1882]. 

458. Berg, Fr., Kung Gösta och skolan. 

Svensk läraretidning 1896. s. 298—295. 

459. Girgcnsohn, J., Gustay Wasa. 

Velhftgen & Klasings Monatshefte 1896, s 462—478. 

' 3 8~ 



D. 5. b. GUSTAF I. 



[460—473] 



460. GnstAf Yasa. Till minne af hans 4(X)-&riga fMelsedas- Utgifven af 
>För svenska hem>, illustrerad familjetidskrift. 16 s. + portr. o. pl. 
Fol. Sthlm 1896. 

Innehåller artiklar af O. Sjugren och L. 6. T. Tidander. 

461. Hagrberg, IL W.^ Gastaf Vasas lif, gärning och egenskaper. Efter ett 
föredrag, som f5rf:n hällit öfver 400-ärsminnet af konungens födelse. 
U B. Sthlm 1897. 

462. Hammarskjöld, A., Gamle Kung Gösta. En historisk hild. 23 s. -i- 
4 portr. Sthlm 1896. 

463. Hildebrand, £•, Gastaf Vasa, hans personlighet och hans betydelse. 
35 8. Sthlm 1896. 

Föreningen Heimdala folkskrifter. 86. 

464. Hildebrandy E., Gastaf Vasa-minnet (Se N:o 455.) 

HUt. Tidskr. 1896, a. 194—196. 

465. KJellén, B», Gastaf Eriksson Vasa, fosterlandets fader, 3 s. Fol. 

Göteborg 1896. 

>Med 6ad och Sveriges allmoge.» Vtg. af Fosterländska Förbundet i 
Göteborg d. 12 maj 1896. 

466. ({nennerstedty Angr., Tal vid minnesfesten öfver Gastaf Vasa den 12 
maj 1896 i Lunds universitets aula. 39 s. Lund 1896. 

467. Schjbergsoiiy M. 6., Gustaf Vasas minne i Finland. 

Finsk Tidskr. 1896. Bd 40, s. 319—322. 

^ SJdgrr^n, O., Gastaf Vasa. Ett 400-årBminne. 560 b. + portr. o. pl. 

+ 1 karta. Sthlm 1896. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1897. Öfv. o. gr., a. 58—60 af Ehd [E. Ililde- 
brandf]. 

469. Starenow, !•, Gustav Eriksson Vasa. 12 maj 1496?— 29 sept. 1560. 
£n minnesteckning. 

Ord och Bild 1896, s. 193—214. Med 18 bilder. 

470. Stavenow^ L., Tal till Gustaf Vasas minne å Göteborgs Högskola den 
12 maj 1896. 16 s. Göteborg. 

Göteborgs Högskolas Årsskrift 1896. 

471. Traab, Th., Gustaf Wasa, ein Befrcicr, König and Reformator. 116 s. 
+ 1 pl. Stuttgart 1888. 

Deutsche Jogend- tind Volksbibliothek. 119. 

472. Tschacbe, G., Gustav Wasa, der Befreier Schwedens. (2) + 90 s. +2 
pl. +1 portr. Leipzig 1877. 2:e Aufl. 100 s. + 2 pl. + 1 portr. Guters- 
loh 1900. 

Geachichtabilder flir Jugend and Volk. Bd 4. 

473. Walson, P. B., The Swedish revolution under Gustavus Vasa. XVI + 3Ca 

8. Boston 1889. 

Rec. i The Englieh Htstoncal Revievr 1891, s. 883-385 af A. \V. 
Ward.' 

39 



[474 — 486] D. HISTORIA. 



474. WCieselgrreB], H., Gustaf Vasas minne. 

Xy Illustrerad Tidning 1896, b. 157—158. 

475. Ålnnd, O. W., Gustaf Eriksson Vasa, Sveriges befriare och nydanare. 
En liten minnesskrift. 88 s. + 38 illustr. Sthlm 1896. 



476. Edéii; N»9 Om centralregeringens organisation under den äldre Vasa- 
tiden (1523—1594). Akad. afh. XXIV + 272 s. Upsala 1899. 

477. Forsgrren, G»y Bidrag till svenska gref- och friherres k apcns historia 
1561—1655. 1: Erik XIVs och Johan 1X1:8 tid. Akad. afh. [Upsala]. 
[2] +217 + XXXIX s. Sthlm 1885. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1885. Öfv. o. gr., s. 55—69, af J. Fr. -V[y#<r<5m]. 

478. Forssell; H.^ Sveriges inre historia frän Gustaf den förste med särskildt 
afseende pä förvaltning och ekonomi. D. 2. (2) + 123 + 127 s. +4 tabell. 
Sthlm 1875. 

Endast titel och förord tryckta 1875; de b&da af delningarna, hvacaf 
delen består, äio tryckta redan 1872. 

Inneh. i denna del är: 1) Anteckningar om STeriges handel samt om 
städernas förhållanden under de första 50 åren af Vasahusets regering 
och 2) Anteckningar om mynt, vigt, mått och varnprla i Sverige noder 
samma tid. 

479. Hjäme^ H., Sveriges statsskick under reformationstiden (1520—1611). 
Grundlinjer till föreläsningar. Sommarkurserna i Uppsala 1893. 63 s. 
Uppsala 1893. 

480. Hordlund; K*^ Den svenska reformationstidens allmänna statsrättsliga 
idéer i deras samband med den politiska utvecklingen. Akad. afb. 
Upsala. X + 247 + (1) s. Sthlm 1900. 

481. Lnndqvisty K. G.^ Om hertigdömenas statsrättsliga ställning till kro- 
nan i Sverige 1556—1622. Progr. 11 + 79 s. 4:o. Norrköping IH^ö. 

482. Billengrren^ £.^ Vasaminnena i Dalarne frän åren 1520—1521. 

Dalarnea Fornminnesf. Tidskr. 1875. H. 2, a. 1 — 60. Öfv. på danska 
af D. H. Wulff i Hiatoriak Arkiv 1878. Bd 2, a. 289—308, 321—345. 

483. Joachiniy E., Die Politik des letzten Hoehraeisters in Preussen Albrevht 

von Brandenburg. Th. 3: 1521—1525. (l) + 456 s. Leipzig 1895. 

Poblicationen ana den E. Preuasischen Staatsarchiven. Bd 61. 
Berör Gustaf Vasas historia. 

484. Berg^y G.) Bidrag till den inre statsförvaltningens historia under Gustaf 
den Förste hufvudsakligen i afseende på Småland. Akad. afh. 307+1 s. 
Sthlm 1893. 

Rec. i Hiat. Tidakr. 1894. Öfv. o. gr., a. 14—16 af L. ^tarenoic]. 

485. Höjer^ X. J.^ Reformationens politiska grundsatser och betydelse for 
den politiska friheten. 

Visby prästmötea förhandlingar 1895, a. 233 — 252. 

486. Kaiser^ P., Gustav uud die schwedische Reformation. 

Neue Christoterpe 1899, a. 250—274. 

"^40' 



D. Ä. b. GUSTAF I. 



[487—601] 



4b7. Wittmftnn, P., Neae Zeugnisae för alte Wahrheiten. (Berör reforma- 
tionen i Sverige.) 

Der Katholik 1A96. d:e Folge. Bd 14, 8. 345—349. 

483. Ahnfelty O*^ Utvecklingen af svenska kyrkans ordning nnder Gnstaf 
den forstea regering. Jämte 3 bilagor. :265 + 97 a. + Tillägg till utveck- 
lingen af svenska kyrkans ordning nnder Gnstaf I:s regering. 9 s. Lnnd 
1893. 

Tidskrift för Teologi 1692. 

Bec. i Hiit. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., a. 34—38 af Ehd [E. HihU- 
brand], 

489. Lundström» H.^ Om det s. k. vederd5pareofoget i Stockholm nnder 
Gnstaf 1:8 regering. 

Kyrklig Tidskr. 1896, 8. 375—401. 

490. Berggren^ J. £•, Olans Petris reformatoriska grundtankar. 77 s. 
Upsala. 

Upsala Universitets Årsskrift 1899 (tr. 1898.) 

491. Holty K*y Olans Petri, hans reformatoriska verksamhet och karakter. 
36 8. Sthlm 1894. 

Föreningen Heimdals folkskrifter. 11. 

492. Schfick, H., Olavus Petri. Ett fyrahondraårsminne. (1) + G6 s. i- 1 
pl. Sthlm 1893. 

493. Schilck^ H.y Striden mellan Olavns Petri samt Peder iialle o<'h Paulus 
Hel i». 

Samlaren 1886. Irg. 7, s. 49—70. 

494. StavenoWy L*^ Olans Petri såsom historieskrifvare. Några anmärk- 
ningar vid studiet af hans svenska krönika. 

Festskrift tillägnad f. d. konsuln Oscar Ekman den 16 december 1898 
af Goteborgs Högskola, s. 195—221. 

495. Sredelius^ T. E.^ Minne af Olaus Petri. 

Smärre skrifter. D. 2 (1877), 8. 54 — 171. 

496. BJftrne, H., Reformations riksdagen i Västerås. 79 s. ^^thlm 1898. 

Svenska Spörsmål. H. 7. 

497. Hdjer^ N* J., Frän klockupprorets dagar. 

»Minnesblad från Dalarne» 1897, s. 57—62. 
■ 

498. Heise^ Å.^ Kristiern den anden i Norge og hans Fsugsling. En histo- 
risk Undersögelse. (2) + 218 + (l) s. Khvn 18*57. 

Bec. i Hist. Bibliotek. D. 5, a. XXXIII— XXXVI af Han \p. ÅUn\. 

t 499. Jör^enseily A. D., Kong Kristian II på Söndcrborg. 
Sönderjydske Aarb. 1892, s. 241—275. 

500. Vie Historie von Marcus Meyer. Mitgetcilt von D. Schäfer. 

Hansische Geschichtsbl ätter. Jahrg. 1890—91 (tr. 1892), s. 164 — 172. 

501. [Hammarskjöldy A.], Bilder ur svenska flottans historia. 1. Svenska 
flottans första stora (^jutåg. 

41 



[602 — 617] D. HISTORIA. 



FörsTBTSvännen 1898, b. 1—2, 7—8, 10—11, 13—15, 18—19, 22—24, 
25—27, 80—32, 83—34, 37—88, 41—42, 46—47, 63—64, 57—68, 65— 
67, 73—75, 77—78, 81—82, 85—86, 89-91, 98—95, 98—100, 102—103. 
107—108, 109—111. 

502. HammnrskjÖId, X^ Svenska flottan under Vasakonangarnc. 

HiBt. Tidakr. 1891, s. 319—354. • 

503. Larsen, A., Hyem anförte den forenede svensk-dansk -preussiske Flaade 
i Sommeren 1535? 

[Dan.] HiBt. TidBskr. 6:e Raekke. Bd 4, s. 292—817. 

504. Hildebrand^ E.^ Måns Svensson Some och Peder Skräm. 

HiBt. Tidskr. 1899, 8. 218—220. 

505. Larsen, Å«^ Peder Skräm. 

Danebrog. Aarg. 8, b. 810—18, 820—83, 847—51. 

50G. Daae, L.^ Nogle upaaagtede Bidrag til Danmarks Historie under Gre- 
vefeiden. 

[Nor.] Hlst. TidBBkr. Bd 3, b. 445—480. 

507. Nogle Breve til Oplysning om Grevefejdens Historie. Ved W, MoUentp. 

Danske Magazln. 4:e Beekke. Bd 6, b. 168—192. 

508. Andersson, Th», Svenska anderhandlingar med Ryssland 1537. 54 s 
12:o. Sthlm 1893. Tryckt i 100 ex. 

509. H[ildebran]d^ [E.], Omhvälf ningen inom svenska kyrkan &ren 1539 
och 15i0. 

Hist. Tidskr. 1886, b. 240—250. 

510. Egenhändigt Brev fra Gustav Vasa til Christian III om Hr Bernhard 
von Melen. [1541.] 

Aarsberetn. f. d. Kongelige Geheimearchir 1879. Bd 6: Tillaeg, s. 17 
—18. 

511. Muller, S., Jan van Scorel en Gustaaf Wasa 1542. 

Archief voor Nederlandache KanBtgescbiedenis. D. 5, b. 1 — 8. 

512. Hildebrand, E», Conrad v. Pyhy och Dionysius Beurreus. 

HiBt. Tidskr. 1888, b. 226—230. 

513. Tldander, L. G. T», Kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1555 
—1557. (2)4-47 s. Vesteräs 1888. 

Rec. i Finsk Militär Tidskr. 1888, b. 694 af G. F. Waklberff, 

514. [Lundström^ H.]^ Några ord om Kal vins förhållande till Gustaf I och 
hans äldste son. • 

Kyrklig Tidakr. 1895, s. 271— 27C. 

515. Hildebrand^ E»; Från Gustaf Vasas sista tider. 

Hiat. Tid.«ikr. 1899, b. 283—306. 

516. Hildebrand, E.^ Gustaf Vasas sista tal till ständerna. 

Hist. Tidskr. 1899, s. 221—229. 

517. Tidander, L. G. T., Hertig Magnus af Östergötland (1542—1595). En 

monografi. 52 + (1) s. Enköping 1895. 

42 



D. 5. b, c. GUSTAF I. 



[518—532] 



518. Bmniier) K^ Cädlia Wasa, Mark^äfln von Baden-Rodemaohern. 

Zeitschrift f. d. Geschlchte d. Obenhelns 1900. K. F. Bd 15, s. 15 
—28. 

519. Kreflgrer; J«9 Cecilia Vasa. 

NordiBk revy 1896, 8. 321—387, 401—419. 

520. Morisoiiy H.^ A narratire of the joarnej of Cecilia, princess of Sweden, 

to the coart of Qoeen Elizabeth 1565 — 1566. 

Transactions of the Boyal Ulstorical Society 1898. New Series. Tol. 
12, 8, 181—224. 

621. Wieselgreiiy H*, Markgrefvinnan Cecilia, Gastaf Wasas skönaste dotter. 
I gamla dagar och i våra, a. 5 — 48. (Se X:o 218.) 

522. ödbergy F.^ Om prinsessan Cecilia Wasa, markgrefvinna af Baden- 
Kodemachem. Anteckningar. 231 s. Sthlm 1896. 

Bec. i Hifit. Tidskr. 1897. Ötr, o. gr., s. 65—57 af K. H[ildebranyi. 

523. Hildebraiid, E.y En autograf af drottning Katarina Stenbock. (Se N:o 455.) 

St. Autografflällsk. Tidskr. 1897. D. 2, 8. 342—44. 



C. Erik XPf. 



524. Aroheim, F*, König Erich XIV von Schweden als Politiker. 

Historische Zeitschrift 1890. Bd 64, a. 430—475. 

525. Henrik Normans resa till Erik XIV:s kröning 1561. 

HiBt Tidskr. 1885, s. 259—296. 

526. Hnme^ M« A« 8.9 The conrtships of qneen Elizabeth. A history of the 
Tarions negotiatlons for her marriage. VI + (1) + 348 8. -^b portr. Lon- 
don 1896. 

Innehåller bl. a. notiaer om Erik XI Vis planer att vinna Elizabcts 
hand. 

527. Kreiiger, J», Erik XIV och drottning Elisabet af England. 

Ord och Bild 1898, 8. 198—208, 241—256. (Med 26 bilder.) 

528. Schwabe, L«, Heirathspläne König Erichs XIV von Hrhweden. 

N. Archly f. sächsiache Qeschichte u. Alterthnmak. 1888. Bd 9, s. 38 
—68. 

529. Speidere i Erik den Fjortondes Tjenestc. 

[Nor] Hiat. Tidaakr. Bd 8. a. 615—517. 

Åfven på BveDska i Hiat. Bibliotek. D. 5, a. 155 — 157. 

530. Nilsson^ A., Den SYcn^ka rik tödagen nnder Erik XIV:s regering. Akad. 
afh. [Upsala]. Äfven Progr. 56 s. 4:o. Karlstad 1^^86. 

Bec. i Hiat. Tidaki. li^SS. Ofr. o. gr., a. 14 — 16 af J. Fr. .V[f/«fröm]. 

531. SilfTerstolpe^ C.^ Om Jöran Persson och konungens nämnd. Bidrag 
till Sveriges inre historia under Erik XIVis tid. 

Hiat. Tidakr. 1881, a. 303—396. 

532. [SilfTe]rst[oIpe]9 [€.]> Jöran Perssons adelskap. 

Hiat. Bibliotek. D. 4, a. 515—516. 

~43 



[533 — 547] D. HISTORIA. 



533. H[ildebraii]d, [E.], Om ursprunget till k. Erik XIVis nämnd. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 850—856. 

534. Oreiffenhafireiiv W., Caspar v. Oldenbocknm und seine Waffenthaten. 

(1561.) (Vorgetragen in fler literärischen Cresellschaft am 12. Sept. 1878.) 

Beitragre z. Kcinde Ehst-, Liv- n. Kurlands. Bd 2, s. 408 — 480; 4, s. 
196—196. 

535. Das Schreiben des Erbprinzen Jobann Ton Sohweden an den Ordens- 

Togt Heinrich Lädinghansen gen. "Wolff anf Sonneburg 1561, 16 Juli. 

Sitznngsbericbte der karländUcben Gesellschaft fiir Literatnr nnd Ktinst 
nnd Jahresbericbt des karländischen ProTinzialmuseums aus dem Jabre 
1893 (tr. 1894), s. 95—96. 

536. MoUemp, W., Danmarks Forhold til Lifland fra Salget af Estland til 
Ordensstatens Oplösning (1346-1561). 171 + (1) 8. Khvn 1880. * 

537. Greiffenhagren, W.^ Jos t Clodt als Staatsmann nnd Diplomat. 

Baltiscbe Monatsflchrlft 1889. Bd 36, s. 631—674. 
Berör Sveriges förhållande till Reval 1658-61. 

538. Reimnniiy E.^ Das Verbal ten des Keicbes gegen Livland in den Jahren 
1559-1561. 

Historische Zeltscbrift 1876. Bd 85, s. 845—880. 

539. Renner^ Joh.y Livländiscbe Historien. Heraasg. v. R. Haufmann 
n. K. Höhlbautn. XXXV + 427 s. Göttingen 1876. 

540. Annerstedt, Th., Svenska väldet i Livland 1564—1570. Akad. afh. 

[UpsalaJ (2) + 84 s. Göteborg 1877. 

541. Tidander^ L. 6* T», Krigsföretagen i Livland xrnder Erik XIV:a rege- 
ring. Krigshistoriskt ntkast. 72 s. Vestervik 1892. 

542. Serapliim, E., Der Feldoberst Klans Knrsell nnd seine Ze!t. Ein Bild 

Ehstlands in der ersten Zeit schwedischer Herrschaft. X + (2) + 168 + 

(5) s. Reval 1897. 

Bibliothek livländischer Gescbicbte. Bd 1. 

Rec. i Baltsicbe Mcnatnischrift 1898, b. 162 — 164 af A. BergengrSn. 

543. Ödbergr, F., Om Klas Knrssell, k. Krik XIV:8 och Johan 111:8 kriga- 
öfverste i Livland. Anteckningar. Progr. 91 s. 4:o. Skara 1899, 

544. Instrnktion for de k. prinsessornas hofmästaro. (1562 — 1564.) 

Hist. Bibliotek. D. 4, b. 616—617. 

545. Ett klagomälsregister frän Småland 1563. 

Hiat. Tidskr. 1895. s. 321—384. 

540. Grotenfelt, Kast.^ Tnrnn linnan piiritys ja antanmns v. 1563. 
Hiatoriallinen Arkiato 1900. D. 16: 2, s. 33—40. 

o 

Handlar om belägringen af Aio slott 1563. 

547. Häinäläineiiy V., Väbäisen Eerik XIV ja Juhana berttuan keskenär- 
öistä seikoisätii sckä Turnn linuan valloitaksesta kesällä v. 1563. [Litet 
om Erik XIV:s och hertig Johans inbördes förhållande samt om Åbo 
Blotts intagande sommaren 1563.] 16 s. Helsingissä 1882. 
HistorialliÄia Tiitklmnii-kokeitn. 20. 

44 



D. 8. c. EBIK XIV. 



[548—660] 



548. Historya prawdJziwa o przygodsie zalosnej kziazfcia Finlandzkiego Jana 

i krolewny Katarzyny, 1570. [£n sanningsenlig historia frän 1570 om 

hertig Johans af Finland och prinsessan Katarinas olyckor.] Wydal ^4. 

Kraushar. VIII + 64 s. W Krakowie 1892. 

Biblijoteka pisarzöw polskich. 20. 

Kec. i Bolletin intemational de TAcadémie des sciences de CracoTie 
1892, 8. 74—76. 

549. Hj&rne, H., Svensk-ryska förhandlingar 1564—72. Erik XIV:« ryska 
forbnndsplaner. 129 + (1) s. Upsala 1897. 

. Skrifter ntgifna af K. Hnmanistiaka Yetenskapssamfandet i Upsala. 

Bec. 1 Historiache Zeitscbrift 1899. Bd 83, e. 387—388 af D. Schäfer. 

560. En svensk beskickning till Byssland nnder £rik XIYis regering. 

HiBt. Tidskr. 1887, ». 325—341. 

Beskickningen afgick 1Ö66. Underhand Ungarna rörde ntlämnande af 
hertig Johans gemAl. 

551. Rist, P. F., Karin Mänsdatter. [Efter A. G. Ahlqvist, Karin Mäns- 
dotter. Sthim 1874.] 

Historisk Arkiv 1876. Bd 1, s. 1—41. 

552. Ablqyist, A. G., Om Stnremorden. 

HUt. Bibliotek. D. 4, s. 136—186. 

^3. En berättelse om Erik XIVis besvärliga regemente. 
Hist. Tidakr. 1888, s. 267—274. 

^4. Yeranlassnng der Absetznng Erichs XIV. 1568. 

Ans baltiacber Yergangenheit (tr. 1894), s. 133—140. 

555. Mankell, J., Enk XIVis fall. Historisk berättelse. 170 a. + 1 portr. 
Sthlm 1876. 

Kec. i Hist. Bibliotek. Bd 6, b. III— VI af A. G. AlMqvist]. 

556. Annerstedt, Th., Resningen 1568. En historisk stndie. Y + (2) + 
127 s. Göteborg 1880. 

5ö7. Tidander, L. G. T., Resningen 1568. Historisk skildring. 67 s. 
Sthlm 1886. 

558. Hfildebranjd, PB.], Hertigarne Johans och Karls tilltänkta samregc- 
ring 1568. 

Hist. Tidakr. 1889, s. 261—267. 

559. AhlqTist, A. G., Konnng Erik XIY:s sista lefnadsår (1568—1577). 

Historisk afhandling. 193 s. + 2 portr. + 1 pl. + 2 mnsikbilagor. Sthlm 

1878. 

Rec. i Revue Hiatorique 1880. T. 12, b. 186—189 af E. Btauvois; i Finsk 
Tidskr. 1879. Bd 6, a. 481—432 af M. G. Schyherg»on; i Nord. Tidakr. 
1879, B. 479—481 af O. A\lin]. 

560. AniBéns^ A. J., Blef Erik XIY pä Johan III:s befallning mördad med 
gift? Rättsmedicinsk undersökning. 

Eira 1880, s. 417—431. 

Samma tidskrift 1880. s. 539—543 innehåller ett genmäle till of ▼an- 
stående af A. G. Ahlqvist^ som framkallade ett genmäle af A. J. Amnéut. 
Ein 1880, s. 631—688. 

45 



[561 — 57 J] D. HISTORIA. 



561. Wintera, L.^ Ein Act politischer Tra^^ödie innerhalb der Kaaem von 

Braanau. [1595.] 

MittheiloDgen des Nordböhmlschen Excarsione-ClnbB 1894. Jahrg. 17, 
R. 359—361. 

Handlar om Gustaf Eriksson, Erik XIV':s son. 



562. Efterretninger fra Sverig under den nordiske Syvaarskrig 1563 — 70. 
Tillige med enkelte andre Bidrag til Krigens Historie. 

Monumenta UlstoriK Danicae. 2:dcn Ra;kke. Bd 1, s. 701 — 780. 

563. Blttmckey O.^ Pommern wäbrend des nordischen siebenjährigen Krieges. 

VII + 445 B. Stettin 1890. 

Ingår äfven i Baltiscbe Sbndlen 1890, 91. Jahrg. 40, s. 134—480: 
41, 8. 1—98. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1891. Öfy. o. gr., s. 89—90 af F. \\\e$tling']. 

564. Gaffarcl, P«9 Le capitaine Peyrot Monlac. 

Revue historique 1879. T. 9, s. 273—332. 
Berör bl. a. det nordiska sjuårskriget. 

565. Heise, A.^ Bidrag til Familien Rosenkrantz^s Historie i det 16. Aar- 

hnndredes sidste Halvdel. 

[Dan.] Hist. Tid.««8kr. 5:e R»kke. Bd 6, s. 279—442; 6, s. 1—158. 
Berör bl. a. det nordiska sjuårskriget. 

566. Höhlbauni, K.^ Zar Gcschichte des nordischen siebenjährigen Krieges. 

Mittheilungen d. Vereins t. liibeckische Geschicbte u. Alterthumsk. 
1898. H. 8, s. 103—112. 

567. Mollerup, W., Bidrag til den nordiske Syvaarskrigs Historie. 1. Det 
svenske Iresandtskabs Anholdelse i Kjöbenhavn Februari 1563. 2. Om 
Fangers Behandling og Udvexling. Tillaeg. Fortegnelse över svenske 
og danske Fangcr. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 5:e Rtekke. Bd 2, s. 668—634. 

568. Taupell^ O., Den nordiske Syvaarskrig 1563—1570. Udgiven med 
Kirke- og Vndervisningsministeriets Understöttelse. (4)-f 203 + (5) s. + 
1 karta. Khvn 1891. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., s. 7—13 af A. Hlammarskjöyd. 

569. Westllngr, G. O. F., Det nordiska sju&rskrigets historia. 1—2. 

Hl«t. Bibliotek. D. 6, a. 421— G04; 7, b. 41—112. Afd. 1. äfven Akad. 
afh. 1H4 s. Upsala 1879. 

570. Charles do Danzay, fransk resident ved det danske Hof. [Danzay sökte 
på allt sätt medla mellan Sverige och Danmark under det nordiska 

sjaärskri«?ct.] 

Historiske öamlinger oj^ Stadier vedrörende danske Forhold og Person- 
lipheder iaajr i det 17. Aarhnndrede, udg. af //. Jiordam. Bd 3 (1897), ». 
252— 33.J. 

571. Erik 3Iunks Försvarsskrifter, skrevne fra hans fsengscl paa Dragsholm. 

Utg. af L. Daae. 

[Nor] Hiat. Tidaskr. Bd 4, s. 289— 32G. 
Berör nordiska sjnårskriget. 

'l6 ~ 



D. 6. c. ERIK XIV. 



[572—586] 



572. Moltke, A., Slagene yed Marekar og Axtorna (1563 og 1565). 98 8. 
+ 3 portr. +1 karta. Khvn 1896. 

Folkel assDi Dg, N:o 213. 

573. Tidander, L. 6. T., Studier öf?er slaget vid Axtorna d. 20 okt. 1565. 
22 8. Halmstad 1888. 

574. Eniien, L.^ Der hansiche Syndikns Heinrich Sadermann ans K61n. 

Hansische GeschichUblätter. Jahrg. 1876 (tr. 1878). s. 1—68. 
S. 54 — 57 finnes en skrifyelse frun U. Laffert till H. Sndermann, som 
inneh&ller en berättelse om sjöslaget vid Oland 30 maj 15G4. 

575. Ett bidrag till flottans historia nnder Erik XIV. 

Hist. Tidskr. 1898, b. 69—71. 

576. Brei Briefe des Johannes Anrifaber an den Rathsherrn Paulus Behaim 

in Nomberg. 

Anzelger fur Kunde der dentschen Vorzeit 1880, s. 208—210, 242—248. 
Dessa bref innehålla viktiga meddelanden ang. det nordiska sjuårs- 
kriget. 

577. Hadsen^ E.^ Bohus*s Belej ringer under den nordiske Syvaarskrig. 

Vört Forsvar 1888. Aarg. 8, N:r 202—205. 

578. Ödber^, F., Om k. Erik XIV:s förhällande till fogdarne och allmogen 
i Västergötland krigsåren 1565—1566, med bilagor. 

Västergötlands fomminnesf. Tidskr. 1899. IL 10, s. 40—80. 

579. Ramsetliy Chr»^ Hamar bys historie. Til 50 åars jubilaeet 21 mars 

1899. (4) + 369 -r (1) 8. Hamar 1899. 

Berör bl. a. det nordiska f^juårskriget och svenskornas härjningståg nn- 
der Johan Siggeson 1567. 

580. Beuther, M., LevnedBbeskrivelse ai Daniel Rantzov ledsaget af en 
H»kke hidtil utrykte Bidrag til denne Feltberres Historie. 

Monamenta Historise Danicas. 2:dcn Raekke. Bd 1, s. 851 — 700. 

581. Dagbok över Daniel Kantzovs Vintcrfelttog i Sverig fra den 20 Okto- 
ber 15(i7 til den 14 Februari 1568. Tillapg: Breve til Oplysniugcr af 
Felttoget 1567—68. 1) Svenske Breve og Aktstykker. 2) Danske og 
tvske Breve. 

Monamenta Historias Danicaj. 2:den Rsckke. Bd 1, s. 1 — 360. 

.'>^2. Larsen^ A^^ Daniel Rantzan. Historisk skildring. Med Illustrationer 
af P. Steffensen. 189 + (2) s. +7 pl. o. portr. Khvn 1898. 

588. Moltke^ A., Daniel Rantzaus Tog til Östergötland 1567—68. Ved 
Udvalgfct for Folkeoplysnings Fremmc. 86 -r (2)8. + 1 portr. + 2 kartor. 
Khvn 1891. 

5&I. Tidander, L. G. T., Daniel Rantzaus vintcrfälttåg i Sverige 1567—68. 
Hietorisk skildring. 58 s. ISthlm 1866. 

i^ib. Taapelly 0»^ Varberg. 

Mnseum 1890, s. 193—217. 

58G. Om Vexiös brand 1570. [Medd. af T. Andeison:] 
Hist. Tidskr. 1892, .«». 244—246. 

~I7~ 



[587 — 59 8 J D. HISTORIA.. 



587. Hjärne^ U.^ Till belysning af Polens nordiska politik närmast f5re 
kongressen i Stettin 1570. 14 s. Upsala 1884. 

588. Girardet, Fn, Der Stettiner Friede, ein Beitrag zur Geschiclite der 
baltischen Frage. Inaug. Diss. 30 s. Halle 1888. 



d. Jolian ni. 

589. Bändnis d. Gnbernators Heinrich Horn mit d. estländi schen Ritterschaft 
u. d. Stadt Reval 1568. 

Ans Baltischer Yergangenheit (tr. 1894), b. 130—183. 

590. Tawnststjernay Yf.y Lisätietoja Suomen sotahistoriaan Jahana III:n 
hallitnksen alknvnosilta (1568 — 1576). [Ytterligare upplysningar till 
Finlands krigshistoria nnder Johan III:s första regeringsår] Akad. 
afh. VIII + 134 B. Helsingissä 1875. 

591. Klagodikt öfver en syensk beskicknings lidanden 1 Byssland under 
åren 1569—1572. [På tyska.] 

Hist. Tidakr. 1888, s. 79—89. 

592. Hansen^ G» y»^ Johann Tanbes and Eilart Eranses Machinationen nnd 
die daranf darch »König Magnus» erfolgte Bclagernng Revals 1570 — 71 
nach den Urkunden des revalschen Eathsarchivs. Yorträge gehaltea 
in d. estl. liter. Gesells. 26 Okt. 1883 u. 11 Januari 1884. 

Beiträge z. Kunde Ehst-, Liv- u. Kurlands 1886. Bd 3, s. 264—829. 

593. tlumikOVy A.^ Osada Eevelja (1570—1571 gg.) gercogom Magnnsom 
korolem livonskim, goldoynikom Carja lyana Groznago. [Beyals be- 
lägring af Magnus, konung i Liffland, Ivan den Förskräckliges yasall.] 
59 8. Moskva 1891. 

594. Nottbeck^ En gr* V*^ Russisch-liyländische WafTenstillstandsverhandlnn- 
gen in den Jahren 1574 nnd 1575. (Yortrag gehalten in der ehstländ. 
literär. Gesellschaft am 6 October 1893.) 

Beiträge z. Kunde Ehst-, Liv- n. Kurlands. Bd 5, s. 79 — 91. 

595. Hansen, G« t*^ Die Belagerung Revals 1577. Yortrag gehalten In d. 
lit. Gesells. am 25 Januari 1884. 

Beiträge z. Kunde Ehst-, Liv- u. Kurlands 1886. Bd 3, s. 330 — 348. 

596. Warhafftiger Bericht des Reuelschen Kriegs, Belegernng, nnd färnembsten 
Scharmtitzeln, . . . durch einen Studiosnm, so in solchen hendeln bey nnd 
mit gewesen. Anno 1577. Zum Gedächtniss . . . wieder herausg. nnd 
mit Anmerkungen versehen von C. Russvmrm. 22 s. Reval 1877. 

597. Bathlef, G., Der Fall Wendens. 

Baltische Monatsschrift 1888. Bd 35, s. 388—427. 

598. Bathlefy G., Ein rnssischer Bericht iiber die Eroberung Wendens im 
Jahre 1577. 

Mittheilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-, Ehat- u. Kur- 
lands 1889. Bd 14, B. 355—363. 

"48"" 



D. 0. d. JOHAN m. 



[599—610] 



599. Gleichzeitig^ Uebersetzangen der Schreiben des Nowgorodschen Statt- 
halters an Pontus de la Gardie ond des Letzteren Antvort nach Now- 
gorod nnd an den Zaren loan IV. nach Moskan Friedensunterhandlan- 
gen wegen. 1588 Nov. 

Beiträge e. Kunde Elist-, Liv- u. Kurlands. Bd. 4, s. H6 — 161. 

600. Stenrothy O* E.y Sotatapankset Etelä-Suomesso ja Inkerlnmaalla vuonna 
1590. [Krigshändelserna i södra Finland och Ingermanland är 1590.] 
16 8. Heleingissä 1880. 

HiatorialliBia Tntkimus-kokeita. 11. 

601. Zwei Actenstöcke zur Geschichte der mssisch-schwedischen Beziehungen 

in d. Jahren 1592 nnd 1593. Mitgetheilt Ton B. Cordt. 15 s. Jorjeff 

(Dorpat) 1898. 

Acta et commentationee Imp. TJDlvereitatiB JnrieTensis (olim Borpa- 
tensis). 

602. Cordt^ B., Bie Yerhandlnngen des Waffenstillstandes von Tensina, 1593. 

Ein Beitrag zur Geschichte der Beziehungen Schwedens zu Eussland 

im 16. Jahrhundert. 

Yerhandlungen der gelehrten Estnischen Ge^ellBchaft zu Borpat 1892. 
Bd 16, s. 78—166. 

603. SUclerqTiBt, O., Johan III och hertig Karl 1568—1575. Akad. afh. 
VIII + 145 + (1) 8. Uppsala 1898. 

604. WestliBlTy A« O. F.^ Hertig Karls furstendöme under aren 1568—1592. 
Akad. afh. [Uppsala]. Äfven Progr. 96 s. 4:o. SundsTall 1883. 

605. Pnexdzieeki, A., Jagiellonki Polskie «r XVI. wieka. T. 5. [Bet Ja- 
gelloska husets qyinliga medlemmar i 16:de ärhundradet.] XXII + (1) + 
CCLXV + 400 s. Kraköw 1878. 

Innehällei några bref från Katarina Jagellonica. 

606. OdbCTg^^ F«y Om stämplingarna mot konung Johan III aren 1572 — 
1575. Anteckningar. 284 + (2) s. Sthlm 1897. 

607. Odber^y F.^ Om Anders Loriohs, k. Johan III:s ständiga legat i Polen, 
och hans tid (1569 — 84). Bidrag till svenska diplomatiens och den ka- 
tolska reaktionens historia. Progr. 124 s. 4:o. Skara 1893. 

608. Forssell, H., Sverige 1571. Försök till en administrativ-statistisk be- 

skrifning Öfver det egentliga Sverige utan Finland och Fstland. H. 2. 

S. 113-350. Sthlm 1883. 

Ȁldre bidrag till Sveriges statistik > 1. 

Eec. i Nordisk Tidskr. 1884, s. 805—319 af P. E, Bergfalk; i Hist. 
Tidikr. 1884, s. I— IV af [Johan] J\phan8son\ 

ti(J9. Fontell, A. G., Finlands folkmängd 1571 jemförd med Sveriges. 
Finsk Tidakr. 1886. Bd 18, s. 100-106, 244. 

610. Fontelly A. G., En blick pä Österbottens tillstånd är 1571 samt gräns- 
fejden 1573—1585. 

m 

>Walan» 1881, album utg. af Svenska Osterbottningar, s. 1 — 70. 



49 
5r. hi$t. bibliogr. 



[611 — 622] D, HISTORIA. 

611. Ett ryskt bref af Johan IH. [Dat. 28 juli 1573.] 

Hiet. Tidskr. 1888, g. 461—462. 

612. NoaiUes^ E. de, Henri de Yalois et la Pologne en 1572. 1: 418 s. + 

1 karta. 2: 502 8. + 1 Tab. Paris 1878. 

Innehåller åtskilliga upplysningar rörande Johan 111:8 anspråk på pol- 
ska tronen. 

Bec. i Hist. Bibliot. D. 6, s. XLII— XLIX af [C. Ä7/rc>«<[o?pc]. 

613. LaureOy Y., évéqne de Mondovi, nonce apostoliqne en 1574—1578 et 
ses dépöches inédites an cardinal de Cdme, ministre-secrétaire d*état da 
pape Grégoire XIII. Publiées par Th. Wierzboioaki. VIII + 756 + (1) s. 
Varsovie 1887. 

Berör äfren något Johan 111:8 historia. 

614. Warszewicki, Chr*, Oposcnla inedita, ad Ulaatres viros epistola, cete- 
raqne docnmenta, vitam ac res gestas ipsins illnstrantia, una cam indice 
eJQsdem anctoris opernm, qne hacnsqne in incem prodienmt, collecta ac 
edita a Th, Wierzbowski. [Äfven polsk titel.] VII + TIl4-276-i-(l) s. 
Varsoviai 1883. 

Berör bl. a. Johan 111:8 historia. 

615. Jakrzewskiy W., Po ncieczce Henryka. Dzleje bezkrölewia 1574— 

1575. [Efter Henriks flykt. Historia om Interregnum 1574—1575.] 

XVI -f 440 8. Kråkan 1878. 

Berör Johan III:s ställning till det polska tronföljarvalet. 
Rec. i Hist. Bibliotek. D. 6, s. LXV— LXVIII af X Liake. 

616. Hildebrand, K.^ Johan III och Europas katolska makter. Studier i 
1500-talet8 politiska historia. Akad. afh. XXIX + (!)+ 321 s. Upp- 
sala 1898. 

617. ödbergy F*; Om kyrkoherden herr Maurits Basmussons i Böne sam- 
mansvärjning mot k. Johan III är 1576. 

Västergötlands fomminnesl Tidskr. 1893. H. 6—7, s. 7 — 20., 

618. Brandrad, Å., Klosterlasse. Et Bidrag til den jesuitiske propagandas 
historie i Norden. Vm+326 + (l) s. Kristiania 1895. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1896. Öfv. o. gr., s. 88—41 af K. Eildebrand. 

619. Perg^er^ A», Jesuiterpateren Laurits Nielssen, saakaldt »Klosterlasae». 
108 8. Kristiania 1896. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1896. Öfv. o. gr., s. 48—52 af K, Eildebrand. 

620. Bertolotti, A., Martiri del libero pensiero e vittime della santa in- 
quisizione nei secoli XVI, XVn e XVIU. 154 s. Eoma 1892. 

AUardo Giovanni di Srezia carcerato dall' Inquisizione (1577 — 1578). 

621. POBSevinOy Ant.^ Belazione sul regno di Suezia di Antonio Possevino 
MontoTano, con docnmente tratti dair Archivo storico del Gonzaga. 
(Publ. p. Pietro Ferrato.) 38+V s. Firenze 1876. 

Utgör Dispensa 3 af »Cariositå storiche MontoTane>. 

622. Hammargren, J« A., Om den liturgiska striden under konung Johan 
III. Akad. afh. XV +252 s. Uppsala 1898. 

~ 50~ 



D. B. d. JOHAN in. 



[623—636] 



623. Henning, K«, StrengnäB stift nnder den liturgiska striden till TJppsaU 
mdte 1593. Progr. 50 + (1) s. 4:o. StUm 1893. 

624. Kreflger, J.^ Johan III och den katolska reaktionen. 

Nordisk reyy 1897, s. 100— lU, 176—190, 272—288, 401—419,501— 
520, 657—670. 

635. Cipollfty C«9 Un Italiano [Alessandro Gnagnini] nella Polonia e nella 
Svezia tra il 16. e il 17. secolo. Notizie biograficfae. 111 s. Torino 1887. 
Behandlar isynnerhet tiden 1578 — 1584. 

626. Sehiemanii^ Tli.^ Ein abentenerlicher Anschlag. 

Baltlsche MonatsBchrift 1889. Bd 86, s. 21—84. 
Pfalsgrefven Georg Hans planer emot Lifland 1578. 

627. Des Pfalzgrafen Georg Hans Anschlag anf Livland. Actenstncke au 

dem geheimen Staatsarchiv za Berlin, ans den Jahren 1578 nnd 1579. 

Mitgetheilt t. Th. Schiemann. 

Hittheilnngen ans dem Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- nnd Enrlands 
1892. Bd 15, B. 117—159. 

628. Die Admiralsakten von Pfalzgraf Georg Hans, Graf zn Yeldenz. 

Hittheilnngen a. d. Stadtarchiy v. Köln 1889. H. 18, s. 1—55. 

629. Gfimbel, Th.^ Geschichte des Ftb-stentums Pfalz-Veldenz dargestellt 

nach den Original-Urknnden des kgl. bayer. Geheimen Hans-ArchiTs 

Mfinchen; den Gopial-Bttchern des kgl. bayer. Geheimen Staats-Archiys 

M&ichen; den OriginaMJrknnden des IntherischenKirchschaiFnei-ArcliiTs 

Lanterecken nnd sonstigen archivalischen Qnellen. VI + 878 + (1) s. 

Kaiserslantem 1900. 

Berör Sveriges historia; ett kapitel har till öfverskrift: Pfalzgräfin Anna 
Maria, Prinzessin von Schweden. 

630. £n syensk fnrstes bröllop i Heidelberg 1579. Medd.afa;[7. Omberg}. 

Hist Tidskr. 1881, e. 200—208. 

631. Walther, B. B. y., Die Hochzeit Herzog KarPs yon Södermanland 
mit Anna Maria, ältesten Tochter des Chnrfiirsten Lndyig Yl yon der 
Pfalz, am 3 Mai 1579 zn Heidelberg nnd ihre geschichtliche Bedentnng. 
11 B. Weissenbnrg 1882. Ej i bokh. 

632. Bref frän Moritz (Stensson) Lewenhanpt (1579). [Moritz Lewenhanpt Åt- 
följde hertig Karl på hans bröllopsresa.] 

St. AntografsällBk. Tidskr, 1890. D. 2, s. 43—48. 

633. HUdebrand^ K., Syeriges ställning till Antonio Posseyinos fredsmed- 
ling mellan Polen och Eyssland 1581—1582. 40 s. 

Historiska Stadier 1897. Festskrift tillägnad C. G. Malmström. 

634. Ordningsstadga yid riksdagen 1582. 

Hist. Bibliotek. D. 4, s. 518. 

635. Ebses^ St., Das polnische Interregnum 1587. 

Eömische Qaartalschrift för christliche Alteithnmskande nnd ftir Kii* 
chengeschichte 1896, s. 877— S94. 

bi" 



[636 — 648] D. HI8T0BIA.. 



686. [Uildebrand, E.], Ett par anm&rkniiigar om 1587 ärs riksdag. Af Ehd. 
Hist. Tidskr. 1896, s. 279—288. 

637. Hildebrandy £., Om Kalmare-stadgar eller det »latinska brefret» 1587. 
29 8. 

Historiska Stadier 1897. Festskrift tillägnad C. O. Malmström. 

638. Hildebrand, £., Böneskriften i Reval 1589 ock rikets siftngande f5r 
konung Jokan. 

Hist. Tidskr. 1897, s. 161—159. 

639. Konnng Johan 111:8 senare gifte. 

St. AntografsälUk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 247—249. 

640. Rosengren) E.^ Nägra uppgifter om drottning Gnnilla Bjelkes för- 
läningar i Finland. 16 a. Helsingfors 1877. 

Historiallisia Tatkimns-kokeita. 4. 



e. Sigismund. 

641. HJIme, H», Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det 
Habsbnrgflka haset 1589—1604. 
Hist. Tidskr. 1888, s. 241—278. 

648. Pira, K., Syensk-danska förhandlingar 1593--1600. Akad. afh. VIII 
+ 170 8. Sthlm 1895. 

643. Him^ J«) Bie Hennntiation des Dentschmeisters Maximilian auf Polen 

nnd die damit znsammenhängenden Pläne. Ein Beitrag znr Geschichte 

der österreichisch-nordischen Politik in den Tagen Kaiser Radolfs II. 

49 8. Innabmck 1893. 

Mittheilangen d. Instituts f. österreichische Gkschichtaf. Erganznngsb 4. 
Berör Sigismnnds historia. 

644. Uppsala mötes beslnt, den 20 mars 1593. Afbildning i originalets stor- 
lek ntförd i ljustryck pä Generalstabens litografiska anstalt. Med 
upplysande text af JE. Hildebrand. 2 bl. + 12 sidor text. Sthlm 1893. 

645. HaUmer^ L* N.^ Upsala möte 1593 den mest reformatoriska vänd- 
punkten i Sveriges utveckling. Minnestal. 45 s. Kalmar 1893. 

646. Hildebrand, K., Uppsala möte 1593, ett dOO-årsminne. 46 + (1) s. 

Sthlm 1893. 

Föreningen Heimdals folkskrifter. 4. 

647. Hildebrand, K«, Undersökningar till Uppsala mötes historia. 

Hist. Tidskr. 1893, s. 89—122. 

648. HJäme, H«, Renässans och reformation. Tal vid Uppsala stadentkärs 

fast till Uppsala mötes minne i universitetets aula den 7 september 
1893. 16 8. Sthlm 1893. 
Svenska Spörsmål. H. 13. 

~62 



J 



D. b. e. SIGISMUND. [P^^ — ^^^J 



649. QJinie, H., Uppsala möte. 

Oid och Bild 1893, 8. 370—378. 

650. Holmberg, £• J., Den litargiska stridens och Uppsala mötes historia 
Jåmte kort beskrifning af jnbelfesterna i Uppsala 1698 och 1793. Ett 
trehnndra&rs minne 1593—1898. Efter de bästa kftllor skildradt för 
BTsnska folket. Med illnatr. 114 + 11 s. Sthim 189S. 

651. Lnrndln, ۥ F.^ Uppsala mOte i Tftrldshistorisk belysning. 58 s. 
Uppsala 1893. 

Uppsatser i teologiska och kyrkliga ämnen ntgifna af W. Badin. H. 7. 

652. NystrSm, J. F., Minnet af Uppsala möte. Progr. 11 s. 4:o. Upp- 
sala 1893. 

653. Båbergh, H., Den eyangeliskt-lntherska bekännelsens inf5rande i 
Finlands kyrka genom Uppsala kyrkomöte. 2b febmari— -20 mars 1598. 
Ett trehnndraära minne. 40 s. HelsingfoTs 1898. 

654. Svndbergry A. N.^ Om den svenska kyrkoreformationen och Uppsala 
möte 1598. 99 s. Uppsala 1893. 

Uppsala anlTertiteis Ånskrift 1898. Progr. 

655. TbODlieas^ R», Om Uppsala möte 1593. Historiska påminnelser jubel- 
året 1893. (l) + 63 B. Göteborg 1893. 

656. WS^er, S., Till minne af Uppsala möte 1593. Progr. 11 s. 4:o. 
Nyköping 1893. 

657. Hjime^ H«^ Sigismands svenska resor. Bidrag nr polska och italien- 
ska källor. VII + 96 + 63 + (2) s. Upsala 1884. 

I några få (4) exemplar äro noterna i textens sista ark satta med 
annan stil än i den öfriga upplagan. 

Bcc. i Nordisk Revy 1884, s. 466—467 af J. Fr. Nyström; i Hist. Tidskr. 
1884, 8. XLIX— LII af S. [Ber']gh. 

658. Hildebrand, E.^ Brytningen i Sveriges historia 1594. 

Hiat. Tidskr. 1894, s. 227—246. 

659. BoSthinSy S. J«9 Om den svenska högadeln under konung Sigismunds 

regering. 1. 

Hiat. Bibliotek. D. 4, s. 1—134. 
Utgafs äfven såsom Akad. afh. (Upsala). 

660. BoetbiuSy S* J*^ Hertig Karls och svenska riksrådets samregerisg 

1594—1596. 1-3. 

Hist. Tidsk. 1884, s. 16—90; ibid. 1885, s. 21—96; ibid. 1886, 51— 
8f, 97-122. 

1 rec. i Nordisk Revy 1884, s. 3 — 6, af J. Fr. Nyström. 

661. Handlingar rörande söndringen mellan hertig Karl och rädsherrarne 
1594—1600. Samlade och ordnade af E. W. Bergman. 

Hist. Bibliotek. D. 2, s. 256—364. 

662. Ett regeringsprogram af hertig Karl från 1595. Meddeladt af S. J. 
Boéthius. 

Hist. Tidskr. 1886, fl. 226—236. 

53~ 



[663 — 676] i>. HISTORIA. 



663. Tljö-Koskineii, G. Z., Nnljasota, sea syyt ja tapankset 2 ondl- 
stettn painos. 620 s. Helsinglssä 1877. 

2:a omarbetade nppl. af förf:8 historia om Klabbekriget. 

664. Westrln» Tli«y Om Hans Fordell, en folkledare under Klabbekriget. 

Hist. BlbUotek. D. 5, s. 845^862. 

665. Westrin, Th.^ Bidrag till elakten Fordells historia. 

Skrifter utglfna af Svenska Literatunallskapet i Finland. 2. Förhand- 
lingar och nppsatser. I (1885 — 86), s. 62 — 67. 

666. HagstrSm, IL Å.^ En underhandlare fr&n 1598 års inbördes krig. 
Historisk skiss. 

Ny niastrerad Tidning 1891, s. 285, 286, 248, 244. 

667. Tldander, L. O. T., F&lttågot i Östergötland år 1598. Historisk 
skildring. 67 s. Norrköping 1883. 

668. Lnndqylsty K. 6., Hertig Karl af Södermanland. En stadie vid BOO- 
årsminnet af slaget Tid St&ngebro 25 september 1898. 23 s. Norrkö- 
ping 1898. 

669. Niloni^ J. £•, Wironmaan Inopnmns Sigismnndosta vnosina 1599 — 
1600. [Om Estlands skilsmässa från Sigismnnd åren 1599—1600.] U s. 
Helsinglssä 1881. 

HlstorialliBia Totkimua^kokeita. 16. 

670. Wrangely E.^ Prinsessan Anna (Sigismunds syster). 

Ny niastrerad Tidning 1899, s. 422—428. 



f . Karl IX. 

671. Greiffenhageii, W., Karl IX in Reval. 

Baltische Monatsschrift 1888. Bd 85, s. 567—601. 

672. Ingman^ S.^ Kaarlo IXmen Jäämerenpolitiikka [Karl IX:8 ishafs- 
politik.] 1. Akad. afh. (1) + 110 + (1) s. Helsinglssä 1894. [2] Kaarlo 
IX:nen Jäämerenpolitiikka onosilta 1603—1613 [Karl IXis ishafspolitik 
1603—1613.] 

Historiallinen Arkisto 1895. D. 14, s. 161—277. 

673. Magnus, A«, Finmarken. Samlinger til Finmarkens Historie. (1) ->- 
139 8. + 1 karU. Khvn 1889. 

674. Eine poUtische Kede v. Jahre 1601. Mitg. v. Fr. Bienemann jun. 

Baltische Monatsschrift 1898. Th. 46, s. 159—175. 
Talet hölls på uppdrag af hertig Karl af Johan tod Tiesenhaosen i 
Riga för att förmå denna stad att anslata sig till Sverige. 

675. Berättelse om Wolmars eröfring 1601. 

Hist. Tldskr. 1886, s. 371—374. 

676. Ur Jon Jonesons vandringsbok 1582—1620. 

Hist. Tidskr. 1898, s. 338—348. 

54 



D. A. f. KARL IX. 



[677—689] 



677. Tnnér, 9,, Konang Karl IX:8 krig i Llyland åren 1602—1606. Kon- 
sist, afh. [Upsala.] 42 s. Sthlm 1876. 

678. Bergr, 6. O., Riksdagen i Stockholm 1602. Akad. afh. [Upsala.] 88 
+ (1) 8. Sthlm 1888. 

679. Berichte and Akten der hansischen G^sandtschaft nach Moskan im 
Jahre 1603. Von O. BlUmcke. XIII + (1) + XXIV + 255 + (1) s. 
HaUe a/ S. 1894. 

Hansi^ohe Geschichtaquellen. Bd 7. 

680. Erzehlnng was lich bey Biga Anno 1605 Tom dem 1. Angnat bias 
den 19. Septembris zugetragen, als Hertzog Carl ans Schweden dle Stadt 
blocqalrt, wie anch Ton der Klrch-Holmscben Schlacht. So geschehen 
den 17. Septembris anlT Lambertl. 

Rigaache Stadtblätter 1695, N:o 49—50. 

681. Bomhaupt, C^ Schlachtfeld zn Klrchholm. 

Sitsnngsberlohte d. Getellachaft f. Geschichte n. Alterthnmak. d. Ost- 
seeprorinsen Rasalands. 1882/88, s. 19 — 21. 

682. AndensoB, J«, Om riksdagen i Stockholm 1605. Akad. afh. [Upsala.] 
Äfven Progr. 78 a. Linköping 1875. 

683. Séepkin, E.^ Wer war Pseadodemetrias I? Beitrftge znr Qnellen- 

knnde and Qaellenkritlk des Jahres 1605. 

ArchiT fUr slaTiscbe Philologie 1898. Bd 20, b. 224— B25. 
Innehåller en del upplysningar om polska riksdagens planer att hj&lpa 
Sigismnnd till att åter komina i besittning af Sreriges krona. 

684. Bergh^ S*^ Meddelanden om fSrberedelsema till Karl IX:b kröning. 

Hist Tidskr. 1884, s. 848—847. 

685. Bergh, S., Karl IX och syenska adeln 1607—1609. Ett bidrag till 
Sveriges inre historia änder början af 1600-talet. Akad. afh. (1) + 170 
+ (1) 8. Upsala 1882. 

686. liljestråle, N. F., Riksdagarna 1609 och 1610. Några bidrag till 
Karl IX:8 historia änder sista åren af hans regering. Akad. afh. [Up- 
sala.] (2) +80 s. 4:o. Nyköping 1888. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1889. Öfr. o. gr., a. 18—16 af [Ä] £{er}gh, 

687. Cordty B.^ Mittheilangen ans dem Briefwechsel des Grafen Jacob de 

la Gardie. VI + 112 8. Jurjeff (Dorpat) 1894. 

Acta et commentationes Imp. Uniyeraltatia Jnrievensia (olim Dorpa- 
tenals) 1894: 2. 

688. HUdebrand, £., Karl IX:b testamente och tronskiftet 1611. 

Hist. Tidskr. 1895, s. 1—38. 



689. To Dagböger fra Kalmarkrigens Tid 1611—12. 

Hiatoriske Samlinger cg Stndler vedrörende danske Forbold og Peraon- 
ligheder isser i det 17. Aarbundrede, ntg. af H. ROrdam. Bd 1 (1891), 
8. 289—819. 

55~" 



[690 — 703] D. HTBTORIA. 



690. Joamal ftber allés das jenige, bo Bieh In dem so genannten Calmarechen 
Kriege zngetngen. 

Konnmenta Histori» Daoics. 2:den Biekke. Bd 2, e. 671 — 762. 

691. Larsen^ Å.^ Kalmarkrigen. Et Bidrag til de nordieke Rlgers Krigs- 
Ustorie. Efter trykte og atrjkte Kilder. 256 + (2)b. + 1 karta. KhTB 
1889. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., a. 18—18 af S, Bergh. 

692. Larsen, Å., Kampen om Kalmar 1611. 68 s. + l karta. Khvn 1884. 

693. Larsen, A., KriBtian den fjerdes Krige. Ved Udvalget for Folke- 
oplysnii^ Fremme. 142 s. + l portr. + 2 stentrykte Kort. Khvn 
1895. 

694. Liisbergy H. C« B», Christian IV, Danmarks og Norges Konge. For 
Krigshistoriens Vedkommende bearbejdet af A. Lar sen. Historisk illn- 
streret 490 s. Khvn 1891, 92. 

695. Breve vedrörende Kalmarkrigen 1611, skrevne af Statholder Brejde 
Ranzov til Kantsler Christian Friis til Borreby. 

Aanberetn. f. d. Kongelige Geheimearchiv. D. 6, s. 199 — 225. 

696. St&lhane^ H.^ Baltzar-fejden. Anteckningar om krigshändelserna i 
Jämtland och Herjedalen 1611 — 18. 

östersnndsposten 1898, juli. 

697. Meidell^ Fr., Trsfningen ved YidsG (Wittsjö) den 11 Febniar 1612. 
En historisk UndersOgelse til Opfrisknlng af et halvglemt National- 
Minde. 47 s. + 2 kartor. Khvn 1886. Tr. som Manuskript. 

698. Beretning til Kong Christian IV fra Christian Friis og Breide Ranzaa 
om forskjellige Krigsforhold, 1612. [Anfallet p& Öland.] 

Danske Magazin. 4:e Eaekke. Bd 5, b. 75 — 76. 

699. Peder Mikelsson Hammarskjöld om Borgholms eröfring af danskarne 
1612. 

HUt. Tidskr. 1889, s. 369—372. 

700. (xabriel Krnses Beretning om den danske Flaades Yirksomhed i Efter- 
aaret 1612. Med. af C. F. Bricka. 

Danske Magazin. 4:e Eskke. Bd 5, a. 280—288. 

701. Michell, Th., History of the Scottish expedition to Norway in 1612. 
X + 189 s. + 15 pl. + 2 kartor. London 1886. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1886. Öfv. o. gr., b. 26—27. 

702. Delgobe^ Cli.; Jan van Monkhoven, capitaino fiamand an service de 

la Saéde. 

Messager des scienced historiqnefi on archives des arts et de la biblio- 
graphie de Belgique 1889, s. 46 — 66. 

703. Nielsen, T., Nogle Notitser om Johan von Mönnichhofen. 

[Nor.] HlBt. TidsBkr. Bd 4, b. 109—112. 



56 



D. •. a. GX78TAF H ADOLF— KRISTINA. UBK. 



[704—708] 



6. Onstaf n Adolf— Kristina. 

a. Urknndssaiiilingar. 

704. Brahe, P., Ur Per Brahes brefy&zling. Bref från och till Per Brahe, 
«tgi£iia af K. K, Tigeratedt. 1. VI + 210 s. 2. 225 s. Helsingfors, 
Äbo 1880, 88. 

705. ChrotiaB, H*, Bref till svenska konnngahnset och andra svenskar 
[1638— 45J. TTtgifna af Kongl. Samfundet fOr ntgifyande af hand- 
skrifter rörande Skandinayiens historia. Yl + 58 s. Sthbn 18d2. 

Historiska handlingar. D. 13: N:o 2. 

706. Gustaf II Idolf, Ur konung Gustaf H Adolfs skrifter. Utg. af S. 

Clamm. 64 s. Sthlm 188a 
FöreniDgeB Heimdals folkskrifter. 60. 

707. Oastaf II Adolf, Schriftstiicke, znmeist an evangelische Fursten 
Deutschlands, gesanimelt nnd herausgegeben yon O. Droysen. XII 
+ 248 B. Sthlm (tr. i Halle) 1877. 

708. Oxenstierna, A», Blkskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och bref- 

yäxling. Utg. af K. Yitterhets-, Historie- o. Antiqvitets Akademien. 
Afd. 1: 1—2. 2: 1—9. Sthlm 1888-98. 

Förra af delningen. Bd 1: [red. af C. G. Styffe}. Historiska och 
politieka skrifter. 2: [red. af C. G. Styffe], Bref 1606—1624. Senare 
afdelningeu. Bd 1: [red. af P. Sanden]. K. Gustaf II Adolfs bref och 
instruktioner. 2; [red. af J. F. Nyatröm\. Hugo Grotii bref 1683—1639. 
3: [red. af P. Söndan"]. Gabriel Gustafsson Oxenstiernas bref 1611 — 1640. 
Per Brahes bref 1638—1661. 4: [red. af C. G. Siyffe]. Hugo Grotii bref 
1640 — 1645. Med till&gg af brefyen till rikskanslerens sekreterare P. 
Bchmale 1635—1638. 5: [red. af C. G. Styffe]. Jacob de la Gardies bref 
1611—1650. 6: [red. af P. SondtnJ Johan Baners bref 1624—1641. 7: 
[red. af P. 8ondén\. Hertig Bernhards af Sachsen-Weimar bref 1632—1639. 
Laodtgrefve Vilhelms af Hessen-Eassel bref 1632—1637. Med tillagg af 
brefren fr&n den sistnämndes gem&I, land grefyin nan Amalia Elisabeth 
1684—1650. 8: [red. af P. Sondén']. Gustaf Horns bref jämte bihang. 
Lennart Torstensons bref jämte bihang. Carl Gustaf Wrangels bref. 9: 
[red. af P. Sondén']. Bref från Herman Wrangel med flera generaler. 

Bec. 1; 1, 2: i i Hist. Tidskr. 1889. Öfv. och gr., s. 15—20 af C. T. 
C{dhner]; i Ny. flyensk Tidskr. 1889, s. 27—44 af Cl. Annerstedt; i Histo- 
rische Zeitschrift 1889. Bd 68, s. 518—522 af G. Irmer; i Beyue d'hi8toire 
diplomatique 1890, s. 295—296 af A. G.; i Mittheilungen d. Instituts f. 
oetterreichische Ueschicbtsf. Bd 11, s. 181—183 af D. Schäfer; 2: s 1 
Hiat. Tidskr. 1891. Öfy. o. gr., s. 45—62 af A. i2[yrf]/[or>; 1: i, 
2: 1—8 i The EngUsh Historical Revievr 1892, s. 777—784 af G. Edmund- 
son; 2:6 i Hiat. Tidskr. 1893. Öfv. och gr., s. 53—58 af .4. Ii[t/d]/lor]8 ; 
2:s ibid. 1894, s. 69— fi3 af A. P[yd]/lor]s', 2: s— s i Historische Zeit- 

"57 " 



[709— 715J D, HI8T0BIA. 



Bchrift 1896. Bd 76, b. 484 — 492 af G. Irmer; 2:e i The English Hiato- 
rical Beriew 1896, b. 161—164 af G. Edmundson; 2: 7 i HiBt. Tidskr. 
1896. öfr. och gr., b. 28—28 af A. ^d]flor]B; i BeTue d'hlBtoire diploma- 
tiqne 1896, b. 119—120 af Chr. Sehefer; 1:9, 2:8 i HlBt. Ttdskr. 1897. 
öfy. och gr., b. 76 — 80 af Ä. Ii[jyd]f[pr]s ; 2: 6— t i Mittheilaogen d. 
Institnts f. oeBterreichiBche GeBchichtaf. 1897. Bd 18, s. 189—191 af D. 
Schäfer. 

709. ProtokoU, Svenaka riksrådetB. Med andentöd af statsmedel i tryck 
atg. af Kongl. Riksarkivet. D. 1: 1621—29, 2: 1630—32, 3: 1633, 4: 
1634, 5: 1635, 6: 1636, 7: 1637—39, 8: 1640—41. D. 1—3 ntg. af ^. ^. 
Kullberg; 4—8 utg. af iS^. Bergh. Sthlm 1878— 9a 

1 rec. i [Dan.] Hlst. Tidsskr. 5:e BsBkke. Bd 1, b. 662—68 af C. F. 
Bricka; 1 Hist. Bibliotek. D. 6, b. LXXXI— LXXXVI af E. Bildebrand; 
2 i HiBt. TidBkr. 1881, s. VIII— XIII af C. T. O^dhner']; I Noid. 
TidBkr. 1881, s. 427-88 af Cl. Anneratedt; i GtöttingiBcbo g^ehrte Anz. 
1881, B. 1—7 af C. Schirren; 8 i Nord. Eevy 1886, a. 427—28 af J. Fr. 
NUfétröni]; 4—6 i HlBt Tidakr. 1892. Öfv. och gr., 8. 28—33 af J. Fr. 
N\jfström]; 7 ibid. 1896. Öfv. och gr., s. 66—72 af S. Cllaion]; 6—7 i 
HiBt. ZeitBchrift 1896. Bd 76, s. 493—94 af G. Irmer j 8: i 1 Finsk 
Tidskr. 1897. Bd 43, b. 228—30 af M. G. 8chyherg»<m. 

710. Bigsre^istranter, Norske, tildeels 1 Uddrag. Udgivne efter offentlig 
Foranstaltning. Bd 8: H. 1—2: 1641—48. 663 + (1) s. Utg. ved O. G, 
Lundh. Bd 12: 1657—60. (4) + 494 s. Utg. ved E. A. ThonUe. 
Ohristlania 1882-91. 

711. Akttttykker og Oplysninger til Bikaraadets og Sttender-Mddemes 
Historie i Kristian 17:8 tid. Udgivne ved Kr, Eralev af Selskabet 
for Udgivelse af Kilder til dansk Historie. Bd 1—3: 1588—1648. 
Khvn 1883—90. 

712. Breve fra Statsmasnd i Danmark til den danske Resident i Stock- 
holm, Peder Jnel, fra Aarene 1648 — 1655. Meddelte af J. A. 'Friderieia. 

Danske Hagazin. Femte Bsekke. Bd. 2, s. 362-387. 

713. Chrlstiaii IT, Kong Christian den Fjerdes egenhsndige Breve. Ud- 
givne ved C. F. Bricka og J. A. Friderieia af Selskabet for Udgi- 
velse af Kilder til dansk Historie. Med UnderstSttelse af Ministeriet 
for Kirke- og Undervisningsvssenet og den Hjelmstjeme-Bosencronerske 
Stiftelse. D. 1—7. 1589-1648. Khvn 1887—91. 

714. Begister, The, of the Privy Council of Scotland. Vol. 13: 1622—25. 
Edited by D. Maason. LXXXH + 1072 s. Ser. 2: Vol. 2: 1627—28. 
Edited by D. Hume Broum. LII + 775 b. Edinburgh 1896, 1900. 

Inneh. bl. a. ett bref frän ' Gustaf II Adolf till the Conncil of 
Scotland, dat. 23 september 1623, samt några uppgifter om värfningar 
i Skottland for svenska konungens räkning. 

"^ 

715. Bonesenija niderlandskich poslannikov o ich poeorstvé v Sveciju i 

Rossiju v 1615 i 1616 gg. Soobii. iz Niderlandskago Grosudarstvennago 
archiva. Izdany A. Ch. Bekom. [Nederländska sändebuds berättelser 
om deras beskickning till Sverige och Byssland 1615 — 16. Samlade 

~58 



D. 6. a. aUSTAF U ADOLF— KRISTINA. UBK. 



[716—725] 



ur Nederländska SUtMrkiyet ooh utgifna af A, CA. Bek,']XSN + 586 
+ a) 8. S.-Peterb. 1878. 

Sbomik Imp. Basskago IstoriSeakago obSdestra. T. 24. 

716. Been^il des docaments msaes, tirés des archives de famille des com- 

tes De la Gardie. Pabl. aax frais de rUniyersité imp. de loarier 

(Dorpat) å Tooc. da X:e congr. d*arcbéol. tenn å Riga, p. G. de Sahler. 

[Äfyen med rysk tiiel.] XHI + 79 a. +2 Taf. Dorpat 1896. 

InnehAUer flera urkunder om fMsnnderhandlingama i Stolb6ya 
1617. 

717. ProtokoUe nnd Belationen des brandenbnrgiscben Gebeimen Rathes 
ans der Zeit des Knrfilrsten Friedrich Wilhelm. Heransg. ▼. O. 
Meinardua. Bd 1—4. 1640-54. Leipzig 1889-96. 

Pablicatlonen ans den K. PreasaitoheD Staataaiohiven. Bd 41, 54, 
55, 66. 

1—3 reo. i Hietorieohe ZeitMhrift 1895. Bd 75, b. 510—514 af C. 
Spannagel; i Göttingliche gelehite Anx. 1897, i. 767—788 af A. v. 



b. Oiistaf II Adolf. 

718. Aliiiy O., Tal vid Upsala Universitets fest på tTähundrafemtionde 
åndagen af Gnstaf II Adolfs död. 21 s. Upsala 1882. 

719. BAchnuum^ P«, Gustav Adolf, König v. Schweden, e. Retter d. ev. 
Kirche. Yortrag. 13 s. Ndmberg 1894. 

720. Banmgarteiiy Gustav Adolf ond die deutschen Protestanten. Yortrag. 
19 B. Goburg [1893]. 

721. Bienemann Jnn.^ Fr.^ Gustav Adolf nnd Livland. 

Biioa ZeituDg 1894, K:o 275—278. 

722. BJOrllBy G.^ Gustaf II Adolf. Läsning för ung och gammal. Med 
42 illustrationer. 401 s. Sthlm 1890. 

Bec. 1 Pinsk. Tidskr. 1891. Bd 81, ■. 216—217 af M. G. Schybergson. 

723. Boume^ C. E.^ The life of Gnstavns Adolphus, king of Sweden, and 
champion of the protestant faith in the 17th centnry. 130 s. + 3 pl. 
London 1883. 

724. Bratt, O., Gustaf II Adolf som fältherre. Försök till karakteristik. 
120 8. +1 karta. Sthlm 189L 

Hilitärlitteratar-föreniogeos förlag. 62. 

725. Burg, Jos., Protes tan tische Geschichtsltlgen. Ein Nachschlagebuclu 

Th. 1. Y + (l) + 431 s. Essen 1897. 

Innehåller bl. a. ett kapitel ^Der Retter der Reformation: Gustav 
Adolf.» 

59 



[726 — 738] D. HISTORIA. 



726. ClATeav, Å., Gastave Adolphe. 

Joaroal Officiel 1876, 28 jan., 1 & 8 fér. 

727. Cronholm, A. P.y Gnstay II Adolf in Deatschland. Ans dem Schwedi- 
schen von H, Helms. Bd 1*. VIII + (!)+ 378 s. Leipsig 1875. 

728. Cronholm, A. P., Svar på en uti Syensk tidskrift (1875, fdnU häf- 
tet) inf9rd kritik öfver >det senafte arbetet om Gustaf II Adolf». 
15 8. Stblm 1875. 

729. Biets^ E.^ Yie de Gastave- Adolphe, racontée å la jennesse ä Toccå- 
flion du 300:e anniversaire de sa naisBaaoe. 52 a. Paris, Strassbnrg 
1895. 

730. Dodge, Th« Åj»y Great captains. Gastavas Adolphos. A history of 
the art of war from its revival after the middlo ages to the end of 
the Spanish succession war, with a detailed acconnt of the campaigns 
of the great Swede, and of the most famoas campaigns of Turenne, 
Condé, Eagene and Marlborongh. With 237 charts, maps, plans of 
battles and tactical manoenvres. XXIII +864 +(2) s. Boston a. New- 
York 1895. 

Bec. i The American Historical Beview 1896, s. 831—385 ef J. Bige- 
low. 

731. Dalir^ B.^ Jesaiten-Fabeln. Ein Beitrag zar Caltargeschichte. 3:e am- 

gearb. Anfl. VIII +902 s. Fieibarg im Breisgaa 1899. 

S. 188 — 202 innehåller: Der jetnltische Mordanschlag anf OastaT 
Adolf. 

732. [Edholm, Edw.], Några anteckningar om Gastaf II Adolf af en 
militärläkare. 

Tidskr. i Militär Hälsoyård 1896, s. 14—22. 

733. Ehses, St., Papst Urban VIII and Gastaf Adolf. 

Hiatorisches Jahrbuch 1895. Im Anftrage der Görres-Gesellschaft heraoeg. 
TOD H. Graaert. Bd 16, s. 886—841. 

734. Estlander, C. G., Gastaf Adolfs minne i Finland. 

Finsk. Tidskr. 1894. Bd 37, s. 403—409. 

735. Falk, F«, Zar Gregorovias-Legende äber Papst Urban VIII ond Gastav 

Adolf. 

Historisch-politische Blätter f. das katholische Deatschland 1897. Bd 
120, 8. 238—240. 

736. Fletcher, C. R. L«, Gustavas Adolphas and the straggle of prote- 
stantism for existencc. XVIII + 316 s. + 1 karta. New- York 1890. 

737. Forssell, H., Gustaf II Adolf. En minnesteckning. 108 s. + 1 portr. 
Sthlm 1894. 

738. Fryxell, A., Gustaf II Adolf. Till ungdomens tjänst utgifven. Illa- 
strerad upplaga. IV + 440 s. i^thlm 1894. (Se N:o 184.) 

60 



D. 6. b. GUSTAV U ADOLF. 



[789—764] 



739. Glaeser, Konang Gnstaf II Adolfs krigföring och BtridBledning. Öfvei^ 
sättning. 

K. Krig8T.-Akad. Tidakr. 1887, s. 298—813. 

740. Gustaf Ådolfsfesten 1894. 

Hist. Tidtkr. 1894, 8. 360—862. 

741. Gastaf Adolf om den Bvenake soldaten. [Medd. af Th. Weåtrin.'] 

Hist. Tldflkr. 1892, 8. 71. 

742. Gnstar Adolpb ond seine Freunde. Von einem dentscken Patrioten. 
32 8. Paderborn 1882. 

Separatabdr. d. 7:ten Heftes d. Bonifacius-Broscbiiren f. 1882. 

743. Gnstar Adolf nnd die Jeeoiten. 

HlfltorlBcb-politiscbe Blätter f. das katholiache Deutsohland 1896. 
Bd 115, 8. 406—416, 498—614. 

744. Gustaras Adolphus and the firat Scots brigade. 

Macmillan*s Magazine 1896. T. 74, jani. 

745. Gn^i^^lu*^ ^ König Gnstaf II Adolfs von Scbweden Beweggrttnde zar 
Teilnahme am deutschen Kriege anf Gmnd besonders der schwedischen 
Qaellen ans den Jahren 1629 nnd 1630. Der evangeliscben Scbnle ein 
Beitrag znr dOO-jährigen Gedenkfeier an Gnstaf Adolfs Gebnrt. 72 s. 
Leipzig 1894. 

746. Gjnråtz, F., Gnsztåv Adolf sved kiräly élete. 437 s. Bndapest 1893. 

747. Hjimej IL^ Gastaf Adolfs eftermäle af en samtida italiensk krigare. 
[Grefve Graleazzo Gnaldo Priorato.] 4 s. Upsala. 

Ur Fyria 1894, N:o 145. 

748. Hottinger, Chr. G., Gastav II Adolf, König von Scbweden. Znr 
£rinnemng an die 800 Wiederkebr sel nes Gebnrtstages. 48 s. Berlin 
1894. 

749. Höjer^ M., o. BJdrUm, G^ Gastaf II Adolf. Nägra minnesblad. (1) + 
64 8. -r 1 portr. + 2 pl. Sthlm 1882. 2 npplagor. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1888, b. XIX— XXI af O, iip»»]. 

750. Höjer, N. J., F&redrag vid högre allmänna läroyerkets i Visby Gastaf 
Adolfs-fest den 8 december 1894. 13 s. 4:o. Visby 1895. 

751. Josepll, H«, Gnstayas Adolpbas of Sweden. 

ReTiew of Beviewa 1895, Januari. 

752. Kluekhohn, A., Ueber Gastar Adolf. 19 s. Göttingen 1891. 

45:er Bericbt des Göttingen Hauptvereins d. evangel. Gastav-Adolf- 
Stiftnng f. d. Jabr 1889/90. 

753. lujlenstlema. O., Gastaf II Adolf ocb hans svenska folk. (l) + 97 
-(1) s. Göteborg 1894. 

754. Lamparter, E., Gastav Adolf, König von Scbweden, der Befreler des 
eyangelischen Deatschland. 512 s. Barmen 1891. 

61 



[755 — 769] D. msTOBiA. 



755. L&z&r^ Oynla, Gastay Adolf egy hös a trönon. [Gustaf Adolf en 
hjälte på tronen.] 120 s. Budapest 1878. 

Történelmi kÖDyvtÄr 54. fiket. 

756. Leaky J« Johnson^ King and hero. The story of Gustavus Adolphus. 
Illustrations by J. L» Wimbuah. 244 s. London 1891. 

757. Lens^ H.^ Gustaf Adolf dem Befreier zum Gedftchtniss. 

PreuBsische JahrbiicheT 1894. Bd 78, b. 607—616. 

758. IllJedaU^ E. T. S.^ Några ord om Gustaf II Adolf, föredrag håUet 
vid Yolontårskolan i £onneby d. 6 noyember 1898. 19 s. Ronneby 
1898. Tr. på begäran. 

759. Mankell, J., Om Gustaf II Adolfs politik. Historisk afhandling. (4) 
+234 B. +1 karta. Sthlm 1881. 

760. Miime^ Gustaf Adolfs, i Pinland. 15 + (1) s. +1 portr. Fol. Helsing- 
fors 1894. 

Innehåller bl. a. uppsatser af M. G. Schybergson, B. F. v. Willebrand, 
C, von Bontdorfff J. W. Ruuth och L. Mechelin, 

761. Moris^ L*^ TJne page de Thistoire d*un petit pays et d*un grand roi. 
56 B. Bruxelles 1881. 

Handlar om Gustaf II Adolf. 

762. NeOTins^ A.^ Några finska minnen f^än Gustaf II Adolfs dagar. (Be- 
handlar Gustaf II Adolfs resor i Finland.) 

Nya Pressen 1894, N:o 886 A. 

763. Nyström, J. F., Tal vid Gustaf Adolfsfesten i Upsala allmänna 
läroverk den 8 december 1894. Progr. 10 s. 4:o. Upsala 1895. 

764. Opel, J. 0«, Zur Erinnerung an Gustav Adolf. (2) +54 s. Leipzig 
1894. 

765. Parien, E. de, Histoire de Gustave Adolphe, roi de Suéde. XII + 

357 + (2) s. Paris 1875. 

766. Parsons, B«, Gustavus Adolphus of Sweden. 

American Catholic Quarterly Beview 1896, July. 

767. Bidderstad, W., 1632—1882. Gustaf II Adolfs deltagande i trettio- 
åriga kriget. XXyiI + 127 s.+ portr. + 1 karta + 1 bataljplan. Sthlm 
1882. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1883, s. XIX— XXI af O, ^p»n]. 

768. Rosenberg, C, Gustav Adolf. (2) +268 s. +2 kartor. Khvn 1879. 

Ved TJdvalget for FolkeoplysningB Fremme. 

769. R[OSenthal], G*, Zur Erinnerung an die Lntzener Gustav- Adolf-Jubel- 
feier am 15 September 1882. Sammlung der am Feattage gehalten Re- 
den und Ansprachen. 75 s. Halle 1882. 

Zum Besten d. Liitzener Gustav-Adolf-Yereins. 

62 



D. 6. b. OUBTAF II ADOLF. 



[770—786] 



770. B|j4]f[or>, Å., Tysk Gastaf Adolfs-literatnr. 

Hist Tidflkr. 1896. ÖfT. o. gr., 8. 14—20. 

771. Sågtty P., & Steln, Alf. E., Oastav Adolf, Deatschlands Eroberer 
— nicht Erretter, Torzagsweise im Lichte seiner eigenen and zeitgenöBsi- 
scher Aeusserungen. 110 b. Osnabrttck 1895. 

[Katolsk nppfattnlng.] 

772. Sandegren^ S. A. M., Till Giutaf II Adolfs minne den 6 nov. 1891. 
Progr. 4:o. VIII s. Sthlm 1892. 

778. Sebyberirsoii, M. G., Var Gustaf II Adolf en troshjelte eller en poli- 
tiker? 

Finak Tidikr. 1879. Bd 7, s. 169—181, 268—260. 

774. SJSgren^ O., Gastaf n Adolf. 32 s. Stockholm 1881. 

Lefnadsbilder af märkyärdiga peTsoner. 1. 

775. SpArfeld^ Ed., Gustav Adolf KOnig von Schweden, der heldenmiitige 
Kåmpfer fiir Deutschlands Religionsfreiheit Ein Yolksbuck f. alle 
StftBde. 2:e Anfl. XIV +481 s. +1 portr. Leipzig 1894. 

776. StaTeiioW; L*^ Gustaf II Adolf, hans personlighet och hans betydelse. 
&8 s. Sthlm (tr. Upsala) 1894. Tvä upplagor. 

Föreningen Heimdals folkskrifter. 16, 17. 

777. StoTenow, L., Minnestal vid Göteborgs högskolas Gustaf-Adolfs-fest 
den 8 dec. 1894. 15 s. Göteborg 1894. 

778. Steyens^ J. L., History of Guttavus Adolphus. VII +427 s. + l portr. 
Kew-Tork a. London 1884. 

779. Treitsehke^ H. t., Gustav Adolf und Deutschlands Freihelt. Yor- 
trag gehalten am 9. December 1894 in der Sing-Akademie zu Berlin. 
29 8. Leipzig 1894. 

780. Yarenlas^ O., Gustaf Adolfs Sverige. Tal vid minnesfesten i Upsala 
universitets aula d. 6 nov. 1900. 16 s. Upsala 1900. 

781. WeibnUy IL^ Gustaf II Adolf Jemte en geografisk öfversigt af sven- 
ska väldet under dess storhetstid. 256 s. Sthlm 1894. 

Ordagrant aftryck nr Sveriges historia fr&n äldsta tid till våra dagar. 
D. 4: Sreriges storheUtid. (Se N:o 194.) 

782. Weibnll, M., Gustaf n Adolf, en minnesbUd. Tal h&llet i Lunds 
universitets nya aula den 6 november 1882. 

Ky Svensk Tidskr. 1888, s. 84—56. Åfren separat 

783. Wieselgrren, H.» Gustaf II Adolf. 

Ord och Bild 1894, b. 581—668. 

784. Wilkinsoii, Sp., Gustavus Adolphus. 

The Comhill Magazine 1896, Angnst, s. 198—201. 

785. ilande O. W»^ Gustaf II Adolf Ett trehundra&rsminne, berättadt för 
ung och gammal. (4) + 348 s. + illnstr. + kartor. Sthlm 1894. 



63 



[786 — 7 98 I D. HISTORIA. 



786. Zwei ftiratliche Knabenbriefe, Gaetay Adolph an Pfalzgraf Friedrich. 
Pfalzgraf Friedrich an GoBtav Adolph 1602, 17 Ang., 6 Dec. Uitg. 
v. L WilU. 

Zeitachrift f. d. Geschichto d. Oberrbeins 1880. Bd 82, b. 78—75. 

787. fineström, E*, La leggenda snlla dimora del re Svedese ^nataTo 
Adolfo II:o in Padova. 9 s. Sthlm (tr. i Padova) 1886. 

Ej 1 bokhandeln. 

788. [Fararo, Ant], Galileo Galilei e Gnstavo Adolfo di Syezia. Rioerche 
inedite. 30 s. Padova 1881. 

Mycket sällitjnt. 

789. Bonsdorff, C. t., Hnrn GnsUf II Adolf hyllades i Finland. 

Historiallinen Arkisto 1898. D. 15, 8. 815—824. 

790. Hjäme, H«, Syeriges statsskick i sjuttonde århondradet. Grundlinjer 
till föreläsningar. Sommarkurserna i Uppsala 1895. 16 s. TJppaala 
1895. 

791. Xordwall, J» £•, Om svenska riksr&dets utveckling mot centraliaation 
under Gustaf II Adolf. IV + 50 + (l) s. Upsala 1891. 

Skrifter ntg. af Humanistiflka YetenskapBsamfandet i Upaala. 1: 5. 

792. [XordwaU, J. E.]» Några bidrag tUl en rådsl&ngd f5r GoBtaf II Adolfs 

regering. 

Hlst. Tidskr. 1898, s. 176—189. 

793. Beckman, K. T., Bidrag till utskottsmStenaa historia. Akad. afh. 

(2) -f 82 + (1) s. Upsala 1887. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1888. Öfv. o. gr., s. 16—17 af J. Fr, N\jfttröm]. 

794. Clason^ S*^ Till reduktionens förhistoria. Gods- och ränteafsOndrln- 
garna och de förbudna orterna. Akad. afh. VIII + 279 + 72 + (2) s. 
Upsala 1895. 

Rec. i Hlst. Tidskr. 1895, Öfv. o. gr., s. 48—50 af O. V\ar€niu9\. 

795. Clason, S.^ Förhällandet till Polen och Petrus Petrajus' sändning till 
Danzig 1615. 

Hist. Tidskr. 1900, s. 177—194. 

796. Försten, G. V., Politika åvecii v smutnoje vremja. [Om Sveriges 

politik under »upprorstiden».] 

Éamal minlBterstva narodnago prosvéScenija 1689, Febr., s. 825 — 349: 
Oktober, b. 185-213. 

797. Utdrag ur ryska krönikor, hufvudsakligen angäende Jakob De la Crardies 
fälttåg. Utg. af H. Hjärne. 

Hist. Bibliotek. D. 6, s. 606—618; 7, e. 208—242. 

798. JakubOT, K*, Rossija i Svecija v pervoj poloviné 17 veka. [Ryss- 
land och Sverige under första hälften af 17:e århundradet.] X+493s. 
Moskva 1897. 

~~64 



D. «. b. GUSTAF II ADOLP. [799 — 811. 



7S9. S^jrberirsoiiy M. O.^ Sverige ooh Ryssland änder fOrra h&lften af 
sjnttonde seklet. 

Finsk Tidskr. 1898. Bd 34, s. 887—847. 

800. Hildebrand, £., Nya bidrag tiU Gastaf n Adolfs historia. 
Hist. Tidskr. 1882, s. 277—294. (Se N:o 802 o. 885.) 

äOL Obser, K., Gnstay Adolf Ton Schweden an Oberrhein im Jahre 1620. 

Zeitschrift f. d. Geschichte d. Oberrheins 1896. K. F. Bd 10, s. 180 
—187. 

802. Johan Hands dagbok nnder K. Gnstaf II Adolfs resa tiU Tyskland 1620. 
Utgifven af Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rOrande 
Skandinaviens historia genom C. G. Styffe. 89 +(1) s. Sthlm. Tr. 
1879 men ej ntl. fört ån 1882. 

Historiska Handlingar. D. 8: N:o 8. 

803. Wlirirer, F., Die Festang Pöl. 

Jahrb. n. Jahresb. d. Yereins f. Mecklenb. Geschichte 1888. Jahrg- 48, 
8. 1—68 + 1 karto. 

Berör bl. a. Gustaf II Adolfs resa till Berlin 1620. 

804. Axel Oxenstjernas Brev, hyorved Kaleren Peter Isaacsen ansasttes som 

Svensk Spion i Danmark. [1620.] 

Aarsberetn. f. d. Kongl. Geheimearcbiv 1876—88. Bd 6. Tillasg, s. 
21—22. 

805. KroneSy F. B. t.^ Katharine von Brandenbnrg-Preussen, als Ftirstin 

▼on Siebenbörgen 1620—31. 

Zeitschrift I. allgemeine Geschichte, Eoltar, Llteratnr- n. Knnstg. 1884, 
N:o 5. 

Efter svenska källor. 

806. GreiffenllAgeiiy W*^ Das sehwedisch polnische WafFenstlllstands-Collo- 

qninm zn Cardina am 18 nnd 19 Mai 1621. 

Beiträge z. Knnde Ehst-, Liv- n. Kurlands [1874]— 81. Bd 2, s. 343 
—869. 

807. Bienemann Jnn.^ Fr.^ Znr Geschichte nnd Kritik der hi8t.-poli- 

tischen Schrift >von Eroberong der Hanptstadt Riga 1621». 

Mitthilnngen aus dtm Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Kurlands 
1894. Bd 16, s. 262—820. 

808. Bncbholti^ A., Die Correspondenz König Gustav Adolfs mit der Stadt 

Riga nm die Zeit der Belagerung von 1621. 

Mittheilungen aus dem Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- n. Kurlands 
1890. Bd 14, s. 889—409, 515. 

809. Fehre, £., Rigas Belagerung durch Gustav Adolf (1621.) 

Baltiscbe Jngendschrift 1898, s. 101—105. 

810. Poelchau, A.^ Rigas Belagernng durch Gustav Adolf im Jahre 1621. 

Baltische Monatsschrift 1880. Th. 27, s. 679—689. 

811. KawesyAski P.^ Polnisch-Prenssen znr Zeit des ersten sehwedisch- 
polnischen Krieges. Progr. Th. 2, 3. 24 + 32 s. 4:o. Brannsberg 
1876, 78. 

65~ 
Sv. hiät. bibUogr. 5 



[ö^2 — 822] D. HISTORIA. 



812. Hoppe, J.^ Geschicbte des ersten schwediech-polniBchen Kriegea in 

Preussen nebst Anhang. Hrsg. v. M. Toeppen. 785 s. Leipzig 1887, 88. 

Dia prenssischen Geschichtschrelber des 16. nnd 17. Jahrhnnderti. 
Hrsg. von d. Yerein f. d. Oeschichte von O^t- u. Westpreassen. 6. 
Rec. i Hist. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., b. 13—16 af P. Bonden. 

813. Einige Docnmente ans der Zeit des Schwedenkrieges (1626 — 1635), mit- 

getheilt v. F. Dittrich. 

Zeittfchrift f. d. Oeschichte n. Alterthnmsk. Ermlands 1898. Bd 10^ 
8. 626—665, 742—747. 

814. Leidigy E., Bie Beziehnngen Gastav Adolfs za Danzig. Th. 1*. 

Zeitschrift d. Westpr. Geaohichtsv. 1885. H. 14, s. 1—44. 

815. Toeppen, M., Beiträge znr Geschichte des Weichseldeltas. yill+ 
129 B. + 1 karta. 4:o. Danzig 1894. 

Abhandlnngen znr Landesknnde der Provinz Westprenssen. Heraa» 
gegeben Yon den Pronnzial-Kommission znr Yerwalttmg der Westprens- 
sischen ProTinzial-Mnseen. H. 8. 

Inneh&Uer bl. a. flera nkrifvelser från Gustaf U Adolf och Axel Oxen- 
stierna. 

816. Maercker, H., Geschichte der ländlichen Ortschaften nnd der drei klei- 

neren Städte des Kreises Thorn in seiner frtiheren Ansdeknong yon der 

Abzweigung des Kreises Briesen i. J. 1888. Lief. 1—3. IX +921 s. + 

2 kartor. Danzig 1899, 1900. 

Schriften des Westpreussischen G^schichtsTereinB. 
Berör bl. a. Gustaf II Adolfs krig i Preussen samt innehåller b. 676 — 
677 en skrlfvelse från Karl X Gustaf dat. Marienburg den 9 Maij 1666. 

817. Bittricliy F«, Geschichte des Katholicismns in Altprenssen yon 1525 

bis zum Ausgange des achtzehnten Jahrhnnderts. 

Zeitschrift f. d. Geschichte d. Alterthumsk. Ermlands 1900. Bd 18, 
s. 1—289. 

Berör bl. a. Gustaf II Adolfs polska krig. 

818. PlehB, H«9 Geschichte des Kreises Strasbarg in Westprenssen. XXVII 

+369 8. Leipzig 1900. 

Materialen nnd Forschnngen zur Wirtschafts- nnd Yerwaltungsgeschichte 
von Ost- nnd Westprenssen. Hrsgb. von dem Yerein fiir die Geschichte 
der Provins Ost- nnd Westprenssen. 2. 

819. Chroasty Ant», Abraham yon Dohna. Sein Leben nnd sein Gedicht 
anf den Reichstag von 1613. XII + 388 s. +1 portr. Miinchen 1896. 

Berör bl. a. Gustaf II Adolfs krig i Preussen. 

820. Sembritzkl^ J.^ Geschichte d. Königl. Prenssischer See- nnd Han- 
delstadt Memel. XII +334 + 2 pl. Memel 1900. 

821. Eine Originalurkunde Gustav Adolfs öber ein Kirchspiel in West- 
prenssen. Mitgetheilt v. M. Toeppen. 

Zeitschrift d. Westpr. Geschichtsv. 1889. H. 27, s. 101—104. 

822. Janssen, Joh., Geschichte des dentschen Volkes seit dem Ansgang dea 
Mittelalters. Bd 5. XLIII + 716 s. Preiburg im Breisgau 1886. 

S. 673—674: Die Union und König Gustaf Adolf v. Schweden. 

66 



D. «. b. GUSTAF U ADOLF. [^23 — 833] 



^23. Sehyteergrsoiiy M. O.^ Underhandlingarca om en eTaneelisk allians 

åren 1624—1625. Ett bidrag till trettio&riga krigets historia. Akad. 

afh. VIII + 114+ XXXVIII 8. Helaingfors 1880. 

Bec. i Ny Bvensk Tidskr. 1880, a. 124—180 af CL Annertttdt; i Finsk 
Tidskr. 1880. Bd 8, 8. 221—227 af J. A. Fndericia; Fortman, G. Z., 
Ex officio opponeBtens ntlåtande ang&ende M. O. SchybeTgsons akademi- 
ska affa. 17 s. HeleingfoTB 1880. 

824. Gindeljy A*^ Die maritimen Pläne der Habsbnrger nnd die Antheil- 

name Kaisers Ferdinand II am Polnisch-Schwedischen Xriege irährend 

der Jabre 1627—29. £in Beitrag zor Geschichte des dreissigjåhrigen 

Krieges. 54 s. 4:o. Wien 1890. 

Denkschriften der Kaiaerlichen Akademie der Wissenschaften in Wien, 
pbilosophisch-historiscbe Classe. Bd 89: 4. 

825. Marei^ Fr., Bie maritime Politik der Habsbnrger in den Jahren 1625 

—28. 1—2. 

Mittbellnngen d. Institats f. österreichische Gesehiohtsf. 1880, 81. Bd 
1, 8. 648—578; 2, b. 49—82. 

826. Ein Schreiben des Generals ▼. PappeDheim an Danzig [1628]. Mit- 
geteilt von O. GUnther. 

ZeiUchrift d. Westpr. Geschichtay. 1899. H. 40, 8. 121—124. 

827. Gindely, A*y Waldstein wäbrend seines ersten Generalats im Licbte 
der gleicbzeitigen Quellen 1625—30. Bd 1. V + (l) + 424 s. 2 (2) + 
396 B. Prag o. Leipzig 1886. 

828. Haeky H», Die Hanse nnd die Belagernng Stralsnnds im Jahre 1628. 
Vortrag gehalten in der Versammlnng des Hansiscben Geschichtsrereins 
zn Stralsnnd am 28. Mal 1893. 

Hansiscbe Gescbichtsblätter. Jahrg. 1892 (tr. 1898), 8. 121—155. 

829. Reishaiis, Th.^ Wallenstein nnd die Belagernng Stralsnnds im Jahre 
1628. Ein Vortrag. 38 s. + 1 karta. Stralsnnd 1887. 

890. Weibnll, M., Gnstaf II Adolf ocb Cbristian IV 1624—1625. Progr. 
34+ XIII s. 4:o. Lnnd 1894. 

831. Qindely, A», Beiträge znr Geschicbte des dreissigjäbrigen Krieges. 

Ans den nachgelassenen Scbriften A. Gindely^s, beransgegeben v. J. Him. 

AreblT f. österreicbiscbe Geschicbte 1900. Bd 89, a. 1—248. Kap. 
D. har till öfTeTskrift: Die Unterbandlangen mit Dänemark nnd Schwe- 
den ttber die Fiihrnng des Krieges (1624—25). 

832. Opely J* 0*y Der niedersäcbsiscb-däniscbe Krieg. Bd 2. Der dänische 

Krieg 162^^26. (4) +616 s. Magdebnrg 1878. 

Bec. i [Dan.] Hist Tidsskr. 5:e Rnkke. Bd 1, s. 889 - 847 af 
J. A. Fridericin. 

83^. LtrseSy A*^ Kejserkrigen. Et Bidrag til de Nordiske Bigers Krigs- 
historie. Efter trykte og ntrykte Kilder. Afsnit 1: Indtil Slaget ved 
Latt«r am Barenberge. 147 s. 4:o. Khvn 1896. 

Bec. i Norsk Militsrt TidsBkr. 1896, 8. 381- 88S af S. B. 



[S34 844] D. HISTOBIA. 



834. Friderlcia, J. Å., Danmarks ydre politiske Historie i Tiden fn Fre- 
den i Lybek til Freden i Kjöbenkavn (1629—60). 1: 1629—36. (1) + 
314 B. 2. 1635—45. (3) + 524+(l) s. Khvn 1876, 81. 

Rec. i Hist. Bibliotek. D. 6, s. LYII— LIX af [F.] flljdm]*; i Hist. 
Tidakr. 1881, s. XCVII— CIV af Cl ÄnnersUdt. 

835. Riksrådet Gabriel Gnstafsson Oxenstiernas berättelse om mötet mellan 
K. Gustaf II Adolf och K. Kristian IV i prästgärden Ulfsbäck 1 Mar- 
karyds socken i Smaland, Febrnari 1629. Utgiften af Kongl. Samfun- 
det fOr ntgif vande af handskrifter rörande Skandinayiens historia genom 
C. G. Styffe. 17 s. Sthlm 1882. 

Hist. Handlingar. D. 8: K:o 4. 

Ett otdrag bäraf gjordt af H. Hlildebranéf] i Ky Illustr. Tidning 1879 
8. 259—260, 262. 

836. Sehested^ Th., Cantsler Christen Thomesen Sehested. En Beretning. 

(2) + 233 s. Khvn 1894. 

Berör bl. a. mötet mellan Gustaf H Adolf och Christian IT i Ulfsbeks 
prostgård 1629. 

837. Gardiner, S« B^ History of England from the accession of James I 
to the ontbreak of the civil war 1603—1642. Vol. 1—10. London 
1883—84. 

838. Gardiner, S» R*, A history of England nnder the dnke of Backingham 

and Charles I. 1624-1628. Vol. 1. XXI + (l) + 366 s. 2. Xni + (1) 

+386 s. London 1875. 

Berör Gustaf II Adolfs historia. Sir Patrick Spens engelskt sändebud 
i Sverige 1624. 

839. Gardiner, S* B., The personal government of Charles I. A history 
of England from the assasaination of the dnke of Buckingham to the 
declaration of the jndges on ship-money 1628 — 37. Vol. 1. XXrV+ 
373 s. 2. XI + (l) + 387 s. London 1877. 

840. Bydfors, A», De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Eng- 
land 1624— maj 1630. Akad. afh. VHI + 154 s. Upsala 1890. 

Rec. i Historische Zeitschrift 1892. Bd 70, s. 110-111 af F. Am- 
h€im; i Hist. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., s. 86—39 af P. Sondén. 

841. Letters relating to the mission of sir Thomas Roe to Gnstavns Adolphas 
1629—30. Ed. by S. R. Gardiner. (l) + 98 s. 4:o. London 1875. 

842. Fraser, W«, The Melvilles earls of Melville and the Lesliea earls of 

Leven. Vol. 1 — 3. Med flera portr. 4:o. Edinburgh 1890. 

Bref frän Gustaf II Adolf till James, marquls of Hamilton och från 
Axel Oxenstierna till Alexander Leslie, earl of Leven. 

843. Weiboll, L*, De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Frank- 
rike 1629—31. Ett bidrag till Gustaf II Adolfs och kardinal Riche- 
liens historia. Akad. afh. (2) + 90 + (3) s. * 4:o. Lund 1899. 

Lunds Universitets Årsskrift 1899. 

844. Sehyberg^son, IL G«, Sveriges och Hollands diplomatiska förbindelser 
1621 — 30, belysta genom aktstycken ur Svenska Riksarkivet. C + 530 b. 
Helsingfors 1881. 

68 



D. «. b. OU6TAF n ADOLF. 



[846—866] 



Bidng till kännedom af Finlands natnr och folk. H. 86. 

Rec. i Finsk Tidskr. 1881. Bd 11, s. 476—480 af G. Frotteru»; i Hist. 
Tldskr. 1882, s. XLY— L af ^9. F, Hammantrand ; i [Dan.] Hist. Tidsskr. 
5:e Baekke. Bd 8, s. 550—658 af J. Ä. Friderieia. 

^. SiilÄgyiy Å*y Grabriel Bethlen nnd die schwedische Diplomatie. Ana 
dem angariscken Original. 76 0. Badapest 1882. 
Sep.-abdr. ans XJngarlsche Revae 1882. 

m. SiilålTTiy A«9 C^eorg Råköczy I im drelBsigjährigen Krlege 1680—40. 
Mit Urkunden ans schwediechen a. ongariBchen Archiven. Denteche 
AoBg. XXyi + 145 8. Badapest 1883. 

847 Sdlå^i^ S., II Rakoczj GjOrgj. 1621—60. 212 s. f pl. Badapest 
1891. 

Magyar történeti életrajsok. 

818. Wibling, C. L., Sveriges förhållande till Siebenbiirgen 1623-1648. 
Akad. afh. (1) + IV + 211 s. Lund 1890. (Se N:o 1456— 5b.) 

•^9. Westrin, Th., Philip Sadlers beskickning till Siebenbttrgen 1626. 
Hist. Tidskr. 1890, s. 169—175. 

950. Gonflrmation deren Walckischen Privilegien von Guatavo Adolpho Kö^ 
nige in Schweden d. d. Narva, den 6 Martii Anno Domlni 1626. 
Bigasche Stadtblätter 1895, N:o 41. 

851. Gebaner, J., Karbrandenburg in der Krisis des Jahres 1627. YIII + 
185 + (1) 8. Halle 1896. 

Hallesche Abhandl. sar neueren Gresch. H. 88. 

Innehåller bl. a. en skildring af hnm en del värfvade svenska trapper 
under Johan V. Streiffs befäl 1626 gjorde ett infall i Brandenbnrg. 

Rec. i Dentsche Zeitschrift f. Gcschichtsw. 1^97—98. Monatsblätter, 
i. 800—803 af ff, Kiewning. 

Sö2. Bfihrtiigry J«9 Venedig, Gastav Adolf and Rohan. £in Beitrag zar 
allgemeinen politischen Geschichte im Zeitalter des dreissigjährigen Kriegs 
sus venezlanJschen Qaellen. X + d82 s. Halle 1885: 

Hallesche Abhandl. zar neueren Gesch. H. 20. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1885. Öfv. o. gr., s. 49—52 af Ehd. [E. Bilde- 
brand]; i Nordisk Revy 1885, sp. 498 — i97 af H. Hjäme; i Historische 
Zeitschrift 1889. Bd 61, 8. 151—153 af H. r. ZwiedineckSadtnhoråt. 

853. Nottbecky £• y.^ Gastav Adolph a. die Rudbecksche Kirchenvisita- 
tion. 

Baltlsche Monatsschrift 1896, s. 29—44. 

854. Westlingy G. O. F., Biskop Johannes Rudbecks visitation i Estland 
1627. 22 s. 4:o. Hern5sand 1890. 

Aftr. nr Handlingar rörande prustmötet i Hernugand 1890. 

855. Zwei Yerfligungen Axel Oxenstiern'8 inbetreff des Bernsteins ans den 
Jahren 1680 ond 1681. Mitgeteilt von M. Toeppen. 

Altpreassische Monatsschrift 1899, s. 136-138. 

69 



[856 870] 2). HI8T0BIA. 



856. Handlingar rörande Erik Brorsson Rälambs förhållande till konnng 
Gnstaf II Adolf. 

Hiflt. BibUotek. D. 5, b. 510—515. 

857. Szel^gowski^ Å.^ Uk-hidj krölewicza 'WHåyshiwA i dysydentöw z 
Gnstawem Adolfem w. r. 1632. 

Ewartalnik Histoiyczny 1899, b. ^83—733. 



C. Kristina. 



858. Tvenne egenhändlga bref ftrån drottning Kristina. (Ur arkivet pä 
Eriksberg.) Meddelade af C. C:8on Bonde, 

PersonhiBtorisk Tidskr. 1899. krg. 1, s. 189—140. 

859. Baln, F. W., Christina, qneen of Sweden. XXIII + 388 s. + 1 portr. 

London 1890 [1889]. 

860. Christine yon Schweden. 64 s. Berlin 1895. 

Gekrönte Häapter. Znr Natnigeschichte des AbsolntiBmaB. K:o 24. 

861. Fay, F. B., Kanigin Christine von Schweden die Tochter Gnstav 
Adolfs. 40 s. Barmen 1889. 

862. Fouoher de Careil^ A.^ Descartes, la princesse Elisabeth et la reine 
Christine d^aprés des lettres inédites. V + 219 + (l) s. Paris 1879. 

863. Friis, HL E., Dronning Christina af Sverrig. 1626—1689. (2) + 246 s. 
+ 2 portr. +2 pl. Khvn 1896. 

En tysk öfvers. af P. Klaiber. IV + 191 s. + l portr. utk. Leipzig 1898. 

864. KlokoW; 1*9 Christine von Schweden. 

Franenwelt. Sonntags-Beilage znr Staatsbiirger-Zeitang 1878. Jahrg. 5, 
B. 289—240. 

865. KoyaleTSkiJ^ P. I., Christina, koroleva Svedskaja. (Istoriko-psicho- 
logiceskij o5erk.) [Christina, drottning af Sverige. Historisk-psykolo- 
gisk skildring.] 

Véatnik Vsemlrny Istcrii 1900, Dec, s. 3 — 9. 

866. Mylne^ R* S*^ Christina, qneen of Sweden. 

The Scottish Eeview 1896. Vol. 28, s. 122—162. 

867. Bjgrli» G., Dronning Kristina af Sverige. 

Folkevennen 1882, b. 308—826. 

868. Saint-Yictor, P. de, Anciens et modemes. (3) + 582 s. Paris 1886. 

Inneh. bl. a.: Les Koenigtmaxk. — ChzlBtlne de Snede. 

869. Schauerie, F., Christina, Königin von Schweden. Ein Lebensbild. 

(l) + 204 s. Freiburg im Breisgau 1880. 

870. Szentimrel, M&rion, Svedorszågi Krisztina. Élet-és korrajz. [Kri* 

Stinas af Sverige llf och tid] 279 a. Budapest 1882. ,' 
Hazi-könyvtar. 41. I 

"70" i 



/ 



D. «. e. KBIBTIKA. L^''^ ^^^ 



871. Thonesen, J., Trak af dronning KristiiiaB liv. l--^. 
FolkoTennen 1900, i. 426—487, 486—496. 

^2. Welbnlly M.) Om »Mémoires de Chanut». 

Hist. Tidakr. 1887, b. 49—80, 161—192; 1888, s. 1—28, 181—166. 

873. [Weniery K. F.], Drottning Kriatina. 

Penonbistorisk Tldskr. 1899. Irg. 1, s. 140—146. 

B74. [TiMceiiBy Cm]f Prinoasses et grandes damea. (La reine Christine.) Par 
A. Barine. 354 +(1) a. Paris 1890. 

^5. [Tineenfl, CO^ Christine de Snede par A. Barine. 

BeTue ctes denx mondea 1888. T. 6, a. 788—828. 

Afyen p& rjaka i Yéatnik latorltjeakij 1889, Angoati. T. 37. 

876. TareninSy O*^ Ansyarsbest&mmelserna för förmyndarestyrelse af 1634 
och 1660. 

Hist. Tidakr. 1888, a. 841—866. 

^. Beelouui, C. T., Bidrag tiU syenska riksdagens historia 1650-1680. 
Konsist. Afh. Linköping. Progr. Upsala. 58 + (1) s. 4:o. Upsala 
1888. 

Bec. i Hiat. Tidakr. 1888. Öfy. o. gr., a. 78—76 af ^E.} B[ildebramil 

878. Caoiporiy C*; Baimondo Montecacooii, la sna famiglia e i suoi tempi. 

XIX +569 8. Firenze 1876. 

Inneh. bidrag till a&väl 80-åriga krigeta som drottning Chriatinaa hi- 
atoria före och efter hennes tronafalgelae. 

Bec. i Hiat. Bibliotek. D. 4, a. XII— XYII af C. T. Odhner. 

879. Parieiiy E. de» Le chancelier Axel Oxenstjema. 

Séancea et traraux de Tacadémie dea aciencea moralea et polltiquea. 
1876, jnUlet, a. 6—21. 

880. Sondéiiy P*^ Johan Skytte och Oxenstiernorna. 

Hiat. Tidakr. 1900, a. 118—164. 

881. Mettigr^ C«9 £in Mandat der Königin Christine yon Schweden yom 18 

Dec. 1638. Gäst nnd Schfiessnngen betreffend. 

Sitsnngsberichte d. Geaellachaft f. Geschlchte n. Alterthnmak. d. Ost- 
aeepioyinzen Baaalanda 1886 (tr. 1886), a. 11—18. 

882. Heimery -A.iig'., De diplomatiska förbindelserna mellan Syerige och Eng- 
land 1638—54. Akad. afh. 161 s. Lund 1892. 

Bec. i Hist. Tidakr. 1898. Öfy. o. gr., a. 26—28 af G. R. f^dhrcBtu}. 

883. FontéB, G. Y»^ Snoienie Syecii s Rosslej y carstyoyanie Christinj. 

[Syeriges förhållande till Ryssland under Kristinas regering.] 

2arnal minlateratya narodnago prosTé&ienija 1891. Öaat' 276 Ijnn", a. 
848-876. 

384. ÅyaiiXy daiiäe de Mesmes^ oomte d', Correspondance inédiie ayec 
son pére Jean Jacques de Meames, S:r de Roissy (1627—1648) publiée 
par A. Boppe. XXVII + 301 s. Paris 1887. 

1l~ 



886 — 894] D. HISTORIA. 



885. Docaments relating to the colonial history of the state of New- York. 

Edited by B. Fernow. Vol. 12. L + 669 a. 13. XXXIII + 617 s. 4:o. 

Albany 1877, 81. 

Yol. 12 har till nndertitel: Docnmenta relating to the history of the 
Dntch and Swedish settlements on the Delaware rirer, tranalated and com- 
piled from original mannscripts in the Office of the secretary of state at 
Albany and in the Boyal Archives at Stockholm by B. Fernow. 

886. Letter of Peter Minnit propoaing the founding of the colony of New 

Sweden. Transl. from the original Datch by O. B. Keen, [16 Jane 

1636.] 

The PennsyWania Kagazine of history a. biography 1882. Vol. 6, s. 
468—460. 

887. Odhner, C. T., Kolonien Nya Sveriges grandläggning 1637—1642. 

Hist. Bibliotek. D. 3, s. 197—235. 

Finnes äfren öfyersatt till engelska af G. B. Keen med titel: >The foun- 
ding of New Sweden 1687 — 42» i The Pennsylvania Magazine of history 
a. biography 1879. Vol. 8, s. 269—284, 895—411. 

888. Aecount^ An, of the seditions false Königsmark in New Sweden. Transl. 

from the Swedish by G. B. Keen. 

The Pennsylvania Magazine of history a. biography 1888. Vol. 7, b. 
219—220. 

889. Celebration of the decennial annirersary of the foonding of New Swe- 
den, Maine, Jaly 23, 1880. 87 s. Portland 1881. 

890. Clementy J.y Swedish settlers in Gloacester coanty, New Jersey, pre- 

vions to 1684. 

The Pennsylvania Magazine of history a. biography 1898. Vol. 17, 
8. 88—87. 

891. Correspondence between govemor Printz and governor Winthrop. 

The Pennsylvania Magazine of history a. biography 1884. Vol. 8» 
8. 841—842. 

892. History of the Scandinayians and snccesfnl Scandinavians in the 

United States. Gompiled and. ed. by O. N. Nelson. Vol. 1: P. 1—2. 

(10) -f 643 8. + pl. o. portr. 2: 1—2. (10) + 498 a. + portr. Minnea- 

polis 1893— 97. Ny uppl. 1: (12) + 518 s. 2:280 a. Minneapolis 1900. 

1: 1: Historical artides of the greater events of Scandinavian- American 
history, from 1000 to 1893. — Chester, E. S., The first Swedish Bettlement 
in America. — Swainson, J., Swedish colony at BishopshiU. De b&da 
sista hafva stått i »Scandinavia» 1884. 

893. Keen, G. B*^ The descendants of Jöran Kyn, the fonnder of Upland. 

The Pennsylvania Magazine of history a. biography 1878 — 88. Vol. 2, 
B. 326—386, 448—466; 8, s. 88—96, 206—228, 831—841, 447—467; 4, 
8. 99—112, 284 246, 348—360, 484—600; 6, s. 86-101, 217— 2:!2, 834 
—842, 461—461; 6, b. 106—110, 207—216, 829—841, 468—467; 7, a. 
94-100, 200-206, 299—308, 464—474. 

Ö94. Martin^ J« H*^ Chester (and its vicinity) Delaware coanty, in Penn» 
sylvania; with genealogical sketchea of some old families. VI -t- 530 b. 
+ 1 portr. Philadelphia 1877. 

^72' 



D. 6. c. KRISTINA. 



[895—906] 



895. Mattson^ H.^ 250 aoniyersary of the flrst Swedish settlement in 
Americm. Sept. Uth 1888. 70 s. + 1 pl. Minneapolis 1888. En annan 
nppl. Minneapolis 1889. 

896. Seporty The, of governor Johan Printz, of New Sweden, for 1647, and 

the reply of connt Axel Oxenstierna, chancellor of Sweden. Transl. 

hy G. B. Keen. (Originalema finnas i Riksarkivet.) 

The PenDsylvania Magazine of history a. biography 1883. Vol. 7, b. 
271—286. 

897. Settlementfly The Swedish, on the Delawere, Christina, qneen of the 

Swedes, the Goths and the Yends. 

The PennsylTania Magazine of history a. biography 1877. Yol. 1, s. 
149—162. 

898. Sprfnelioni, G* K. S., Kolonien Nya Sveriges historia. Akad. afd. 
[Lnnd.] 102 + (1) s. +1 karta. Sthlm 1878. 

Åfven i Hist. Bibliotek. D. 6, 8. 166—266+1 karta. 

Finnes äfven öfrertatt till engelska af G. B. Keen med titel: >The 
history of the colony of New Sweden > i The PenDBylvania Magazine of 
history a. biography 1888, 84. Yol. 7, s. 896—419; 8, a. 17—44 + 1 
portr., 129—169 + 1 portr., 241—264. 

899. Stone, F. D., A vindication of WilUam Penn by Philip Ford, and 

other papers relating to the settlement of Pennsylvania. 

The PennBylvania Magazine of history a. biography 1882. Yol. 6, s. 
174—181. 

BOO. Story^ The, of New Sweden as told at the qnarter centennial celebra- 
tion of the fonnding of the Swedish colony in the woods of Maine, 
Jnni 25, 1895. 184 s. Portland 1896. 

%1. Taylor, W. Tf.j Some of the beginnings of Delaware, Wilmington 
settled by the Swedes, 1638. 

Magazine of American his^ry 1889. Yol. 22, s. 898—408. 



902. HalniBtrdmy 0.^ Änkedrottning Maria Eleonora och hennes flykt till 
Danmark. [1640.] Progr. 11 s. 4:o. Helsingborg 1895. 

903. Armstedty B*^ Der schwed. Heiratsplan des Gr. Knrfnrsten. Progr. 
45 s. Königsberg 1896. 

904. MalmstrOniy O.^ Underhandlingarna om ett gifterm&l mellan Kristina 
af Sverige och Friedrich Wilhelm af Brandenburg. [1641.] Progr. 13 s. 
4:o. Helsingborg 1895. 

905. Selmlze^ ä.^ Das Project der Yermählnng Friedrich Wilhelms von 
Rrandenbnrg mit Christina von Schweden. (3) + 80 s. Halle 1898. 

Hallesche Abhandlnngen zar neaeren Geschicbte. H. 86. 

Bec. i Mittellnngen a. d. historiBchen Litteratur 1899, s. 182 — 184 af 
F. Biråchf i Deutsche Litteratarzeitang 1900, s. 873—875 af C. Span^ 
nagtl. 

^. Fra den franske Gesandt de la Thaillerie's Ophold i Norden 1644 
— 45. 

73~' 



[907 — 918] D. HISTORIA. 



HUtoriske Samlinger og Stadier vedxdrende danske Forhold og PenoB- 
Ugheder iser i det 17 Aarhandrede, udgiyne af H. Rdrdam, Bd 2 (1896), 
8. 475—504. 



907. Hnitfeldt-KoaSy H. J., Generalmajor Georg Beichwein. 

[Nör.] Hist. TidsBkr. 1899. 3:e R«kke. Bd 6, a. 887—426. 
Berör krigen med Sverige 1643*-45, 1657—60. 

908. Generalmajor G^rg Reichweins Kopibog 1646—57. 

MeddeleUer fra det norske Rigsarchiv. Bd 2, s. 1 — 96. 

909. Kock, Chr.^ Schwansen. Historisch nnd topographisch beachrieben. 
269 +(2) 8. +2 kartor. Kiel 1898. 

Berör bl. a. krigen 1648—45 o. 1657—60. 

910. Meldelly Fr.^ Fra EnevseldenB Damring i Danmark. En paa Ki Idé- 
skrifter stöttet Mstorisk Undersögelse. 196 s. Khyn 1884. 

Kriget mellan Sverige o. Danmark 1648 — 45 o. 1657. 

911. Sehested, Th., Hannibal Sebested. En Beretning efter trykte og 
utrykte Kilder. D. 1. (2) + 358 s. 2: Bilag. 509 + (1) s. Kbvn 1886. 

912. Aggerhnsiske Acters förste Qaartaels sammariske Beskriffnelse paa ner- 
verende Aar 1644 flitteligen samlet oc forfattet. Tryckt i Cbristiania 
af Tyge Nielssön Aar 1644. Aftryk af Originalen i det kgl. Biblio- 
thek i Stockholm ved J. C. Tellefaen. VIII -f 24 a. 4:o. Cbristiania 
1883. 

913. Kemkamp, 6« W.^ De slentels van de Sont Het aandeel van de 

Bepnbliek in den Deensch-Zweedscfaen oorlog van 1644 — 45. 2+342 + 

3 8. 8*Hage 1890. 

Eec. i Hist. Tidakr. 1892. Öfv. o. gr., a. 86—89 af E. F[ries]; i 
Hiatorlache Zeitscbrift 1891. Bd 67, s, 549—551 af P. L. M. 

914. Mnnthe^ C. O.y Uannibalsfejden 1644—1645. Den norske bsrs bloddäb. 

Korsk MilitSBrt Tidaakr. 1900, a. 281—268, 819—858, 446—464, 626— 
646, 655—578, 688—666. 705-744. 

915. Sörensen, S« A.^ Jörgen Bohweder, kaldet Steinberg. En dansk Parti 
gjsBnger under Torstenson-Fejden. 

Personalbistoriak Tidsakr. 1894. Aarg. 15, s. 287—801. 

916. Yessberg^, T», Bidrag till historien om Sveriges krig med Danmark 
1643—1645. 1: Gustaf Horns fälttåg. 68 s. 2: Kriget på norska grän- 
sen. Progr. LV s. 4:o. Stblm 1895, 1900. 

917. Meidell, Fr., Fra Christian IV:s sidste Krig. 

Historisk Archiv 1884. Ny Raekke. Bd 11, s. 81—104, 188—198, 
349-869. 

918. Brunn, C, Slaget paa Kolberger Heide den 1 juli 1644 og de derefter 
fölgende Begiven heder. Et Bidrag til den danske og svenske Sökrigs- 
bistorie. Med et Kort över Kieler-Bugt og Kieler-Fjord. 238 +(!)•.+ 

1 karta. Kbvn 1879. 

^74~ 



D. 6. e. KRISTINA. 



[919~930J 



919. Broek^ P*^ Minderne om SOslaget paa Kolberger Heide den 1 juli 1644 
i de danske Kongers kronologiske Samling paa Rosenborg. Med 6 Af- 
bildninger. 88 b. Khvn 1890. 

920. Om Kong Christian ITis personlige Beltagelse ! det Skaanske Felttog 

i Eftersommeren 1644. 

Aartberetoinger fra det E. Geheimearchly 1876—88. Bd 6: Tillsåg, 
■. 27 — 28. 

921. Diarinm Offwer det, som wedh Hennes Kongl. Maij:ttz ocb Gronones 
skepflotta, kwilken om hösten A:o 1644 nnder General Majorens och 
öffwer Gommendantens H. Carl Gastaff Wrangells condniote nthgick 
till slös, fOmembligst passerat och fSrelnppit är. Ur Sjökrigsarkiyet, 
Stockholm genom S, Natt ocH Dag. 10 s. Ejirlskrona 1900. 

Ingår äfren uti Tidskrift i BJÖTatendet 1900. Irg. 68. 

922. Laneiiy Å«, Nogle Optegnelser fra Blgsarchiyet i Stockholm vedrö- 
rende Flaaden nnder Christian IY:s sidste Krig, sserlig AdmiraL Pros 
Hnnds Kamp og Fald den 13 October 1644. 

Tidsskrift for Sörnsen 1897. Nj Bnkke. Bd 32, s. 60—60. 

923. Xarqnarf, Joh.y Gesandtschaftsbericht öber die Theilnahme der Hanse- 

städte an die Friedensverhandlnngen zn BrSmsebro im Jahre 1645. 

Mltgetheilt v. C. Weknnann. 

Zeitachrift d. Yereins f. Lilbeckische Geschichte n. Altnrthnmslc. 1876. 
Bd 8, •. 407—475. 

924. Fr&n ftedsmötet 1645. Meddeladt af E. Fries. 

Hist. Tidflkr. 1896, s. 481^488. 

925. Fries^ E*^ Ktt tvåhnndrafemtioärs-minne. [Freden i Brömsebro 1645.] 

Låsning för folket 1896, a. 267-274. 

926. Meyer^ A.^ Gkimle Kinder. [Freden i Brömsebro 1645.] 

Yort ForsTar 1894. Aarg. 14: N:o 847 (8 April). 

927. Modiiiy £•; Föredrag vid minnesfester i Linselis och Svegs kyrkor den 
16 ocb 17 november 1895 till firande af Härjedalens återförening med 
Sverige genom freden i Brömsebro 1645. 11 s. Östersund 1895. 

938. SSrensen, S. A.^ Brömsebrofreden 1645. 
Yort Försvar 1881-— 88, N:o 11. 

929. Maniiiart^ Joh*; Bericht fiber die Gesandtschaft der Hansestädte nach 

Stockholm znr Beglfickwiinschnng der Königin Christine im Jahre 1645. 

KitgetheUt v. C. Wehrmann. 

ZeltBchrift d. Yereins f. Lttbeckiscfae Geschichte n. Alterthnmsk. 1876. 
Bd 8, B. 476—488. 



^. Handlingar rörande Johan Adler Salvii npphöjelse till riksråd. Medd. 
af C. T, Odhner. 

Historiskt Bibliotek. D. 2, s. 366—368. 

' 75 ~ 



[931 942j D. HISTORIA. 



931. Granlund^ T., En sTensk koloni i Afrika eller BTenska afrikanska 
kompaniets historia. 

HiAt. Bibliotek. D. 6, s. 285—420. 

932. Frtdericia, J« A.^ Adelsvsldens sidste Dage. Danmarks Historie fra 
Christian IV:8 Död til Enevaldens Indförelse (1648—1660). (11) + 550 
+ LXV1I s. Khvn 1894. 

Bec. i Tilekueren 1896, s. 667—578 af P. Munch. 

938. Heyne, M., Der schwedische Investltarstreit 1648—1664. Progr. 29 s. 
4:o. WeUbarg 1888. 

984. Bamos-Coelho, José, Historia do Infante D. Dnarte irmSo de el-rei 

D. JoÄo IV. T. 1. XXI + 740 +(1) b. + 1 portr. + pl. T. 2. 898 +(1) 

8. + 1 portr. + pl. Lisboa 1889—90. 

Berör drottning ChriBtinas historia. 

Rec. i Hiat. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., s. 25—29 af J. Viaing; i Bevue 
Historiqne 1892. Bd 2, e. 152-158 af H. Léonardon. 

935. Weibull, IL, Drottning Kristina och Klas Tott. Några historiska 
beriktiganden. Inbjudning till doktorspromotionen 31 maj 1892. 28 s. 
4:o. Lund 1892. 

Lunds UniversitetB Årsskrift. T. 29. 

936. Payie, E., Cerisantes (Marc Dnncan II). 112 s. Ångers 1894. 

Extra! t des Mémoires de la Société nationale d^Agricnltnre, Sciencea 
et Arts d^Angers. 

Cerisantes var en af drottning Kristinas gunstlingar och srensk minister- 
resident i Paris. 

937. Wrangel, E., Om de främmande l&rde vid drottning Christinas hof. 
Några anteckningar nr utländska arkiv. 

Hist. Tidskr. 1897, s. 881—886. 

938. Wrangel^ E«, Drottning Christina och Le grand Cyms. Ett kapitel 

ur en afhandling om drottning Christina och den pretiösa societeten. 

Pro NoYitate 1898. Festskrift utglfven af Svenska Bokhandels-Med- 
hjälpareföreningen till minne af dess 10-åriga tillvaro, s. 20—44. 

939. Silfverstolpe, C, Antoine de Beanlieu. Hof- och balettmästare hoa 
drottning Kristina. 

Samlaren 1889. Irg. 10, s. 5—30. 

940. Bref från biskop Andreas Prytz till Axel Oxenstierna. [1650.] 

Hist. Tidskr. 1885, s. 178. 

941. Crohns, HJ.^ Sveriges politik i fSrhällande till de federativa rOrel- 
serna i Tyskland 1650—57. 1: 1: Sveriges politik i förhållande till de 
federativa rörelserna 1 Tyskland 1650—54. Akad. afh. (1) + 203 s. 
Helsingfors 1894. 1: 2: De förberedande nnderhandlingaraa för Rhen- 
alliansen 1654—57 och Sveriges förhällande till dem. S. 2U4->258. 
Helsingfors 1895. Hela D. 1 ingår uti Bidrag till kännedom af Fin- 
lands natur och folk. H. 57. Helsingfors 1898. 

942. Berichten angaande >'t gepasseerde in Engelant in den jaere 1650, 51, 

52 ende 1653 >. (Archief von Hilten.) 

Bijdragen en mededeelingen von het Historisch Genootschap gevestigd 
to Utrecht 1880. D. 8, s. 282—328. 

76 



D. 9. c. KRISTINA. 



[943—967] 



943. Berichte des scliwediBchen G«schåftstråger8 Benedikt Skytte aoB Sieben- 
bargen 1651—1652. 

UngariBche Reyne 1890, s. 841 — 858. 

944. SMerberiTy I* £•» Utskottsmötet 1651 och riksdagen 1652. Akad. afh. 
[Upgala.] (l) + 62 s. Sthlm 1877. 

945. Bailloii, comte de^ La Snede en 1653. La reine Christine k Stock- 
holm. Sonvenirs inédits de Tan de ses gentilshommes de la chambre. 

Le CorreapoDdant 1878. N. 8. T. 76,8.289—256,468—478,664—667. 

946. GiuUfMOiiy C H.9 Bidrag till historien om drottning Kristinas af- 
sågelse oeh riksdagen 1654. Akad. afh. [Upsala.] (3) + 97 + (1) + 1 
TaheU. Sthlm 1887. 

947. Bref fr&n 6. t. Plettenberg till tyska kejsaren om drottning Kristinas 
ankomst till Hambnrg 1654. 

Hiat. Tidskr. 1884, a. 347—352. 

948. AniBAle^ H. d^Orléans dac d% M. le Prince k Bmxelles (1653—1657). 

Affaires et négociations. 

Le GoTrespondant 1892. T. 1, a. 813—826. 

Berör drottning Kriatinaa Tiatande i Bmxellea 1654 — 55. 

949. [Bnreiigtam^ C], La reinc Christine do Soéde å Anvers et Brnxelles 
1654-1655. 167 + (1) s. +1 portr. Bmxelles 1891. 

950. Biissoii^ Å*y Christine von Schweden in Tirol. 111 s. Innsbrack 
1884. 

951. Marehesl^ T«^ Il passaggio della regina Cristina di Srezia per gli 
stati veneti nel 1655 (nota d'archiTio). Lettnra falta nelFadnnanza del 
17 aprile 1891. 7 s. Udine 1891. 

Bstratto dagli Atti delV Accademta di Udine. Ser. 2: Vol. 9. 

952. Malagola, C, Cristina di Svezia in Bologna. Memorie raccolte da 
relazioni Ufflciali. (l) + 24 s. +1 portr. Pisa 1881. 

Giomale araldico genealog^co italiano. Anno 8, 1881. 

953. Camporl, C, Cristina di Svezia e gli Estensi. Memoria. 29 s. Mo- 

dena 1877. 

Atti e Memorie delle Deputasioni di atorla patria dell* Emilia. N. 8. 
Vol. 2. 

954 Clarettay Oaudenaslo^ La regina Cristina di Svezia in Italia (1655— 
1689). Memorie storiche ed aneddotiche con*doonmenti. XVI + 456 + 
(l)s. +1 portr. Torino 1892. 

%5. Eltoiiy C1l*9 Christina of Sweden and her books. 
Bibliographica 1894. 1, a. 5—30. 

956. Heyer^ E.^ Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. 

Samlaren 1884 (tr. 1885). Årg. 5, a. 65—144. 

957. Briefwechsel der Herzogin Sophie von Ilannover mit ihrem Bräder dem 
Karfilrstea Karl Ludwig von der Pfalz nnd des Letzteren mit seiner 



958 — 967] D. HISTORIA. 



Schwägerin der Pfalzgrftfin Anna. Heransg. t. E. Bodemann, XIX+ 

492 8. Leipzig 1885. 

Pnblicationen ans d. K. PreiiBsiachen StaatsaroliiTen. 26. 
Drottning Christina omnämnes ratt ofta i dessa bref. 

958. Chantelauze, B. de. Le cardlnal de Betz et ses missions diploma- 
tiqnes & Rome d'apré8 les docnments inédits des archiyes dn ministére 
des affaires étrangöres. 575 + (1) s. Paris 1879. 

Skildrar bl. a. kardinalens förhållande till drottning Christina. 

959. ETelyiij J., Diary, to which are added a selection from his familiar 

letters and the private correspondence between king Charles I and sir 

Edward Nickolas and between sir Edward Hjde (afterwards earl of 

Clarendon) and sir Richard Browne, edited from the original by W. 

Bray. A new ed. in fonr vol. with a life of the anthor by H. B. 

Wheatley, Vol. 1—4. London 1879. 

Drottning Christina, som stod 1 liflig förbindelse med England, före- 
kommer ofta nämnd i detta arbete. 

960. Ett bref fr&n Christina Alexandra till fursten af Monaco, Honoré II. 
Dat. "/« 1656. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 261—262. 

961. Chararj, Ét., Pierre Michon, dit Tabbe Bonrdelot. 

Bevne des docnments hlstoriqnes 1879. 6, 1 — 4. 

962. Herbet; F.^ La vérité snr le meartre de Monaldeschi. [1657.] 20 s. 

Fontaineblean 1894. 

Extrait des Annales de la Société historlqne et archéologiqne da 
Gåtinais. 

963. Layergne^ M:me Julie O.^ Légendes de Fontaineblean. 809 -f (1) s. 
Paris 1880. 

964. L^Hoillier^ Th.^ A propos da menrtre de Monaldeschi å Fontaine- 
blean. 

Bevne de Champagne et de Brie 1888, Aoftt. 

965. Sonuni-Picenardi, Di Cristina di Svezia in Borna, memorie e docn- 

menti inediti e rari. 

Giomale araldico 1889. T. 16. 
Berör mordet på Monaldeschi. 

966. Yidaly A.^ L^église d*Ayon et le menrtre de Monaldeschi. 83 s. + 1 pl. 
Paris 1879. 

Endast 70 ezempl. 

967. Christine de Snede et le cardinal Azzolino. Lettres inédiies (1666 
—68). Avec nne introdaction et des notes par C. Bildt XXyiII + 514 

s. + 2 portr. + 1 facs. Paris 1899. 

Med anledning af denna bok ntgåfvo £. Daniels i Prensiische Jahr- 
biicher 1899. Bd 96, s. 385—416; 97, s. 51—93 en essay med titel: Chri- 
stine von Schweden; och E. Man i Nuova Antologia 1899. Vol. 165, a. 
685 — 706 en uppsats med titel: Cristina dl Svezia e 11 cardinale Axzolino. 

Bec. 1 Hist. Tidskr. 1900. Öfr. o. gr., s. 48—62 af L. M. Bååth ; 
i Btockbolms Dagblad 1900, 22 joli, N:o 886 af K. Hildebrand, 

~ 1S~ 



D. C. c. KBISTniA. 



[968—980] 



968. Beanly G., Clemento IX e CrUtina di Svezia. 
BoUetino Storioo Pistoiese 1900. 

939. ZMesgiiliii, Q^ L'elezione di ' Clemento IX e CriBtina di STesia. 
BoUetino Btorico Pistoiese 1899. « 

970 Bllity C«9 Kristina och teatern i Bom. 

Ord och Bild 1897, s. 241—260. (Med 12 bilder.) 

971. Bildt, C, Cenni critici anl codice H. II. 3. della Biblioteca della 
Badia di Grotta Ferrata e snlla. Histoire des intrig^es galantes de la 
reine Christine de Snöde. 

Bivisto della Ublioteche e degU archivi 1895. Vol. 6, s. 17—20. 

972. Orottmelli, L., La regina Cristina di Svezia in Borna. 

La Bassegna Nazionale 1889, 90. Yol. 60, s. 225—258, 417—448, 668 
—682; 51, s. 114—182. 

973. Hielsen, Fr., Dronnlng Christina og Bom. 1—2. 

Teologisk Tidsskr. (Khrn) 1899, 1900. Ny Baekke. Bd 1, s. 5 -28, 
97—181. 

974. Pmti, H., Christine ron Schweden in Bom. 

»Yom Fels zam Meer.> Jahrg. 19: H. 15, s. 64 — 68. 

975. Steni, A«, Ber Mnsenhof der Königin Christine Ton Schweden zn Bom. 

Historisches Taschenb. 1878. 5:e F. Jahrg. 8, s. 289—279. 

976. Tegnér, Elof, La regina nomade. 

Tegnér, E., Srenska bilder från sextonhnndratalet, s. 119 — 167. 

977. ZaecagrniBi, 6., Gli nltimi dne annl di Cristina di Svezia in Boma, 
1687—1689. 

La Cnltnra 1900. Anno 19: V:o 6. 

978. Bfldt, C, Drottning Kristinas sista dagar. 

Ord och Bild 1896, s. 20—84, 58—61. 



d. Trettloårigra krigret. 

a. Binkilda skrifter (ntom Biografi o. Ortshistoria). 

979. Bflrster, S., Beschreibnng des Bchwedischen Krieges 1680—1647. Nach 

der Original-Handschrift im General-Landesarchiv zn Karlsrohe her- 

ansgegeben v. F. v. Weech. XVI -f 270+ (1) s. Leipzig 1876. 

Bec. i Historische Zeitschrlft 1876. Bd 86, s. 551—558 af Ullmanni 
i OdttlngiBche gelehrte Anseigen 1876, s. 40—46 af A. Stem, 

960. Bir, Mf Die Politik Pommerns w&hrend des dreissigjåhrigen Krieges. 
XI+603 s. Leipzig 1896. 

Pnblicationen ans den K. Prenssischen Staatsarchiyen. Bd 64. 

Bec. i Hist. Jahrbuch 1896. Im Anftrage d. Görres Gksellachaft. Bd 
17, 8. 881—840 af M. Spakn; i Deutsche Littfcratarzeitnng 1897, s. 857— 
860 af W. r. Sommer/eld; i Mitteilnngen a. d. historischen Litteratur 1898. 
Jahig. 26, 8. 78—84 af G. Gaebel; i Historische Zettschrift 1898. Bd 81, 
t. 524—528 af E.Diemar. 

"79" 



L^öl — 992] D. HISTORIA. 



981. Crane^ S*; Gastayiis Adolphas^s campaign in Gtonnanj. 

Llppincott'8 Monthly Magazine 1900. T. 66, Ang., Sept. 

982. Galitzin, !(. S., Allmän krigshistoria. Afd. 3: D. 1: Nyare tiden. 
Tret^oAriga kriget (1618—1648). Öfv. samt med tiUägg och anmärk- 
ningar fSrsedd af J, Mankell VIII +880 s. Sthlm 1877. 

HilitärlitteratnrföreniDgens förlag. 29. 

988. Chanrériat, £•, Histoire de la gnerre de trente ans 1618—1648. T. 1. 
VIII + 584 + (1) 8. 2. 732 + (1) s. Paris 1878. 

984. Drojrsen, O., Beiträge znr Oeschichte des Militär- Wesens in Dentsch- 

land während der Epoche des 30-jährigen Krieges. 184 s. Hannover 

1875. 

Separatabdr. ans der ZeStschrift f. dentsche Knltnrgeschlchte 1875. 
Jahrg. 4. 

985. Olndely, A.^ Geschichte des dreissigjährigen Krieges. Abt. 1: Der 
bOhmische Aufstand und seine Bestrafnng 1618 bis 1621. 2: Der 
niedersächsische, dänische nnd schwedische Krieg bis znm Tode GastaT 
Adolfs 1622 bis 1632. 3: Der schwedische Krieg seit Gnstay Adolfs Tode 
n. der schwedisch-franzOsische Krieg bis znm westfälischen Frieden 1632 
bis 1648. Leipzig, Prag 1882—84. 

986. Grflnbanm^ M., Ueber die Pnblicistik des dreissigjährigen Krieges Yon 
1626—1629. (1) + 126 + (1) s. Halle 1880. 

Hallesche Abhandlnngen znr neaeren Geschichte. H. 10. 

987. Hofftaiaiuiy E.^ Der dreissigjährige Krieg, knrz nnd schlicht dargestellt. 
2:e Anfl. 96 s. Prag 1876. 

988. Hnber, A., Geschichte Österreichs. Bd 5: Von 1609 bis 1648. XX + 

618 + (1) B. Gotha 1896. 

Geschichte der enropäischen Staaten. Herausgegeben tod A. H. L. 
Heeren, F. A. Ukert, W. v. Giesebrecht nnd K. Lamprecht. 56: 2. 

989. Hfittemann, P., Knrfdrst Georg Wilhelm in seiner Stellnng zn König 
Gnstay Adolf v. Schweden. Ein geachichtlich-kritischer Streifzng. 
21 8. Witten 1897. 

990 Jahnely C.» & Tschernej, A., Dreissigjähriger Krieg. 

Mltthellnngen des nordböhmischen Ezcnrsions-Clnbs 1899. Jahrg. 22 
8. 191-195. 

991. Janssen, J., Drei geschlchtliche Vorträge. (1)4-133 s. 4:e Anfl. Frank- 
furt a/M n. Lnzem 1891. 

Inneh&ller bl. a. Gastar Adolf in Dentschland. 

092. Klopp, 0*9 Der dreissigjährige Krieg bis znm Tode Gnstay Adolfs 

1632. Zweite Ansgabe des Werkes: Tilly im dreissigjährigen Kriege. 

Bd 3: Th. 1—2: 1628—32. Paderborn 1895, 96. 

Rec. i Geschichts-Blätter f. Stadt u. Land Magdebnrg 1896, s. 213 — 
217 af A'. Wittich; i Hiat. Tidskr. 1897. Öfv. o. gr., s. 1—11 af A. ifyO- 
J^or]s; i Göttingische gelehrte Anzeigen 1897, s. 477 — 502 af iT. Wittich; 
i Hiat. Zeitschrift 1898. Bd 81, s. 309—318 af H. Dietnar. 



D. e. d. a. tbbttioIbioa kbiobt. sIbsk. skr. 1^9$ — 1004] 

993. K^tetlin, Fr., Was die Päpste thaten. 1. Urban VIII and d. 30 j. 
Krieg. 60 a. 12:o. Barmen 1890. 

Schriften f. d. eTangelische Yolk. 

994. Lempens^ C.^ Pragmatische (Jeschichte des dreiBsigjälirigen Krieges. 
Belenchtong der grossartigen (xeschichtsfälschang, Terläagnang der 
Hationalehre and Verherrlichang des Vaterlandaverrats, welche be- 
zaglich dieses Krieges noch hente in der Schale and Literatar gefan- 
den wird. Mit beaonderer Berttcksiclitigang der kirchlieb-politisclien 
ZoaUnde der Gegenwart. Id8+(1) s. Oberstrass-Zfiricli 1881. 

995. Maekay, J.9 An old Scots brigade: being the bistory of Mackay'B 
Hegiment, now incorporated with tbe Boyal Scots. XV + 260 b. Edin- 
borg Se London 1886. 

Ett regemente som rar i Onstaf Adolfs tjänst i 80-&riga kriget. 

996. Xalleson^ ft. B., The battle-fielda of Gennany. From the ontbreak 
of the thirty-years' war to the battle of Blenheim: with maps and 
one plan. VII + (2) + 360 s. London 1884. 

997. Mankell, J^ Om orsakerna till Gastaf II Adolfs deltagande i trettio- 
åriga kriget. 

Hist. Bibliotek. D. 5, s. 406—489. 

Bec. i Hi8t. Tidskr. 1882, s. LI— LVIII af E. Hildebrand. 

996. Odhner, ۥ T., Om orsakerna till GasUf II Adolfs deltagande i 

trettioåriga kriget. Kritisk belysning. 

Hist. Bibliotek. D. 6, a. 287—258. 

2ut omarbetade nppl. jemte inledning. 68 s. Lnnd 1882. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1882, s. LI— LYIH af E, Bildebrand. 

999. PomtoW; P«9 Gastav Adolf nnd Knrbrandeiibarg im dreissigj&hrigen 
Kriege. 

Jahres-Bericht d. hist. Yereins zu Brandenbnrg a. d. H. 1896, s. 1 — 80. 

1000. Precis des campagnes de Gnstave Adolphe en AUemagne (1630—1632) 
précédé * d*ane bibliograpbie générale de rhistoire milltaire des temps 
modemes. LXXXI + 216 s. Braxelles 1887. 

Blbliotbéqne intemationale d^hiatolre militaire. Yol 1. 

1001. Rist, P. F., Soldaterlivet i Trediveaarskrigen. (Bfter G. Björlin.) 

Historisk arklT 1877. Bd 1, s. 415—437. 

1002. Radel, Die Lage Pommerns vom Beginn des dreissigjährigen Krieges 
bis znm Eintreffen Gastaf Adolfs. (1620-1630.) 

Baltische Studien 1890. Jahrg. 40, s. 68—183. 

1003. Sehnitzer, J., Zar Politik des hl. Stahles in der erstea Hftlfte des 
dreissigjährigen Krieges. 

Bömische Qnartalschrift 1899. Jahrg. 13, s. 151—262. 

1004. Schifer, D., Ueb. d. Eintreten d. nordischen Mächte in d. 30-jähr. 
Krieg. 

Ber. tib. d. 6. Yersammlg. dt. Historiker za Halle 1900, s. 7—10. 



81 
8v. hut. bibliogr. 6 



[1005—1016] D. HISTORIA. 



1005. Spahiiy M«5 Answärtige Politik and innere Lage des Herzogtums 

Pommorn yon 1627 — 30 in ihrem Znsammenhange. 

HiBtorischeB Jahrbnch. Im Anftr. d. Görres-Qesellscliaft 1898. Bd 19, 
8. 57—88. 

1006. Stmck, Yf.y Gastav Adolf and die schwedische Satisfaktion. Th. 
1-2. 

HistoriBche Vlerteljahrschrift 1899. Jahrg. 2, e. 323— 3G3, 463—516. 

1007. Trenehy IL Ch«, GaBtavas Adolphas in Germany, and other lectnres 
on the thirty years* war. London 1887. 

1008. Wartenberg) F. W., Politische Correspondenz des Grafen Franz 

Wilhelm von Wartenberg, Bischofs von Osnabrtick, ans den Jahren 

1621—1631. Heransgegeben von H. Först XXXVIII -f (2) ^640 + (2) s. 

Leipzig 1897. 

Pablicationen aas den K. Prenssischen Staatsarchiven. Bd 68. 
Inneh&Uer bl. a. åtskilligt om Gnstaf Adolf och Sveriges deltagande 
i trettio&riga kriget. 

Rec. i Dentsche Litteratnrzeitang 1898, s. 1867—1370 af K, Wittiek. 

1009. Watts de Feyster^ J.^ Heiigloas aspects, etc., of thirty years* war 
1618-1648. 26 s. 

Bepr. from the »College Student > 1888, February and March. 

1010. Watts de Peyster, J.^ The literatare of the thirty years* war. 

The army and navy quarterly 1885. Vol. 1, s. 422 — 459. 

1011. Watts de Peyster, J., The thirty yeare* war. With special refe- 
rence to the military operations and inflnence of the Swedes. 93 s. 
PhUadelphia 1884. 

1012. Winter^ O.^ Geschichte d. dreissigjährigen Krieges. Mit Portr&ts, 

Illnstrationen a. Karten. 670 s. Berlin 1893. 

AUg. Geschichte in Binzeldarstellnngen. Dritte Hauptabth. Th. 8: 
H. 2. (Se N:o 188.) 

1013. Winter, F», Zar Geschichte d. dreissigjährigen Krieges. 

Geschichts-Blätter f. Stadt n. Land Kagdebnrg 1879. Jahrg. 14, ■• 
404—420. 



1014. Ungedruckte Briefe aus dem Jahre 1630. Mitgcteilt von J. Krebs, 

FoTschungen z. brandenburgischen u. preussischen Geschichte 1900. 
Bd 18, 8. Ö66— 568. 

Handlar bl. a. om svenska arméns landstigning 1 Pommern. 

1015. Die Landnng Gastav Adolfs in Pommern. 

Monatsbl ätter. Hcransg. v. d. Gesellftchaft f. Pommersche Geschichte 
u. Alterthumsk. 1894. Jahrg. 8, s. 182—184. 

1016. Stiibel, B.^ Das angebliche Gebet Gastaf Adolfs bei seiner Landang 

aaf deatschem Boden 26 Jani 1630. 

Mitthcilangen d. Institut.^) f. oesterreichische Geschichtsf. 1899. Bd 
. 20, s. 476—480. 

~82~ 



D, 6. d, a. TBBTTIoiRIGA KBIQET. SÅRSK. SKR. [l017 — 1028] 



1017. Kasten, A., Eine Audienz bei anstav Adolf. 

Monatsblätter. Heransg. v. d. Geaellschaft f. Pommerache Geschichte 
and Alterthnmsk. 1895. Jahrg. 9, a. 26—30. 

1018. Gnstay Adolfs Vcrdienete um die Organisation der 3 Waffen, nebst 

knrzer Darstellnng ibrer Taktik. 

Jahrbiicber f. d. dentscbe Armee n. Karine 1888. Bd 46, s. 184 — 
150, 226—243; 47, s. 1—21. 

1019. Tägliche Anfzeichnungen des Pfarrberrn Joachim Garcaens in Soran 
nnd Brandenbnrg ans den Jahren 1617—1632. Auf Grnnd der von 
Erich Kiederstadt nach dem Original angefertigten Abschrift mit einer 
bistorischen Einleitnng nnd erlänternden Anmerknngen beraasgegeben 
von O. Tachirch. (1) 8. + a. 18— 111 + (1) s. + Bilaga +(2) s. Bran- 
denbnrg a. H. 1894. 

1020. Pih, Fr., Gustav Adolf nnd die Eidgenossen 1629—1632. Progr. 
58 9. 4:o. Basel 1887. 

1021. Sehweizer, P., Geschichte der Schweizerischen Nentralität. XXXVI 

+ 1032 s. + 1 karta. Frauenfeld 1893, 95. 

Innehåller bl. a. följande två kapitel: »Allianzantrage Gnstay Adolfa 
(1629 — 1682)> och >Die Nentralitätsverletsnng darch die Schweden bei 
Stein am Bein (1688)>. 

1022. Schulenbnrgry O., Die Yertreibnng der mecklenbnrgischen Herzöge 
Adolf Friedrich nnd Johann Albrecht dnrch Wallenstein nnd ihre 
Restitntion. Ein Beitrag znr Geschichte Mecklenburgs im dreissig- 
jährigen Kriege. Inang. Diss. 133 s. Rostock 1892. 

1(^. Waterstraat, Hemu, Die Stcttiner Geistlichkeit in ihrem Verhalten 

gegen Gustav Adolf von Schweden (1630) nnd Friedrich Wilhelm I 

von Prenssen während des Seqnesters (1713—20). 

Forschungen z. brandenbnrgischen n. prenssischen Geschichte 1898. 
Bd 10, 8. 105—128. 

1024. Brehiner, W«, Die Kaiserlichen Trnppen in Pasewalk. 

Monatablätter. Heransg. v. d. Gesellschaft f. Pommersche Geschichte 
XL. Alterthnmsk. 1887, s. 181—184. 

1025. Baner, J. B«, Die Xapnziner nnd die schwedische Generalität im 
dreissigjährigen Kriege. 72 s. Brixen 1887. 

1026. Scliebek, E«, Die Schweden nnd die Kapnziner im dreissigjährigen 
Kriege. 9 s. 

Separatabdmck ans der Öster, ungar. Revne 1886. H. 8. 

1027. Selireiber, F», Gustav Adolfs Feldlager nnd Yerschanznngen bei 
Schwedt a. O. Progr. 35 s. +1 karta. 4:o. Schwedt a. O. 1900. 

1028. Strock, W., Dass Bundniss Wilhelms von Weimar mit Gustav Adolf. 

Ein Beitrag zur Geschichte des dreissigjährigen Krieges. 158 + LXXy 

+ (4) 8. Stralsnnd 1895. 

Eec. i N. Arcbiv f. sächsische Geschichte n. Alterthnmsk. 1896. Bd 
17, 8. 218—217 af Ä'. WiUich. 

' 83 



[1029—1040] D. HISTORIA. 



1029. Droysen, G., Brandenbnrgische Aadlenzen bei Gustaf Adolf [1680, 31]. 

Zeitschrift f. preiisBuclie Greschichte u. Landesk. 1878. Jahrg. 15^ 
8. 1—64. 

1080. Bmnnery HL, Zqt G«8chjchte des dreissigjährigen Krieges, insbeson- 

dere des Jahres 1631. 

Zeitschrift d. Yereins f. Heasische Gescliichte u. Landesk. 1890. N. F. 
Bd 15, 8. 188—144. 

1031. Bär, IL5 EiDe gleichzeitige Kittheilang iiber die Eroberang Landsbergis 
and Frankfarts im April 1631. 

Schriften des Yereins fär Geschichte der Neamark 1896, b. 66 — 69. 

1082. BSckly Smy Qaellenbeiträge zar Geschichte der kriegerischen Thätig- 
keit Pappenheims. 1—8. Progr. MUnchen 1889—93. 



1033. Ans dem Tagebache des Fiirsten Christian des Jongeren von Anhalt- 
Bernbarg. Aafzeichnangen. die Zerstörang Magdebnrgs, die Unter- 
rednng des Försten Christian mit dem Administratör Christian Wil- 
helm von Brandenbarg and den Entsatz Magdebargs darch Pappenheim 
betre£fend. Mitgetheilt and mit Erläatenmgen versehen von M. 
Dittmar. 

Geschichts-Blätter f. Stadt a. Land Magdebarg 1894. Jahrg. 29, s. 
90— 13G. 

1034. Gnstav Adolf ond der Brand von Hagdebnrg. Von V. R. 

Die Grenzboten 1880. Jahrg. 89: Qnartal 1, s. 497—506, 538—544. 

1035. Die Katastrophe von Magdebarg 1631. Von Th. V. 

Hagazin f. d. Literatar d. Aualandes 1875. Th. 87, r. 68 — 69. 
Ar endast ett utdrag ur Z. Bandhauers Tagebuch. Freiborg 1874. 

1036. Eonnte Gastav Adolph Magdebarg retten? 

Militär. Wochenblatt 1883. Jahrg. 68, s. 1755—67. 

1037. ZwOlf Zeitangen ans dem dreissigjährigen Kriege. Heraasg. von J. B. 

Nordhoff. 

Zeitschrift f. Taterländ. Geschichte u. Alterthumak. 1878. Heraoag. 
von d. Verein f. Gesch. u. Alterth. Westfalens. Bd 86, 8. 83 — 81. 
Innehåller en framställning af Magdeborgs ödeläggelse. 

1038. Blocll, T, A«5 Magdebargs Ödelieggelse. 

Historisk Aarbog 1878, a. 229—244. 

1039. Brunser, 6. A., Geschichte des Erzstifts Magdebarg von 1608—1638. 

Heransgegeben von E. Neuhauer. 

Gescbichts-Blätter f. Stadt u. Land Magdebarg 1898. Jahrg. 28, a. 
8G7— 390. 

1040. [Blttmar, M.]^ Gastaf Adolf and Magdebarg nach dem ^V» Hai 
1631. 

Blätter f. Handel, Gewerbe n. sociales Leben (Beiblatt z, Magdebur- 
gischen Zeitung) 1886, N:o 4—13. 

~"84"~ 



D. 6. d. a. TRBTTIOÅRIOA CBIOBT. SÅBSK. SKR. [l041 1054] 

1041. Dtttmar, IL, Di« Zerttöning Magdeborgs im Jalire 1631. OifeBe 

Antwort an Herrn Professor Dr. WitUeh. 

OeschichtB-Blatter f. Stadt n. Land Kagdeborg 1894. Jahrg. 29, b. 
808—400. 

1042. Holstein, H«9 Znr Literator der Fiagschriften iiber die Zerstörnng 

Magdebnrgs 1631. 

Oescbichta-BI ätter f. Stadt n. Land Magdeburg 1876. Jabrg. 11, 8. 
816—888. 

1043. Hlilwe, Fr», Hisioriscbe Tradition der Katsstrophe der Stadt Magde- 
bnrg im Jabre 1631. Progr. 36 s. 4:o. Magdebnrg 1877. 

1014. Klopp, 0^ Der Ursprnng der TiUy-Sage von Magdebnrg. 

Historisch-politische Blätter f. d. katboliscbe DenUchland 1895. Bd 
115, e. 161—182. 

1045. KOhiie^ ^•f Unbefangene Betrachtang fiber die Bntstehnng des grossen 

Brändes bei der Erobernng Magdebnrgs am 10 Mai 1681. 

GeBcblchta-Blätter f. Stadt a. Land Magdebnrg 1896. Jabrg. 81, s. 
280—289. 

1046. Mareonr, Ed.^ Wer bat Magdebnrg zerstört? 

Frankfter. zeitgcn. Broscbtire 1885. N. F. 6, s. 249—82. 

1047. Kenbanery £., Die Cbristian Wilhelms Anfnahme in Magdebnrg 

betreffenden Instmktionen. 

Geachichta-Blätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1898. Jahrg. 28, b. 
185—242. 

10i8. llfeabaaer^ E.^ Johann Schneidewind, magdebnrgiacher Stadtkom- 

mandant nnd schwedischer Oberst. 

Geachichta-Blätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1892. Jahrg. 27, s. 
267—828. 

1049. Rammely Joli*^ Die Frage nach d. TJrheber d. Zerstörg. Magdebnrgs 
1631. Inang. Diss. 29 a. Halle 1898. 

1(^. BeoM, R.^ La destmction de Magdebonrg et Tilly. 
Rerue Hiatoriqne 1876. T. 1, s. 202—227. 

1051. Wittich^ ILf Ans den nngedmckten Papieren des Administratörs 

Christian Wilhelm. 1—3. 

Geschichts-Blätter f. Stadt u. Land Magdebnrg 1896—98. Jnbrg. 81, 
8. 285—846; 82, ■. 144—225; 88, a. 209—886. 

1052. Witticliy £., Dietrich TOn Falkenberg. 

Geachichts-Bl ätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1890—91. Jahrg. 
26, 8. 129—252; 26, s. 1—107. 

1053. Wittich, K«, Dietrich von Falkenberg. Oberst nnd Hofmarschall 
Gnstav Adolfs. £in Beitrag znr Gesohichte des dreissigjährigen Krie- 
ges. XII + 359 + (1) 8. Magdebnrg 1892. 

Rec. i Dentache Litteratnrzeitnng 1892, b. 985—987 af G, Irmer. 

1054. Wittichy K*9 Dietrich von Falkenbergs Ende. Entgcgnnng auf die 
Schrift: >Jttrgen Ackermann Kapitän beim Regimeut Alt Pappenheim. 
1631.» 32 s. Leipzig 1895 

~85~ 



[1055 1067] D. HISTOBIA.. 



1055. Wittlch, K., Kritische Nachträge zu den Anfsätzen Hber Falkenberg 

nnd das YerhäDgniss Magdebnrgs. 

Geschichts-Blätter f. Stadt a. Land Magdebarg 1892. Jabrg. 27, s. 
86—130. 

1056. Wittich, IL; Noch einmal die Zerstörnng Magdebargs. 

Geschichts-Blatter f. Stadt n. Land Hagdebnrg 1896. Jahrg. 30, b. 
79—117. 

1057. Wittiohy K.; Pappenheim ond Falkenberg. Ein Beitrag zor Kenn- 
zeichnnng der lokalpatriotischen Geschichtsschreibnng Magdebargs. Yl 
+ (1) + 141 8. Berlin 1894. 

1058. Tfitticli, K., Ucber Falkenbergs Tod. 

Geschicbts-Blätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1896. Jahrg. 80, 8. 
288—250. 

1059. Wittich, K., Znr Kataetropbe des ^o so Mai 1631. 

Geschichts-Blätter f. Stadt u. Land Magdeburg 1887^-88. Jahrg. 22. 
s. 893—417; 23, a. 1—89, 101—132. 
Afven ett litet eeparattryck om 96 8. 

1060. Tolkholz, IL^ Jörgen Ackermann, Kapitän beim Begiment AJt-Pappen- 
heim. 1631. (l)+88 s. Halberstadt 1895. 

1061. TolkholZ; B., Die ZerstSrnng Magdebargs (1631) im Lichte der nene- 

sten Forschnng. (3) + 91 s. -f 1 karta. Magdebarg 1892. 

1062. Dittmar, M*, Beiträge zar Geschichte der Stadt Magdebarg in den 
ersten Jahren nach ihrer Zerstörang 1631. Th. 1. XII +420 + (2) s. 
Halle 1885. 

Halleache Abhandlungen znr neucren Geschichte. H. 19. 

1063. Wittich; K.^ Der erste Yersach zor Wiedererbannng der Stadt Magde- 
barg nach ihrer Zerstörang Ton ^V^o Mai 1631. 

Geschichts-Blätter f. Sladt u. Land Magdeburg 1890. Jahrg. 26, 6. 
1—14. 

1064. Wittlch^ K.y Magdebarg als katolisches Marienbarg. Eine Epiaode 
ans dem dreissigjährigen Krieg. Th. 1 — 2. 

Hlstorische Zeitschrift 1890, 91. Bd 65, s. 415—464; 66, s. 63 — 89. 



1065. Montecuccoliy B.^ Ansgewaehlte Schriften. Heransg. von der Dire<> 

tion des Kriegs-Archivs. Bearbeitet v. A. Yeltzé. Bd 4: Miscellen. 

Correspondenz. 11 + 530 s. Wien und Leipzig 1900. 

Innehåller åtskilligt som berör trettioåriga kriget bl. a. slaget vid 
Leipzig 1631. 

1066. Die Schlachtfelder Gnstav Adolfs in der Leipziger Ebene. 

Wissenschaftliche Beilage d. Leipziger Zeitung 1889, s. 621 — 624. 

1067. Opitz, W. T., Die Schlacht bei Breitenfeld am 17 September 1631. 116 

8. -r2 kartor. Leipzig 1892. 

En del af detta arbete utg. som Inaug. Diss. Berlin. Tr. Naumburjr 
a/B 1892. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. irr., s. 33—34 af R. Torpadie. 



86 



D. 6. d. a. tkbttioIrioa kriobt. sIrsk. skr. [1068 — 1079] 

1068. Wangerin, H. E., Die Sohlacht bei Breitenfeld am 7 Sept. 1631. 
£ine Qaeilenantenachnng. Inang. Disa. 32 s. Halle 1896. 

1069. [Sehnorr r. Carolsfeld, F.], Tilly nach der Schlacht bei Breiten- 
feld. 

Archir fär Literatnrgeschicbte 1876. Bd 6, s. 68 — 85. 

1070. Kirchhoff, Å., Erfnrt and Gastar Adolf. 

£rfart«T Latherfest-Almanach [1888], s. 131—266. 

1071. Schanerte, Fr.^ Gastay Adolf and die Katholiken in Erfart. £in 
Beitrag znr Geschichte des dreissigjährigen Elrieges. (2) +87 s. Köln 
1887. 

1072. Dnncker^ A»; Zar Kritik der Qaellen fiber die Einname Hanaaa darch 

den schwediscben Oberstlientenant Hnbald am 1 Not. 1631. 

Mittbeilongen d. Hanauer Bezirksvereins f. bessiache Geacblcbte u. 
Landeskunde 1876: N:o 5, b. 167—189. 

1073. Frohnhäiisery L.^ Gastav Adolf and die Scbweden in Mainz ond am 

Rhein. IV + 232 s. +4 pl. 1 karta. Darmstadt 1894. 

Afven i Archiv f. Hessiacbe Geacblcbte u. Altertbamak. N. F. Bd 2 
(1895), 8. I— rV+ B. 1— 284 + pl. + l karta. 

1074. Granlmid^ T., >Die Scbwedensäale> ocb Gastafsbarg. Två svenska 
minnesmärken vid Rben. 

Hist. Bibliotek. D. 7, a. 559—571. 

1075. Mossmaniiy X.^ Hatérianx poar servir k Tbistoire de la gaerre de 

trente ans, tirés des arcbives de Colmar. 

Revue d^Alnace 1876, a. 309—381, 554—577; 1877, a. 445—474. 
Innehåller bl. a. en framatällning af ayenakarna i Elaaaa under åren 
1631, 82. 

1076. Sehott, Th., Wnrttemberg and Gastav Adolf 1631 and 1632. Mit 

einem Anbang angedrnckter Briefe von Gastav Adolf, Maximilian von 

Bayern and Barbara Sppbia von Wnrttemberg. 

Wörttemb. Vierteljahrah. f. Landesgescbicbte 1895. N. F. Jabrg. 4, 
8. 343—402. Åfven aeparat Stuttgart 1895. 

Rec. i Hiat. Tidskr. 1896. Öfv. o. gr., s. 28—80 af P. Sondén. 

1077. StIIiB, P.^ Sebwediscbe and kaiserlicbe Scbenkangen in Bezng aaf 

Tcile des beatigen Königreicbs Wurttemberg and an Glieder zn dem- 

selben geböriger Familien wäbrend des dreissigjäbrigen Krieges. 

Wörttemb. Vierteljahrab. f. Landeageachicbte 1894—1900. N. F. Jabrg. 
3. s. 411—455; 6, a. 309—384; 8, a. 12—54; 9, a. 94—97. 

1078. Broysen, G., Die Verbandlnngen iiber den Universalfrieden im Winter 

1631—32. 

Arcbiv f. d. säcbsiacbe Geacbicbte 1880. N. F. Th. 6, a. 143—186, 
198-259. 

1079. Loefen, W. v., Die Feste Marienberg and ibre Bandenkmale. (2) + 

78 s. Warzburg 1896. 

Innehåller bl. a. en afdelning med titel: Die Scbweden in Wiirzbnrg 
1632—36. 

87 



[1080—1090] 



D. HISTORIA. 



1080. Jaeoby K.^ Strassburg^sche Politik vom Aastritt ans der Union bis 

znm Bändniss m. Scbweden (1621—1682). 7111 + 147 8. Strassbarg 

1899. 

Reo. i Mitteilnngen a. d. hist. Litteratar 1900, b. 113—118 af Z>. 
Kohl. 

1081. Försten^ G. T.y Till frågan om Sveriges ntländska politik nnder 
trettioåriga kriget. [På ryska.] 

Istoriöeskoe obozrénie. Sbornik istoriieskai^o ob&£estra pri Impera- 
torskom S.-Peterburgtkom Uniyersiteté 1890 [Historisk tidskrift, pnbli- 
kation ntg^yen af historiska sällskapet vid kejseriiga universitetet i 
Petersbarg 1890.] 

Berör Gustaf II Adolfs förhållande till Frankrike i början af 1682. 

1062. Langel^ A., Gnstaye-Adolphe et Richeliea. 

Bevne des denx-mondes 1881. T. 8, s. 648 — 569. Äfren i Frag^enta 
d*hUtoire. Paris 1886. 

1083. Schybergrson, Jf. G., Gustaf II Adolf och Richeliea i början af år 
1682. 

Finsk Tidskr. 1897. Bd 42, s. 267—274. 

1064. Jacobs, Ed*, Die Wiederherstellong des evangelischen Kirchenwesens 

im Erzstift Magdebnrg and im Hochstift Halberstadt darch König 

Gnstay Adolf von Schweden im Jahre 1632. 

Zeitschrift d. Haizvereins f. Geschichte u. Alterthnmsk. 1697. Jahrg. 80, 
8. 118—298. 

1085. Arndt, G*, Bnss- and Bettagsordnong des Schwedenkönigs Gustav 
Adolf fdr Magdebnrg and Halberstadt v. J. 1632. 

Zeitschrift för praktiscbe Theologie 1900. Jahrg. 22, s. 30—52. 

1086. Arndt, G», Gottesdienstl. Ordnnngen d. Schwedenkönigs Gustav Adolf 

f. d. Stifter Magdebnrg u. Halberstadt v. J. 1682. 

Monatsschrift f. Gottesdienst n. kirchl. Ennst 1900. Bd 4. s. 291—98, 
810—319, 347—352. , 

1087. Becker, H., Die kgl. schwedische Schulordnung f. Magdebnrg and 

Halberstadt ans d. J. 1632. 

Kittheil ängen d. Gesellschaft f. dentsche Eiziehungs- n. Scbnlge- 
schichte 1895. Th. 5, s. 91—106. 

1088. Sautter, G», Die Schweden in Schwaben. Erzellung wass B. P. 

Georgius Santter, Canonicns Marchtall . . . den Schwedischen Krieg 

dnrch (während der Jahre 1632 und 1633) ausgestanden. 

Historisch-polit. Bliitter f. d. kathol. Deutochland 1889. Bd 104, s. 
688—707. 

1089. Schillingr, Alb», Patrick Rnthven schwedischer Commendant in Ulm, 
1632 bis 1633. 

Wiirttemb. Vierteljahrsh. f. Landesgeschichte 1888 (tr. 1889). Jahrg:. 
11, s. 142—169. 

1090. Eilch, F., Die Politik des Pfalzgrafen Wolfgang Wilhelm 1632 bis 
1636. 

88 



1). 6. d. a. TRBTTIOÅBIOA KAIGBT. 8ÅR8K. SKR. [l09l llOl] 

Zagleich e. Beitrag b. Oesofa. y. Jiilich n. Berg während d. 80-j. 
Srieges. 

Beiträge sur Geschichte d. Kiederrheins 1897. Bd 12, s. 1—220. 

1091. Eine Order Gustav Adolfs an selne General-KommisBarie in der Wet- 

teraa. Mainz den 4 M&rz 1632. liitgetheilt Yon A, Roeschen. 

Qnartalblätter d. histor. Yereina f. d. Grosaherzogtham Hessen 1892. 
N. F. Bd 1, 8. 161—162. 

1092. Ulrichy Åd»^ Die Einnahme Einbecks dnrch Pappenhelm im Jahre 
1632. 

Jahresbericbt d. Yereins f. Geachichte n. Alterthämer d. Stadt Einbeck 
o. Umgegend 1900, b. 18 — 28. 

1093. Ulriehy Åd.^ Die Einnahme Einbecks dnrch Pappenheim im Jahre 
1682. 

Zeitschriit d. bistorischen Yereins 1 Hiedersacbsen 1888, s. 246—265. 

1094. Saner^ If •, Die Zerstörnng der Bnrg Lahneck. 

Annalen d. Yereins f. yasaanische Alterthamsk. a. Geschichtsforschung 
1889/91. Bd 21, s. 267; 28, s. 106—106. 

Ben senare npps. inneb. ett bref från Axel Oxenstierna, 20 Jani 1682. 

1095. BQsel^ L*^ Alt-Niimberg. Geschichte einer dentschen Stadt im Zn- 

sammenhang der dentschen Beichs- nnd Yolksgeschichte. X + 686 + (l) 

s. + l pl. + l karta. Niirnberg 1895. 

Berör svenskarnas deltagande i trettioåriga kriget och framför allt stri- 
derna ntanför NUrnberg. 

1096. Donailbaiier^ St., Gnstav Adolf n. Wallenstein yor Mmberg im 

Sommer des Jahres 1632. 

Mitteilongen d. Yereins f. Gesohichte d. Stadt Niirnberg 1899, a. 58 
—78. 

1097. Bonanbauer, St*) Nftrnberg nm die Mitte des dreissigjährigen Krie- 
ges. Yon Oktober 1631 bis Mitte Jani 1632. Inaag. Diss. [Erlangen.] 
176 B. Nftrnberg 1893. 

ÅfTen i Mittellnngen d. Yereins f. Geschichte d. Stadt Kiirnberg 1893, 
B. 69—240. 

1098. T[iBg8te]ii9 L. [H.], Gnstaf II Adolf vid Nurnberg. 

K. ErigsT. Akad. Tidakr. 1894, s. 626—687. 

1099. T[i]ig8te]n) L. [H.]) Från Nurnberg till Liitzen. 

K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1896, s. 869—386. 

1100. Banmi^arteny P* M.^ Ein Gutachten von 26 Cardinälen äber die 

Pakte des Knrfärsten von Trier mit Frankreich und Schweden im 

Jahre 1632. 

Hist. Jahrbach 1889. Im Anftrage d. Görres Geaellsohaft. Bd 10, 
8. 560—564. 

1101. 20 Actenstftcke, znr Geschichte der schwedischen nnd französischen 
Unternehmangen gegen Coblenz und Trier 1632. Mitgetheilt von 
W. Sauer. 

Zeitschrift f. preassische Geschichte n. Landesk. 1882, e. 407 — 426. 

~89~' 



[1102—1116] D. HISTORIA. 



1102. Täsrlichgbeck, F., Die Gefechte bei Steinaa a. d. Oder von 29 Aognst 
bis 4 September 1632. Bas Treffen bei Steinan a. d. Oder am 11 
Oktober 1633. XIV + 114 + 2 kartor. Berlin 1889. 

Bec. i Historische ZeiUchiift 189S. Bd 70, s. 606—507 af K. Wittiek. 

1103. Bref fr&n Nils Brahe till Per Brahe d. y. [1632.] 

Hiat. Tidskr. J881, s. 124—127. 

1104. Gedrackte Relationen tlber die Schlacht bei Liitzen 1632. 46 s. HaUe 
1880. 

Materialien zar neaeren Geschichte. 1. 

1105. Ett par bref om slaget vid Ltitzen 1632. pdedd. af E. TorpcuLie.^ 

HiBt. Tidakr. 1892, a. 168—162. 

1106. Egenhändigt bref dateradt Prag 4 dec. 1632 från d. y. öfversten 

Piccolomini, med nnderrättelser om slaget vid Ltitzen d. 6 (16) nov. 

1632, k. Gnstaf II Adolfs död och ställningen i kejserliga lägret efter 

ofvannämnda slag. (I arkivet pä Ericsberg.) 

Sv. Antografsällsk. Tidakr. 1898. D. 2, a. 131—183. 
Åfren i Hist. Tidskr. 1894, s. 87 — 90 med några inledande anmärk- 
ningar. 

1107. Anméns, A. J., Om Gnstaf II Adolfs död. 

Hist. Bibliotek. D. 6, s. 1 — 49 + 1 karta. Äfyen separat.^ 

1108. Amnéus^ A* J., Gnstaf II Adolfs kyller och skjortor i slaget Tid 
Ltitzen. 12 s. Göteborg 1878. 

Separat nr Eira 1878. 

1109. Biemar^ H., Untersnchnngen tiber die Schlacht bei Ltitzen (16 No- 

yember 1632). Inang. Biss. 2 + 95 s. Marbnrg 1890. 

Bec. i HiBt. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., b. 34—86 af R. Torpadie; 
Historische Zeitschrift 1898. Bd 70, s. 500-605 af K. Wittich. 

1110. Blemar, H., Ber Antheil der Hessen an der Schlacht bei Ltitzen 1632. 

Zeitschrift d. Yereins f. Hessische Geschichte n. Landeaknnde 1698. 
N. F. Bd 18, 8. 827—363. 

1111. Biemar, H., Köln nnd die Schlacht bei Ltitzen. 

Korrcspondenzblatt der westdentschen Zeitschrift f. Geschichte n. 
Knnst zngleich Organ der historisch-antiqnar. Vereine zn Backnang, 
Birkenfeld, Diirkheim 1898. Jahrg. 12, b. 39—48. 

1112. Haarhans, J., Bas Schlachtfeld von Ltitzen. 

Allgemeine Militär-Zeitnng 1900, N:r 47. 

1113. Sackay, J.^ The dcath of Gustavns Adolphus. 

The Scottish Revievv 1892, s. 400—405. 

1114. Moser^ O*^ Studienansflag [nach Ltitzen and dem Schwedensteine] des 
Vercins fur die Geschichte Leipzigs. 

Beilage z. Lcipziger Tagebl. u. Auzeiger (14 Oct. 1897). 

1115. MttUer, H., Ber Tod des Schwedenkönigs Gustav Adolf. Ein Beitrag 
zar hist. Mythenbildung. 

Ber Katholik 1890. 3:e Folge. Bd 2, b. 318—325. 

' 90 " 



D. «. d. a, TBBTTIOiRIOA KBIGBT. SÅBSK. SK». [m^ — 1128] 



1116. Odhaer, C. T», Några kritiska anmärkningar rörande slaget vid 
Lfltzen. 1 — 2. 

Hlat. Bibliotek. D. 4, s. 879—899, 518—514; 6, s. 270--283. 

1117. Schillery J. Chr. F. t.^ La mört de Gnstavc-Adolphe. (Avec carte 

et gravures.) 32 s. Paris 1897. 
Bibliothéqne de souyenirs Se récitB militairei. N:o 26. 

lus. Zemin, Der Ted des Eönigs Gostav Adolf von Schweden in der 
Schlacht von Ltitzen. Zar 250 Gedenkfeier des 6 November 1632. 
Allgemeine Militär-Zeitung 1882. Jahrg. 57, s. 697—700. 

1119. Schnitzer, Jos., Urbans YIII Yerhalten bei der Nachricht vom Tod 

des Schwedenkönigs. 

Festschrift znm elfhandertjährigen Jnbiläam des Dentachen Campo 
Santo in Bom. Herausg. v. St. Ehses 1897, s. 280—283. 

1120. Papst Urban VIII liber Gnstav Adolf. [Schreiben an Ferdinand II 
von 11 Dec. 1632.] 

Eölniscbe /Volktxeitung 1895, N:o 15. 

1121. Stembeek, W», Zam Leickentransport des Königs Gnstav Adolfs von 
Schweden dnrch den Barnim. 

Der Bär 1890. Jahrg. 16, ». 378—380. 

1122. Ossbalir, C A., Ett minne från Gnstaf II Adolfs likbegängelse. 

Ord och Bild 1894, s. 569—579. 

1123. Wallenstein nnd seine Verbindnngen mit den Schweden. Aktenstncke 

ans dem Schwedischen Reichsarchiv zn Stockholm. Heransgegeben von 

E. Hildebrand. XI + 80 s. Frankfurt WM. 188.'). Öfvers. af 12 af 

dessa handliDgar i Mittheilungen des Nordbfihmischen Excnrsions- 

clubs 1889. 12, 1. 

Rec. i Historische Zeltschrift 1886. Bd 56, s. 272—275 af G. Irmer; 
i Finsk Tidakr. 1885. Bd 19, s. 284—292 af 3/. G. Schybtrgson. 

1124. Wallensteins Ende. Ungedrnckte Briefe nnd Acten. Heransg. v. H. 
Hallwich. Bd 1. LVH + 634 s. 2. CLXXXII + 565 s. Leipzig 1879. 

1125. Heinrich Matthias Thnrn als Zenge im Process Wallenstein. Ein 
Denkblatt zur dritten Säcularfeier Wallensteins. Herausg. v. H. Hall- 
wich. XXXIV + 35 s. Leipzig 1883. 

U26. Gaedeke^ A», Die Ergebnisse der neneren Wallenstein-Forschnng. 
Historisches Taschenbuch 1889. 6 Folge. Jahrg. 8, s. 1—120. 

H27. Gaedeke, A*^ Die Erobernng Nordböhmens nnd die Besetznngs Prags 

dnrch die Sachsen im Jahre 1631. 

N. Archiv f. d. Bächeische Geschichte a. Alterthnmsk. 1888. Bd 9, s. 
232—270. 

U28. Gaedeke^ A*^ Wallensteins Yerhandlangen mit den Schweden nnd 

Sachsen 1631 — 1634. Mit Akten nnd Urknnden ans dem K. Sächsischen 

Haupstaatsarchiv zu Dresden. XII-h346-f (1) s. Frankfurt a. /M. 1885. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1885. Ötv. o. gr., a. 53—55 af [£.] H[ildebrand'i. 



[1129 1142] D. HISTORIA. 



1129. Giedeke^ Å*^ Zu den Yerhandlnngen WallensteinB mit den Schwedcn 

und Sachsen 1633. 

N. Archiv f. d. sächsUche Gkscbichte n. Alterthnmak. 1886. Bd 7, s. 
156—162. 

1130. Gndeke, A*^ Zar Politik Wallensteins ond Knnachsens in den Jahren 

1630-1634. 

N. Archiv f. d. sächsische GeBchichte u. Alterthamsk. 1889. Bd 10. 
s. 82—42. 

1131. GindeljTy Å*, Waldsteins Yertrag mit dem Kaiser bei der Obernabme 

de8 zweiten Generalats. 44 b. 4:o. Prag 1889. 

Abbandlungen d. kgl. bömiscben GesellBchaft d. Wissenscbaften. 7 
Folge. Bd 8. Philos.-bistoriBche Classe, N:o 4. 

1132. Hallwich^ H., Wallenstein nnd Arnim im Frttbjabr 1632. 

Mittbeilangen d. Vereins f. Geschicbte d. Beutachen In Böbmen 1878. 
Jahrg. 17, a. 145—186. 

1133. Hallwich; H.^ Wallenstein nnd die Sacbaen in Bdbmen (1631—32). 

ForscbuDgen z. deatecben Gescbicbte 1881. Bd 21, s. 115 — 222. 

1134. Hallwich, H., Zar Geschicbte Wallensteins im Jahre 1633. 

N. Archiv f. d. sächsische Geschicbte n. Altertbumsk. 1882. Bd 3, 
s. 289—368. 

1135. Held, H., Wallensteins Katastropbe nach den nenesten Pnblikationen. 
Progr. 29 s. 4:o. Strassburg 1884. 

1136. Hildebrand, E., Wallenstein och hans fdrbindelse med syenskarne. 

Hist. Tidskr. 1883, 8. 369—456. 

1137. Hnber, A*^ Stndien tiber die Correspondenz der Generale Gallas. 
Åldringen nnd Piccolomini im Febr. 1634. 24 a. Leipzig 1895. 

Archiv fUr österreichische Geschicbte 1895. Bd 82. 

1138. Irmery G., Die Yerbandlnngen Schwedens nnd seiner Yerbiindeten 
mit Wallenstein nnd dem Kaiser von 1631 — 34. Th. 1 — 3. Leipzig 
1888-91. 

>PabIicationen aus den K. Prenssischen Staat8arehiven.> Bd 35, 39 
o. 46. 

Rec. i Literarisches Centralblatt 1889, s. 709—711; Deutsche Litte- 
ratnrzeitung 1891, s. 1824—1826 af K. Wiitich. 

1139. Kollinan, U.^ Nekterd pnspevky ke smlonvé göllersdorfské nzavrené 
v pficiné druhého generalatu Yaldstynova. [£inige Beiträge zum Göllers- 
dorfer Yertrag, geseblossen ans Anlass des 2 Generalats Wallensteins.] 

Öeaky öåsopis historick^ 1895. Jahrg. 1, s. 347—871. 

1140. Lindahl, £•; Stndier i den nyaste Wallensteins-litteratnren. Progr. 
47 s. 4:o. Malmö 1887. 

1141. Mfiller, Herm. K. £•, Das Ende Wallensteins. 39 s. Prenzlan 1882. 

1142. Oxenstierna, A,, om Wallensteins planer. [1633.] 

Hist. Tidskr. 1889, a. 150—151. 

~92 ~ 



D. 6. d. a. TRBTTIOIrIOA KRIOET. SÄRSK. SKR, [^1^^ — 1157] 



1143. Pekai*, J«, Déjinj Yalditejnského splknati. 1630—34. [Historien om 
sammansYftrj ningen emot Wallenatein.] Krltick:^ Pokas. 2+507 + (l). 
s. V Praze 1895. 

Nåkladem Seské akademie cisaré FrantiSka Josef a. 

1144. Prökl^ J*j HerzogB yon Friedland letzte Lebensjahre nnd Tod in Eger. 
Nach Urknnden nnd den nenesten Forschnngen. 115 + (3) s. +3 pl. 
Eger 1876. 

1145. Sehebek, E., Die Lösung der WallensUinfrage. VII + 612 +(2) s. 
Berlin 1881. 

1146. Sehebek^ E.^ Kinsky nnd Fenqniéres. Nacktrag znr »Lösung der 
WaUenstelnfragc». VI + 181 s. Berlin 1882. 

1147. SehnlZ; H., Wallenstein nnd die Zeit des dreissigjftkrlgen Krieges. 
Mit 4 Knnstbeilagen nnd 150 anthentischen Abbildungen. 133 s. 
Bielefeld n. Leipzig 1898. 

1148. Schwelser, P., Die Wallenstein-Frage in der Geschichte und im 
Drama, ym+354 s. Ziirick 1899. 

1149. Tham, H. M. y», Bref till Gabriel Oxenstierna. [Dat d. 26 Maj 
1637.] 

Hist. Tldskr. 1884, s. 175—178. 

1150. Winter, G*^ Die Katastrophe Wallensteins. Nach der neuesten archi- 
▼alischen Publikation. 31 s. Breslau 1883. 

BeutBche Biicherei. 27. 

1151. Wittlcli, K., WaUen8tein'8 Katastrophe. Tk. 1—2. 

Hifltorische Zeitschrift 1894. Bd 72, s. 385—440; 78, 8. 211—283. 

1152. Wittich, K., Znr Gesckichte WaUenstein^s. Th. 1—3. 

HistoriBche Zeitschrift 1892. Bd 68, a*. 211—274, 885—427; 69, s. 
1—37. 

1153. Zwiedlneek-SMeiilionty H. T»y Geschichte und Geschichten neaerer 
Zeit XI + 223 8. Bamberg 1894. 

Keoe Ergebnlsse der Wallenstein-Forschnng 1680 — 1634, s. 65—101. 



1154. Cronholm^ Å*^ Trettioåriga kriget och underhandlingarna i Tyskland 
frän Gustaf II Adolfs död till Westfaliska fredsslutet. Historisk un- 
dersökning. D. 1: 1—2—2: 1. Sthlm 1876—80. 

1: 1 rec. i Hist. Bibliotek. D. 4, g. XX -XXVII af J. ^flankelf]. 
Denna recension framkallade ett geDmäle af förf., som medföljde Hist 
BibUotek. D. 4. 

1155. Ifille, B., Von Ltitzen bis Nördlingen. 

Mllitär-Wochenblatt 1885. Jahrg. 70, s. 715—728. 

1156. Bref frän Axel Oxenstjema till Bengt Oxenstjerna. [1632.] 

Hist. Tldskr. 1881, b. 127. 

1157. Beschreibung der Belager- und Einnehmang der Statt Colmar, heransg. 
T. J. 8ée. XVII + 60 s. Colmar 1878. 

Les chroniqnes d'Alsace 1878. ö. 

~93" 



[1158 — 1169] D. msTOBiA. 



1158. Broysen^ G.j Die evangelischen Knrfiirsteii and der Beichskanzler 

Oxonstiern nach Gustaf Adolfs Tod. 

Zeitschrift f. prenssische Geschichte u. Landesk. 1879. Th. 16. s. 
605—678. 

1159. Bemhand von Weimar ond Axel Oxenstierna. 

Allgemeine Militär-Zeitang 1696, s. 218—220, 226—228. 

1160. Hackradty A.^ Gastar Horn, schwedischer Feldherr im dreissigjähri- 
gen Krieg. Inang. Diss. 32 s. Halle 1883. 

1161. DedourreS; L*^ Le pére Joseph diplomate. Mémoires de qaelqaes 
dlscoars politiqaes escrits sar diverses occarrences des affaires et 
gaerres etrangéres depais qainze ans en 9a. 1617 — 1632. Le Mercare 
d^Estat oa recueil de diyers discours d^Estat, 1684. 

Eevue d^histoire diplomatique 1898, s. 80—98, 371—417. 

1162. Fa^iez, G., Le pére Joseph et Richelien (1577—1638). T. 1. (1) 

+ 605 8. -i- 1 portr. +1 pl. +3 fac-simile. 2, 514 s. + 1 port. 

Paris 1894. 

Eec. i The English Historical Beview 1896, 8. 797—801 af A. W. 
Ward. 

1163. FagrnieZ; G,j Le pére Joseph et Kicheliea. La préparation de la 

raptare oaverte avec la maison d'Aatriche et la désignation da pére 

Joseph ä la saccession politiqae de Richeliea. Nov. 1632 — mai 1635. 

Revae historique 1888. Bd 36, b. 62—80, 279—310; 37, s. 276 — 
314; 38, s. 64—84. 

1164. Tigier^ O.^ L'Inflaence politiqae da pére Joseph. Négociations avec 
les princes d^Allemagne et la Saéde. 

Revne des qnestioas histoiiques 1891, s. 480 — 498. 

1165. Strncky W»^ Johann Georg and Oxenstierna. Vom dem Tode Gastav 
Adolfs (November 1632) bis zam Schlass des ersten Frankfarter Kon- 
vents (Herbst 1635). Ein Beitrag znr Geschichte des dreissigjährigen 
Krieges. 304 s. Stralsand 1899. 

Rec. i Forschnngen z. brandenbnrgischen a. preossischen Gteschicht^ 
1900. Bd 13, 9. 594—595 af C. Spnnnagel; i Historische Vierteljahrschrift 
1900. Jahrg. 3, b. 555 — 560 af Joh. Kretxschmar. 

1166. Betz^ F., Der Heilbronner Konvent öder: die Ernenerong des evange- 

lischen Bändes im Jahr 1633. 

Historischer Verein, Heilbronn. Bericht aus den Jahren 1888 — 88 
(tr. 1888). H. 3, s. 34—49. 

1167. Ktlsel^ A«9 Der Heilbronner Convent. Ein Beitrag zar Geschichte des 

drcissigjährigcn Krieges. 105 s. Halle 1878. 

Hallesche Abhandlnngen znr neaeren Geschichte. H. 7. 

1168. Giinther, J. J. £., Die Politik der Knrfärsten von Sachsen and 
Brandenbarg nach dem Tode Gnstav Adolfs und der Heilbronner Band. 
Th. 1. Inang. Diss. [Leipzig.] 113 s. + (1) s. Dresden 1877. 

1169. Spannagel, C, Karfärst Georg Wilhelm von Brandenbarg and der 
schwedische Reichskanzler Axel Oxenstierna im Jahre 1633. 

'94" 

/ 



D. 6. d. a. TBBTTIOÅRIQA KRIGET. SÅR8K. 8KR. [HTO II8O] 

FonchungeD z. brandenborgiBchen a. preassischen Gkscfaichte 1898. 
Bd 11, 8. 311—327. 

1170. Sehmidt, Ernst, Bie Belagerung von Hameln nnd die Schlacht bei 
Hessisch-Oldendorf im Jabre 1633. 70 s. Halle 1880. 

Halleschd Abhandlnngen zor ncneren Geschichte. H. 11. 

1171. Wehrhalu, A., Festschrift za der am 28 Juni 1883 in Oldendorf 
stattfindenden 250 jähr. Gedfichtnisfeler der Schlacht bei Hesslsch- 

Oldendorf am 28 Juni 1633. 16 s. Hannover 18a3. 

• 

1172. Philippi, Fr., Die Belagernng Osnabriicks dnrch die Schweden 1633. 

Mittheilangen d. Yereins f. Geschichte n. Landesk. v. Osnabriick 

1893. Bd 18, 8. 257—290. 

1173. Stfire, C, Geschichte des Hochstiftes Osnabrack. 

Mitthellungen d. YeTeins f. Geschichte n. Landesk. v. Osnabriick 1882. 
Bd 12, 8. 1—886. 

Berör bl. a. den tid, då Bvenskama voro i besittning af Osnabriick 
och trakten där omkring. 

1174. 65tz, J. B., Die Schweden in Dietfart Anno 1633. Nach zeitgenöu- 

sischen Anfzeichn ungen zusammengestellt. 

Sammelblatt des Historischen Vereina £ichstätt 1895. Jahrg. 9, s. 
41—61. 

1175. Beyerle, IL, Konstanz im SO-jährigen Kriege. Schicksale der Stad t 
bis znr Anfhebg. der Belagerg. durch die Schweden 1628 — 1633. 
84 B. 

Nenjahrsblätter d. badischen historischen Kommission. N. F. 1900. 3. 

1176. Die Belagerung von Konstanz durch die Schweden y. 7 Sept.— 5 Okt. 

1633. 

Badisches Hilitär-Yereinsblatt 1899. Jahrg. 26, s. 90--91, 99—100, 
109—111. 

1177. SchiUlngr, A», Eine DotationBurkunde ans der Zeit des 30-jährigen 

Kriegs. 

Jreiburger-Diöcesan-Archir 1886. Bd 18, s. 324—327. 
Inneh&ller bl. a. ett bref af Axel Oxenstierna af 19 okt. 1633. 

1178. TJebergabe des Klosters Arnsburg an Philipp Reinhardt Grafen zu 
Solms dnrch Axell Oxenstierna. Frankfurt 1633 October 28. Mitg. 
v. A. Boeschen. 

Qnartalblätter d. Historischen Yereins f. d. Grosshersogthnm Hessen 

1894. N. F. Bd 1, s. 618-620 

1179. Broysen, 6., Holcks Einfall in Sachsen im Jahre 1633. 

N. Archiv f. d. sächsische Geschichte u. Alterthnmsk. 1880. Bd 1, s. 
14—66, 129—183. 

1180. Bieiler, S., Der Aufstand der bayerischen Bauern im Winter 1633 

auf 1634. 

Sitznngsberichte der philos.-philol. nnd der histor. Classe der k. b. 
Akad. der Wiss. zu Miinchen 1899 (tr. 1900.) Bd 1, s. 33—95. 

95 



[1181—1192] D. HIBTOBIA. 



1181. Keller, J* J., Die kriegsgerichtllche ProsKst gegen Kilian KeSBelring 
1633—1635. Nach den Akten bearbeitet. yin + 2a4 s. Fraaenfeld 

1884. 

1182. Willy C.f Die Einnahme von Stadt-Kemnath am 12 Härz 1634. Bei- 

trag zar Geschichte des 30-jährigen E.riegeB in Oberpfalz. 

VeThandlnngen d. historischen Yereines d. Oberpfalz n. Begensbnrg 
1895. N. F. Bd 89, s. 1—32. 

1183. Gedrnckte Relationen nber die ScUacht bei Kördlingen 1634. 69 s. 
Halle 1885. 

Materialien znr neueren Greachichte. 4. 

1184. Åedo 7 Oallart, Biego de, ScMlderang der Schlacht Ton Ndrdlin- 
gen (i J. 1634). Ans dessen Viaje del Infante Cardenal Don Fernando 
de Anstria äbersetzt and mit Anmerknngen yeraehen von jP. Weinitz, 
Mit einem Anhang ond einer Karte. IV + (1) + 105 8. Straasbarg 

1884. 

Förf. synes hafva besökt ralplatsen omedelbart efter striden. 

Rec. i Göttingische gelehrte Anseigen 1885, s. 351 — 860 af G. Köhler, 

1185. Leo^ £^ Die Schlacht bei Kördlingen im Jahre 1634. 95 4- (1) s. + 

1 karta. Halle 1900. 

Hallesche Abhandlangen znr neneren Geschichte. H. 39. 

1186. Stmek, W^ Die Schlacht bei Kördlingen im Jahre 1634. Ein Bei- 
trag zar Geschichte des dreissigj&hrigen Krieges. (3) + 106 s. 4- 2 
kartor. Stralsand 1893. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1895. Öfv. o. gr., s. 85—36 af Ä. ^^]/\pry 

1187. Falky F.; Kirchenschätze ans Deatschland in Stockholm nach einem 
Berichte von 1634. 

Der Katholik 1896, s. 573—675. 

1188. Hitzlgrath, H., Die Pnblicistik des Prager Friedens (1635). 134 s. 
Halle 1880. 

Hallesche Abhandlangen zar neneren Geschichte. H. 9. 

1189. Brode^ B.^ Die Sohwedische Annee nach dem Prager Frieden and die 

Enthanptung de? Obristen Joachim Ladwig von Seckendorff. 

Jahrbiicher der Königlicben Akademie gemeinnutziger Wissenschaften 
EU Erfiirt 1896. H. 22, s. 113—165. 

1190. Demarsj, A., Oxenstierna et Richelien å Compiégne. (Traité de 1635.> 

21 8. Paris 1878. 

(Extrait de la »Picardle», publ. å Amicns, 1878, Février.) 

1191. Dittmary M*^ Zur Bevölkerungsstatistik des magdebargischen Ländes 

im Jahre 1635. 

Geschichts-Blätter f. Stadt n. Land Magdeburg 1894. Jahrg. 29, a. 
262—302. 

1192. Schreiben des Reichekanzlerg Axel Oxenstierna an den Feldmarsch&ll 
Johann Banner wegen der Kinquartierang in Pommern Anno 1630. 
Mittg. dnreh jB. P»*ttnjer«, 

Baltische Studien 1882. Jahrg. 82, s. 177—178. 

96 



D. «. d- «. TBBTnOÅRiaA KBIOBT. bIbBK. 8KB. [HÖS — 1203] 

1199. Jmirhaiis, Eigentlioher wabrhaftiger Bericht der BelagenuiK Himaiis 
in anno 1685 geschehen and 1636 den 18 Jnni wiedemmb ontMtzt and 
wie es hernach zagegangen ist. 

Mitt. d. Hananer BezirksTereins f. heu. Gesch. 1880, N:o 6, a. 140 — . 

1194. Budesies^ Fr., Der Feldzag d. Båchsitchen Armee darch dle Hark 
Brandenbarg im Jabre 1685 and 1686. Aas dem Tagebache einea 
Zeitgenossen. 

Märkische FoTSchiingen 1881. Bd 16, a. 808 — 886. 

1195. Herrmaiuiy B., Joban G^rg 1:8 Politik In der Erfarter Frage 1685 

— 1688. Nacb arcbivaliscben Qaellen. 

Zeit8cbrift d. Yereina f. Thiiringische Geschicbte n. Alterthumsk. 1883. 
N. F. Bd 8, 8. 817—397. 

1196. Briefe Otto Gerickes a. d. scbwediscben Geb. Hof- n. Kriegsrath 

Alexander Enkine [1685, 46]. Mitg. v. K. Janicke. 

GescbicbUblätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1886. Tb. 21, s. 288 
—295. 

1197. BomeiiiAiiiiy A*y Znr Gescbicbte der Lamboy*8cben Belagerang von 

Hanan. Betraobtangen Tom milltåriscben Standpnnkte. Mit einem 

Yorworte and einer arkandlichen Anlage von A. Duncker. 

Mittbeilnngen d. Hanaaer Besirksvereins f. heasiacbe GoBchichte n. 
Landesk. 1876, K:o 5, a. 136—166. 

1198. Selunidty B., Ein Klageecbreiben des Zörbiger Råtes ans dem dreiB- 

Bigjfthrigen Eriege. [1686.] 

Kene Mittbeilangen aua d. Greb. hiat-antiquar. Foracbangen 1896. 
Bd 19, a. 229—232. 

1199. Schmidt, Bad., Die Scblacbt bei Wittstock. Ein Beitrag zar Gescbicbte 

des SO-jäbriges KriegeB. 85 b. Halie 1876. 

Bn del af denna bok ntkom 1875 aom Inang. Biaa. 26 s. Halle. 
Bec. i Hirtoriaobe Zeitacbrift 1877. N. F. Bd 1, a. 252—254 af E. 
Fiåcker. 

1^. Kramer, K., Zwei Kriegsjabre in Zweibriickiscben Landen. (1686 
and 1687.) 

Beiträge inr bayeriscbeD Eircbengeacbichte 1897. Bd 4, a. 87 — 47. 

1201. Hermuuin, B., Die Kampf am Erfart 1686—38. 130 b. HaUe 1880. 

Halleaobe Abbandlangen znr neneren Geaebicbte. H. 12. 
Åfren Inang. Diia. (l) + 27 a. Halle 1880. 

1202. Matthftiy W-^ Landgraf Georg II and Jakob Ramsay, der Komman- 
dant Yon Hanan. 

ArcbiT f. beaaiscbe G^eacbicbte o. Altertbumak. 1894. K. F. Bd 1, 
a. 481—519. 

Jakob Bamaay vai anförare för den avenaka garniaonen i Hanau 1686 
—1639. 

1203. Einerty E.^ Mitteilnngen iiber den Kampf der Scbweden and Sacbaen 

beim Franenwalde. 

Amatädter Nacbrichta- und Intelligens-Blatt 1893. Jabrg. 125: N:o 
129. 



97 
Sv. hiit. liblio^. 



[1204—1214] D. HIBTOBIA. 



1204. ThOBhofer, Y.^ Der grosse deatsche Krieg im Jahre 1687. 39 s. 

Zwittaa 1899. 

1205. Honperty m^ Une page d^histoire d*an Tillag« lorrain. 

Jahrbnch d. GesellBchaft f. Lothringische Gescfaichte n. AltezthnniBk. 
1899. Jahrg. 11, s. 859—868. 

Inneh&lleT en skildring af, huru sTenskama 1687 belägrade staden 
Amange eller Insming. 

1206. Bfithningy ft., Graf Anton Gtinther von Oldenbnrg and die Schweden 
im Jahre 1638. Nach den Qnellen des Grosshcrzoglichen Hans- nnd 
Staats-Archivs. 

Forschangen s. dentschen Geschicbte 1886. Bd 26, b. 814 — 820. 

1207. Drojgen, O., In Sachen Herzog Bernhards Ton Weimar. Eine Er- 
widening an Herm A. v. Gonzenbach. 

Forschnngen z. dentschen Geschichte 1886. Bd 26, s. 867--414. 

1206. Wetzer, L. H. t., Der Feldzng am Ober-Bhein 1638 nnd die BeU- 

gemng von Brelsach. Beiträge znr Geschichte des dreissigjåhrigen 

Krieges. 

Mittheilnngen des K, K. Eriegs-ArchlTs 1887 — 89. N. F. [Th.] 1, s. 
228—844; 2, s. 267—878; 8, s. 1—164. 

1209. MeinardnS; O*; Schwarzenberg ond die brandenbargische KriegfOhmng 

in den Jahren 1638—40. 

Forschnngen s. brandenbnrgischen n. prenssischen Gkschichte 1899. 
Bd 12, s. 411—468. 

1210. Gonzenbacli, A* t^ Ueber die Answechslnng des schwedlschen Feld- 
Marschalls Gustav Horn gegen den kaiserlichen nnd chnrbaierischen 
Feld-Marschall-Lentenant Jean de Werth. 

Forschangen z. dentschen Geschichte 1878. Bd 18, s. 419^-444. 

1211. Hejwood; J*9 NarratiTe of the transference of the German Weimarian 

anny to the crown of France in the seventeenth centnry. 

Transactions of the Boyal Historical Society 1881. Vol 9, s. 216 
—228. 

1212. EU bref frän Adler Salvins (pä tyska) dat. Hamburg d. 15 mars 1639. 

Mittheilnngen d. Yereins f. Hambnrgische Geschichte 1894. Jahrg. 
16, 8. 140. 

1213. Actenstticke znr Geschichte des Bothschen Einf allés; mitgetheilt yon 

A. Seraphim. [Innehäller 2 bref till Axel Oxenstierna och 1 bref 

frän Herman Bothe.] 

Sitziingsberichte d. Gresellschaft f. Gkschichte u. Alterthnmsk. d. Ost- 
seeprorinzen Basslands a. d. Jahre 1896 (tr. 1897), s. 64 — 66. 

1214. Seraphim^ A.^ Des Obersten Both Anschlag anf Livland (1639) nnd 
sein Znsammenhang mit der allgemeinen Politik der Zeit. Ein Beitrag 
znr Geschichte Knrfnrst Georg Wilhelms von Brandenbnrg. 123 + VIII 

f (1) 8. Königsberg 1895. 

Rec. i Deatsche Litteiatnrzeitung 1896, s. 1072 — 76 af Ä, Bergen^ 
grun. 

98 



). «. cL a. TBBTTIOIrIGA KBfOBT. 8ÅRSK. SKR. [1216 — 1226] 



1215. CosMk, Ed., Ueber den Einfall dee Obenten Both in Liyland nnd 

die Räckwirknng desselben anf Pernaa. 

Sitxnngsbariohte d. Pernaaer Alterthams G^eBellaob. f. 1897 a. 1898, 
8. 40—47. 

1216. Faber, C W., Aui dem Schwedenkrieg. [1639.] 

VogesengrUn. Ein eU&Miflcher FamilienludeDder 1896, ■. 109—111. 

1217. Molitor, K., Ber Verrath yon BreiBach 1639. Ein Beitrag znr Ge- 
flcliichte des Yerlnstes der Landgrafschaft im Slsass nebst Breisaeli 
ond Sandgaa an Frankreich im SO-Jähr. Kriege. VIII + 85 b. Jena 
1875. 

1218. QneUenmäaBige Beiträge znr Geechichte des 30-Jährigen Krieges. Mit- 
getheilt von C. Oriinhagen u. J, Kreha. 

Zeitschrift d. Yereins f. Geschichte a. Altertham Schlesiens 1886. 
Bd 20, B. 319—65. 

Inneh. bl. a.: Ghriindliche Belation dessen, was in dem Neiaseschen 
mit denen eingefallenen scbwediicben felndlioben Parteien vorgelanfen 
(1689). 

1219. (^ly J. O; Eine politiscbe Denkschrift des knrfttrsUich s&chaischen 

Geheimen Eathes Abraham von Sebottendorf f&r Jobann Georg I Tom 

Jahre 1639. 

N. Arcbiv f. säobsische Geschiehte o. Altertbnmsk. 1887. Bd 8, s. 
177—242. 

1220. ToDuner, Fr., Die Okkapationen der Stadt Habelschwerdt dorcb die 

Schweden w&brend des SO-jährigen Krieges. 

Zeitschrift d. Yereins f. Geschiehte n. Alterthnm Schlesiens 1882. 
Bd 16, 8. 120—186. 

1221. Winter, B^ Mésto a kraj Bakovnick^ aa vojny tHcetileté. [Bako- 

nitz staden o. området nnder 30-&riga kriget.] 

Öasopis mnsea krålovstTi (eského 1888 — 89. fioSnlk 62, s. 68 — 86, 
279—805; 68, s. 97—121. 

Skildrar bl. s. Johan Banors besök i Bakonitz 1639. 

1222. Stépånek, J., Bie Leitomyschler Bttrger in schwedischer Gefangen- 
schaft. [1639—40.] [På böhmiska.] 

Öasopia mnsea krålovstTi 6eského 1894. Boönik 68, s. 118—135. 

1223. Sehilling, M., Znr Geschiehte der Stadt Zwickan während des dreis- 

sigjfthrigen Krieges 1639-1640. 

N. ArchlT f. sächsiifche Geschiehte n. Alterthnmsk. 1888. Bd 9, s. 
271-321. 

1224. Jecbt, B., Die Schweden in Görlltz während der Jahre 1639, 1640 
and 1641. Mit der Belagernngskarte vom Jahre 1641, 

Nenes Lansitsisches Magazln 1890. Bd 66, s. 1 — 73. 

1225. Katt, Fr*, Beiträge znr Geschiehte des dreissigjäbrigen Krieges. 1: 
Die Bayerisch-Französischen Yerhandlnngen von der Zasammenknnft 
in Einsiedeln bis znr Ulmer Capitulation (1639—1647). Inang. Diss. 
102 s. Göttingen 1875. 

99 



[1226 1237] D. HI8T0BIA. 



1226. Bergrström, O., Öfventeidjtnant Joh. Printz med YestgOta rytteri 
vid Chemnitz' kapitaUtion år 1640. 

HiBt Tidakr. 1887, s. 342—857. 

1227. Trlnks, F., Die Kriegsereignisge bei Saalfeld im Jahre 1640. Nach 

den Aafs eichnangen des Jan Hector von Stumbrich. 

Schriften d. Yereins f. Bachsen-Meiningische Gkschicbte n. Landesk. 
1896. H. 28, a. 3—16. 

1228. Brookhans, U., Der Karfdrstentag za Nttmberg im Jahre 1640. Ein 
Beitrag zar Geschichte des dreissigjäkrigen Krieges. XII + (2) + 278 8. 
Leipzig 1883. 

1229. Philippson, IIL, Der Groase Karftlrst Friedrich Wilhelm Ton Bran- 
dcnburg. Th. 1: 1640-60. VII +452 s. Berlin 1896. 

Th. 2, 8 utk. 1901, 1908. 

Bec. i FoTBchungen z. brandenburgischen n. prenssischen Geschichte 
1898. Bd 10, s. 422—425 af C. Spannagel; i Historische Tierteljahr- 
schrift 1898, 8. 279—284 af K. Breystg; i The English Historical Review 
1898, B. 873—376 af A. W. Ward; i Historische Zeitachrift 1900. Bd 
84, 8. 281—284 af O. Meinm-du». 

1230. Dadlk, B., Schweden in Böhmen ond Hähren 1640—1650. Nach 
kaiserl. österreichischen nnd königl. schwedlschen Qnellen dargestelii, 
ond mit Unterstiitzang der kais. Akad. d. Wissenschaften heraasg. 
Xni+443+(l) s. Wien 1879. 

Bec. i Historische Zeitachrift 1879. Th. 42, s. 140—141 af R. Koser. 

1231. Brake^ E«5 Die Bedaktion des brandenbnrgischen Heeres im Sommer 
1641. Inang. Diss. 64 s. Bonn 1898. 

1232. Schlegel, Th., Der schwedische Fähnrich in Görlitz. [1641.] Mit 
einem Nachtrag y. t*. Biilow. 

Baltlsche Stndien 1886. Jahrg. 35, s. 1—10. 

1233. Om Johan Baners sista sjukdom. [2 bref.] [Medd. af E. W. Berg- 
man.'] 

Hlst Tidskr. 1893, s. 277—282. 

1234. Weyhe-Eimkey A* y«, Episoden ans dem Feldzoge der SLaieerllchen 

Trappen im Braanschweigischen in den Jahren 1641 ond 1642. Nach 

Urkanden ans dem Nachoder Schloss-Archive. 

HannoYersche Geschichtablätter 1900. Jahrg. 3, s. 241 — 242, 249 — 
251, 257—259, 265—267, 273—275, 282—284, 289—291, 299—801, 
305—307. 

1235. Kaltenbom, Lennart Torstensson. Ein kriegsgeschichtliche Studie. 

Jahrblicher f. d. deutsche Armee a. Marine 1884. Bd 50, s. 25 — 51. 
145—168, 271—288; 51, 8. 1—18, 125—142, 229—255. 

1236. Lippert, W., Sprembergs Ueberfall darch die Schweden 1642. 

Niederlausltzer Mittheilungen 1893. Bd 8, 8. 137—147. 

1237. Grantaagren, C, Geschichte Schlesiens. Bd 2: 1527—1740. VII +- 

446 + 46 + (l) 8. Gotha 1886. 

Heeren u. Ukert, Geschichte d. europ. Staaten. 
Behandlar tätt utförligt TorstensoQs krig i Schlesien. 

100 



D. 6. d. a. TBVmolRIGA SBiaiT. 8ÅB8K. SKR. [l238 — 1249] 

1^. Znr Belagemng GroM*Glogaiu. £. Berieht d. Båts zn Gr.-Glogau ttber 

die Belagernng d. Stadt 1642. Mitg. ▼. A, Schuster. 

Zeitsehrift d. Yerdiui f. G«ichichte n. Altertfanm Schleaiens 1890. 
Bd 24, 8. 865—868. 

1239. Krebs, J^ IMe Belagening BriegB darch Torstensohn 1642. Hit einem 

Plane von Brieg and drei BeiUgen. 

Zeitsehrift d. Yereins f. Gescbichte n. Altertham SchlesiaM. Bd 18, 
B. 368—466. 

1240. Cirkulär an die Adeligen in Brieg 1642. Mitg. y. A. Schuater. 

Zeitsehrift d. Yexeins f. G^ehichte n. Altertham Schlesiens 1890. 
Bd 24, 8. 869—874. 

Bör TorstensoDS belftgring sf Brieg. 

1241. Haediiehf B., Ber tlbergang der Schweden anter Torstenson iiber die 

Elbe bei Torgaa am 16. am 17. Oktober 1642. 

YeröfEentlichangen des Al terthams- Yereins sa Torgaa 1894. Jahrg. 
7, B. 75 — 77. 

1242. Boettger^ IL, Bie Ereignisse am Leipzig im Herbat 1642. 93 a. 
HaUe 1882. 

Hallesche Abhandlongen zar neaeren Gescbichte. H. 15. 

1243. Helmolt, Leipzig and Torstenson. 

Wissenschaftl. Bellage der Leipxlger*Zeitang 1898, N:o 146. 

1244. Kröker, £^ Leipsiga Bankerott and die Schweden In Leipaig aeit 

1642. 

N. ArehiT f. saohsfsche Oesohichte n. AUerthnmsk. 1892. Bd 18, s. 
341—846 

1245. Maser, O., Bie zweite SohUcht bei Breltenfeld am 23. October 1642. 

Beilage sam Leipzlger Tageblatt and Anxeiger 1898, N:o 589, 28 Oc» 
tober. 

1246. QerlAch, H«, Zar Feier der Erinnerang an die vor 250 Jahren er- 
folgte Befreinng Freibergs von der schvediscben Belagernng. 

Mittheilangen t. Freiberger Alterthamsv. 1892. H. 28, s. 1—8 + 1 pL 

1247. Chizzola, A* t», KriegshiBtorische Wanderangen in der engeren and 

weiteren Umgebang von OlmUtz, mit Inbegriff des Train-Ueberfalles 

bei Bomstadtl and der Scblacht bei Ansterlitz vom Jahre 1100 n. Chr. 

bis 1866. Yl + 130 s. Wien a. Teschen 1897. 

Innehåller bl. a. en skildring af svenska arméns eröfring af OlmUts 
1642. 

1248. Loserth, J., Znr Geschichte der Stadt Olmlitz in der Zeit der schwe- 

dischen Occapation. Mit einigen noch nngedrnckten Schreiben von and 

an Torstenson. 

Zeitsehrift d. Yereines f. d. Gescbichte Häfarens a. Schlesiens 1898. 
Jahrg. 2, s. 19-46. 

1249. Lettere politiche (dal 1642 al 1644) di Vincenzo Armanni. Pnbbl. 

dal G. Mazzatinti. 

Archivio Storioo Italiano 1885. Serie Qaarta. T. 15, s. 15—34. 
Ett och annat om svenska härens rörelser. 

TöT 



[1250—1259] 



D. HIBTOBIil. 



1250. Flade^ F., Tagebaeh des feindlichen Einfalls der Schweden in das 
Markgiaftlmiii Mfihren wåhrend ihres Aafenthaltes in der Stadt Olmfttz 
1642—50. Gefttlirt yon dem 01m«tzer Stadtschreiber and Notar Ma^ster 
Friedrich Flade. Heransg. ▼. B. Dudik. 

ArchiT f. ÖBteneichische aeschichte 1884. Bd 66, s. 307—485. 

1251. ZaczkOTiCy P.^ Ghronik des Minoriten-Gnardlans des St. Jacobs-Kloeters 
in Olmtktz, P. Panlinus Zaczkovic, tiber die Scbwedenherrschaft in 01- 
mUtz von 1642 bis 1650. Heransg. von B. Dudik. 174 s. Wien 
1881. 

Äfren i Arcbiv f. österreichiache Geschichte. Bd 62, b. 461—624. 

1252. Kux, J., Geschichte der Stadt Littan von den ältesten Zeit bis zam 

Jahre 1848. Preisgekrönte Schrift. Heransgegeben yom dentschen 

Verein fiir die Geschichte Mährens and Schlesiens. y+256 + (l) s. -r 

1 karta. Brilnn 1900. 

Innerhäller bl. a. äfren en skildring af syenskamas stormning af 
Littan 1643. 

1253. Actenstiicke znr Geschichte der dritten Schwedenbelagernng der Stadt 

Freiberg. [1643.] Heransg. yon F. Knauth. 

Mitteilungen v. Freiberger Alterthnmsv. 1898 (tr. 1899). H. 35, s. 
86—44. 

1254. Eberstein, L. F. t., Urkandliche Geschichte d. reichsritterlichen 
Geschlechtes Eberstein yon Eberstein anf der Rhön, ans den Qnellen 
bearbeitet. Bd 4: SLorrespondenz zwischen Landgraf Georg II yon 
Hessen-Darmstadt nnd seinem General-Lieatenant Ernst Albrecht y. 
Eberstein. [1643-1657.] 222 s. + 4 portr. Berlin 1889. 

1255. Urknnden znr Geschichte der beiden George Bdköczy 1635—60. Her- 
ansg. y. A. Szildffyi. [På nngerska.] 

Történelmi Tår 1887. Th. 10, s. 209—242. 

Berör bl. a. TorBtensons förhållande till Eåköczy I och afsändandet 
af Szentpålis till Sverige. 

1256. Lanekner, A., Znr Erinnernng an das Kriegsjahr 1644. [Die Bela- 

gernng der Stadt Chemnitz.] 

Xitteilnngen d. Vereins f. Chemnitzer Geschichte 1895. Th. 8. b. 
89—109. 

1257. Fischer^ £•, Derfflinger als schwedischer Oberst in Berlin (Noyember 

1645). 

Forschnngen z. brandenburglschen n. preassiachen Geschichte 1889. 
Bd 2, B. 595—600. 

1258. Der Ueberfall zn Starzeddel am 6. Jnni 1645. Der letzte 8chweden- 
kampf in der Niederlansitz. 

Gubener Zeitung 1895, N:o 17. 

1259. Harrachy £• Graf y., Die Nachrichten iiber den Schwedeneinfall nach 

M&hren nnd die Belagemng Brilnns 1645 in den Anfzeichnongen des 

Cardinals Ernst Grafen yon Harrach. Mitg. yon M. Grolig. 

Notizenblatt d. Yereines f. d. Geschichte Mährens u. Schlesiens 1896, 
B. 88—47. 

102 



B. «. d. o. 



trbttioIbioa kbiobt. bIbsk. 8KB. [1260 — 12 70] 



12J60. Bretkolz, B.^ Bin neaer Bericht fiber die BelAgenug der SUdt BrfUin 

dnrcli die Schweden im Jahie 1645. 

Zeltoehrift d. Yeraines t d. G«sehichte Måhrens n. Schleriens 1899. 
Jahrg. 8, b. 1—18. 

1261. Bretholz, B», Urkandiiclie and handschriftliche Mittheilangen ans 

dem Brilnner Stadtarchiy. Nene Beitrige anr Gkeohichte der Bela- 

gerang Brfinna dorch die Schweden im Jahre 1645. 

Zeitschrift d. Yereines f. d. Geaohichte Mährens a. Schlesient 1897. 
Jahrg. 1, s. 77—107. 

1262. iuita, Frantidek, ävédoyé a Bma rokn 1645. Na zdkladé pramend 
li(i . . . [Die Schweden in Bränn im J. 1645. Aof Grund der Qnellen 
dargesteUt Ton . . .] 100 8. + 1 plan karta. Y. Bmé 1898. 

öaaopifl matice morayaké. 

1263. Bas Schweden-Fest in Br&nn. 1895, Ang. Kortare och Iftngre npp- 
satser i »Tagesbote ans Kähren nnd Schlesien» 1895, N:o 180—187, 
»Dentsches Blatt> 1895, N:o 63 och >Brflnner Morgenpo8t> 1895, 11, 
13, 15, och 16 Ang. 

1264. Bretholz, B., Der Yertheidignngskampf der Stadt Bränn gegen die 
Schweden 1645. Heransgegeben vom G«meinderathe der Landeshanpt- 
stadt Brttnn. X + 86 s. + 7 pl. + 2 portr. + 1 facs. BrUnn 1895. 

1265. Urknnden, Briefe nnd Actenstttcke znr Gteschichte der Belagernng der 
Stadt Brnnn dnrch die Schweden in den Jahren 1643 nnd 1645 yon 
B. Bretholz. Heransgegeben yon der historisch-statistischen Section 
der K. K. m&hrischen GeseUschaft snr BefSrdernng der Landwirtschaft, 
der Natnr- nnd Landesknnde anlässHch der 250-jährigen Erinnerangs- 
feier. X YII + 143 + (1) s. Brlinn 1895. 

1266. Netopily Fr.^ Kriegsnoth nnd Bttrgertrene. Eine Erzfthlnng ans der 

Zeit des dreisaigjährigen Krieges. Der vaterländischen Jagend gewidmet. 

206 s. + portr. o. pl. Znaim 1895. 

Handlar om TorBtensons fälttåg i Mähren och belägringen af Bränn 
1645. 

1267. £in Brief ans dem schwedischen Feldlager von Bränn (1645). Ans 

dem Archiy des Stiftes St. Thomas mitgetheilt von P. Cl. Janetschek. 

Notlzenblatt d. histor. -statist. Section d. k. k. mähr. Gesellsoh. z. Be- 
förderang d. Landwirtschaft, d. Natur- n. Landesk. 1898, e. 16 — 17. 

1268. Oroligr? M*9 ^ic Cimbnrg znr Schwedenzeit. 

Jahres-Bericht des k. k. twelten dentschen Obergymnasinms in Bränn 
fnr das Scholjahr 1898—1894, s. 1—16. 

1269. Zitek, J,, Die Schweden n. d. Kaiserl. Heer in Teschen 1645—47. 

Yéstnlk matice Opavské 1899. 5. 

1270. Die Geschichts-Bächer der Wiedertänfer in Oesterreich-Ungarn von 1526 

bis 1785. Gesammelt, erläntert n. ergänzt dnrch J. Beck. L + 654 s. 

Wien 1883. 

Fontes rerum Anstriacaram. Abth. 2. Diplomataria et Acta. Bd 43. 
Behandlar bl. a. den tid (1645), då svenskarna voro i närheten af 
Wien. 

103 



[1271—1283] D. HwroMA. 



1271. Bermanii^ M., Alt- and Nen- Wien. Geschichte der Kideentadt ond 
ihrer Umgebnngen. Seit dem Sntstehen bU aof den bentigen Tkg ond 
in ailen Beziehnngen snr gesammten Monarchie gescblldert. yill+ 
1200 B. Wien, Pest a. Leipzig 1880. 

S. 897—908: Die Schwedenbelagerang. 

1272. Feil, J*j Tontenson before Yienna. Die Sebweden in Österreieb 1645 
— 46. £in Beitrag znr Geticbicbte des dreissigjäbrigen Krieges. A 
translation witb notes by J". Watts de Peyster. 68 s. +1 portr. + 
1 plank. New-York 1885. 

1278. Eglofffltein, H^ Baiems FriedenspoUtik Ton 1645 bis 1647. Bin Bei- 
trag znr Gescblchte der westfUiscben Friedensyerbandlongen. yil + 
(l) + 192s. Leipzig 1898. 

1274. Féaux de Laerolx^ K^ ZerstOmng der Stadt Warstein dnrcb die 
Scbweden im 30. jftbr. Kr. 1646. 

Westfäl. Qescbiebtsblåtter 1896. Tb. 1, b. 108—105. 

1275. Zösmair, J.y tJber Scbloss Bregenz. 

Scbriften d. Yereins f. Gescbicbte d. Bodensees a. seiner Umgebimg 
1897. H, 26, 8. 7—21. 

Inneh&ller bl. a. en skildring af bom svenskarna eröfrads Bregenx ocb 
föistörde det. 

1276. N[ordeii8Ta]ii9 [C. O.], Ett minne af syenskama i Ober-Bayem. 

lUostrerad militftrrevy 1898, s. 14—17. 

1277. Fiseber, Oebh», Znr Gescbicbte des Scbwedeneinfalls in Yorarlberg im 
Jabre 1647. Progr. 41 s. 4:o. Feldkircb 1894. 

1278. Fffilf, 0*5 Ein Beitrag znr Gescbicbte der bayeriscben Friedensbestre- 
bnngen an der Neige des dreissigjäbrigen Krieges. 

Stimmen aas Maria-Laaeb 1899. Bd 66, s. 521— Ö84. 

1279. Rlezler, S.^ Bayern nnd Frankreich w&hrend des Waffenstillstands 

von 1647. (Yorgetragen in der histor. Classe am 3 December 1898.) 

Sitzungsberichte der pbilosophisch-philologlscheD und der biatoriscben 
Classe der k. b. Akademie der Wissenschaften zn Mtlncben 1898 (tr. 
1899). Bd 2, 8. 498—541. 

1280. Biezler, S., Die Menterei Jobann^s v. Wertb 1647. 

Historlsobe Zeitochrlft 1898, 99. Bd 82, s. 38—97, 198—289. 

1281. Stiire^ C^ Briefe des osnabrilckBchen Börgermeisters G. Scbepeler ans 

Mtinster im Jabre 1647. 

Mittbeilnngen d. Yereins f. Gescbicbte n. Landesknnde t. Osnabriick. 
>Hi8tori8cher Yerein» 1890. Bd 15, a. 303—889. 
Berör äfrcn Sveriges fdrbållande till OanabrUck. 

1282. Thorbjörnsson, L. J. T., Om fördraget i Ulm 1647, jemte en blick 
pä Bayerns föregående politik änder trettio&riga kriget. Akad. afh. 
[Lnnd.] 59 s. Göteborg 1881. 

1283. Eickboff, IL, Die Scbicksale der Stadt Wiedenbrtick. Progr. Giiteralob 
1882. 

Königamark eröfrade ataden 1647. 

TÖ~4~ 



D. 6. d. a. T&BTnOÅBIGA. KBIOBT. SiRSK. 8KB. [1284 — 1295j 



1^. Genetml Wrangel efklftrt der Stadt Breslan den Blockadesastasd. [8 

Jnni 1647.] 

Zeitaclirift d. Yereins f. Geaohichte a. Altarthum SehlesieoB 1886. Bd 
20, B. 854. 

1^. Bnmdstetter, F. IL, KarbrandenbnrgitclieUnlonflbestrebangeii 1647/48. 
Bin Beitrag znr OMchichte det weitfftUsolien Friedens. Inang. Dias. 
VUI+ee 8. Leipzig 1896. 

1286. Protokolle nnd Relationen des Brandenbnrgische.u Geheimen Rathes ana 

der Zeit des Knrftlrsten Friedrich Wilhelm. Heransg. ▼. O. Meinar- 

dus. Bd 4. 1647—54. LXin4-657 s. Leipaig 1896. 

Pnblicationen aa» den K. Prenssltoben Staatsarchiren. Bd 66. 
Berör bl. a. Sreriges politik vid denoa tid. 

1287. Helfert, JL v., Das Ende des 80-jahrigen Krieges. 

HiBtoriflch-polituche Blåtter 1891. Bd 108, s. 128--I40. 

1^. HeigreU K. TIl, Das westfälische Friedenswerk von 1648 bis 1648. 
Zeitschrift f. Geschichte n. Politik 1888, s. 411—443. 

1289. Osnabrttcker Gheschichtsqnellen. Heransgegeben vom historischen Yer- 
ein zn Osnabrttck. Bd 3: Die Ibnrger Klosterannalen des Abts Mau- 
ma Bost, bearbeitet von C. StUve. XX + 807 -♦- (1) s. + 1 portr. + 
1 pl. Osnabriick 1895. 

Behandlar bl. a. nnderhandlingama i Oanabrtick 1644, 46. 

1290. Brencker^ 6*9 Die Abtretang Yorponunerns an Schweden^nnd die 

Entschfidignng Knrbrandenbnrgs. £in Beitrag znr Geschichte des west- 

fälischen Friedens. 94 s. Halle 1879. 

Hallesche Abhandlnngen sur neneren Geschichte. H. 8. 
En del äfren ntg. som Inang. Diu. 82 s. Halle 1879. 

1291. Coleccion de docnmentos inéditos para la historia de Espafia. T. 82 

-84. Madrid 1885. 

InnehAller de spanika sändebadens korrespondens fr&n kongressen i 
MUnster 1648—48. 

1292. OdhBer, ۥ T., Sveriges deltagande i Westfaliska fredskongressen och 
gmndliggningen af det svenska väldet i Tyskland. 380 +(4) s. Sthlm 
1875. 

Åfven i Enngl. Yitt.>, Hist. och Ant. Akademiens handlingar. D. 27, 
a. 37—370. 

Bec. i Hist. Bibliotek. D. 6. 8. LIX— LXIV af [^.] //[yärn> ; i [Dan.] 
Hiit. TIdsskr. 4:e Rsekke. Bd 6, b. LI8— L28: i Xordisk Tidskr. 1878 
8. 69—72 af J. A. Fridericia. 

1293. Odhner, ۥ T^ Die politik Schwedens in westphaiischen Friedens- 
congress nnd die Grtindnng der schvedischen Herrschaft in Dentsch- 
land XV -Kl) +353 s. Gotha 1877. 

1294. Ogier^ Fn^ Jonrnal dn congrés de MUnster, pnbl. par A. Boppe, 
XXXIX + 268 B. +1 portr. Paris 1893. 

1295. Philippi, F., Der westfälisohe Friede. Ein Gedenkbnch znr 250- 
jfthr. Wiederkehr des Tages seines Abschlnsses am *Vio 1648, nnter 
der Mitwlrkg. v. A. Pieper, C. Spannagel n. W. 'Ruyige hrsg. Nebst 

105 



[1296—1306] D. HMTORIA. 



zahlreiohen anthent. anf den Friedenskonsress bezUgl. Abbildgn. 213 

B. + 15 Taf. St. 8:o. Hlinster 1898. 

Rec. 1 MiUheilnngen a. d. historiachen Lltteratar 1899, ■. 802—304 
af v. Gruner. 

1296. Bin an die schwedische Regiening gemachter Yorscklag, dass sie sich 
bei dem westphällscben Frieden das Becht bedingen soUte Eapfer 
fär die Knpfenniinze in Dentschland zn liefern. Mitgetbeilt von K. R. 
Melander. 

Historiallinen Arkiflto 1900. D. 16: 1, b. 815—822. 

1297. Bohdewaldy W», Die Abtretnng des Elsass an Frankreich. Ein Bei- 

trag znr Geschichte des westf&lischen Friedens. 76 s. Halle 1893. 

Hallesche Abhandlnngen tur neneren Ge8<5blchte. H. 81. 

En del af denna afhandling utg. som Inang. Dias. Halle. 82 a. 

1298. Briefwechsel Joh. Baltbaaar Sobnpp*s mit dem landgrafen Johann von 

Hessen zn Branbach ans der Zeit seiner Betheilignng als Gresandter an 

den Friedensverhandlnngen zn Osnabriick nnd Mttnster im Jahre 164H. 

Mitgetbeilt Yon W. Nebel 

Hittheilnngen d. Oberbesslschen GeschichtsT. Im Gieaien 1890. N. F. 
Bd 2, a. 49—94. 

1299. Spamiagely K.y Kinden nnd Bayensberg nnter brandenbnigisch-prens- 

siscber Herrschaft von 1648 bis^ 1719. VIII + 248 s. HannoTer u. 

Leipzig 1894. 

Innehåller bl. a. om nnderhaDdlingarna mellan Sverige och Branden- 
burg 1648 — 50 angående Mlndena afträdande till Brandenburg. 

1300. Yogelf H»9 Der Eampf anf dem vestfäliscben Friedens-Kongress nm 
die Einfiibrnng der Parität in der Stadt Angsbnrg. 66 s. Hnncben 
1900. 

1301. Yoigt; F.y Die Besetznng des hambnrgiscben Landgebiets dnrch 
scbwedische Tmppen nnd die Bezablnng des hambnrgiscben Antheils 
an der Kriegsentscbädignng fiir Schweden im Jabre 1649. 6 s. Ham- 
burg 1895. 

Mittheilungen dea Vereina fiir Hambargiache Geachiohte. Bd 6: H. 2. 

1302. Lorentieny Th«, Die scbwedische Armee im dreissigj&hrigen Kriege 
nnd ihre Abdanknng. yi + (l) + 216 s. Leipzig 1894. 

Bec. 1 Deutsche Litteratnrzeitung 1896, a. 661—668 af V. Loewe. 

1303. Lorentzeiiy Th«^ Die Entschädigung der schwedischen Armee nach 
dem 30-jährigen Kriege. 1. Inaug. Diss. [Heidelberg.] 111 + (1) s. 
Wiirzburg 1888. 



p. Biograil. 

1304. Brohm, E., Johann v. Åldringen. 111 s. Halle 1882. 

1305. Gaedeke^ A.^ Ans d. Papieren d. kursächs. Generallieutenants Hans 

Georg v. Arnim 1631—34. (Gräflich Arnlm'8che8 Familienarchir zu 

Boitzenburg.) 

N. Archiv f. sächsische Geschichte n. Alterthumsk. 1886. Bd 7, b, 
278—296. 

106 



D. «. d. p. tbbttioIbioa kriobt. biooråfi. [1306 — 1317] 

IdOS. Imer, G^ Hani Q«org Ton Arnim ale k«iBerlieher Obent and Feld- 
manchall. Bin Beltng sur Oesclilehte des dreissigjåhrigen Krieges. 
TIl 1. Inaag. Disa. 26 s. Halle 1877. 

1307. Imer^ G»9 Håna Greorg von Arnim als kaiserlicher HeerfOhrer in 
Pommern nnd Polen. 

Foncfaangen z. dentschen Getchichte 1879. Th. 19, s. 278 — 806. 

1806. IrmeTf G.^ Håna Georg ron Arnim. Lebenabild einea proieatantiachen 

Feldherm nnd Staatamannea ana der Zeit des dreiaaigj&hrlgen Kriegea. 

XII +397 a. + 1 portr. Leipzig 1894. 

Bec. i Literariaches Centralblatt 1894, •. 1559— 166S af K. Wittichi 
i Historische Zeitachrift 1895. Bd 75, a. 110—116 af ff. Diemar: i N. 
Archiv f. sachsiache Geschichte o. Alterthamak. 1895. Bd 16, a. 150-- 
155 af J, Krebs. 

1309. Drojseii, G., Bernhard wm Weimar. Bd 1. yil+ (1)4-444 s. 2. 

Yl +575 8. Leipzig 1885. 

Bec. I Hiat Tidakr. 1885. Öfv. o. gr., t. 77—85 af [P. Sondé]n; i 
Gött. gel. Ang. 1886. Bd 1, 8. 242—260 af A, v. Gonzenbach. 

1310. Bogge, B., Herzog Bernhard von Weimar. 46 b. +4 portr. Bar- 
men 1898. 

Fiir die Feste nnd Frennde des Gattar-Adolf-Yereins. K:o 180.. 

1311. Helbig, K. 6.9 Christoph Karl Beichagraf von Brandenatein. (1593 
-1640.) 

ArchiT f. d. sächsiiche Getchichte 1876. N. F. Bd 2, s. 157—177. 

1312. Strl€k8tnieky E., Ludwig CamerariuB, Knrpf&lzlacher Gkheimer Bath 
ond Gesandter Schwedens im 30-jährigen Kriege. Inaag. Disa. (l)t- 
30 8. HaUe 1879. 

1313. Cfoltbchlagy N.» Beitråge znr politiachen ond pnblizistischen Thätig- 
keit Hermann Conrings, Inaag. Disa. [Göttingen.] (l)+80 a. Berlin 
1884. 

1314. Gonsenbachi A« t*^ Ber General Han8 Ludwig von Erlach van Cas- 

telen. Ein Lebena- and Charakterbild ans den Zeiten des drelaaig- 

jfthrigen Kriegea. Th. 1—3. Bern 1880—82. 

Inneh. bl. a. afven en del nrknnder som beröra Sveriges historia. 
Erlach tjänade först under Gnstaf II Adolf 1 preassiska fälttåget sedan 
under Bernhard t. Weimar i trettio&riga kriget. 

1315. Caix de Salnt Aymoor, Kotice sur Hagaes de Groot (Hugo Grotius) 
sniYie de lettres inédltes. 78 s. Paris 1883. Tr. 1 150 namrerade 
exempl. 

1316. Neunuum, L«, Hago Grotiaa 1583—1645. 31 s. Berlin 1884. 

Sammlnng gemeinTerstäudlicher wissenschaftlicher Vorträge, herausg. 
T. B. Vlrohow u. Fr. ▼. Holtsendorff. Ser. 19: H. 449. 

1317. Nj8y E^ A propos d*an hommage renda k Hago Grotias — Richeliea 

et Grotias. 

BeTue de droit international et de législation comparée 1900. Sér. 
2: T. 1, 8. 559—563. 

107 



[1318 — 1331] D. msTOBiA. 



1318. Sattler^ C, Beichsfieiherr Dodo zu JnitAatMen a. Knifpkau9en^ 
kOnigl. Bchwedischer FeMmarsckalL Seine LebenBgeschiolite. Im Aaf- 
trage des Grafen Edzmrd zu InnhauBen and ELnyphaosen bearb. Mit 
dem BildnisB d. Feldmancballs (in Pbotogray.)- VII +680 8. Norden 
1891. 

1319. Sondén, P., Tvenne hjäitar fr&n trettioftriga kriget. Ur Tysklands 
nyaste biografiska litteratur f5r 1600-talet [Beichsfreiherr Bodö za 
Innbansen nnd Knypbaosen; Dietricb ▼. Falkenberg.] (Se N:o 1053.) 

Hitt. Tidvkr. 1898, s. 28-<68. 

1320. Terry^ Ch* 8.9 Tbe life and campaigns of Alexander Leslie^ first earl 
of Leyen. XIX + 518 s. + 1 portr. + 4 kartor. London 1899. 

1321. Hoftaianii^ W.^ Peter Melander^ Beichsgraf zn Holzappel. Bin Cha- 
rakterbild ans d. Zeit d. 30 j. Krieges, bearbeitet nacb den Akten d. 
Arcbivs zn Scbloss Schanmbarg. 323 s. Miincben 1882. Ny nppL 
Leipzig 1885. 

1322. Peter Molander im 30 j. Kriege. 

HittorlBch-politiBche Blätter 1896. Bd 118, b. 168—179. 

1323. Sohmidty Rud«, Bin Kalvinist als kaiserlicber Feldmarschall im dreis- 
sigjftbrigen Kriege. [Peter Molander.] Progr. H. 1 — 3. 4:o. Berlin. 
1890—92. 

1324. Sehniidty Bnd^ Bin Kalvinist als kaiserlicber Feldmarscball im 
dreissigjåhrigen Kriege. Nacb den Akten der Wiener Arcblv dar- 
gestellt. [Peter Melander.] (2) + 172 s. Berlin 1895. 

Bec. i Hiatoritche Zeitschrift 1897. Bd 80, s. 184—^186 af H. Ditmar, 

1325. Wamcke, P.^ Peter Melander von Holzappel. Eine Geschichte ans 
d. Labnthal. 290 s. Berlin 1896. 

1326. Heyd, W.^ Bin Lebensbild ans der Zeit des dreissigjäbrigen Kriegee. 

[Hans Konrad MiiUer.'] 

WUrttemberglBche VierteljahrBh. f. Landesgeschichte 1892. N. F. Jabrg. 
1, 8. 121—140, 872. 

1327. Krflner, Fn, Johann von Ruadorf, knrpbålzitcber Gesandter ond 
Staatsmann während des dreissigjäbrigen Krieges. 122 s. Halle 1876. 

1328. Einert^ E.^ Ein Thtlringer Landpfarrer ISchmidt in Domheim] im 
dO-jäbrigen Kriege. Mitteilongen ans einer Kircben-Cbronik. IV + 95- 
B. Arnstadt 1893. 

1329. Schmidt^ Bod., Otto Christoph von Sparr^ Unterbefehlsbaber Melan- 
ders am Niederrbein nnd in Westfalen 1646 — 1647. Bin Beitrag znr 
Geschichte des ersten brandenbnrgischen Feldmarschalls. Progr. 19 s. 
4:o. Berlin 1896. 

1330. Schroetter, Fn t., Otto Christoph von Spärr, der erste branden- 
bnrgische Generalfeldmarsehall. 

HohenzoUern-Jahrbuch 1898. Jahrg. 2, s. 163—187 + 1 pl. 

1331. Banr, Jos., Fhilipp von Sötem, geistlicher Kurfiirst zn Trier, nnd 
seine Politik während des dreissigjährigen Krieges. Bd 1: Bis znm 

fÖ8~ 



D. «. d. P. tbbttioIbioa kbiobt. bioobafi. [1332 — 1343] 



Frieden von Pmg 1685. 94* + 498 + (1) b. + 1 portr. + 1 karta, 
rer 1897. 



1332. Keym, Fr., Johann Tserklaes, Graf von Tilly, 3:o Aafl., voUständig 
nenbearbeitet Yon Ed. Marcour. X + (l) + 170 s. Freibarg im BreiB- 
gaa 1884. 

Sammlnng bistoriscber BildnUse. 

1333. Mani, B^ TiUy, ein Gharakterblld aiu den Zeiten des dreinlgjåhri- 
gea Kriegei. Progr. 26 s. 4:o. Offenbacb am Main 1878. 

1334. Kranse, 6., Diedrich von der Werder. 

HittbeilnngoD d. Yerelns f. AnbaltiBcbe Geicbicbte 1884. Bd 4, 8. 
80—64 

Werder var en tid anställd 1 srenBk tjänst; sändebud till knrsachsiska 
hofTet 1684. 

1335. Abt Benedict von Wihlingen (1598—1663). 

Wlasenscbaftliscbe Stndien and Hittbeilangen ans dem Benediktiner- 
Orden 1881. Bd 2, s. 141—162. 



T- Oxtihiatoria. 



1836. Zahn, W., Gescbicbte der Altmark. VI 4- 92 s. Stendal 1891. 
Berör syenskamas deltagande i trettioåriga kriget. 

1337. SehalZy Geecbicbte der Stadt Anklam nnter besondere Beriickalcb- 
tigang der kriegeriacben Sreignisse. 15 b. Anklam 1896. 

1338. Eånerty E., Am$tadt in den Zeiten des dreiMigjfthrigen Krieges. 

1-3. 

ZeiUcbrift d. Yereins f. Tbiiringiscbe Gescbicbte o. Altertbnmsk. X. 
F. 1887, 89, 90. Bd 6, s. 179—268; 6, s. 876—482; 7, s. 67—172. 

1339. HSrmann, L», Erinnemngen an das ebemalige Franenkloster St. 

Katbarina in Augsburg. 

Zeitscbrift d. Historiscben Yereins f. Scbwaben u. Ncubnrg 1882. 
Jabrg. 9, s. 867—886. 

Berör bl. a. svenskarnas deltagande i 30-äriga kriget. 

1340. Werner^ L., Geacbicbte der Stadt Angsbnrg von der Zeit ihrer Gran- 
dnng bis znr Wiederanfricbtang des dentscben Belcbs. YI-r(l) + 428 
+ (1) B. AngBbnrg 1900. 

1341. Mariaiiy A«, Die Stadt Au$8ig wäbrend des dreiseigjäkrigen Krieges. 

Kiitbeilnngen d. nordbobmiscben Excnrsions-CInbs 1899. Jabrg. 22, 
8. 209—232. 

1342. Hflbsch, G., Bas Hocbstift Bamherg nnd seine Politik nnmlttelbar 
Yor dem eraten Einfalle der Scbweden 1631. Unter grnndlegender 
Berficksicbtignng der politiscben Yerbältnisae des fränklacben Ereises 
qnellenmässig dargestellt. Yin + 154 b. Bamberg 1895. 

Älven Inang. Diss. Heidelberg 1894. 

1343. Hilmmer, Fr. IL, Bamberg im Scbweden-Kriege 1632—34. 

Bericbt Uber Bestand a. Wirken d. Historiscben Yereins zn Bamberg 
1891, 92. H. 62, s. 1—168; 63, s. 169-280. 

109 



[1344 — 1366] D. HiSTOSiA. 



1344. Obst^ £., Bitterfeld ond Umgebiiiig während des 30-jJihrigeii Kriegeg; 
insonderlieit die Schwedenplflnderung zn Bitterfeld im Jahre 1687. 
GedftchtniBBchrift 2:te yerm. Anfl. Bitterfeld 1887. 

1345. Hertely Gt^ Kachrichten tiber Bottmarsdorf während des dreissig- 

jfthrigen Erieges. 

GkscbichtB-Blätter f. Stadt q. Land Magdebnrg 1^94. Jabrg. 29, 8. 
232—261. 

1346. ElBter, 0*9 Grescbicbte der stebenden Truppen im Herzogtbam Braun- 

schweig-Wolfenbiittel von 1600—1714. VI + (1) + 392 b. +8 kartor. 

Leipzig 1899. 

Berör bl. a. sTenikamaa deltagande i trettioåriga kriget och kriget i 
Tyskland mellan Sverige och Brandenbnrg 1675 — 79. 

1347. Schleser, P. Al., DaB Städtchen BraunsHfen wfthrend ond nach 

dem Schwedenkriege 16^—1740. 

Notizenblatt d. Yereint f. d. Geschichte Mährens n. Schleslens 1896, 
8. 128—161. 

1348. Bebliaiui, A^ Armienmg, Defendiernng nnd Demoliening des Bruxer 

SchlosBes (1639—1653). 

Hltteilnngen d. Yereins f. GeBChichte d. Dentschen in Böhmen 1890, 
91. Jahrg. 29, b. 79—100, 183—198, 844—876. 

1349. Sehnelly £., Aktenstlicke ond Berichte znr GeBchichte des 30-jfthrigen 

Krieges auB der Gegend des Bussen von den Jabren 1628 — 1632. 

WtlrttembergiBche Vierteljahrsh. f. Landesgeschichte. Jahrg. 1881, 
8. 109—118. 

1350. LnngwitSy H., Bl&tter ans dem Tagebnche eines Chemmtzer Bftr- 
gers ans der Zeit des dreisBigj&hrigen Krieges. 

Chemnitzer Neneste Nachrichten 1898, N:o 106, 107. 

1351. ZSUner, C. W., Geschichte der Fabrik nnd Handelstadt Chemnitz 
von den ältesten Zeiten bis znr Gegenwart. YIII + 504 s. + 6 pl. 
Chemnitz 1888. 

1352. MoBsmann, X*, Les Snédois k Colmar. 

Reme AUace 1894, 8. 261—268. 

1353. Schlecht, J., Aus d. Schwedenzeit 1633—40. lEichstätt'] 

Sammelblatt d. Hist. Yereins Eichstätt 1891. Th. 6, a. 102—107. 

1354. Staiger, C, Eichstätt im Schwedenkriege. Tagebnch der Angasti- 
nemonne Olara Staiger, Priorin des Klosters Hariastein, filber die 
Kriegsjahre 1631 bis 1650. Hrsg. nnd erläntert von J. Schlecht 
XXYIIH-374 8. +1 pl. Eichstätt 1889. 

1355. Werner, Die Schweden im Kloster Elckingen (nach einer im llQnche- 
ner Allg. Reichsarchiv befindlichen Anfzeichnnng eines Laienbmders 
der genanten ehemaligen Benediktiner Keichsabtei). 

Diözesan-Archiv von Schwaben 1890. Jahrg. 7, b. 98 — 94. 

1356. Lorenz, O., n. Scherer, W., Geschichte des Elsaszes. 3:e verb. Aof . 

X + 574 8. +1 pl. Berlin 1886. 

110 



* 

D. «. d. T- TBBTTIOIrIGA SBIGBT. OBTSmSTOBIA. [l3ö7 — 1368J 

Innehåller bl. a. an skildring af srenskams i EUasi under trettio* 
&riga kriget. 

Id57. Spltg, U^ Die Sehweden im SImwb. 44 a. Bixheim 1895. 

1358. Wielmer^ J., Bie Propstei Elsendorf and die Besielmngen des Klos- 
ters Admont zn Bayern. Nach archiyalichen Qaellen. (2) + 96 s. 
Mfinchen 1899. 

Altbayeriache Forschnngen. Heraasg. v. Historischen Yerein ▼. Ober» 
bayern. 1. 

Btt kapitel innehåller bl. a. : Scbwedeoeinf all u. Elaglled ilber Onatar 
Adolf. 

1359. Heine, K«, Znr Geschichte des Dorfes Erdehom im Mansfeldischen. 
3. Die Brangsale des 30-Jährigen Krieges nnd der Anheimfall der 
Grafschaft Mansfeld an Prenssen. 

Mansfelder Blåtter 1891. Jahrg. 5, t. 19—84. 

1360. Liebe, G*y Das Kriegswesen der Stadt Erfurt von Anbeginn bis zam 
Anfall an Prenssen nach archivalischen Qnellen. VII + 101 -H (1) s. 
Weimar 1896. 

1361. Pfaff, K. K. S», Die Beichstadt Esslingen nnd ihr Bftrgenneister 
Georg Wagner in den Zeiten des dreissigjAhrigen Krleges. 96 s. + 1 
portr. Stuttgart 1897. 

WiiTttembergiacbe Neojahrsblätter. N. P. Blått 8. 

1362. Stein, Fr*, Geschichte Frankens. Bd 1. XV + 462 s. + 1 karta. 
2. Yni + 468 s. +1 karta. Schveinfnrt 1884—86. 

Åtekilligt om tyenskama nnder trettioåriga kriget 

1363. Mtller, Ant, Frankenstein im dreissigjährigen Kriege. T. 1: Vom 
Dresdner Accord bis znm Prager Frieden. 1621—35. 31 s. 2: Vom 
Prager Frieden bis znm Wåstfftlischen Frieden. 1635—48. 23 s. Progr. 
4:o. Frankenstein 1898, 1900. 

1364. Gotthold, Chr., Die Sehweden in Frankfurt am Main. 1—4. Progr. 
4:o. Frankfart a/Main 1885—94. 

1365. Mfiller, IL, Die (}eschicke Goslars nnd der Umgegend während des 
dreissigjfthrlgen Krieges. Progr. 14 s. 4:o. Goslar 1884. 

1366. Hertiberg, 6. Frd., Geschichte der Stadt Ealle an der Saale 
Ton den Anfängen bis znr Nenzeit. Th. 2: Halle während des 16. nnd 
17. Jahrhnnderts (1513 bis 1717). X + 687 s. Halle a/S. 1891. 

Ett kapitel handlar om Gustaf II Adolf i Halle. 

1367. Wohlwill, Ad», Znr Geschichte der Beziehnngen zwischen Hamburg 

nnd Gnstaf Adolf 1630—32. 

Hittheilongen d. YereinB f. Hamborgiache Geschichte 1894. Jahrg. 16, 
a 178—186. 

1368. Toigrt, F«, Kleine Mittheilnngen iiber die Beziehnngen Hamburgs zn 
Sehweden in den Jahren 1630 bis 1650. 6 s. Hambarg 1895. 

Mittheilnngen d. Yereins f. Hambnrgiache Geschichte. Jahrg. 17. 

"l \\~ 



[1369 1381] D. HI6T0BIA. 

1869. Wille, S^ HafMu im dreissigjålirigen Kriege. XXX + 740 s. + 5 

Tafeln; Hanaa 1886. 

Erguiznng: XTrkundliche Baltrftge znr Geichlchte Hanaas Im dreiasig- 
jährigen Xriege ans dem Nachlass Henog Bernharda von Weimar. X-^ 
68 1. Hanan 1888. 

1370. Schmidty H., Die Stadt Hannover im dO-jähr. Kriege. 

Zeitacbrift d. historischen Yereins r. Nledenachaen 1895, s. 164 — 206. 

1871. Xeseiiuiiuiy W*y Die Exiegslelden des Hasegaues and der benaeh- 

barton Gebiete Tährend des dreissigjährigen Krieges. 

Kittbeilnngen d. YereinB f. Geschichte n. Alterthumsk. d. Haaeganes 
1899. H. 8, I. 8—15. 

1372. DfliT, Fr., Meilbronner Chronik. VII + 4&i s. + 11 pl. + 2 facs. 
HeUbronn 1895. 

1373. Kretsgchmar, J., Znr Geschichte Herfords im 30-J&brigen Kriege. 

(Mit einem Plane der Stadt von 1638.) 

Zeitschrift f. vaterländiscbe GeBcbichte u. Alterthnmak. Heransgege- 
ben Ton dem Yerein f. G^scbichte a. Alterthumsk. Westfalens 1900. 
Bd 58, s. 1—29. 

1374. Nachricbten and Urkanden zar Ghronik von Hersfeld. G^esammelt 
and verzeicbnet yon L. Demme. Bd 2: Betrifft dfe Zeit von Beginn 
des 30-jährigen bis za Beginn des 7-Jährigen Krieges. 360 s. Hersfeld 
1893. 

1375. Mflnscher, Fr., Geschichte von Heaten, Ftir Jang and Alt erzählt. 
XI+550+(l) s. +1 portr. Marbarg 1894. 

1876. Flscher, O., Die Stadt Hildesheim wåhrend des dreissigjthrigen 
Krieges. (2) + 171 s. + 1 pl. Hildesheim 1897. 

1377. Hanncke, R., Ans Hinterpomtnerns Schwedenzeit. Elne Episode 
ans dem dreissigjährigen Kriege. 

Baltische Btndien 1892. Jahrg. 42, s. 81—48. 

1378. Berg, 6., Die Garnison der Festnng Kustrin bis zar Mitte des 17 
Jahrhanderts. 

SchriftcD des Yereins fUr Geschichte der Nenmark 1898, s. 29 — 50. 

1379. Zwerger, Fr., Ein Beitrag zar Geschichte der 'Stadt Landsberg 
während des dreissigjährigen Krieges. Progr. 68 s. Landsberg 1882. 

1380. [Solbrii^, M.], Langenheaaen im dreissigjährigen Kriege. 

Bericht ans der Klrchfahrt Langenhessen aof das Jahr 1897 eratattet 
T. Martin Solbrig Werdau (tr. 1898), a. 8—11. 

1381. Siegrel, G., Geschichte der Stadt Lichtenau in Hessen ond ihrer 

Umgebnng nebst Nachricbten ilber die einzelnen Amtsorte and einem 

Urknndenbuche. XYI + 443-i-(l) s. +4 kartor +5 pl. 

Zeitschrift d. Yerelna f. Heesische Geschichte u. Landeaknnde 1897. 
N. F. Bd 22. 

Berör bl. a. avenakamaa deltagande i trettioåriga kriget.' 

112 



D. C. d. T- TRBTTIOÄRIGA KBIOET. 0BT8BIST0BIA. [l382 — ^1393] 

1382. Weniieke^ Dotlning eines Bchwedischen Obersten mit dem Amte 

Loburg im Jahre 1633. 

Geschichto-Blätter f. SUdt u. Land Ifagdebnrg 1880. Jahrg. 15, s. 
115—130. 

1383. Winter, F., Ber dreissigjährige Krieg in der Landschaft sftdwestlich 

von Magdeburg. 

Geschichts-Blätter f. Stadt n. Land Magdebnrg 1878. Jahrg. 18, b. 
56—90, 118—149, 287—319, 362—896. 

1384. Heones, J. H.^ Die Erzbischöfe Ton Mainz. Kebst der politischen 
ond militäriscben Geschicbte der Stadt Mainz. 3 verm. Anfl. IV + 348 
8. Mainz 1879. 

Berör bl. a. äfven SrerigeB politik nnder trettioåriga kriget. 

1385. Jllbrecht) O.^ Denkmale nnd Erinnemngen an die Schwedenzeit in 

der Mark. , 

iBrandenborgia». Monatsblatt d. Geselltchaft f. Heimatknnde d. Pro- 
Tinz Brandenborg zn Berlin 1899. Jahrg. 8, b. 275—290. 

1386. Markus, P., Meissen znr Zeit des dreissigjährigen Krieges. 

Mitteilnngen d. Verelns f. GeBchichte d. Stadt MeisBen 1896, 97, 99. 
Bd 4, a. 272—847, 369—502; 6, b. 165—248. 

1387. Baner, B., Beitrftge znr Geschichte der Reichsstadt Memmingen 

▼om Beginne des 30-jährigen Krieges bis znr Besetznng der Stadt 

dnrch die Schweden. 

Zeitachrift d. historischen VereinB f. Schwaben u. Nenbnrg 1891. Jahrg. 
18, 8. 111—234. 

1388. Bölsche, Skizzen ans Mindens Yergangenheit. Die Zeit des dreissig- 
jährigen Krieges. Nach handschriftlichen Ueberliefernngen znsammen- 
geatellt. IV + 133 + (1) s. +2 pl. Minden i Westf. [1897.] 

1389. Le vienz Mulhouse. Docnments d^archives pnbliés par les soins d'nne 

Commission d^étndes historiqnes. T. 2. LI + 550 + (1) s. +1 portr. 

Mnlhonse 1897. 

Innehåller bl. a. Furstenberger, J., Miilhaaser Geschichten bis znm 
Jafar 1720 och för öfrigt ätskilligt om svenskarna 1 Elsass nnder trettio- 
åriga kriget. 

1390. Hoftmaiuiy ۥ t.^ MUnchener Legenden nnd die Schwedenzeit. 

Beilage znr Allgemeinen Zeitnng 1899, N:o 126. 

1391. Breschy F.^ Stadt nnd Thal Mnnster im Elsass im dreissigjährigen 

Kriege. 

Zeitachrlft fnr die Geschichte des Oberrheins 1895, b. 383—428. 
Berör svenskarnas ockupation af denna trakt. 

1392. Ohly L«9 Geschichte der Stadt Mänstei nnd ihrer Abtei im Gregorien- 
thal. Nach den Docnmenten bearbeitet. (Illnstrationen nnd Karte). 
XVI + 552 s. Vorbrnck-Schirmeck 1897. 

1393. Sehwartz^ P», Die Netimark während des dreissigjährigen Krieges. 
T. 1: 1618—1631. (1) + 128 s. Landsberg a. W. 

Schriften des Verelns fiir Geschichte der Neumark 1899. 



113 
Sv. hist. bibliogr. 8 



[1394 — 1406] D. HISTORIA. 



1394. Haselbaeh^ K.^ Niederösterreich zar Zeit des drelssigjåhrigen Krieges. 

Blätter d. Yereiaes f. Landesk. v. Niederösterreich 1888. N. F. Jahrg. 
22, 8. 81—105. 

1395. Beicke^ £•, Geschichte der Beichstadt Xiimberg von dem ersteo 
arkandlichen Nachweis ihres Bestehens bis zn ihrem Uebergang an 
das Königreich Bayern (1806). Mit 210 Illastrationen, 3 VoUblldern. 
1 Karte and 1 Plane. IX + 1078 s. N&mberg 1896. 

Berör bl. a. Niimberg under trettio&riga kriget. 

1396. MfiUer^ Wllib.^ Geschichte der königlichen Hanpstadt Olmiitz Ton 
der altesten Zeiten bis znr Gegenwart. Mit Illastrationen nach Hand- 
zeichnnngen v. J. Langl XVI + (2) + 488 + (3) s. Wien u. Olmatz 
1882. 

1397. Heintz, Th. K., Das ehemalige Fiirstentnm Pfalz-ZtoeibrUcken 
während des dreissigjährigen Krieges. 2:e Anfl. IX + 113 + 16 + (1) s. 
Kaiserslantem 1895. 

1398. HFiedemann^ K.^ Fhilippahurg im dreissigjährigen Kriege. T. 1: Bis 
znr Einräamang an Frankreich. Inaag. Diss. 44 s. Halle 1883. 

1399. Speck, O., Znr Geschichte d. Stadt Fima im 30-j. Kriege. Progr. 
124 8. Pirna 1889. 

1400. Hannckey B*^ Cosmns von Simmerns Bericht ttber die von ihm mit- 
erlebten Geschichtsereignisse zar Zeit des Wallensteinschen and Schwe- 
dischen Kriegsvolkes in Pommern. (Ans der Beschreibang der Stadt 
Colberg.) 

Baltiache Stndien 1890. Jahrg. 40, i. 17—67. 

1401. Hannckey B*^ Pommersche Kultarbilder. Studien zar Pommerschen 

Geschichte. 3 + 63 s. Stettin 1895. 

Inneh&ller bl. a. Aue Hinterpommema Schwedenseit. Eine Episode 
aos dem dreissigjährigen Krtege. [1631 — 53.] 

1402. Diiningy X»y Stift und Stadt Quedlinburg im dreissigjährigen Kri^e. 
(2) + 65 s. +1 portr. Quedlinburg 1894. 

1403. Boehmer, F.^ Geschichte der Stadt Miigenwalde bis zar Aafhebang 
der alten Stadtyerfassang (1720). X+446 s. +2 pl. Stettin 1900. 

Staden eröfrades af svenskarna under trettio&riga kriget. 

1404. Mesger^ L L^ Die Stellang and die Greschicke des Kantons Schaff- 

hauaen während des dreissigjährigen Krieges. 

Jahrbuch f. schweizerische Geschichte 1884. Bd 9, s. 109 — 167. 
Gustaf II Adolf underhandlade med kantonen Bchaffhausen. 

1405. Banmaim, F. L.5 Forschnngen zar schtcäbischen Geschichte. Vll-r 

625 s. Kempten 1899. 

Berör af ven Sveriges deltagande i trettio&riga kriget speciellt i det 
kapitlet som har till öfverskrift »Zur Geschichte der Stadt HUfiDgea>. 

1406. Heberle, Joh., Der dreissigjährige Krieg in Schwaben. Kach ange> 
drackten Anfzeichnangen von Zeitgenossen in Ulm nnd aof der Ulmer 

"114' 



D. C. d. T- TRETTIOABIOA KRIOBT. 0BTSHI8T0RTA. [1^07 — 1418] 

Alb. [Johannes Heberle and Joseph Fnrttonbach]. Mit einer Karte nnd 
einem Bild. 48 8. Stuttgart 1889. 
W&Ttt. Neujahnblätter 1889. Bl. 6. 

1407. Nestle, E^ Schwäblsche Stimmen ans der Zeit Gastav Adolfs. 

Deatsche Beichs-Post 1894, N:o 279, 282. 

1408. Seyfert, Die Sckönhurgiachen Herrschaften im dreissigjährigen Kriege. 

Schönbnripsche Gescbicbtsblätter 1895—96. Jabrg. 2, s. 89—94. 

1409. Banr, J^ Bas FUrstbiatham Speier in den Jahren 1635 bis 1652. 

MitteiluDgen d. blstorischen Yeieins d. Pfali 1900. Bd 24, 8. 1—168. 

1410. Sclueidery P.^ Thum v&hrend des dreissigjährigen Krieges. 

Daa Eizgebirge 1896, 8. 77—106. 

1411. Hallwich, H., Töplitz. Eine dentscbböbmiscbe Stadtgeschichte. XIII 

+ 471 8. Leipzig 1886. 

Töplitz intogs af STenskarna flera gånger noder slntet af trettioåriga 
kriget. 

1412. SehrMer, A.^ Des Klosters Wetfenhau9en Scbicksale im Schwedea- 

kricge. 

Didzesan-ArchiT von Schwaben 1898. Jabrg. 10, s. 87 — 40, 41 — 44, 
46—48. 

1413. Hoser, F. J., Ans dem dreissigjftbrigen Krieg. [WiirttemhergJ] 

Wörttemberg. Vierteljabrsb. f. Landesgescbicbte 1884, Jabrg. 7, s. 
200— . 

1414. Sehön^ Th.^ Bilder ans Wiirttembergs Leidensgescbichte nacb der 
Scblacht bei Nördlingen. 

Blättcr fär wurtt. EircbengeBcbichte 1891, b. 14—16, 20—21. 

1415. Qnellen znr Gescbicbte der Stadt Zwickau während des dreissigjähri- 
gen Krieges 1632 nnd 1633. Heransg. von Alh. Schilling. 

Mitteilnngen d. Altertnmsv. f. Zwickau u. TJmgegend 1888. Tb. 28: 

Ho 



7. Karl X Gustaf— Earl XI. 

a. Urkundssamlingar, 

1416. Bref npplysande svenska historien. Medd. af F. F. Carlson. 

Hist. Tidskr. 1881, a. 203—207. 

Innehåller bref från Karl X Gustaf till C. G. Wrangel och från C. G. 
Wrangel till Karl X Gustaf. 

1417. larl XI, Bref tiU Nils Bielke [1676-97]. Utgifna af Kongl. Sam- 
fondet f5r utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia 
genom O. Malmström. IV + 100 s. Sthlm 1900. 

Historiska Handlingar. D. 18: N:o 2. 

1418. BiksdagS-protokoU, Sveriges ridderskaps och adels. Pä ridderska- 
peta och adelns bekostnad ntgifna. Ser. 1 från och med 1629. D. 5: 

"iTö 



[1419—1424] D. HISTORIA. 

2: 1655. 6: 1656—58. 7: 1660, fOrra riksdagen. 8: 1660, sena^ riks- 
dagen. D. 5: 2—8 tttg. af B. Taube. 9: 1664. 10: 1668. 11: 1672. 
12: 1675-78. 13: 1680. 14: 1682-83. 15: 1686—89. D. 9—15 utg. 
af S. Bergh. D. 5: 2—8. Sthlm 1875-86. D. 9-15. Sthlm 1891-99. 

5: 2 rec. i Hist. Bibliotek. D. 3, 8. XXXDC— LH af ö[«o] r. Fleilitzen]; 
6 i Hist. Bibliotek. D. 4, b. LXXXHI— LXXXVni af Ö[tto] r. F[ei- 
litzen]; 8 i Hist. Tidskr. 1886. Öf7. o. gr., s. 69—71 af £kd. [E, Hil- 
debrandf]. 

1419. Bidrag til Danmarks Historie under Christian V samlede fra nden- 

landske Arkiver af C. F. Allén. Udg. af Chr. Brunn. 7. Svenske 

relationer 1679—99. (Fra Eigsarkivet i Stockholm.) 

Danske Samlinger for Historie, Topografi . . . 2:en Bsskke. Bd 5, s. 
76—187, 289—349; 6, s. 42—86. 

1420. Mazarin^ J.^ Lettres de cardinal Mazarin pendant son miniatére, re- 
cueiUies et publ. par A. Chéruel et G. d'Avenel: T. 6—8 (1653—58). 
4:o. Paris 1890-94. 

GoUection de docnmcnts inédlts sur Thistorie de France. 

1421. Grooty P. de^ Lettres de Pierre de Groot, ambassadear des Provin- 

ces-Unies, å A. de Wicquefort, resident des dncs de Brunswick (1668 

— 1674). Pnbl. d^aprés les manascrits par F. J. L. Krämer. XXYII 

-u(l) + 429 8. La H/iye 1894. 

P. de Groot var holländsk ambassadör i Stockholm. 
Rec. i The English Historical Review 1897, s. 174—176 af G. Ed- 
mundton. 

^ 1422. Heinsius^ A.^ Het archief van den Baadpensionaris A. Heinsins. 

Door H. I. van der Heim. D. 3. LXXXVI + 265 s. + l Bij läge. s^Gra- 

venhage 1880. 

Innehåller bref från jnli 1692 — augnsti 1697, hrarlbland talrika skrif- 
velser behandla Sveriges och Danmarks medling i det pfalziska arfföljdB- 
kriget. 

1423. UrkmideD and Actenstucke zur Geschichte des Knrfiirsten Friedrich 
Wilhelm von Brandenburg. Bd 7—14: 1—2—16. Herausg. v. B. Erd- 
mannsdörfer, F. HirscK S. Isaacsohn, R. Brode, A. F. Prihram, 
K. Breysig u. M. Spahn. Berlin 1877—99. 

Följande delar beröra i synnerhet Sveriges historia: Bd 8: iBranden- 
bnrg n. Schweden im Bunde 16^6 — 1657»; >Aussöhnnng mit Polen nnd 
Bruch mit Schweden 1657—68»; >Der Friede v. Oliva 1659— 60>. 9: 
Brandenburg u. Schweden 1660 — 66. 12: Der bremische Krieg, die Qua- 
drupelallianz n. die engere Yereinigang zu Braunschweig 1665 — 68. 14: 1: 
Der nordische Krieg 1655—60. Lisolas Mission 1660—64. 14: 2: Der 
Krieg gegen Schweden. Oct. 1674 — Febr. 1679. 

Bd 8 rec. i Hist. Tidskr. 1885. Öfv. o. gr., s. 82—38 af E. /T^Wm]. 

1424. Okmanyok, Diplomåcziai. 2. Käkoczy György uralkodisa torténetéhez. 
(A svédorszägi levéltårakbol.) Közli: Wibling, K. [Diplomatiska ur- 
kunder. Till historien om Georg Bakoczi 11:8 regering. (Ur svenska 
arkiv.) Medd. af K. Wibling,'] Közlemény 1—2. 

Történelmi Tär 1893, s. 409—439, 678—708. 



116 



n. 7. b. KJIEL X GUSTAF. 



[U26— 1435] 



h. Karl X Gustaf. 

1425. Carlson, F. F«, Hveriges historia under konniigarne af Pfalziska 

huset. D 1-2: 2:a upplagan. 4—7. Carl XI: D. 3, 4. Carl XII: 

D. 1, 2. Sthlm 1875-85. 

1: i Hist. Tldskr. 1883, s. XXXV— XXXVII af C[q. Ainnenteyit; 4: i 
Hist. Bibliotek. D. 3, a. LVIII— LXXII af 3/. Höjer; 5: i Ny Srensk 
Tidskr. 1880, b. 198—199 af Ed; 6: i Hlet. Tidukr. 1882, s. XL— XLV 
af Cl. Änntråtedt; i Kordisk Tidskr. 1882, s. 63--72 af — . — ; i Finsk 
Tidskr. 1882. Bd 12, s. 825—837 af M. G. Sckyhergion; i Göttingische 
Gel. Anzeigen 1888, s. 1—40 af C. Schirren; 7: i Hist. Tidskr. 1885. 
Öfv. o. gr., 8. 12 — 19 af Cl. Annentedt. 

1426. Carlgon, F. F., Geschichte Schwedens. Bd 5: Bis zum Tode Carl*8 
XI. XXXVI + 607 8. 6: Gesch. Karl XII bis zum Altranstftdter Frie- 
den 1706. XII +400 8. Gotha 1875, 87. 

Geschichte der Bnropäischen Staaten, heraosg. v. Heeren, XJkert und 
Giesebrecht. 

6: rec i Historische Zeitschrift 1892. Bd 69, s. 158—160 af V. 
Schäfer. 

1427. BjSrlin, G., Carl X Gustaf. Läsning för ung och gammal. Med 30 
illustrationer. (3) + 321 s. Sthlm 1889. 

1428. Comeniiifl, J« Åm^ Lesne ^xcidium und Vindicationis fame et con- 
scienti» calumni» tertia et quarta, herausg. von F. Neaemann. Progr. 
IV +32 8. 4:o. Lissa i P. 1894. 

1429. Comenins, J» A., Panegrricus Carolo Gustavo, herausgegeben you 
F. Neaemann. Progr. 11 + 17 b. 4:o. Lissa i P. 1896. 

1430. Hjelmémgy A., Karl X Gustaf. Ett fosterländskt minne. Föredrag 
vid en minnesfest å Nya elementarskolan i Stockholm 18'^/s94. 

Läsning för folket 1894, s. 161—180. 

1431. Hei^l, K. Th«, Die Wittelsbacher in Sehweden. Festrede, gehalten 
in der öffentl. Sitzung der K. Kayser. Academie der Wissenschaften 
zu Miinchen znr Feier ihres 122:en Stiftangstages am 28 März 1881. 
60 8. 4:o. Mnnchen 1881. 

1432. Chémel, A., Le baron Charles d*Avaugonr ambassadeur de France 
en Suéde. (1654—57.) 

Beyue d*hi8toire diplomatique 1889. T. 3, s. 523—534. 

1433. FrieS) Ellen^ Bidrag till kännedom om Sveriges och Nederländernas 
diplomatiska förbindelser under Karl X Gnstafs regering. Akad. afh. 
(1) + 104 B. UpBala 1883. 

1434. LeféTre-PontallSy A.^ Vingt années de répobliqae parlementaire en 
dixseptiéme siécle. Jean de Witt grand penaionnaire de HoUande. 
T. 1. (1) + IV + 543 s. +1 portr. 2. 572 s. Paris 1884. 

Rec. i HUt. Tidskr. 1884, s. LXXXVU— C af Cl. Annentedt. 

1435. Forstéfiy G* T.y Snosenija Svecii i Bossii vo vtoroj poloviné 17 veka 
(1648—1700). [Sveriges och Rysslands förbindelser i andra hälften af 
17:de ärhundradet.] 

"il7~ 



[1436 1448] D. HISTORIA. 



2arna1 Ministerstva Narodnago ProsTéSéenija 1898/99. T. 315, b. 210 
—77, 321—54: 317, b. 48—103, 311—50. 

1486. Ett uppträde i Kongl. Majits fyrkant 1655. 
Hist. Tidskr. 1896, b. 332—334. 

1437. Börjesson^ N. M.^ Riksdagen i Stockholm 1665. Progr. 84 s. 4:o. 
Norrköping 1886. 2:a uppl. Akad. afh. 80 + (l) s. Land 1891. 

1438. DamnSy B*^ Der erste nordische Krieg bis zar Schlacht bel Warschan. 
Ans Danziger Qaellen. 110 s. Danzig 1884. 

Zeitschrift d. WestpreaPBischen Oeschichts-Tereins. H. 12. 

1489. DamnSy IL, Zar Geschichte des schwedisch-polnischen Erbfolgekrieges. 
1. Progr. 29 s. 4:o. Danzig 1882. 

1440. Dziednszyckiy I., Polityka Brandenbargska podczas Wojny Polsko- 
Szwedskiej W Latach 1655-57. 2+II + 95 + (3) s. W Krakowie 1879. 

1441. [Maczkowski, K. A.]» Beiträge zar Greschichte des 2. schwedisch-pol- 

nischen Krieges (1655—60) and der Tatareneinfälle in Preussen (1656 

and 1657). Von *f*. 

MitteiluDgen d. litterariBchen GeBellschaft Masovia 1900. Jahrg. 6, 
8. 10—47. 

1442. Poczubot, J. W. O., Pamietnik (1640—84). Przepisal z aatografa i 
przypiskami opatrzyl Hr. L. Potocki^ opisaniem r^koplsma po- 
przedzil i objaånieniami azape^ni^ I. J. Kraszewaki. [Dagbok (1640 
— 84). Afskrifven efter egenhändiga handskriften och försedd med 
anmärkningar af L. Potocki, med föratskickad beskrifning af hand- 
skriften och kompletterande applysningar af J. J. KraszewskiJ] (4) + 
212 8. 4:o. Warszawa 1877. 

Biblioteka ordynacvi KraBiöskicb. MuBeam Konstantego SwldziiiBkiego. 
T. 3. 

1443. Jnng^fer, J., Die Schwedischen and Brandenbnrgischen Eriegsdienste 
Landgraf Friedrichs von Homburg. Progr. 22 r. 4:o. Berlin 1888. 

1444. Jnng^er, J., Der Prinz Ton Hombarg. Naoh archivalischen a. a. 

Qaellen. VI + (1) + 147 + (1) s. + 1 facs. Berlin 1890. 

Prinsen af Hoinbnrg tjänade under Karl X GnBtaf och var gift med 
Margaretha Brahe. 

1445. Kalicki, B., Bogaslaw RadziwiU koninszy Litewski. 194 + (2) s. W 
Krakowie 1878. 

1446. Amdt^ W.^ Die Sendang des Grafen Schlippenbach za Karbranden - 
barg and Karsachsen im Jahre 1654. 

Zeitschrift f. Geschichte u. Politik 1888. Th. 6, b. 11—32. 

1447. Schmiele^ E.^ Zar Geschichte des schwedisch-polnischen Krieges von 
1655—60. Graf Christoph Karl v. Schlippenbach. Th. 1—2. Progr. 
23 + 26 8. 4:o. Berlin 1887, 88. 

1448. Lleky G.^ Die Stadt Löbaa mit Beriicksicht igång des Ländes Löbaa. 

Die Kriege Schwedens mit Polen. 

Zeitschrift d. historiBchen Vercins f. d. Beg.-Bezirk Marienwerder 1890. 
H. 25, B. 95 -98. 

118 



D. 7. b. KARL X GUSTAF. 



[1449—1461] 



1449. Kestnar, £., Beltrige zar Geschichte der Stadt Thorn nach archiva- 
lischen Qaellen mitgetheilt. (1) + 290 8. Thorn 1882. 

S. 198—220: Ans Thorns Schwedenxeit. [1655—68.] 

1450. Eine schwedische Relation ttber die Schlacht von Warachau. Heransg. 

v. W. Arndt 

Zeitschrlft d. hlst. Gesellsch. f. d. Provinz Posen 1886, 87. Jabrg. 2, 
8. 385-392. 

Relationen ar hämtad nr arkivet i Dresden. 

1451. Friedlaender, £., Zar Schlacht bei Warschan, 28—80 Juli 1656. 

Hohenzollern-Jahrbiich 1898. Jahrg. 2, s. 245—247. 

1452. Maexkowski, K. A*^ Beiträge znr Gesch. d. Tatareneinfalls in Preus- 
sen im Octob. 1656 betr. d. Hauptamt Insterbnrg. 

Zeitschrlft d. Alt.-Ges. Insterbnrg 1900, s. 3—19. 

145S. Pasek, J. Pamiftniki Jana Chiyzostoma Paska. (1606—1688.) 
Nowe wydanie krytjczne wedtug r^kopisn znajdnjacego sie w blbliotece 
cesarskiej w Petersbnrgu przygotowat i wst^pem opatrzyl B. Chihry- 
nowicz. XXI + (2) + 440 + (1) s. Lwöw 1898. 

Berör bl. a. Karl X Gastafs fälttAg i Polen 1656, 57. 

1454. Hartmaniiy A. S*y Tagebnch dber seine Kollektenreise im Jahre 1657 

— 59. Herattsgegeben and erläatert von R. Prumera. 

Zeitschrlft d. Historischen Gesellschaft f. d. Provinz Posen 1899, 
1900. Jahrg. 14, s. 67—140, 241—808; 15, s. 95—160,208—246. 

1455. Haomant, £., La gaerre da Nord et la paiz d*01iva (1655—60). XIV 

+319 s. Paris 1893. 

Rec. i Kwartalnik Historyczny 1896, s. 406—409 af M. Korduba; i 
Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 44 — 49 af H. Brulin. 

1456. WibliniTy C, Carl X Gnstaf och Georg Bakoczy U. 66 s. Land 
1891. 

1457. Erdély és az északkeleti babord, levelek és okiratok. [Siebenbfirgen och 
krigen i nordost, bref och arkander.] Közzetette Szilågyi Sandar^ 
1: 1648—55. VIII + 635 s. 2: 596 s. Badapest 1890—91. 

1458. SzllAgyiy A*, Siebenbiirgen and der Krieg im Nordosten 1654—55. 

Ungariache Revue 1892, s. 624—643. 

Berör förhållandet mellan Earl X Gustaf och Råköczy II. 

1459. Hedenströniy A. r., Die Beziehnngen zwischen Rassland and Bran- 
denburg während des ersten nordischen Krieges 1655—60. Inaag. Diss. 
96 + (2) s. Marbarg 1896. 

1460. Bienemaim jiin., Fr., Briefe and Actenstiicke zar Geschichte der 

Yerteidigang and Kapitalation Dorpats 1656. 

Mittbeilnngen ans dem Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Knrlands 
1896. Bd 16, s. 515—606.' 

1461. Bienemann Jun., Fr., Bemerkangen zn einer Schrift and einam Plan 
von der Belageraag Rigas 1656. 

Rigasche Stadtblätter 1896, s. 123—25. 

119 



[1462—1474] D. HISTORIA. 



1462. Istomin^ M« P.^ Elga, posada eja Carem Alekséem Michajloyidem. 

[Bigas belägring genom tsar Alexei Micliailowitech.] [1656.] 

Trndy X archeologii. aézda [1 Btga 1896]. Tr. 1899. Bd 1, s. 229 
—241. 

1468. Nordwally J. £., Svensk-ryska underhandlingar f5re freden i Kardis 
(1658-61). Akad. afh. X + 139 + (l) s. Upsala 1890. 

1464. Pribram, Å. F., Znr aoswärtigen Politik des Korflirsten Friedricli 

Wilhelm von Brandenbnrg. 

Forschnngen z. brandenburglschen n. preugsischen Greschlchto 189*2. 
Bd 5, 8. 103—188. 

1465. Bosse^ Fr.^ Znr diplomatischen Vorgeschichte des Königsberger Ver- 
trages anf Grund einer kritischen Vergleichnng von Samuel Pufen- 
dorfs Bchwedischen nnd brandenburgischeu Berichte unter einander und 
mit den Acten. Inaug. Diss. (l)+36 s. ^Berlin 1887. 

1466. Stettlner, P.^ Biplomatische Verhandlungen tiber die Souveränitet 
Preussens während der Jahre 1655—60. 

Altpreussische Mooatsschrift 1892. Bd 29, s. 456—58. 

1467. Hirschf F., Bie ersten Ankniipfungen zwischen Brandenburg nnd 
Bnssland unter dem Grossen Kurfursten. H. 1. 32 s. 2. (1657 — 60). 
34 s. 4:o. Berlin 1885, 86. 

1468. Derfflinger als Eeiterfiihrer. Von E. M. 

Dentache Heeres-Zeitnng 1895, s. 619—20, 626—28, 635—37, 648 — 
46, 657—61, 665—68. 

1469. Fischer, E.^ Georg Derfflinger. Bruchstuck seines Lebensbildes. 

Beihefte zum Militär. Wochenblatt 1894, b. 397—451. 

1470. Ungrer^ W* t.) Feldmarschall Derfflinger. Dem Dragoner-Eegiment 
Freiherr von Derfflinger gewidmet. Mit einem Bildnis und 17 in den 
Text gedruckten Skizzen. 137 s. Berlin 1897. 

1471. Hirsch, F., Otto v. Schwerin. 

Hiatorische Zeitschrift 1893. Bd 71, b. 193—259. 

Berör Karl X Gastafs förhållande till »Den Store Karfarsten>. 

1472. Hollj^ B. T.; Die staatsmännische Thätigkeit Otto'8 von Schwerin 
unter der Regierung des Grossen Kurfilrsten. Abth. 2. Progr. 28 s. 
4:o. Marne 1876. 

Abth. 1 iitk. 1874. 

1473. KolbergTf A*, Ermland als churbrandenburgisehcs Fnrstenthnm in 

don Jahren 1656 und 1657. 

Zeitschrift f. d. Geschichte n. Alterthumskande Ermlands. Jahrg. 
1898 (tr. 1899). Bd 12, s. 431—566. 

1474. Engelke^ W., Memorabilia der Stadt Stargaard (1657—1675). Bear- 

beitet von JR. Schmidt zu Treptow a/R. 

Monatsbl ätter. HcrauBgegeben v. d. Gesellschaft f. Pommerschc Ge- 
Bchlchte u. Alterthnmsk. 1899, s. 1—13, 17—25, 33—41, 49—53. 

^2Ö" 



D. 7. b. KARL X OUBTAF. 



[1475— 1486] 



1475. Åmåty W., Schweden, Brandenbnrg, Magdebnrg 1657, 1658. 

Fonchnngen z. brandenbnrgischen n. preaBsiBcbezi Gescbichte 1894. 
Bd 7, 8. 1—48. 

1476. Hifltorische Lieder. Hitgeteilt v. M. Toppen. 

Zeitacbrift des Westpieassischen GeicbichUrereins 1898. H. 89, b. 
169—174. 

Berör Karl X Gastafi historia. 

• 

1477. Schwartz^ Fr.y Der Ueberfall yon Bromberg durch die Schweden am 

16 Mal 1658. 

Zeitschrift d. historlschen GeseUschaft f. d. Provinz Posen 1891. 
Jahrg. 6, s. 417—423. 

1478. Lisola, F. t., Die Berichte ans den Jahren 1655—60. Hit eioer £in- 

leitang n. Anmerkangen verseheD, hrsg. Ton A. F. Pribram. 571 s. 

Wien 1887. 

ArchiT f. österreichiBche Geschicbte. Bd 70. 

Berör af ven ÖBterrikes förhållande till Sverige. 

Bcc. i Hiflt. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., s. 29—36 af E. ^rtc«]. 

1479. Carlbom^ J* Lerfln^ Sveriges förh&llande till Österrike änder Ferdinand 
111:8 sista regerings&r (1655>-57) samt bidrag till teckningen af kej- 
serliga sändebudet friherre Frans Paul von Lisola som diplomat och 
statsman. (Med 8 bilagor.) Progr. 84 s. 4:o. Göteborg 1898. 

1480. HaUer, J.^ Franz yon Lisola, ein österreichischer Staatsmann des 17. 
Jahrhnnderts. 

Prenssiscbe Jahrbiichcr 1892. Bd 69, s. &16— 546. 

1481. Hinelly F*y Der österreischische Diplomat Franz von Lisola and seine 
Thätigkeit wfthrend des nordischen Krieges in den Jahren 1655 — 60. 

HistorUche Zeitecbrift 1888. Bd 60, s. 468—498. 

1482. Pribram, A. F*, Franz Panl Freiherr von Lisola 1613—74 und die 

Politik seiner Zeit. VIII + 714 s. + portr. Leipzig 1894. 

Berör bl. a. Karl X Goetafs krig och Trippelalliansen. 
Bec. 1 DentBche Litteratnrzeitnng 1897, b. 24—28, af B. Erdmannt- 
dörffer. 

1483. Pribram, A* F*, Österreichisohe Yennittelongspolitik im polnisch- 
rassischen Kriege 1654 — 60. 

Archly f. öBterreichlsche Geschichte 1889. Bd 75, s. 415—480. 

1484. Pribram, A. F., Beitrag zar Geschichte des Bheinbnndes yon 1658. 

SitznngBbericbte der Akademie der WiBsenschaften in Wien 1888. 
Philoaoph.-HiBt. Elasse. Th. 115, s. 99—196. 

1485. Joachim, £•, Die Entwickelung des Rheinbnndes yom Jahre 1658. 
Acht Jahre reichsstftndischen Politik. 1651—58. VIII + 515 s. Leip- 
zig 1886. 

1486. Carlbom, J. Leyin, Sverige och England 1655— ang. 1657. P. J. Coyets. 
Krister Bondes, Georg Fleetwoods beskickningar och förrättningar i 
London, traktaten d. 17 jnli 1656. Akad. afh. [Land.] (3) + 152 + VI s. 
Gdteborg 1900. 

"12 r 



[1487 — 1498] D. HISTORIA, 



1487. Bowman^ J* Tif The Protefltant interest in Gromweirs forei^ rela- 
tions. Inang. Biss. ¥111 + 94 s. Heidelberg 1900. 

1488. Jones, GaemBey, The diplomatic relations between Cromwell and 
Charles X Gnstavns of Sweden. Inang. Disa. Heidelberg. 89 -k (1) s. 
Lincoln Neb. 1897. 

1489. Bischoffshansen, S. y*, Die Politik des Protectors Oliver Cromwell 
in der Anffassnng nnd Thätigkeit seines Ministers des Staatssecre- 
tärs John Thnrloe. Im Anhang die Briefe John Tharloes an Bnl- 
strode Whitelocke nnd sein Bericht äber die Cromweirsche Politik fiir 
Edward Hyde. XV + 224+(l) s. Innsbruck 1899. 

1490. Weiss, J*9 Znr Vermittlnngspolitik Cromwells zwischen Dänemark 

nnd Schweden 1657. 

HiBtorisches Jnhrbnch 1893. Ira Anftrage d. Görres Gesellschaft. Bd 
14, 8. 608—613. 

1491. Some correspondence of Thnrloe and Meadowe [1657—58]. Edited by 
E. Jenks. 

The English Historical ReTiew 1892, b. 720—742. 

1492. Meadowe, Ph., Redogörelse fdr den politiska ställningen i Norden 
under åren 1658—59. Utgifven och fr&n engelskan Ofversatt af A. 
Hjelmérus. 32 s. Halmstad 1899. 



1493. Brevskaber nsermest vedrörende Svenskekrigen 1657—60. 

Aarsberetn inger fra det Kongelige Geheimearchlv. D. 6, b. 226 — 257. 

1494. Generallientenant Jörgen Bjelkes Selvbiografi. UdgiTen for förste Gäng 

af J. A. Fridericia. XXV +200 s. + 1 portr. Khvn 1890. 

Berör kriget mellan Sverige och Danmark 1657—58; 1658—60. 
Rec. i Nordisk Tidakr. 1891, b. 176 — 178 af H. J. Nuitfeldt-Kaas. 

1495. Ahlefeldt, D., Memoirer, Dagbogsoptegnelser og Brevböger, ndgiyne 
paa Foranledning af Lehnsgreve C. J. F. Ahlefeldt Lanrvig efter 
Orlginalerne i Haseldorfs Arkiv ved L. Bobé. XI + 219 s. +2 portr. 
Tr. som manuskript. Khvn 1895. 

Berör Karl X GnstafB danska krig 1657—58 och 1658—60. 

1496. Kriegsbcrichte d. königlich dänischen Greneralfeldmarschalls Ernst Al- 
brecht von Eberstein ans d. zweiten schwedisch-dänischen Kriege. 
Heransg. nach Briefen n. nrknndlichen Anfzeichnnugen im K. Relchs- 
archive zn Kopenhagen nnd im K. Geheimen Staats-Archive zn Berlin 
v. L, F. v. Eberstein. 93 +(1) s. 4:o. Berlin 1889. 

1497. Eberstein, L. F. t., Beschreibnng der Kriegsthaten des General-Feld- 

marschalls Ernst Albrecht von Eberstein (geb. 1605, f 1676). 272 s. 

+ 5 pl. Berlin 1892. 

Behandlar mest Karl X Gastafs krig mot Danmark 1657 — 58 och 
1058—60. 

1498. Lind, H. D», Kong Frederik den tredjes Sömagt. Det dansk-norske 
Sövarns Historie 1648—1670. 334 s. + 1 pl. Odense 1896. 

~T22 



D. 7. b. KABL X GUSTAF. 



[1499—1513] 



1499. duristensen, Chr. Yillads, De jydske Kirkebögers Bidrag til Belys- 
ning af Krigen i Jylland 16ö7-~59. 

[Dan.] Hist. TidMkr. 6:e Bskke. Bd 5, s. 519—554. 

1500. R5rdam, H« F., Om Skansen yed Hals i Svenskekrlgen lö57 - 59. 

Samlinger t. jydak HUtorie o. Topografi. Bd 8, s. 364—370. 

1501. JOr^ensen^ S*^ Bidrag til Bedömmelsen af den fynske Landbostands 
Vilkaar f&r, nnder og efter Svenskekrigen 1657—60, forsaavidt Nyborg 
Lehn angaar. 

[Dan.] Hiflt. Tidsskr., 4:e Bskke. Bd 5, 8. 2'> 1—268. 

1502. JOrgensen, H.j Minder fra den svenske Krig 1657—60. 

Fyens Stiftotidende 1876, N:o 203. 

1503. Fyens Vilkaar i Svenskekrigen (1657-60). Skildret efter ThingbO- 

geme i Amtsarkiverne. 

Fyens Stlfutidende 1877, N:o 226—234, 239—240, 242, 245—246, 
249—254, 257, 264. 

1504. Bdrdam, H. F., Bidrag til Fyns Stifts Kirkebistorie. 2. Beretning 

om de fynske Kirkers Til stånd efter Svenskekrigen. 

Samlinger til Fyens Historie og Topographie 1884. Bd 9, s. 205 - 
226. 

1505. JSrgensen, S.^ Langelands Vilkaar i Svenskekrigen 1657—60. Efter 

Uddrag af Öens Thingböger. 

Samlinger til Fyens Historie og Topographie 1881. Bd 8, s. 183 — 
144. 

1506. Bidstrap, J., östiftemes KObstssder nnder Svenakekrigen 1668-- 

60. 1-2. 

Fra Arkiv og Masenm 1900. Stadier og Aktstykker. Bd 1, s. 252 
—280, 892—422. 

1507. Wolffy A., Flensbnrg in der Kriegsjahren 1G57— 60. 

Zeitschrlft d. Gesellschaft f. Schleswig-Holsteia-Ijauenbargische Ge- 
schichte 1891. Bd 20, s. 81 — 180. 

1506. Bref från Johan Palmstrach till riksamiralen Carl Gustaf Wrangel. 
[1657.] 

Hist. Tidskr. 1881, s. 207. 

1509. Haireiiuinny A«, Et historisk Minde i Höifjeldet. [1657.] 

Aftenposten (Kristiania) 1897, N:r 186. 

1510. Land, I.^ Et historisk Minde i HOifjcldet. Nye Oplysninger om 
Preben von Ahnens Tog i 1657. 

Aftenposten (Kristiania) 1897, N:o 167, 170. 

1511. Nielsen, T., Et historisk Minde i Höifjeldet. [1657.] 

Aftenposten (Kristiania) 1897, N:o 184. 

1512. Brieka, C. F., Efterretninger om den danske flaade i efteraaret 1657. 

Danske Magazin. 5:e Btekkc. Bd 3, s. 11 5- 151. 

1513. Trojel, F. V., En historisk Notits fra Svenskerkrigen 1657. 

Historisk Archiv 1881. Bd 5, s. 159—160. 

"12,h' 



[1514 1528] D. HISTORIA. 

1514. Wnlir, D. H^ Fra Krigens Tid 1657. 

Samlinger t. jjdsk Historie og Topografi. Bd 7, s. 195—196. 

1515. Gaardboe^ P.^ Syenskerne som Fjender i Vendsyssel i 1657 og 1658. 

Samlinger t. j^dsk Historie o. Topografi. Bd 9, s. 186 — 166. 

1516. To Viaer fra Svenskekrigen 1657—58. Medd. af C. F. Bricka. 

Danske Hagazin. 4:e Rsekke. Bd 6, s. 56 — 74. 

1517. Stiehler, C*; Ein scbwedischer Reiter-Feldzug anf dem Eise im Be- 
ginne des Jalires 1658. 

Nene militärische Slätter 1891. Bd 87, s. 464—482, 505—512. 

1518. Bång, P. C, Beretning om Nakskovs OTergivelse 1658. 

Danske Magazin. 5:e Rskke. Bd 8, b. 71 — 88. 

1519. L^reiisklold, C« L*, Kongemödet paa Frederiksborg Slot i Maris 

Maaned 1658. 

Danske Samlinger for Historie, Topografi. ... 2:en Biekke. Bd 6, s. 
298—804. 

1520. Till Corfitz Ulfelds historia. [Handlingar.] 

Samlingar ntg. för de skånska ländsk, hist. o. arkeol. för. 1877. H. 6, 
s. 26—70. 

1521. Nogle Breve fra Korfitz Ulfeldt og Leonora Christina [däribl. 2 till 
Karl X Gustaf o. 1 till Karl Gustaf Wrangel]. Medd. af J. A, Fri- 
dericia. 

Danske Hagazin. 5:e Baekke. Bd 2, s. 69 — 88. 

1522. Smith, S. BIrket, Leonora Christina Grevinde Ulfeldts Historie. 
Med Bidrag til hendes Aegtefselles og hendes nsermeste Slegts Historie. 
D. 1. (3) + 460 + CXVlI + (l) s. 2. 316 + LXXXIX b. Khvn 1879, 81. 

1523. Fridericia, J. A., Hannibal Sehested i Unaade (1651—60). 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 6:e Kaekke. Bd 1, s. 671—724. 

1524. Sörensen, S. A., Rosklldefreden 1658. 

Vört ForsTar 1881—83, N:o 18. 

1525. Sörensen, 8« Åm^ Carl Gustavs Overfald paa Danmark 1658. 

Vert Forsvar 1881—83, N:o 39. 

1526. Zur Geschichte des Schwedisch-Dänischen Krieges 1658 — 1660. Ans 

dem Papieren des Fiirsten Wilhelm Friedrich von Nassau-Diez Statt- 

halters in Friesland, Groeningen, Omlanden und Drente. Mitg. ▼. E. 

Joachim. 

Zeitschrift f. preusslsche Geschichte u. Landesk. 1882. Jahi^. 19, s. 
163—196. 

1527. Möller^ H. L*^ Nils Pallesen Rosenkrands. 

Vert Fors var 1893. Aarg. 13, 21 Maj o. 4 Juni. 
Berör kriget mellan Sverige och Danmark 1658 — 60. 

1528. Ber^er^ L., Den svenske guvernören Printzenskölds mord och upp- 
roret p& Bornholm 1658. 

Hist. TidBkr. 1888, s. 813—340. 

124 



D. 7. b. EARL X GUSTAF. 



[1629—1543] 



1529. Grore^ G. L.^ Var Poal Ancker Leder af den bornholmske Opstand 
1658, og kan man nagte Jens Koefoed Adkomsten til at kaldes Bom- 
holms Befrier? 

[Dan.] HUt. Tidsskr. 7:e Rekke. Bd 1, b. 461—482. 

1530. GrOTe, G. L., Poal Ancker og Jens Koefoed. Bnplik. 

[Dan.] HiBt. Tidaskr. 7:e Baskke. Bd 1, b. 626—631. 

1531. Jör^engen, J. A^ Bornholms Historie. D. 1: Fra Oldtiden til 1660. 
VII + 255 + (1) 8. Eönnc 1900. 

1532. Larsen, A.^ Bornholms Reisning 1658. 

Mnseam 1890, s. 321—335. 

1533. Troels-Lnnd, T. F., Jens Koefoed og Ole Stenvinkel. 

TJde og Hjemme 1877—78, N:o 87. 

1534. Rördam^ C* H., Jens Kofod og hans ForbnndsfsUer erobre Bomholm 
tilbage 1658. 

Danebrog 1880—81. Aarg. 1, s. 403—412. 

1535. Zalurtmaiui^ IL Km^ PoyI Anker og Jens Kofoed. Annotationer. 

[Dan.] HiBt. Tidsskr. 7:e Baskke. Bd 1, b. 613—626. 

1536. Zahrtmaiui^ M* K*, Til Belysning af Bomholmernes Opstand mod 
de Svenske 1658. De danske Kilder. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 6:e Bsekke. Bd 5, s. 223—242. 

1537. Zahrtmaniiy M* K*, Tilstande og Personer paa Bornholm efter Kri- 
gen 1658. 

Maseum 1892. Bd 2, b. 1—16. 

1538. Mlchelseil) E*, Eine Salvagnardia des Grossen Knrftlrsten fiir die 

Pastoren zn Friedrichstadt vom 18 October 1B58. £in Beitrag zur 

Geschichte des Kriegs 1657—60. 

ZeltBchrift d. Gesellschaft f. Schleswig-UoUtein-LauenbargiBche Ge- 
schichte 1892. Bd 22, s. 285—296. 

1539. Xiemeyer, J., Urknndliche Beiträge zar Geschichte Ditmarschens ans 
den Jahren 1658—60. 21 s. 4:o. Progr. Meldorf 1893. 

1540. Hoitfeldt-Kaas, H. J., Tönne Huitfeldt til Thronstad. 

[Nor.] Hist. TidsBkr. 3:e Baakke. Bd 2, s. 156—205. 

1541. Hnitfeldt-Kaasy H. J», Oberst Tönne Huitfeldt til ThronsUd. 16 s. 

Kristiania 1891. 

Sep. ur >Folkebladet> 1891. 

Berör kriget mellan Sverige och Danmark 1658 — 60. 

1542. Nielsen, Y., Kampen om Trondhjem 1657—60. 177 -f(l) s. 

Festskrift ndgiret i anledning af Trondhjems 900 åars jnbilaenm 1897 
af det Kgl. Norske Videnskabers Selskab i Trondhjem. 

1543. Trondhjem i Fortid og Nutid. 997—1897. Me'd bidrag af norske og 

danske Historikere udgivet af H. G. Heggtveit (3) + 347 + (1) b. + 

pl. Hortcn«1897. 

Inneh&ller bl. a. > Nielsen, Y., Den gamle Kämpe om Trondhjelm> ; 
ntförligast skildras striderna omkring Trondhjem under Karl X Gustaf. 

126 



[1544 — 1657] D. HISTORIA. 



1544. Nielsen, Y., Ejlerik Vieborgs kamp med de Bvenske lt>58. 

[Nor.] HUt. Tidaskr. 1876. Bd 4, «. 286—288. 

1545. öyerland, 0« A», Forviklinger paa Oplandene i Midten af det 17. 

Aarhnndrede. 

[Kor.] Hist. Tidsskr. 2:en Raekke. Bd 4, b. 278—308: 5, 8. 1—50. 
Berör bl. a. Trondhjems återeröfring af norrmännen 1658. 

1546. Om Kronborgs Erobring 1658. Medd. af 5. A. Sörensen. 

Danske Mognzin. 6:e Raekke. Bd 1, s. 289—831. 

1547. Svenskeme paa Kronborg. [1658.] 

>yort Forsvar > 1894, 1 Jnli. 

1548. Czermak, W», Przeprawa Czarnieckiego na wyspe Alsen. 53 s. We 

Lwowie 1884. 

(Odbitka z »Przewodnika Nuukowego i Llterackiego> z r. 1884). 
Behandlar Czamieckis öfTerg&ng till Als 1658. 

1549. Döring, P*, Die Erobemng Alsens dnrch den grossen Knrflirsten. 

[1658.] 45 6. Sonderbnrg 1890. 

(Abdruck a. d. Programm d. Sonderbnrger böheren Biirgerscbale ▼. 
Jabre 1878.) 

1550. Helander, R., Clas Uggla räddar Ascheberg. [1658.] 

Allmänna Försvarsf öreningens Årsskrift 1899, s. 176 — 181 + 2 portr. 

1551. Rist, P. F., AU Erobring 1658. (Et Bidrag til »STenskekrigenB» 
Historic.) 

Historisk Arkiv 1886. Bd 14, s. 173—184, 288-240. 

1552. Sörensen, 8« A., Kjöbenbayns Belejring og Fjens Gjenerobring. 
Skildringer fra Carl s-Gn stavs-Fejden 1658 — 59, efter Forfattcrens Död 
samlede af P. F. Rist og H. W. Harhou. VII + 193 + (2) 8. + 1 portr. 
Khvn 1896. 

1553. Sörensen, 8. A*, KjöbenhaTns Belejring 1658. 

Vört Forsvar 1«81— 86, N:o 46, 68, 83, 94, 101, 132. 

1554. Dagbog, fört nnder Kjöbenhavns Beleiring 1658-60. Meddelt af O. 
Nielsen. 

Museum 1896. Bd 1, s. 29 — 19, 9ö — 132. 

1555. LlisbergTy H. €. Beringr^ Jakob Jensen Nordmand, Frederik den 
Tredies Kunstdreier og Rnstmester. Med lidt om Brasiliens Erobring 
og Kjöbenhavns Beleiring. 

Museum 1893. Bd 1, s. 245—284. 

1556. Slaget i Öresand 1658. Utdrag ar >Diariet> h&llet >app& siööresan 
1658 > ä flaggskeppet Victoria. Hemtade nr Flottans arkiv och be- 
näget meddelade af 6'. Natt och Dag. 

Tidskrift i Sjöväsendet 1900. Arg. 63, s. 115—127. 

1557. TroelH-Lund, T. F., Kjöbenhavns Försvar 1658—60. 19 a. Khvn 1893 

Ssertryck efter >Vort Forsvar». Smaaskrifter udgivne af > Foreningerne 
til Forsvarssngens Fremmet. N:o 14. 

126 



D. 7. c. KARL XI. 



[1568—1571] 



15Ö& Söreasen, S. A^ Stormen paa KJObenbayn 1669. 1-^. 
Vört ForsTar 1886, N:o 147, 149, 156, 156. 

Ibbd. Pasek, J«, Polakkerne i Danmark 1659. Efter Jan Paseks Erindrin- 
ger ved 8. Eoaxnecki. IV + 214-|-(1) b. Khvn 1896. 

Skildrar förh&llandena i Danmark 1659 och kriget med Sverige. 

1560. Briefwiaseling tnsschen de gebroeders van der Goes (1659—73). Uit- 

gegeren door C. J, Gonnet. D. 1. XXXIX + 539 s. Amsterdam 1899. 

Werken nitgegeven door het Historisch Genootachap. Derde Serie: 
N:o 10. 

BerOr bl. a. Karl X Gnatafs krig med Danmark 1659. 

1561. Breve skreyne fra KjObenhavn 1659—60 af den keieerlige Gesandt 
Baron de Goes. Ved E. Gigas. 

[Dan.] Hiat. Tidaakr. 5:e Rsekke. Bd 8, a. 161—266. 

1562. LÖTenskiold, €• L*, Kongens Livregiment til Föds* Deltageise i 
Fyens Gjenerobring 1659. 

[Dan.] Hiat. Tidaakr. 6:e Raekke. Bd 6, a. 789—792. 

1563. Oberst Hans Fris i Slaget ved Nyborg. Medd. af A. D. Jörgensen. 

Danake Hagazin. 4:e Raekke. Bd 6, s. 289—308. 

1564. Tahl, J., Fra Krigens Tid 1660. 

Samlinger t. jydak Hiatorie o. Topografi. Bd 6, a. 122—125. 

1565. Grelffenliageii, W*^ Eevals Garnisonsfreiheit im Conflicte mit der 
Bchwedischen Regierang. [1658—60.] 

Baltiache Monatoachrift 1887. Bd 34, a. 415—448. 

1566. Eras Barthold Lacman' in kirje kaningas Kaarle X Kastaale. Ilmaissut 
K, E. F. Ignatiua. 

Hiatoriallinen Arkiato 1881. D. 7, a. 90—103. 

Inneh&Iler 2 bref frän B. Lacman till Karl X Guataf. [1659.] 

e. Karl XL 

1567. FåbrflBas^ R., Karl XIis personlighet och lifsgHrning. 34 s. Sthlm 
1897. 

Föreningen Heimdala folkakrifter. 42. 

1568. SJdgrren, O., Karl XI och svenska folket pä hans tid. Ett 200-ärs- 
minne. 627 + (1) ».+ Ulnstr. -f portr. Sthlm 1897, 98. 

Rec. i Hiat. Tidakr. 1899. Öfv. o. gr., a. 9—13 af G. R. t^dhrcuuf]. 

1569. [Wleselgren, H.], Karl XI. 

Ny lUaatrerad Tidning 1897, s. 109—110. 

1570. Friesey K», tlber den äasseren Gäng der Verhandlnngen beim Frioden 
von Oliva. Inang. Disa. 64 + (1)8. +2 pl. +(1) s. Kiel 1890. 

1571. Nordwally J« E., En framställning af Bengt Oxenstjerna angående 
den svenska utrikespolitiken är 1660. 

Hiat. Tidskr. 1890, s. 163—169. 

T27~ 



[1572 — 1581] D. HISTORIA. 

1572. Paladan-MflUer, C^ Kong Frederik den Tredje og Corfits Ulfeld 
efter EjöbenhaTnerfredtn af 27 Maj 1660. 

Historisk Aarbog 1879, s. 69—138. 

1573. Nordwall, J. £., Sverige och Ryssland efter freden i Kardis. 1—4. 

HUt. Tidskr. 1890, s. 229—252; 1891, s. 98—186. 

1574. Eine schwedische Denkschrift ans dem Jahre 1661 iiber die Wieder- 

anknilpfang der diplomatischen Beziehnngen zwischen Schweden nnd 

Brandenbnrg. Mltgetheilt v. F. Amheim. 

Forschangen z. brandenbargischen u. preoBsischen Geschichte 1894. 
Bd 7, 8. 193—207. 

1575. Landwehr, IL, Die Kirchenpoliiik Friedrich Wilhelms, des Grossen 
Kurfursten. Anf Grund archiTalischer Qnellen. XII + 385 s. Berlin 
1894. 

Innehåller bl. a. en framställning af ett förslag, som Bengt Bkytte 
framlade för Friedrich Wilhelm om anläggandet af ett >nniTersalnnlver- 
sltät» pä brandenbnrgskt område. 

1576. KOcher^ A*^ Bremens Kampf mit Schweden um seine Beichsfreiheit. 

Hansische Geschichtsblätter. Jahrg. 1882 (tr. 1888), s. 85—101. 

1577. LnndqTlst, K* O.^ Syeriges krig med staden Bremen och politik i 
samband därmed åren 1665—1666. Akad. afh. XII + 176 + (2) s. 
Sthlm 1893. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1894. Öhr. o. gr., a. 16—18 af A. <S[<aiwnoto]. 

1578. Bibbeck, W.^ Die auswärtige Politik Christoph Bernhards von Galen 

in den Jahren 1665 bis 1678 yornehmlich nach den Briefen des Johann 

Rodger Torck an Ferdinand y. Fiirstenberg, Bischof von Paderborn. 

Zeitschrift f. ▼aterländische Gkschichte n. Alterthnm8k.(Miinchen) 1894. 
Bd 52, 8. 36—201. 

Berör äfven Sveriges politik vid denna tid. 

1579. KÖcher, A», Geschichte von Hannover und Brannschweig 1648 bis 
1714. Th. 1. 1648-68. vm + 742 s. 2: 1668-74. VIII + 675 s. 
Leipzig 1884, 95. 

Pablicationen nas d. K. Frenssischen Staatsarchiven. Bd 20, 63. 

Berör bl. a. Bremiska kriget och Trippelalliansen och den därefter 
följande omkastningen i Sveriges yttre politik, som ledde till förbundet 
med Frankrike. 

1580. Heig^ely K* Th«, Das Project einer Wittelsbachischen Hansunion unter 
Schwedischem Protectorat 1667—97. 

Sitzangsberichte der phllosopliisch-philologiSchen und der historischen 
Classe der k. b. Akademle der Wissenscbaften zu Miinchen 1882. Bd 
2, R. 51—113. 

Afven uti: Heigel, K. Th., Qnellen u. Abhandlungen zar neneren Gre- 
flchlchte Bayerns. MUnchen 1884. 

1581. Lnndqyist, K. G», Syeriges förbund med Hecklenbiirg-Gtistrow är 
1666 och förhandlingarna därom. Progr. II -{- 31 s. 4:o. Norrköping 
1897. 

128 



D. 7. c. KARL XI. 



[1582—1593] 



1582. LundqTist, K. 6., Sveriges neatrftlltetalQrldariiig år 1666 under kri- 
get mellan England och Holland. Progr. 11+51 8. Norrköping 1899. 

1583. HInehberg, C, William Templee Antheil an der Griindnng der Tri- 
pelalHanz. Inang. Diss. 86 s. Rostock 1875. 

1584. [Bergmaniiy £• W*]^ Ur envoyén Fritz Cronmans diariam vid be- 
skickningen till Ryssland 1668, 69. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 104—112. 

1585. Hammarskjöld^ Å.^ Planer på en sTensk-holländsk Vega-expedition 
år 1669. 

Hist. Tidskx. 1887, s. 275—290. 

1Ö86. Wig&ery S., Skånska kommissionen af 1669—70. Ett bidrag tUl de 
skånska landskapens inre historia. Konsist. afh. (2) + 117 + (2) + 47 s. 
Lnnd 1886. 

1587. Esaias v. Pnfendorfs Berlcht an den Eönig von Schweden äber den 

französischen Hof n. dessen Etat. d. d. mense Aprilis 1670; Jnlio 

1670. Hitg. von E. SchlUter. 

Archiv d. Yereins f. Getchichte n. Alterth. d. Herzotgh. Bremen n. 
Terden n. d. Ländes Hadeln z. Stade 1875, 77. Bd 5, s. 408—29; 6, 

1. 464—504. 

1588. Esaias v. Pnfendorfs Berichte fiber die ihm iibertragene Commission 

an die Herzdge von Brannschweig-Lönebnig nnd (v. 26 Jnni bis 31 

Juli 1671) von dem westphålischen Kreistage za Bielefeld ans. Mitg. 

v. E. SchlUter. 

Archiv d. YerelnB f. Geschlchte n. Alterth. d. Herzogth. Bremen u. 
Terden n. d. Ländes Hadeln z. Stade 1875. Bd 5, s. 466—524. 

1589. Slothonwer, F* 0*5 De buitengewone ambassade naar het Zweedsche 

hof in den jare 1672. 

Bijdragen voor Yaderlandache Geschiedenis en Ondheidknnde 1890. 
Beeks 8. Deel 6, s. 81 — 182. 

1590. Jörgenseiiy km D») Peter Schnmacher Griffenfeld. D. 1. 512 s. + l portr. 

2. (2) + 564 s.+l portr. + 1 karta. Khvn 1893, 94. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1894, s. 439—460 af J. Ä. Fridericia. 

1591. Tanpell, C, Rigskansler Grev GrifTenfeld. Et Bidrag til Nordens 

HUtorie i det 17:e Hnndredaar. D. 1. IX +206 + 184 s. +1 portr. +2 

fscs. 2. IX + 216 + 117 + (1) 8. +3 pl. Khvn 1880, 82. 

D. 1 rec. I Hist. Tidskr. 1881, s. LXXIX— LXXXI af [^.] jypWe- 
branyi. 

1592. YareniuSy 0«, HögfOrräderimålet mot Magnns Gabriel de la Gardie 
år 1675. 48 s. 

Historiska Stndler. Festskrift tillägnad C. G. Malmström 1897. 

1593. Krftmer, F. J. L., Benjamin Ranle en de Groote Keurvorst in 1675. 

De NavOTBCher (Nijmegen) 1898, s. 65—61. 
Berör Sveriges förhållande till Holland. 



129 

8v. hitt, hibliograji. 



[1694—1604] D. HISTORIA. 



1594. Enpffer^ C»j Artamon Ssergejéipitsch Matwejew. Ein Politiker des 

vorpetrinlschen Rassland. [1674 — 75.] 

Baltische MoDatsschrift 188d. Bd S2, b. 697—716, 719—732. 
Han var ofta i beröring med Syerige. 



1595. Bibbeck, W., Der Grosse Karfdrst in den Jabren 1673 ond 1674. 

(Nach Berichten des hessischen Agenten Lincker.) 

Forschungen z. brandenbnrgischen u. prenssiachen Geschichte 1900. 
Bd 13, 8. 29—48. 

1596. Hassel^ P., Znr Politik Sachsens in der Zeit vom westfålischen Frie* 

den bis zum Tode Johann Georg II. 

y. Archiv f. eacliBiscbe Geecbichte n. Alterthumsk. 1890. Tb. 11, 
s. 117—44. 

Berör bl. a. Sverigee ställning till Sachsen 1075. 

1597. Hirseh, Ferd.^ Brandenbnrg nnd England 1674—79. T. 1—2. 24+28 s. 
Progr. 4:o. Berlin 1898, 99. 

1598. Ulmann, H., Die baltische Politik des Grossen Knrftirsten nni die 
Sterbestnnde der Hansa. 

Hansische Geschichtsblätter. Jahrg. 1890 — 91 (tr. 1892), s. 51 — 62, 

1599. Einige Briefe des groszen Knrfilrsten. Beiträge zar Geschichte d. 
niederländi schen Beziehnngen desselben. Lose Blfitter ans d. Korre- 
spondenzen-iSamml. Nassau-Diezischer Regenten im Staatsarchiv zn 
Wiesbaden. Hitg. v. E. Joachim. 

Zeitschrift f. preuBsische Geschichte n. Landesk. 1882. Jahrg. 19, a. 
157—162. 

Innehåller bl. a. 2 bref af 1675 angående det då pågående kriget i 
Norden. 

1600. Der Feldzng des grossen Knrfilrsten Friedrich Wilhelm gegen die 

Schweden im jahre 1675 vom Main bis znr meklenbnrgi schen Grenze. 

Neue Militarische Blatter 1887, 88. Bd 31, s. 60—76, 411—418; 
32, 8. 151—162, 260—269. 

1601. Behaini-Hch^^arzbachy M., Die maritime nnd koloniale Thätigkeit 

Friedrich Wilhelms des Gr. Knrftirsten. 

Zeitschrift f. Allgemeine Geschichte 1885. Th. 2, 8. 196—216. 
Berör bl. a. af ven kriget med Sverige 1675 — 79. 

1602. Berkkenieyer, O., Der Bericht des Itineburgischen Feldpredigers Georg 
Berkkemeyer fiber die Feldzöge von 1674 bis 1679. Mitgetheilt v. 
6?. Weber. 

Zeitschrift d. Uistorischen Yereina f. Niedersachsen 1898, a. 1 — 51. 

1603. Försten, G. V., K vnéénej politiké velikago knrfjnrsta Fridricha 
Virherma Brandenburgskago. [Bidrag till den store knrfnrsten Fredrik 
Wilhelms utrikes politik.] 

Énrnal minifiterstva narodnago prosvéScenija 1900. Ijun^-Sentjabr*. 

1604. Hiltl, G., Der Grosse Kurfnrst nnd seine Zeit. VIII + 450 s. Biele- 
feld u. Leipzig 1880. 

~l30" ; 



D. 7. c. KAKL XI. 



[1605—1616] 



Innehåller bl. a. en skildring af kriget mellan Sverige och Branden- 
bnrg 1675 — 79. 

» 

1605. M[a8c]ike]9 £•, Die politische and militfirische Lage des Herzogtams 

Preussen in den Jahren 1675—79. 

Deutsche HeereAeitang 1900. Jahrg. 25, N:o 21 — 2ö. 
Afven separat 38 s. Berlin. 

1606. MfilTerstedty G* A* t», Die brandenbargiscbe Kriegsmacht nnter dem 
groasen Knifttrsten. XX + (l) + öld s. Magdebnrg 1888. 

1607. Mflsebeek, JLj Die Feldsttge des Grossen Knifilrsten in Pommern 

1675—77. Inang. Disa. 143 s. Marbnrg 1897. 

Ing&r äfiren 1 Baltisohe Stndien 1897, a. 1—141. 
Rec. i Mitteilangen a. d. hlstorischen Litteratur 1898. Jahrg. 26, 
8. 201 — 208 af M. Wehrmann. 

1608. Mfisebeck) E»^ Znr Gtosch. Johann Georg II y. Anhalt-Desaan. 1: 

Seine Teilnahme an d. JPeldzägen d. Groas. K nrf ursten in Pommern 

1675 — 79 u. seine Denkschrift an ihn 1679. 

Mitteilnngen d. Vereins f. anhaltische Geschichte a. Altertnmsk. 1898. 
Bd 7, 8. 90 — 98. 

1609. Pmtz, H*9 Analekten znr Geschichte des Grossen Knrfiiraten. 

Forschungen z. brandenburgischen a. prenssisehen Geschichte 1899. 
Bd 12, 8. 168—248. 

Innehåller bl. a. ett kapitel med öfrerskrift: »UannoTer und der 
schwedische Angriff anf Brandenburg 1674 — 76». 

1610. SalpiaSy F* t.^ Paul v. Fnchs ein brandcnburgisch prenssischer Staats- 

mann vor zweihnndert Jahren. Biographischer Essay. X + 196 s. 

Leipzig 1877. 

Behandlar bl. a. äfven kriget 1675 — 79 i Tyskland mellan Sverige och 
Brandenburg. 

1611. Wimanon, N., Sveriges krig i Tyskland 1675—79. 1. Akad. afh. 

XI + 328 -i- (1) s. +5 kartor o. planer. Lnnd 1897. 

D. 2 ntk. 1903. 

Rec. i K. Krigavet. Akadis Tidskr. 1897, s. 601—608 af C. O. Nor- 
densvan. 

1612. Handlingar rörande sommarfälttåget i Brandenbnrg 1675 och striden 
vid Fehrbellin. Sammanställda af J. Mankell 

Hist. Bibliotek. D. 8, s. 287—806. 

1613. Brode, R., Ein schwedischer Obrist anf der Festung Feiz. (Znr Ge- 
schichte der schwedischen Invasion 1675, 76.) 

Markische Forschungen 18H7. Th. 20, s. 65 — 74. 

1614. Fehrbellin und Rossbach. 

Xcue Mllltärische Slätter 1887. Th. 30, s. 437—441. 

1615. Broek, L., Der Tag von Fehrbellin znr zweiten Secularfeier der 
Schlacht am »* »s Juni 1875. Progr. 23 s. 4:o. Friedeberg 1875. 

1616. Friedlinder, £., Zar Schlacht bei Fehrbellin. 

Hohenzollern-Jahrbuch 1897. Th. 1, s. 196—197. 

» 

'vd r 



[1617 1631] D. HISTORIA. 



1617. Oeelhaar, R., Stadt Rathenow. 

Hittheilnngen d. Yereins f. d. Geschichte Berlins 1900. Jahrg. 17. 
B. 107—109. 

1618. Jfthns, M., Der Grosse KnrfiirBt bei Fehrbellin, Wolgait and Stettin. 
1675—77. \ 

HohenzoUem-Jahrbnch 1897. Th. 1, 8. 14 — 48 + 11 Taf. 

1619. Kaehler, Der grosze Karfiirst. Ein geschicbtlicher Yersnch zar Ge- 

dächtnissfeier des Tages yon Fehrbellin. 224' s. + 1 karta. Berlin 1875 

Åfven i Jahrbucher fUr die deutsche Armee nnd Harine. Bd 16: 
H. 1—3. 

1620. Mankell, J*^ Svenskar och tyskar om slaget vid Fehrbellin. 

K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1876, b. 885—412. 

1621. Mankelly J», Eine schwedische Darstellimg der Schlacht bei Fehrbellin. 
48 8. Berlin 1876. 

Abdr. aus dem »Hilitair Wochenblatt». 

1622. Mehnerty C»; Rathenow und Fehrbellin. Der Krleg des grossen Kar- 
försten gegen die Schweden in der Mark im Jahre 1675. Ans dem 
Qaellen nnd Qnellenmässigen Bearbeitnngen dargestellt. Festschrift. 
68 8. +2 kartor. Imp. 8. Rathenow 1875. 

1628. Meyer, F., Ein illastr. Flngblatt auf d. Schlacht bei Fehrbellin. 

Brandenbnrgia 1893. Bd 1, b. 172—177. 

1624. Sehmidt, Ferd., Der Tag yon Fehrbellin. Znr zweihandertjährigen 
Erinnerang an den 18 Juni 1675. 

National- Kalender f. d. Gemelnjahr 1875, s. 88 — 93 + 1 pl. 

1625. Sehottmtiller, K., Fehrbellin. 95 b. + 1 skiz. + 2 pl. Berlin 1875. 

1626. Sello, G», Fehrbellin. 

Deutsche Zeitschrift fur GeschichtsAvlBsenBchaft 1892. Bd 1, s. 282 

—818. 

1627. mtzleben, Å. t., n. Hassel^ P., Fehrbellin. 18 jnni 1675. Zam 
200-jährigen Gedenktage. 105 + 75 s. +2 facz. pl. +2 kartor. Berlin 
1875. 

1628. Togt, H.9 Geschichte der dentschen Reiterei in Einzelbildern. H. 2: 
Die Schlacht bei Fehrbellin. S. 31—64. Rathenow 1889. 

1629. Jobelmann, W. H.^ Die Reichsexecation gegen Carl XI yon Schwe- 
den in den Herzogth. Bremen and Verden. 1675 — 80. Nach zwei alten 
Handschriften. 

Archiv d. Yereins f. Geschichte u. Alterthiimer d. Herzogth. Bremen 
n. Verden u. d. Ländes Hadeln z. Stade 1875. Bd 5, s. 880 — 896. 

1680. Tiesrliehsbeck, F», Die Belagernng der Stadt Anklam dnrch den 
GroBsen Karfärsten im Jahre 1676. (2) + 60 s. + 1 karta. Stettin 
1893. 

Sond.-Abdr. aus den Balt. Studien. 

1631. Wimarson, X«9 Amiral Ugglas expedition yintecn 1676. 
Hlat. Tidskr. 1900, s. 841—869. 

132 



D. 7. b. KARL XI. 



[1632—1643] 



1632. Kessely C. y., Die Beiagening nnd Brobenmg Stettins daich den 
Grossen Knrfarsten Friedrich Wilhelm im Jahre 1677. 

Der Bär 1894, 8. 24—27, 81—86, 48—46, 66—56, 58. 

1633. Xeyer, C. F., Stettin zar Schwedenzeit. Stadt, Festnng nnd Um- 
gegend am Ende des 17 Jahrhnnderts mit beeonderer Berficknchtignng 
der Belagernng von 1677. (1) + 128 a. + 1 karta -h 2 planer. Stettin 
1886. 

1634. Stamford, €• t», Die Feldztlge der Begimenter Ufm Keller nnd von 
Hornnmb von Hessen-Cassel in dem ReichBkriege gegen Schweden anf 
Schonen nnd anf Bfigen 1677 nnd 1678. Ein Beitrag znr hesflischen 

. Kriegsgeschichte wie znr Geschichte der hessischen Kriegsverfassnngen. 
Mit 6 Anlagen. yil+(l) + 199 b. Cassel 1882. 

1635. Kranse, O., Greifswald nnd der Grosse Knrfnrst im Jahre 1678. 

Zeitachrift f. prenMtacbe Geschichte u. Landesk. 1888. Bd 20, s.. 
378—401. 

1636. Franeke, O*, Die Belagernng nnd BetchieBBung Stralsnnds dnrch den 
GroBBen KnrffirBten nnd dhe damit znsammenhängenden ErelgniBse in 
ond bei der Stadt. Ein Gedächtnisschrift znm 11 October 1878. (l)-r 
84 s. Stralsnnd 1878. 

1637. PratZy H., Die Erobernng von Stralsnnd dnrch den GrosBen Knr- 
fttrsten. Oktober 1678. 

Baltische Btndien 1898. X. F. Bd 2, a. 1—19. 

1638. Schlemmer, C* 9 Historische Erinnemngen an Rögen. [Die Erobe- 
rnng Rttgens 1678; Die Erobernng Riigens 1715.] Progr. 18 a. 4:o. 
Colberg 1891. 

1639. Jfthns, M., Der GroBBC Knrfnrst anf Riigen nnd vor Stralsnnd 1678 
nnd der Winterfeldzng in Prenssen 1679. 

HohenEoUern-Jahrbnch 1899. Jahrg. 8, s. 1 — 33 + 3 pl. 

1640. Hirgeh, Ferd^ Der Winterfeldzng in Prenssen 1678—79. IX + 113 
+ (1) B. Berlin 1897. 

1641. N[y8te]dt, 8. [O.], UndsåttningsfSrsöket till Pommern åren 1678->79. 

K. ErigBT. Akad. Tidskr. 1894, 8. 488—456+1 karta, 497—510. 



1642. BJdrliii, G», Kriget mot Danmark 1675—79. Läsning för nng och 
gammal. (8) + 296 s. + portr. + planer o. kartor. Sthlm 1885. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1886. öfv. o. gr., b. 17—21 af [P. Sonde]n; i 
Nordisk Tidskr. 1886, s. 74—76 af G. Lagtrhring; 1 K. Krigsv. Akad. 
Tidskr. 1886, s. 161—164 af C. O. Nordtnnan, 

Reo. i Hist. Tidskr. framkallade ett genmUe af förf. >Ånna några ord 
om slaget vid Lnnd>. 6 s. Medf. som bilaga ibid. 1886. 

1643. Vaae, L., Histonske Skildringer. [2]. 2 + 128 s. Kriatiania 1878. 

Folkeyennen 1876. Tillsegshefte 4. 

Innehåller bl. a. Jens Colstrnp, hvilken deltog som fältpräst i Gylden- 
lÖTos armé, då denna 1676 inträngde i Bohnslun; Jonas Ram us og Annn 
Colbjömsdatter. 

läs" 



[1644 1657] D. HISTORIA. 



1644. Handlingar till skånska krigets historia 1676-79. Meddelade af 

M. WeibuU. 

Samlingar utg. för de skånska ländsk, hist. o. arkeol. för. 1877. H. 6. 
8. 15—26; Skånska samlingar 1894—96 (tr. 1897). D. 4: H. 2, s. 5S — 61. 

1645. Huitfeldt-Kaasy H. I., Tönne Haitfeldt til Thronstad. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 8:e Riekke. Bd 2, s. 213—270. 
Berör kriget mellan Srerige och Danmark 1675 — 79. 

1646. UnygonSy C« t., Joamal van Constantin Haygens de Zoon gedarende 
de veldtoehten der jarer 1673, 1676, 1677 en 1678. 276 s. Utrecht 
1881. 

Werken yan bet Historisch Genootschap gevestlgd te Utrecht. Nienwe 
Serie. N:o 32. 

Innehåller bl. a. en redogörelse for de samtidiga krigshändelserna i 
Norden. 

1647. Jaeobsen, H., Den nordiske kriiga krdnicke [1675—79] ntgifven af 
M. Weibull XLII + (2)+279-h(l) s. Lund 1897. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1900. Öfv. o. gr., s. 78—87 af A. S^tilW]. 

1648. Jensen, N. P., Den Skaanske Krig 1675—79. Med 12 Kort og Pla- 
ner. XJdgiTen med Understöttelse af den Hjelmstjerne-Rosencroneske 
Stiftelse og Carlsbergfondet. VII + (1)4- 496 s. Khvn 1900. 

1649. Schnmachery Å., Koltnrbilleder. lUnstrerede af G. Blom. 170+ 
(2) 8. Khyn 1892. 

Fra den skaanske Feide [1676—79]. 

1650. Skytte, N., Öfverate Nils Skyttes dagboksanteckningar 1675—1720. 

Utg. af M. Weihull 

Skånska samlingar 1892 (tr. 1898). D. 2: H. 1, lY s. + s. 1—29. 
En ny nppl. ntg. af O. Bergstråm utk. 1901. 

» 

1651. Sondén, P., Nils Bielke och det svenska kayalleriet 1674—79. Akad. 
afh. [Upsala.] (5) + 205 + (2) s. Sthlm 1883. 

Rec. i K. KrlgsY. Akad. Tidskr. 1884, s. 26— S2 af G, Björlin. 

1652. Sörensen, Ch«, Den lille Krig. Episoder fra den skaanske Fejde 
1675-79. 

Danebrog 1882—88. Aarg. 8, s. 464 — 168. 

1653. Yaupell, C, Sönderjyden Hans Lövenhjelm. 

>Vort For8var> 1893. Aarg. 18, 31 December. 
Berör kriget mellan Sverige och Danmark 1676 — 79. 

1654. Weibnll, M., Johan Adolph Clodts anteckningar. 

Hist. Tidskr. 1883, s. 208—224, 279—322. 

1655. General-Admiral Tromps Rapport om Slaget ved Öland den 1 Jani 
1676. 

Danebrog 1881 — 82. Aarg. 2, s. 475. 

1656. With, C. L., »Store Cronan'8» Undergång i Slaget ved Öland. [1676.] 

>Vort Forsvar» 1896, 23 August. 

1657. Lind, H. D», Fra Sömagtens Stortid. 

Museum 1893. Bd 1, s. 26—64, 119—144. 

134 



D. 7. c. KARL XI. 



[1658—1671] 



ltö8. Gfintelberg, Å., Niels Jael. £n historisk Skildring. Hed Illastra* 
tioner af Chr. Blache, P. Mönsted og C. Kenmann samt Gengivelser 
efter Malerier, Epitafier, Kort etc. 192 + (2) s. Khvn 1897. 



1659. Generaleme Friderich og Carl von Arenstorif. Oplysninger og Berig- 
tigelser efter trykte og ntrykte Kilder, samlede og ndgivne af C. J. 
van Arenstorff. XVI +211 +2 portr. +3 kartor. Khvn 1889. 

Kap. 8 och 4 (■. 88 — 211) handla om slaget rid Land 1676. 

1660. Hallgren, J. A^ Om slaget vid Land den 4 december 1676. Före- 
drag yid npplifTandet af denna händelses 200-åriga minne. 19 s. 
Sölvesborg 1877. 

1661. Jensen, N. P., Christian V i Slaget ved Lund. En kritisk Undev- 
sögelse. (Se N:o 1669.) 

[Dan.] Hlst. Tidsskr. 7:e R»kke. Bd 2, i. 1—46. 

1662. Xankell, J., Carl XI i slaget vid Lnnd. Historisk teckning. 2:a 
uppl. 43 s. + 1 pl. Sthlm 1876. 

Öreakrifter för folket. N:o 41. 

1663. Lifregementets minnesfest den 4 dec. 1876. 62 s. Sthlm 1877. 

Innehåller bl. a. Lagerhjelm, G., Tal om slaget vid Lnnd den 4 dec. 
1676. Omtr. 24 s. Sthlm 1891. 

1664. Ramel, H», Anteckningar om slaget vid Lnnd den 4 december 1676. 

Föredrag hållet vid MllitAr-Sållskapets sammankomst i Lnnd den 4 

december 1876. 

Samlingar utg. för de skånska ländsk, hist. o. arkeol. for. 1876 (tr. 
1877). H. 6, s. 41— 77-fkarU. 

1665. Blst, P. F., Slaget ved Lnnd (4 Decbr. 1676). 

Historisk Arkiv 1876. Bd 2, s. 869—882. 

1666. Slaget vid Lnnd. 27 + (l)s. +1 karta. Sthlm 1876. Ej i bokhandeln. 

1667. Slaget vid Lnnd den 4 december 1676. 24 a. Sthlm 1876. 

1668. Stille, A., Kristian V i slaget vid Lnnd. En kritisk undersökning. 

Hist. Tidskr. 1898, s. 191—216. 

1669. Stille, A«, Christian V i Slaget ved Lnnd. Nogle Bemsrkninger som 
Svar til Hr Oberst N. P. Jensen. 

[Dan.] Hist. Tidaskr. 7:e Rsekke. Bd 2, s. 659—676. 



1670. Bergman, C. J., Danmarks sista affär pä Gotland 1676—79. Några 
blad nr öns historia. Inträdestal. 25 + (1) s. Sthlm 1893. 

K. Vitterhets Historie och Antiqvitets akademiens handlingar 11: 7. 

1671. Boair^t de St. Uermlne, W., Krigshändelserna i Bohuslän åren 
1676—78. Föredrag hållet i 3:e militärdistriktets militärförening den 
14 ang. 1883. 

K. KrigsT. Akad. Tidskr. 1884, s. 125—141+ kartor. 

"135 



[1672 — 1686] D. niSToniA. 



1672. Bergman, £• W», Magnus Gabriel de la Gardie och krigshändelserna 
i Bohnslän 1677, enligt originalhandlingar i Riksarkivet. 

Hist. Bibliotek. D. 5, a. 49—96. 

1673. Lowzow, H. D., Slaget yed Uddevalla 1677. 

>V8Brg dit Land> 1894, Aarg. 1, s. 107 — 108. 

1674. Daae, L.^ Nogle Bidrag til Baahuslens Historie i Övergångstiden fra 
dansk-norsk til svensk Herredömme. 

[Nor.] Hist. TidBskr. 1896. S:e Rsekke. Bd 4, s. 159—194. 

1675. Larseiiy A.^ Malmö strax efter Roskildefreden og Belejringen i Jnni 
1677. 

lYort Forsvar» 1896, S Maj. 

1676. Mejer, J., Slaget i KjOgebngt den l:e jnli 1677. 

»Vört For8var> 1889. Aarg. 9, N:o 232—283. 

1677. Palndan-MfiUer, €• P., Sfislaget i Kjögebngt den l:e juli 1677. 16 s. 
Kristiania 1877. Endast 6 exemplar. 

Norske Rigstldende 1877. 

1678. Knorriniiry C* O. T., Föredrag med anledning af det 200-äriga min- 
net af slaget vid Landskrona den 14 joli 1677. 

K. Krigsv. Akad. Tidakr. 1878, s. 33—53. 

1679. Larsen, Å., Slaget ved Landskrona den 14:e jnli 1677. 

»Yort Försvar» 1895, 27 Januar. 

1680. SOrensen, Ch«, Göngefolket og Snaphanerne. Nogle Bidrag til den 
lille Krigs Historie i Norden. 

Historisk Archiv 1880. N. R. Bd 4, 8. 258—268. (Se N:o 201.) 

1681. Welbnll, M., Snapphaneväsendet i Sydskåne &ret 1677. 

Sk&Dska samlingar 1893 (tr. 1896). D. 8: H. 2, a. 1—9. 

1683. Weibnll, M., Paol Snnertson i Glimåkra. Ett minne fr&n snapp- 
hanetiden. 

Sk&nska samlingar 1898 (tr. 1896). D. 3: H. 2, s. 10—18. 

1683. En Dagbog över Kong Christian Vis Foretagelser i Slntningen af 1678. 

Danske Mngazin. 4:e Reekke. Bd 6, s. 252—267. 
Handlar om kriget i Skåne. 

1684. Snapphanarne i Halland 1679. (Bref af landshOfdingen i Halland 
8t*en Andersson Ranck,) (Medd. af M. Weibull.) 

Skånska samlingar 1891 (tr. 1894). D. 1: H. 1, i. 54—56. 

1685. Bulard, G., Les traités de Saint-Germain (1679). Essai snr ralllance 

étroite de Louis XIV et da grand électeur apres la gnerre de HoUande. 

Mémoire sontenn devant la facnlté des lettres de Lyon de 16 jnin 

1897. 160 +(2) s. Paris 1898. 

Rec. i Mitteilnngen a. d. historischen Litteratör 1899, s. 805 — 308 af 
Ferd. Hinch. 

1686. Nannestad, T* L., Hertigen af Gottorps Inflydelse paa Fredsforhand- 
lingerne i Nimwegen, Fontainebleau og Land. 

"136" 



D. :. r. KARL XI. [l687 — 1698] 

[Dan.] Hiflt. Tidsakr. 5:e Raskke. Bd 4, a. 189 — 964. Åfven separat. 
KliTn 1888. 

1687. Les grand traités dn régne de Loais XIV, pnbllés par H. Vatt T. 
2: Traité d'Alx-la-Chapelle, traltés de Nimégae et tréve de Batisbonne, 
traitéfl de Tarin et de Ryswiok (1668—97). %6 b. Paris 1898. 



1688. Bremlauy H., Joeepk Aagnet da Croe. Bin diplomatiiolier Aben- 

tearer ans dem Zeitalter Lndwig'B XIV. 

Historisches Tasebenbncb 1886. 6:e Folge. Jahrg. 4, a. 197 — 247. 
BerOr bl. a. STerigea förhållande till Frankrike nnder oob efter fre- 
derna 1679. 

16^. Goecke, S.^ Brandenbnrgiach-Dänieche Beziehnngen nach dem Nvm» 

weger Frieden im Jahre 1679. 

Zeltacbrift t prenasiache Oeacbichte n. Landesk. 1879. Jahrg. 16, %, 
145—175. 

1690. Egenbindigt bief frftn K. Kari XI tiU grefve J. G. Stenbock. [1676.] 
(I arkivet på Bergehammar.) (Med facsimile.) 

Sr. Antografaällak. Tidskr. 1898. D. 2, a. 128—129. 

1691. Fåhr»V8, R., Johan Gyllenstiemai riksdagsmannabana. Stadier i 
riddarhus- och r&dsprotokoUeVi. 

Hiat. Tldakr. 1899, a. 307—824. 

1692. Httjer, M., Öfyersigt af Sveriges yttre politik nnder åren 1676—80. 
Ett bidrag till Johan Gyllenstj ernås historia. Akad. afh. 141 s. 
IJpsala 1875. 

Upaala Univeraiteta Iraakrift 1875. 

1693. Samjsglowskijy E.^ Otnoschenija Bossii k Schwecii i Danii vo vremja 
carstvovanija Fedora Alexeijeviöa 1676—82. [Rysslands förhållande 
till Sverige och Danmark under Fedor Alexeijevitschs regering 1676 
--82.] 

Roaakij Yéatnik 1889. T. 200, a. 1—36. 

1694. JeiiseB, A., Sverige och Ryssland 1676—1681. 

Finak Tidskr. 1889. Bd 27, a. 480—487. 

1695. Om konung Carl XI:s bröllop. [Ett bref från Karl XI till Johan 
Gyllenstjema den 23 december 1679.] 

Sv. Autografaällak. Tldakr. 1889. D. 2, s. 30. 

1696. MmlmstrOm, O*, Anteckningar rörande drottning Ulrika Eleonora 
d. å. och Kari XI:s hof. IV + 149 + (2) s. Sthlm (tr. i Lund) 1898. 

1697. Nottbeck, E. v», Die schwedische Gftterredaotion. (Vorirag, gehalten 
in der ehstl. literarischen Gesellschaft am 4 März 1887.) 

Beiträge znr Knnde Ehat-, Liv- a. Knrlanda 1887. Bd 4, a. 83—100. 

1698. F&hrsDns, R., Om förändringen af Sveriges allianssystem åren 1680 
—1682 i dess sammanhang med de europeiska förvecklingarna. Akad. 
afh. X + 162+(l) B. Upsala 1891. 

Rec. i Hiat. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., a. 77—86 af L. iS[«acenow]. 

1S7 



[16^9—1712] D. HISTORIA. 



1699. Fähnens, B., Sverige och Dumark 1680—1682. EU bidrag till skan- 
dinaviamens historia. 1. V + 78 s. 2. IV +49 s. Sthlm 1897, 98. 

1700. Brackner, A., Färat W. W. Oolisyn (1643^1714). £ine biographiache 

Skizze. 

Rasaitche Bevae 1878. Bd 18, a. 198—228, 289*-820. 
Golizyn, som efter 1682 ipelade en ledande roll i Bjsslands politik, 
stod på yänskaplig fot med Sverige. 

1701. Fester, B., Die Aagabarger Allianz von 1686. VIII +187 a. Hfinchen 

1893. 

Berör SnoiUkys uppträdande I Angsbarg och Sverigea politik med af- 
seende på Schleiwig-Holstein och Ghriatian . Albrecbta återkallande. 

1702. Fährans, B., Sverige och fSrbandet i Angsburg år 1686. 

Hi8t Tidskr. 1896, 8. 201—236. 

1708. Malmstrdm, O., NilB Bielke och kriget mot turkarna. 1684—1687. 

(4) + 87 8. Sthlm 1895. 

1704. Malmstrdm, O*, Nila Bielke aåsom generalgnVernör i Pommern. 1687 
—1697. (2) + 185 8. Sthlm 1896. 

1705. Malmström, O., Hogmålaproceaaen mot Nila Bielke. (2) + 87 a. Sthlm 

1899. 

« 

1706. StATenow, L«, Sverigea politik vid tiden f5r Altonakongressen 1686 
—1689. 

Hiat. Tidakr. 1895, s. 171—207, 261—820. 

1707. Haake, P«, Brandenbnrgiache Politik and Kriegflihrnng in den Jahren 
1688 nnd 1689. VIII + 168 a. Kaasel 1896. 

1706. £n pUn till Norgea beaittningatagande 1689. 
Hist. Tidskr. 1889, a. 148—149. 

1709. BuchholtZy AL, Ueber einen Briefwechsel zwiachen dem knrbranden- 

bnrgiachen Feldmarschall Deriflinger nnd dem livländiachen General- 

gonvernenr I. I. Hastfehr. 

Sitznngaberichte d. Geaellachaft f. Geschichte n. Altarthamak. d. Ost« 
aeeprOTinzen Basalands a. d. Jahr 1886 (tr. 1887), a. 88 — 92. 

1710. Thyrén, J. C» W«y Ben fOrata väpnade neatraliteten. Svensk-danaka 
förbanden af 1690, 1691 och 1693, jämte en inledande dfveralgt af 
Earopaa politiska ställning vid det stora krigets ntbrott 1688— 16d'J. 
162 + (1) 8. 4:o. Land 1885, 86. 

Landa UniTetsiteta Åreskrift. 21. 

1711. Kong Christian V:8 egenhendige Dagregister for 1692 og 1693. 

Aarsberetninger fra det Kongelige Geheimearchiv 1881 — 88. Bd 6. 
a. 258—343; 7, a. 1—72. 

1712. Négociations de monsieur le comte D*Avaax ambassadear extraordi- 
naire ä la coar de Saéde pendant les années 1698, 1697, 1698 pabliée£> 
poar la premiera fois d'aprés le mannscrit conserné å la bibliothéqne 
de rAraenal k Paris par J. A. ^yijnne. T. 1—3: 1—2. Utrecht 1882—83. 

' 1 38 ' 



D. 8. a. KARL XII. 



[1713—1721] 



Werken van bet HistoriBch Genootscbap gevestigd te Vtrecht. Xieuwe 
Serie. X:o 33—36. 

Bec. i HistoriBche Zeitochrift 18»4. Bd 52, b. 152—155 af Heigel. 

1713. Kong Christian Yts egeDhsndige Dagbog for Aaret 16^4. Meddelt af 
C, F. Bricka. 

Danske Magazln. 5:e Riekke. Bd 4, b. 281—288. 

1714. her^engr^ikj Å.^ Die grosse moskowitiscbe Ambassade von 1697 in 

LlTland. (2) +98 s. Biga 1892. 

Rec. i Sitzungsbericbte d. GesellBcbaft f. Geschicbte n. Alterthamsk. 
d. OstaeeproTlnsen Bnsalands a. d. Jahre 1893, a. 101 — 108 af Fr. Bienf 
mann Jun. 

1715. [Isberg, A. U.], Ett ty&bnndraårsminne. Karl XI:s begrafnlDgsdag. hög- 
tidligbåUen i Malmö, den 24 nov. 1697. Skildring efter samtida källor 
f5r Sk. Dagbl. Af Carmenitta. 

Skånska Dagbladet 1897, 24 noYember. 

1716. Olmer, £., Konflikten mellan Danmark och Holstein-GÖttorp 1695— 
1700. Med särskildt afseende fäst yid Sveriges fÖrb&Uande till den- 
samma. 1. Mars 1695— April 1697. Akad. afh. [Upsala.] ¥11 + 246 + 
(2) 8. Göteborg 1898. 

Göteborga Kangl. Vetenskaps- och Yitterbetssamhälles handlingar. 4:e 
följdeni H. 1. 

1717. Olmer, £.9 Kristian V:8 öfverfall pä Holstein-Gottorp vid Karl XI:s 
död. 

Hlst. Tidskr. 1898, s. 1—48. 

1718. Olmer, £., Sveriges förhållande till konungavalet i Polen 1697. 

Hist. Tidskr. 1900, s. 249—287. 



8. Earl xn. 

a. UrkundHsainllng^an 

1719. Brefyexliiif mellan Konung Carl XII och Badet juli 1712—1715. Ut- 
gifna af Kongl. Samfundet för ntgif vande af handstkrifter rörande 
Skandinavlens historia. Sthlm 1879—95. 

Historiska handlingar. D. 10, IL: 2, 14, 15. 

1720. Karl XII, Konung Karl XII:s egenbändiga bref. Samlade och ut- 

gifna af E. Carlson, (2) + XLVI + 476 s. +1 portr. +1 facs. Sthlm 

1893. 

Bec. i Svensk Tidskr. 1898. s. 580—584 af C. H. ffaliendorf; i Hist. 
Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., e. 20—24 af Ehd. [/J. Sildebrand]; 1 Nord. 
Tldakr. 1894, s. 168—171 af P. Sondcn; I Ord och Bild 1894,8. 82—88 
af //. Wieselgren. 

1721. Karl XII, Die eigenhändigen Briefe König Karls XU. Gesammelt 
und heransgegeben von E. Carl$ofi. Autorisierte dentsche Ueberset- 
zung Ton F. MewiuB. XLVIII + 455 s. Berlin 1894. 

139 



[1722—1730] D. HISTORIA. 



Rec. 1 Mitteilungen d. Yereins f. Ltlbeckische Geschlchte n. Alter- 
thumsk. 1894. H. 6, a. 122 — 127 af M. Hoffmann. 

1722. Karl XII, Bref från konang Karl XII till hertig Fredrik af Holgtein. 
[1698, 99.] 

Hist. Tidskr. 1881, b. 401 — 402. 

1723. Karl XII, Tvä hittills otryckta egenhändiga bref fr&n konang Carl 
XII [1709—16.] Medd. af C Burenstam. 

St. Antografsällak. Tidskr. 1897. D. 2, s. 307—809. 

1724. Karl XII, Konang Karl XII:s siata egenhftndiga bref. Medd. af Th, 
Weatrin. 

HiBt. Tidskr. 1895, a. 384—841. 

1725. Biblioteca storica Italiana pabl. p. cara della r. depatazione di storia 
patria. 4: Relazioni diplomatiche della monarchia di Savoia dalla 
prima alla seconda restaorazione (1559 — 1814). Pabl. A. Manno, 
E. Ferrero e P. Vayra, Francia. Periodo 3: Vol. 1—3. (17ia— 19.> 
Torino 1886—91. 

Innehåller bl. a. en del upplysningar om det nordiska kriget. 

1726. Donesenija i dragija bamagi poslannika anglijskago pri raaskom 
dvoré c 1704 g. po 1719 g. T. 3 — 5. [Berättelser och andra handlingar af 
engelska sändebaden vid ryska hofvet.] S.-Peterb. 1884 — 88. 

Sbomik Imp. Rasskago latoriSeskago obfiéestva. T. 39, 50, 61. 

1727. Peter I, Pls^ma i bnmagi imperatora Petra Yeiikago. [Kejsar Peter 
den Stores bref och papper] T. 1. 1688—1701. 2. 1702—03. 3. 
1704—05. 4: 1—2. 1706, S.-Peterb. 1887—1900. 

1728. Becneil des traités et conventions, conclns par la Bassie avec les 
paissances étrangéres. Pnblié d*ordre da ministére des aifaires étran- 
géres par F. Mårtens. T. 5. Traités avec TAllemagne 1656—1762. 
XIX + 408 s. T. 9. Traités avec TAngleterre 1710-1801. IV + V-r 
CVII + 441+(1) 8. St. Pétersb. 1880, 92. 

T. ö iDneh&ller bl. .i. traktaten om anfalls- och föisTarsförbund mot 
Sverige, alaten i Marienwerder den 1 nov. 1709. 

T. 5 rec. i GÖttingische gelehrte Anzeigen 1889, a. 41 — 112 af C. 
Schirren, 

1729. Seremeter, B* P», Perepiska i bamagi grafa Borisa Petrovica Sere- 
meteva. (1704—1722 g.) [Bref och handlingar af grefve Boris Petro- 
vitsch Scheremetev.] XL + 516 s. S.-Peterb. 1878. 

Sbornik Imp. Rasskago Istoriöeskago obä&eatva. T. 25. 

1730. Tojna, Sévernaja. Dokamenti 1705—08 g. g. D. F. MaslovskiJ. 
Izdanie voenno-nöenago komiteta glavnagostaba. [Nordiska kriget. 
Dokumenter 1705 — 08 utg. af D. F. Maslovskij genom Generalstabens 
krigshistoriska komité] [1]. XXXII +336 + 55 + XXIV. 2. Sévernaja 
v oj na na Ingermanlandskom i Finljandskom teatrach v 1706 — 14 g. 
(Dokamenti gosadarstvennago archiva.) A. Z. Myilaevskij. [Nordiska 
kriget p& ingermanl&ndska o. finska krigsskådeplatserna 1708 — 14 



140 



D. 8. b. KARL XII. [l731 — 174l] 



nig. af A. Z. Myllaevskij. Dokumenter ar kejserliga arkivet.] XXXIY 
+ 467 + Xm + (l)+IX 8. +3 kartor. S.-Peterb. 1892, 93. 
Sbomik Toenno istoriöeBkich xnaterialoy. Vyp. 1, 6. 

1731. Irehiyum Båkéczianiuii. Raköczy Ferencz, II., levéltÄra, bel-é» 
kmfQldi irattarakb61 bdyitye. Xiadja a. m. tnd. akadémia ttfrt. bi- 
zottaäga. [Ur Fräna Eåköczy 11:8 bref, hämtade ar in- och ntländaka 
arkiv. Utgifna af angerska Yetenskapsakademienfl hist. ntakott.] 
Oszataly 1 [Afdeln.]: Had-és beliigy [Krigs- och inre angelägenheter]. 
Bd 6: 1706—11, 7: 1711—12. Afdeln. 2: Diplomatia. 3. Angol di- 
plomatica iratok II. Raköczy Ferencz koråra. Angol leyéltärakböi 
közli Simonyi Emö, III kötet, pingelska diplomaters skrifyelser nr 
det engelska arkivet] Badapest 1877, 79. 
Berör Earl XII:b historia. 



b. Särskilda skrifter. 

1732. Karl XII. 

Strefflears österreichlBche militärische Zeitschrlft 1894. Bd 4, b. 84 
—91. 

1733. Karl XII. König von Schweden. Kin Charakterbild. 

Jahrbiicher fiir dia Dentsche Armee nnd Harlne 1879. Bd 30. b. 43 
—66. 

1734. Znr Charakteristik Karls XII von Schweden. 

Enropa 1875, N:o 84. 

1735. Alberg, A*, Charles XII and his stirring times. 131 s. + pl. Lon- 
don [1883]. 

1736. ildor, Imre, XII Kdroly, sved kinilv története. [Carl XII, en svensk 
hjeltekonang.] 128 s. Badapest 1875. 

Történelrai könyvUr. 7. Filzet. 

1737. Baiiiy B. N., Charles XII and the collapse of the swedish empire 

1682—1719. XVIII + 320 s. + 16 portr. + 7pl. + 5 kartor. London 

1895. 

HeroeB of the Nations. 

Bec. i DentBche Litteratuizeitnng 1896, b. 802 — 804 af C. Schirren; i Nor- 
disk Tldskr. 1896, a. 217—223 af A. ffammankjöld. 

1738. Björek^ A.^ Emannel Swedenborg om Karl den tolfte. 

Ord och Bild 1899, b. 91—94. 

1739. BjSrlin, G., Carl den Tolfte. Läsning för nng och gammal. 405 + 
(2) B. + 1 portr. Sthlm 1888. 

1740. Browning, O., Charles XII of Sweden. XII + 368 s. + 1 portr. 
London 1898. 

1741. Biekstrtfm, P, O., Carl XII. Med porträtt. IV + 432 s. Sthlm 

1895. 

Sartr. ur: BerättolBer ur bv. historien af C. 6. Starbäck. D. 7. (3e 
K:o 218.) 



[1742—1756] n, historia. 



1742. Charlot, M., Contes économiqaes. 290+ (2) e. Paris k Lille 18d5. 

Inneh. 8. 73 — 82: Charles XII et le pajsan poméranien oa Tépaigne 
et le patriotism e. 

1743. Coppiu8, C, Carl XII. Eönig von Schweden and der Gedenkstein 
znr Erinnemng an denselben in Stralsnnd am Frankenthor in der Um- 
fassnngsmaner des Kasemenhofes des Infanterie-Regiments Prinz Horitz 
Yon Änbalt Dessan (5 Pomm.) N:o 42. Ans Geschichtsquellen nnd 
Akten znsammengestellt. 32 b. Stralsnnd 1893. 

1744. Engel, Fr., Karl XII nach seinen Briefen. 

WiBsenschaftliche Beilage der Leipziger Zeitang 1896, a. 469 — 172. 

1745. HJftme, H., Karl XII. En nppgift fSr svensk häfdaforskning. 

Vintergatan 1897. Irg. 4, s. 1—40. 

1746. HJ&rne, H., Karl XII. 40 s. [Endast början.] Sthlm. 

Bilaga till tidskriften Ljus 1900. 
Utk. fallBt. 1902. 

1747. Höet, W. J. ten, Karel XII. Een tijd en levensbeeld. 123 b. Edam 
1892. 

1748. Lehugrenr, P., Charles XII. 2:me éd. 34 + (1) s. Paris 1883. 

Bibliothéqne des écoles et des familles. 

1749. Malö, Ch., Charles XII, roi de Snede, ä propos de pnblications ré- 
centes. 

Journal des Débats 1895, 30 décembre. 

1750. NyntrSm, A., Karl XII och sammansrårj niogen mot hans enyftlde och 
lif. Med illustrationer. 250 + (1) s. +1 karta. Sthlm 1900. 

1751. [Oscar II], Carl den tolfte. Tal vid Svenska Militärsällskapets i 
Stockholm minnesfest på den 150:de årsdagen af hans död af Oscar 
Fredrik. 

Samlade skrifter 1888. D. 3, s. 275—330. 

Första uppl. utk. 1868. 

En engelsk nppl. öfvers. af G. F. Apgeorge. 124 s. + 2 fotografier. 
London 1879; en fransk öfvers. af R. Roy. 55 s. Paris 1880; en rysk 
öfvers. af E. V. Koriander. Petersb. 1888: en tysk öfvers. af E. J. Jonas. 
l:a nppl. 18G9, 2:a nppl. 91 s. Berlin 1875. 

1752. [Oscar II], Charles the twelfth. A memoir by Oscar Fredrik. 

The Nineteenth Century 1890. Vol. 27, s, 867—884; 28, s. 69 — 79. 

1753. Schefer, Chr., Charles XIL roi de Snede. 

La Nouvelle Revne 1895. T. 97, s. 93 — 118. 

1754. Siljestrand, K. K:8on, Karl XII såsom filosof. Studie. (l) + 67 + 
(1) 8. Linköping 1891. 

1755. Sjögren, O., Karl XII och hans män. Lifsbilder från vår sjunkande 
storhetstid. Med talrika illastrationer. 687 s. + portr. + 1 karta. 
Sthlm 1H99. 

1756. Syvet-on, G., Une hypothése sur Charles XII. 

Uevue Historique 1897. T. 64, s. 58—74. 

r42 



D. 8. b. KARL XH. SÅBSK. SKR. [1757 1771] 



1757. Uhlenbeek, C. C, Verslag aangaaende een onderzoek in de Archieven 
Tan Rusland ten bate der Nederlandsche Geschiedenis. yi + 279 + (l) 
8. 8*GraTenhage 1891. 

Beror bl. a. Karl XII:8 bistoria. 

1758. TlkAtrötti, A^ Kägot om Karl den Tolfte. Föredrag i Jönköpings 
Arbetareförening den 20 febmari 1886. 16 s. Helsingfors 1886. 

1759. Yoltalre, F. M. A. de, Histoire de Charles XII, roi de Snede. Nony. 
éd. par A. Geffroy. XXXVI +308 s. Paris 1888. 

Af denna bok åtkommer »lltjämt en mängd npplagor för skolbråk. 

1760. Voltaire, F. M. A* ie, Histoire de Charles XII, roi de Snede; snivie 
de notes explicatiyes, docnments et commentaires, cartes, plans et gra- 
vnres par P. Martine, XV + 476 s. + 1 karta. Paris 1896. 

1761. Danielson, J« B., Voltaire Eaarle XII:nen historian kirjoittajana. 
51 8. Helsingissä 1878. 

1762. Ha^e, O., Uber die Glanbwttrdigkeit Voltaire's in seinem Charles XII. 
Progr. 36 s. 4:o. Fttrstenwalde 1875. 

1763. Wijnne, J« A*, Twee vragen betreifende Voltaire*s Histoire de Char- 
les XII. 

Verslagen en mededeel der k. Akad. van wetenschapp^n 1884. Afd. 
Letterknnde. Reekg 8: D. 1, b. 158—178. 



1764. Hallendorff, C, Studier öfyer den äldre Earl XII:8 historiografien. 
Bidrag till frägan om publicerandet af Nordbergs konnng Carl X1I:b 
historia. Uppsatser. II + 59 + (l) s. TJpsala 1899. 

1765. Hallendorff, C.^ Anmärkningar öfver G. Adlerfelts Histoire militaire 
de Charles XII. 

Hiat. Tidskr. 1899, 8. 177—198. 

1766. Donesenie Bisjskago gnbcrnatora Dalberga Karin XII:ma (po poYoda 
posjetsjenija Rigi Petrom Velikini t' 1697 godn). S^predisloviem S. V. 
Äraenjeva. 

RasBki] Archir 1889, s. 385—301. 

1767. CarlHOn, F. F., Carl den tolftes första regeringsår. 

Hifit. Tidskr. 1881, 8. 9—62. 

1768. Olmer, £«, AUiansförhandlingen mellan Sverige och konnng Angnst 
1697—1700. 30 8. Göteborg 1900. 

Goteborgii Högskolas Årsskrift 1900. 2. 

1769. Olmer, £•, Alliansen mellan Sverige och huset Lttneborg 1698. 

Hifit. Tidskr. 1899, s. 41—70. 

1770. Hallendorff^ €.9 De hemliga förbindelserna mellan Danmark och ko- 
nnng August maj — september 1699. 23 s. 

Historiska Btndier. Festskrift tillägnad C. G. Malmström 1897. 

1771. Hallendorffy C, Bidrag till det stora nordiska krigets förhistoria.. 
Akad. afh. X+175 s. TIpsala 1897. 

143 



11772 — 1783] D. HISTORIA. 



1772. Malmström^ €• G*; N&gra ord om riksBtyrelsen under de tio företa 
åren af Karl XII:» frånvaro. 

HUt. Tidskr. 1884, s. 1—14. 

1773. Kjellberg, J* W., Försök till en teckning af rådets ställning och 
verksamhet 1700—1709. 1. 1700—1701. Akad. afh. (3) -t- 97 s. Land 
1881. 

1774. Axelson, G. £•, Bidrag till kännedomen om Sveriges tillstånd på 

Karl XII:s tid. Akad. afh. [Upsala.] X + (2) + 380 + (2) b. +1 tabell. 

Visby 1888. 

Rec. 1 Hiat. Tidskr. 1889. öfv. o. gr., s. 29—46 af E. CarUon: i 
Finsk Tidskr. 1889. Bd 27, s. 898—894 af T. DiUner; i Historische 
Zeitschrift 1889. Bd 68, s. 522—628 ai F. Amheim, 

1775. Larnson, H«, Några bilder nr Sveriges inre tillstånd nnder Karl XII. 
86 8. Sthlm 1898. 

Studentföreningen Yerdandis småskrifter. H. 69. 

1776. HJärne, IL, Karl XII och tear Peter. Gmndlinjer till föreläsningar. 
Sommarknrsema i Uppsala 1895. 16 b. Uppsala 1895. 

1777. Browning, O., Peter the Great. yni+347 s. London 1898. 

1778. Brfickner, A., Peter der Grosse. VI + 578 8. +11 portr. Berlin 1879. 

Allg.'6e8ch. in Elnzeldarstellungen. Hanpt. 3: Th. 6. (Se N:r 1Ö8.' 

1779. Gernet, A« t., Peter der Grosse nnd sein Kriegshafen an der Ostsee. 

Baltiscbe Monatsachrift 1900. Bd 47, s. 167—185. 

1780. Juel, J«, £n rejse til Bnsland nnder Tsar Peter. Dagbogsoptegnel- 
ser. Med Illnstrationer og oplysende Anmsrkninger ved G. L. Grove. 

VI + (l) + 473 + IX + (l) B. Khvn 1893. 

Ecc. i Nordisk Tidskr. 1894, s. 272—276 af G. ffomemann; i The 
English Historical Review 1895, s. 800—805 af W. R. MorJUl, 

Med anledning af denna bok skref r[A]. W[e»trin\ en nppsats i Hiat. 
Tidskr. 1894, s. 79—87 med titel >Peter I och Ryssland på hans tid 
skildrade af ett ögonvittne». 

1781. Schuyler^ E., Peter the great, emperor of Rnssia. A stndy of histo- 
rical biography. Vol. 1. VIII + (1) + 544 8. +1 portr. +1 karta. 2. VI 
+ (1) + 691 s. London 1884. 

1782. Wallszewskiy K.^ Pierre le Grand: Tédncation, Thomme, Toeavre. 

D^aprés des docnments nonveanx. VIII + 633 s. Paris 1897. 

Rec. i The Edinbnrgh Review 1898. Vol. 1, s. 460—484: i Revuc 
d^hiatorle diplom atiqne 1898, s. 121—128 af .'1. Le Glay. 
En svensk of vers. af A. Berg$trÖm. 680 s. Sthlm 1898. 

1783. Saranw, Chr. t., Die Feldzfigo KarPs XII. Ein qnellenmässiger Bei- 
trag znr Kriegsgeschichte und Kabinetspolitik Enropa'8 im 18 Jahr- 
hnndert. XII + 328 s. + 1 kart. + 6 Tafeln. Leipzig 1881 (ntkom 

1880). 

Reo. 1 Göttingische gelehrte Anzeigen 1880, s. 1505 — 1519 af C. 
Schirren; i Hlst. Tidskr. 1881, s. CV— CIX af [£. F.} v[on] d[er] Jfanc 
*««]: i K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1881, s. 846—352 af L. JHrnpsién: i 
Historische ZeiUchrift. Bd 48, s. 871—374 af J. R. JJanielson. * 

144" 



D. «. b. KA.BL XII. SARSK. 8KB. [l784 — 1796] 



1784. FOrtecknios öfver arméns regementen och regementsofficerare vid bör- 
jan af Earl XII:8 regering. 

HUt TidBkr. 1886, a. 874—877. 

1785. Kong Frederik IVie fdnte Kamp om Sönderjylland Krigen 1700. Udar- 
bejdet ved Generalstaben af JET. Tf^ Harbou og A. P. Tuxen og C. L. 
With. Xn + 526 + (l) 8. -»-11 kartor o. planer. Khvn 1899. 

Bidrag til den store nordiske Krigs Hlstorie. Bd 1. 

Rec. i Hiat. Tidskr. 1900. Öfv. o. gr., s. 67—72 af .4. S[<i7/«]: i K. 
KrigST. Akad. Tidskr. 1900, s. 606—510 af C. O. Xordentran ; i ^ordiik 
Tidskr. 1900, s. 251 — 255 af .4. Larsen. 

1786. Natt oeh Dag, S^ När Tolfte Karl började sin krigarbana. Ett 
200-årsminne. 

Kalendern Svea fur 1900 (tr. 1899). Arg. 56, s. 184 — 198. 

1787. Brev fra en Stndent til hans Fader, da Srenskerne laa for Kjöben- 
hayn 1 Aaret 1700. Meddelt af C. S. Christiansen. 

Knsenm 1894. Bd 1, b. 275 — 276. 

1788. Kopf BUmiiy K., Der Feldzng der Scbweden nacb Holstein im Jabre 1700. 

Hittheilnngen d. Vereins f. Hambargische Geschichte 1879. Jahrg. 2, 
B. 153—156. 

1789. LarseDy Å*^ Danmark og de sonverene gottorpske Hertnger. Felt- 
toget i Ejdersted i Aar 1700. 

Sönderjydake Aarböger 1900, s. 185 — 228. 

1790. Lieboldty Der Frlede von Travendahl. Zar Erinnerang an den 18 

Angnst 1700. 

Korrespondeozblatt d. Gesammtv. d. deutschen GeschichtA- n. Alter- 
thnmsT. 1900, s. 132 — 135. 

1791. Stllle, A. G. H., Stadier öfvcr Danmarks politik under Karl XII:s 
polska krig (1700-07). Akad. afh. [Lund.] i)6 s. Malmö 1H89. 

Eec. i HlBt. Tidskr. 1889. Öfr. o. gr., s. 103—105 af E. Carlson. 

1792. Ur frih. Carl Magnns Posses korrespondens. [1700— OS] 

Hist. Tidskr. 1882. s. 81—94, 159—171. 

1793. Sebefer^ Chr», Lonis XIV et Charles XII. 1: La mibsion du comte 

de Gniscard. 2: La gnerre de Pologne. (Mission du marquis de 

Bonac.) 

Annales de Técole libre des sciences polltiques 1890, a. 201 — 224: 
1893, B. 575 — 595. 

1794. Bonae, marquis de^ Mémoire sur los a£faires du Nord de 1700 ä 
1710. 

Revne d'hi8toire diplomatiqne 1888, s. 609—026: 1889, s. 92— IIC. 
885—401. 

1795. Die Schlacht bei Nanra 1700. [Bericbt des schwedischen Grafen 
Karl Wrangell an seinen Väter.] 

AuB baltiBcher Vergangenheit (tr. 1894), s. r.«— 79. uSe X:r 4491.) 

1796. Das Tagebnch des Generals von Hallart iiber die Belagernng nnd 
Schlacht von Narva 1700. Uerausgegreben von Fr. Bicnemann jun. 

Beiträge x. Kunde Ehst-, Liv- u. Kurlanda 1894. Bd 4, s. 357—438. 

145 
39. hist. bibliografi. ^^ 



[1797 — 1811] D. HISTORIA. 



1797. Hallendorff, C«, Ryska berättelser om slaget Tid Narva. 

Hist. Tidakr. 1900, s. 288—297. 

1798. Synnerbergr, 6*9 Slaget vid Narya den 19 november 1700. 

Finsk. Militär Tidakr. 1892, s. 1—27 + 2 kartor. 

1799. Wrangell, G.» Bie Schlacht bei Narva am 19 november 1700. Yor- 
trag, gebalten in der Estland. Literär. Gesellsch. 20 a. Reval 1900. 

Sonderabdr. Revaler Beobachter. 

1800. Uallendorff, C, Konung Angnsts Politik åren 1700—01. Ett bidrag. 

109 + (3) -»- X 8. Upsala 1898. 

Skrifter ntgifna af K. Hamanistiska Vetenskaps-Samfandet i Upsala. 6: 4. 

1801. Riga am Anfang dea nordiscfaen Kriegs. [Kach £. Tolcks Diarinm 
1700—10.] 

Rigascbe Stadtblätter 1884, N:o 39, 40. 

1802. Mettig, C, Tolcks' Diarinm. [InnebäUer bl. a. skildringar från 
Rigas belägringar 1700 och 1709—10.] 

Bigasche Stadtblätter 1896, N:o 38. 

1803. Sjögrren, O., Nytt bidrag till historien om saxames första infkll i Lif- 
land 1700 samt till O. A. v. Pajknlls biografi. 

Hi8t. Tidskr. 1882, s. 261—264. 

1804. Sjögren^ C, Otto Arnold Payknll. 

Hist. Tidskr. 1881, 8. 129—160. 

ÖfvB. till tyska af A. Bergengrun i Baltische Monatsscbrift 1894. Bd 
41, 8. 474—493, 521—536. 

1805. Berg, Y(., Expeditionen till Arkhangelsk 1701. 

Bidrag Göteb. o. Bohus. fom. o. hist. 1889. D. 4, s. 873—425. 

1806. Weshalb die Moscowiter niemals in Livland festen Fuss faasen wer^ 
den. Eine Betrachtang vom 6 Febmar 1701. 

Baltische Monatsscbrift 1894. Bd 41, s. 697—699. 

1807. Propst Gliicks Berichte ans Marienbnrg an den Generalgoavemearen 
Grafen Dahlberg vom Jahre 1701, mitg. v. Fr. Bientmann jun. 

Baltische Monatsschrift 1894. Bd 41, s. 607—619, 680— 69$. 

1808. Sieg Earls XII nber d. Sachsen bei Riga 1701. 

Rigasche Stadtblätter 1885, s. 158. 

1809. Stackelberg, R., Ans den Anfzeichnnngen des schwedischen General- 

lientenants Carl Adam Freiherrn von Stackelberg. 

Mittheilungen ans dem Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- and Surlanda 
1892. Bd 15, 8. 212—219. 

1810. Sjögren, O., Försvarskriget i Lifland 1701 och 1702. Historisk af- 

handling. 54 s. Sthlm 1883. 

Rec. i K. ErigsY. Akad. Tidskr. 1884, s. 173—179 af G. Björlin, 

1811. Sjögren, O., W. A. v. Schlippenbachs lifländska här. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 293—320. 

146 



D. 8. b. KARL XIL SÅRSK. SKR. [l812 — 1823] 

1812. Carlson, £^ Sverige ocli Preassen 1701—1709. 

Hist. Bibliotek. D. 7, s. 118—190. 

» 

1813. Meniiky F., A CS. Kiv titkoe tanåcBbftn tårgyalt magyar vonat- 

kozi»n flgyek 1701—05 közti idöböl. [Ur kejs. kongl. Geheime- 

rådets protokoll rörande ungerska angelägenheter under tidsrymden 

1701-05.] 

Történelmi Tår, 1897, s. 88&— 421. 

Berör bl. a. Franz R&köczlt förhållande tlU Syerige Tid denna tid. 

1814. Miklan, J., Franz II Råkoczy (1676—1735). £in Lebens- und Cha- 
rakterbild. 48 s. Brttnn 1894. 

Beror Earl XII:b förhållande till Franz II Réköcxy. 

1815. StanislauB Poniatovskis berättelse om sina öden tillsammans med 
Karl XII. 

Hiflt. Tidskr. 1890, s. 181—228. 

1816. Kanteekl, K^ Stanisiaw Poniatowski kasztolan Krakowski ojciec 
Stanislawa Angusta. T. 1. X + 232 s. 2. 139 + CIV s. W. Poznaniu 
1880. 

Berör bl. a. Karl XII:i historia. 

1817. Kanteeki, K., Carl XII i Polen och i Turkiet. (Minnesanteck- 
ningar af Stanisiaw Poniatowski och af en anonym förf.) [På polska.] 

Przewodnik nankowy i literacki 1877, N:o 2 — 5. 

1818. Mankell, J., Slaget vid Kliszow den 9 juli 1702. 

K. Krigar. Akad. Tidskr. 1897, b. 411—432, 449—465 + 1 karta. 

1819. Mårtens^ R.^ Die Absetzung des Köuigs August II von Polen. Hit 
Benutzung handschriftlicher Quellen des Danziger Rathsarchives. 
Absch. 1. Progr. (2) + 86 s. 4:o. 2. 120 s. Zeitschrift d. Westpreas- 
sischen GeschichtsT. H. 8. Danzig 1876, 82. 

1820. Boyé) P.^ SStanislas Leszczynski et le troisiéme traité de Yienne 

d*apré8 les archiyes d*État, les papiers du roi de Pologne et antres 

documents inédits. XX + 588 s. Paris 1898. 

Rec. i N. Arcbir f. säcbsische Gescbichte n. Altertnmsk. 1899. Bd 
20, 8. 172 — 174, af W. Lipptri; i Mitteilangen a. d. historischen Litte- 
ratur 1899, 8. 808—312, af /'. Simson. 

1821. Wle86liri*cn^ H., »Den välgörande filosofen», Karl XII:s vän [Sta- 
nislaus Leczinski]. 

Ord och Bild 1892, s. 241—254. 

1822. Relation, Om den Härliga Seger, som Gudh har förlänt Hans Kongl. 
Hay:tz Rättmätige Wapen Öfwer Konungens i Poblen Saxiske och 
Littoviske Armée wid Pultousk den 21 Aprilis 1703. 8 s. 4:o. Sthlm. 
1703. Fotolitogr. reproduktion. Berlin 1886. 

1823. Merten^ A.^ Das königliehe öder Polnisch-Preussen während der Zeit 
des nordischen Krieges. Kin Beitrag zur vaterländiscben Gescbichte. 
Inaug. Diss. [Rostock.] 27 s. 4:o. Culm 1875. 

147 



[1824 — 1837] D. HISTORIA. 



1824. Mårtens, B*, Danzig im nordischen Kricg. 1. Irrangen während des 
Jahres 1704. Progr. 24 b. 4:o. Danzig 1883. 

1825. Michael Kelch*8 Tagebach 1698—1728. Hitgeteilt von M. Toeppen 

Altprenssische MonatBschrift 1899. Bd 86, a. 868 — 118. 

1826. Wilhelmiy 8., Des Burgermeisters Samuel Wilhelmi Harienbnrgisohe 
Chronik 16%— 1726. Heransg. t. R. Toeppen. T. 1-3. Projcr. 
Marienbarg 1898, 1899. 

1827. Smith, €•, Vår ärorikaste sjdstrid. [Svenska skeppet »Ölands» strid 

emot ätta engelska skepp och en fregatt är 1704 den 27 juli utanför 

Orfordness på engelska kasten.] 

Bilder ur BJömanslifvet. Utg. af »KyinDofÖrbundet för Sveriges sjö- 
försvar» 1896, 8. 26 — 84. 

1828. Natt och DagTy S., När svenska flaggan fBrsvann frän Pejpnssjön 
Sjökrigshistorisk skiss från Karl XI1:b dagar. 

Kalendern Svea för 1898 (tr. 1897). Årg. 54, ■. 130—140. 

1829. Bienemann Juiu, Fr., Zar Geschichte der Belagerung Dorpats 1704. 

Major v. BrOmsen's Observationsjoarnal. 

Sitzungsberichte d. Gesellscbaft f. Geachicbte u. Alterthumsk. d. 0»> 
seeprovinzen Russlands a. d. Jahre 1894 (tr. 1895), s. 55 — 67. 

1830. Bienemann Jun., Fr., Dle Kapitulation Dorpats 1704. 

Mittheilungen a. d. Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Kurland^ 
1896. Bd 16, B. 607—630. 

1831. Bminingk, H.^ Patknliana ans dem livlfindischen Hofgeriohtsarchiv. 

Mittheilungen n. d. Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Kurlands 1880. 
Bd 14, B. 131—148. 

1832. BnchholtZy A., Beiträge znr Lebensgeschichte Johann Reinhold Pat- 
kuls. VIII + 255 s. +2 Bildnlssen. Riga 1893. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1893. Öfv. o. gr., s. 79—84 af O. SJöyren. 

1833. Bnchholtz, A«, Ueber den Nachlass von Johann Reinhold Patknl. 

Sitzungsberichte d. Gesellschaft f. Geschichte n. Alterthumsk. d. O.tt- 
seeprovinzen Russlands 1895 (tr. 1896), s. 67 — 69. 

1834. Löwi» of Menar^ C. y.^ £in Miniaturbild Johann Reinholds von 

Patkul. 

Sitzungsberichte d. Gesellschaft f. Geschichte u. Alterthnmsk. d. Ost- 
seeprovinzen Russlands 1898 (tr. 1894), s. 37 — 39. 

1835. Mettigr, C.J Patkul» Eintritt in russische Dienste. 

Sitzungsberichte d. Gesellschaft f. Geschichte n. Alterthumsk. d. Oitt- 
seeprovinzen Russlands 1887 (tr. 18H?<), g. 3 — 6. 

1836. Mettigr, C, Johann Reinhold Patkul. 

Nord. Revue 1885. 3, s. 34—54. 

1837. Schirren, C, Patkul und Leibniz. 

Mittheilungen a. d. Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Kurlands 18?* 4 
Bd 13, 8. 435—445. 

"ii» 



i 



D. 8. b. KARL XH. 8ÅBSK. SKR. [l838 — 1849] 



183». SJOfreB, O., Johann Reinhold Patkal. 

Hist. Bibliotek. D. 7, 8. 851—456. 

1.S39. SJSgren, 0^ JolLan Reinhold Patknl. Historisk karaktersbild. 17 + 
139 8. Sthim 1882. 

1840. Jaroehowski, K., Obl^zenie missta Poznania przez Patknla. [Sta- 
den Posens beläg^ring af Patknl.] Epizod kampanti rokn 1704. Wyda- 
nie 2:e. 98 s. Posnan 1879. 

l^'41. Jaroehowskiy IL, Jesienna kampania Karola XII i Angnsta z rokn 

1704. Ustep z trzeciego tomn Dziejöw panowania Angnsta II. [Karl 

XII:s och Angnst II:s höstkampanj 1704. Episod ur T. 3 af August 

11:8 regeringshistoria.] 

Koczniki Towarzystwa Przyjaclé^ Nauk PoznaAskiago 1881. T. 11, 
9. •229—261. 

1842. Jar6chow8kl, K., Dzieje panowania Augusta II od elekcyi Stanistawa 

Leszczynskiego az do bitwy PoHawskiéj (1704 — 1709). [Augusts 11:8 

regerings historia frän Stanislans Leszezynskis val till slaget vid 

Pnltawa.] 

Roczniki TowarzyRtwa Pnyjaciöi- Nank PoEnaäskiego 1890. T. 17, 
s. 1—150. 

Ib43. Webely 0»y Bericht an die kgl. schwedische Regiernng iiber die Ver- 

hältnisse des Fiirstentnms Zweibriicken (1704). Heransg. von R. Butt- 

mann, 

>Iitteilungen d. historlschen Yereins d. Mediomatriksr f. d. Westpfalz 
in Zweibriicken 1900. Jahrg. 1, a. 78—96. 

Ib44. Majlathy B., £Une ungarische Gesandtschaft in Schweden 1705. 
Literarische Berichte unt Ungarn 1881. 4, a. 426 — 430. 

1^5. Des Kgl. dänischen envoyé Georg Gmnd's Bericht liber Russland in 

den Jahren 1705 — 1710. Kach dem im Kgl. dänischen Reichsarchiv zu 

Kopenhagen beflndllchen Originale mitgetheilt von G. L. Gi'ov€. Yl 

-r:>5 8. St. Pétersb. 1900. 

MémoireB de rAcademie Impériale des sciences de St. Pétersbourg. 
Sér 8, Clasae historico-philologique. Vol. 4: N:o 7. 

1M6. Karl XII og Peter den Store i Polen. Efter Bulgårins Memoirer. 
Nord og Syd 1897/98. Arg. 1, s. 247—254. 

1847. BaskakOT, Y», Sévemaja vojna 1700—1721 gg. Kampanija otGrodna 
do Poltavy 1706—1709 gg. Kritiko- istorii-eskoe izsledovanie. [Nordiska 
kriget 1700—1721. Fälttåget från Grodno till Poltava 1706—1709. Kri- 
tisk-historisk undersökning.] Vyp. 1. 264 s. S.-Peterb. 1891. 

1M8. Oglobin^ N. N.9 Boj so Svedami u méstecka Klecka, zurnal S. P. 
Nepljneva, 19-go aprelja 1706 g. [Striden med svenskarne vid Kletsk, 
ur S. P. Neplujevs journal d. 19 april 1706.] 
Rnsekaja Starina 1891. Oktober, a. 25—32. 

1849. Mémoire du B:on Hoggner, linancier-diplomate, concernant la France et 
la Snede 1700 ä 1767. Publié avec des notes et documents inédits 

149" 



[1850—1860] D. HISTORIA.. 



relatifs aax relations da Baron arec )a celebre actrice Desmares, par 

F. Fouy. 43 s. Amicns 1890. 

1850. Skladny, A., Die Schlacht bei Franstadt im Jahre 1706 ond die In- 

Bchrift von Nengräz. 

Zeitschrift d. hUtoriscben GesellBcbaft f. d. Prcnnz Posen 1890. Jahrg. 
6, 8. 417 — 119. 

1851. Zechlin, IL, Die Schlacht bei Franstadt. Eine militärgeBchichtlicbe 

Stndie. 

Zeitschrift d. historischen Gesellscbaft f. d. Prorlnz Posen 1896. Jahrg. 
11, 8. 1-— Ö2 + 1 karta, s. 207—274. 

1852. Lettres intimes de J. M. Alberoni adressées an comte I. Rocca, pnbliées 

par E. BaurgeoU (2) + LIII + (1) + 701 + (2) s. +1 portr. +2facsimilc. 

Paris 1893. 

Annales de Taniversité de Lyon. T. 4. 
Berör Karl XII:s historia 1706—18. 

1853. Carlson, £., Om Karl XII:a vistelse i Sachsen 1706—1707 med s&rskild 
hänsyn till det nordiska krigets inverkan p& spanska tronföljar- 
striden. Akad. afh. [Upsala.] (1) + 91 s. Stblm 1877. 

1854. Crasius, Die Schweden nnd König Karl XII in den Jahren 170<i 
nnd 1707 in Sachsen nnd namentlich an der Unstrat. Mitgeteilt von 

G. Poppe-Artem. 

Mansfelder Blätter. Mitteilnngen d. Yereins f. Oescbichte a. Alter- 
tttmer d. Grafschaft Mansfeld z. Eisleben 1899, s. 106 — 110. 

1855. Danielson, J. IL, Znr Geschichte der sächsischen Politik 1706—1709. 
109 8. Helsingfors 1878. 

Rec. i Finsk. Tidskr. 1879. Bd 6, s. 249—253 af E. Carlson. 

1856. Heydenreich, £• €• H., Kriegsdrangsale von Freibergs ländlicher 
Umgebnng im achtzehnten Jahrhnndert. Der Zag Karl XII:s von 
Schweden dnrch Knrsachsen. 

Mitthejlungen v. d. Freiberger Alterthumsr. 1879. H. 16, b. 23 — 27. 

1857. Welck, D. A. y., Schweizer Soldtmppen in knrsächsischen Diensten. 
1701-1815. 

N. Årchiv f. sächslsche Geschichte a. Altertumsk. 1893. Bd 14, s. 
78—124, 267—290. 

1858. Lahmer, R., Georgswalde in der Schwedenzeit 1706—1707. 

Mittheilangen des nordböhmischen Ezcarsions-clabs 1894. Bd 16, 
8. 119—122. 

1859. Biihring, Dnrchzng der Schweden nnd Sachsen dnrch die Oberrherr- 

schaft 1706 nnd 1707. 

Arnstädter-, Nachrichts- nnd Intelligenz-blatt 1893. Jahrg. 125, 
N:o 130. 

1860. Drei Dokumente ans Ottcnhain bei Löban ans dem Schwedenkriege 
1706 nnd 1707. Heransg. v. Ä. Moschkau. 

Aus der Heimat. Lansitz. Gesch.- nnd Unterhaltnngsbl. 1900, s. 41. 



150 



D. 8. b. KARL XH, SiRSK. SKR. [I86I 1873] 



1861. Frjxelly Å»^ ADmärkningftr mot Bernhard Yon Beskovs skrift: Karl 
XII i Alt-Ranstodt. 

Hist. Bibliotek. B. 4, s. 227—290. 

1862. Brof^Iie, dnc de, Charles XII an camp d^Altranstadt. 

Rerne det denx mondei 1900. T. 1, s. 218 — 228. 

1863. Bnndty H.y Carl Xllts Verbindangeii mit Frankreich während seines 
Aafenthalts in Sachsen im Jahre 1706—1707. Inang. Diss. 20 s. 4:o. 
Rostock 1875. 

1864. Goll, J«, Ber Yertrag Ton Alt-Ranstedt. Oesterreich and Schwe- 
den 1706—1707. Ein Beitrag znr Geschichte der Osterreischischen Poli- 
tik während des nordischen Krieges. (Mit Qnellenbeilagen.) 61 + (1) 
s. 4:0. Prag 1879. 

Abhandl. der k. böhm. Ges. d. Wiss. Folge 6. Bd 10. Classe fur 
FhiloB., Gesch and Philol. N:o 1. 

1865. Saraiiy Q., Bie schwedische Invasion in Knrsachsen nnd der Friede 
za Altranstfidt. Yortrag gehalten im Thäring.-sächsischen Geschichta- 
n. Alterthnms-y. za Halle a S. 32 s. Halle 1878. 

1866. Sjyeton, G., Lonls XIV et Charles XII. 

Rerae d^histoire dlplomatique 1898, s. 161—195. 

1867. SjTTeton, 6., An camp d^Altrandstadt, Besenval et Marlboroagh (Mars 
— Ayril 1707). 

Revae d^histolre oiplomatiqne 1898, a. 581—616. 

1868. SjT^ten, G.^ Loais XIV et Charles XII. A camp d*Altrandstadt 
1707. La mission da baron de Besenval, d^aprés des docaments inédits 
tirés des archives de la famille de Besenval et des archives da mini- 
stére des aflTaires étrangéres de France. Avec nne préface de m. le 
dw de Broglie. (1) + XVIII + 280 + (1) s. Paris 1900. 

1869. Carlson, E., Kari XII och kejsaren 1707. Sveriges sista bragd som 
evangelisk stormakt. 

Hist. Tldskr. 1897, s. 75—96. 

1870. Soffner, Bie Altranstftdtische Convention (1707) and die Kaiser 
Josephinische Pfarrfandation far Schlesien (1710). (2) + 73 s. Bresslaa 
1897. 

Separatabdrnck aas dem Schlesischen Pastoralblatte. 

1871. Barton, J* H., A history of the reign of qaeen Anna. Yol. 3. YII 

+ 338 8. London 1880. 

Innehåller bL a. en skildring af Karl Xllts möte med Marlborough 
1707. 

1872. The dake of Marlborough»8 letters at the Hagae, [1701—1709.] 

The English Historical Keview 1896, s. 117—120. 
Sveriges politik beröres n&got i ett af dessa bref. 

1873. Bttssell) F. S*, The earl of Peterboroagh and Monmoath (Charles 
Mordaant). A memoir. Vol. 2. IV + (l) + 388 s. +1 karta. London 
1887. 

Earlen af Peterboroaghs besök hos Karl XII 1707. 

151 



[1874 — 1887J D. HISTORIA. 



1874. Stamp, A» £^ The meeting of the dake of Marlborongh and Charlea 

XII at Altranstadt, April 1707. 

Transactions of the Koyal HUtorlcal Society 1898. N. 8. Vol. 12. 
8. 103—116. 

1875. Bref från A. Alstrin till professor J. Upmarck. 

Hist. Tidskp. 1884, 8. 178—185. 

Skrifna fr&n Leipzig 1707 med skildringar från Earl Xlirs fältllf. 

1876. Bref frän Karl XII:8 läger i Sachsen 1707 af [P. Upmark}. Medde- 
ladt af H. Wlitselgrtn]. 

Hist. Tidakr. 1891, b. 197—200. 

1877. Jar6ch0W8ki, K., Patknlls Aasgang. 

X. Archiv f. BächsiBche Geschichte u. Alterhnmsk. 1882. Bd 8. 8. 201 
—228, 267-289. 

Rec. i HlBt. Tidflkr. 1888, 8. XXI— XXV, af O. Sjögren. 

1878. Carlson, F. F., Carl den Tolftes tåg mot Ryssland. 

Svenska Akademiens Handlingar ifrån år 1796. D. 61 (tr. 1885), 8. 
319—896. 

1879. Carlson, £., Earl XII:s ryska fälttågspian 1707—1709, sedd i Ijoset 

af nyare forskningar. 

Nordisk Tidskr. 1889, s. 866— 891 -hl karta. 

På tyska i Streffleurs österreichische militäriache Zeitscfaiift 1900. 
Jahrg. 41: Bd 4, s. 198—220. 

1880. En plan till Karl XII.s tåg mot Moskya. [Hedd. af £. Hildehrandl 

Hist. Tidékr. 1888, s. 276—279. 

1881. Gndim-LevkOTic, Jstori£eskoje rasyitije yoornzennych sil y Bossii 
do 1708 g. Kriticoskij razbor kampanii 1708 g. [Historisk ntyeck* 
ling af Rysslands stridskrafter till 1708. Kritiskt bedömande af 
fälttåget 1708.] 196 s. S.-Peterb. 1875. 

1882. Rappe, Å. E., Karl XII:b plan för fälttåget mot Ryssland 1708 och 

1709. 

K. Krigav. Akad. Handl. 1892, a. 321—344. 

Äfven som bilaga till Post- och Inrikestidningar 1892, N:o 266. 

1883. Carlson, £^ I hyad förhållande stod Lybeckers tåg till Ingerman- 
land sensommaren 1708 till Kaxl XII:s fälttågspian mot Ryssland? 

Hist. Tidskr. 1889, s. 257—261. 

1884. Elmgrren, S. 6*, Finska arméens gång öfyer Nova 1708. 

Historiallinen Arklsto 1891. D. 11, s. 349—357. 

1885. U[alIendorff], C, Miihlenfels hos Earl XII i Smorgonie. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 171—172. 

1886. Carlson, E., Earl XII och Mäblenfcls. 

Hist. Tidskr. 1892, a. 272—274. 

1887. Mankell, J., Slaget yid Holowczyn den 4 jnli 1708. 

K. Erigsv. Akad. Tidskr. 1883, s. 587—615 + 1 karta. 

T52~ 



D. 8. b. KARL XII. 6ÄR8K. SKR. [I888 1900] 

1$88. Jan Mazepa och farstinnan Dolsko. [1704.] 

Sr. Auto^afsällsk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 21S>-2I5. 

1^. KostomaroT, K., Mazepa. 

Rasflkaja Hisl 1882. 1, 8. 1—104: 2, s. 98— 181:. 8, a. 80—114: 4, 
8. 57—87; 6, s. 1—40; 8, 8. 167—248; 10» 8. 71—138; 11, a. 19—57. 

1890. KostomarOTy N., Mazepa och Karl XII. ÖfverBättning frän ryskan 
af C. Silfverstolpc, 

HUt. Tidflkr. 1888, s. 25—66, 148—202. • 

1891. UmaneCy F« IL, Hetman Mazepa. Istoriceskaja monografi ja. [Het- 
mannen Mazepa. Historisk monografi.] (4) + 45ö + II + (l) s. S.-Pcterb. 
1897. 

Ib92. Krmanii, D., Ermann Daniel snperin tendens 1708— 1709— kl oros- 

zorszagi ntjånak leiråsa. Közlik Mencnk Ferdinand éa Kluch Janos, 

[Snpcrintendenten D. Krmanns skildring af sin resa i Ryssland 1708 

—09. Utg. af F. Mencsik o. J. Kluch.] S. 425—638. Badapest 1894. 

Monnmenta Hangarie historica. Oszti^ly 2: Kötet 38. 

1»93. Xenilk, F., Daniel Krmann. 

Sitznogsberichte der Königl. Bohmischen Oesellscbaft der Wisaen- 
schaften. PhilOB.-Histor.-Philolog. Classe. Jahrg. 1887 (tr. 1888), 8. 182 
— 197. 

Inneh&ller bl. a. en framatallning af Krmanns underhandlingar med 
Karl XII. 

1894. Karl XII:s skrifyelse till Defensionskommissionen ang&ende slaget vid 
Pnltava. Medd. af E. ClarUon']. 

Hist. Tidskr. 1888, s. 279—282. 

1895. CarUon, £., Slaget vid Poltaya och dess krigshistoriska förutsätt- 
ningar enligt samtida källor. 80 s. + 4 kartor. 

Historiska Studier. FeRtakrift tillägnad C. G. Malmström 1897. 

1896. Grilly CLy Dagboksanteckningar frän en kommendering till Ryssland 

är 1897. 

Illustrerad Militärreyy 1898. Arg. 1, s. 81—96. 

InnehäUer en del uppgifter om slaget vid Poltava och den s. k. 
Syenskgrafven därstädes. 

1897. PaTloTskij) L F.^ S vedskaj a moglla. [Syenska grafyen vid Poltava.] 

IstoriCeskij Véstnik 1896. T. 62, s. 281—238. 

1^98. PaylOTSklJ, L F., k StarkoTskiJ, T. M., Poltavskaja bitva i eja 
pamjatniki. (S risunkami, planom goroda i kartami voennych déjstvij.) 
[Slaget yid Poltava och dess minnesmärken.] 2:e izd. 130 + 25 + (4) 
s. +4 kartor +2 pl. Poltava 1895. 

1899. Rdnning, £•, Et Besög paa Yalpladsen ved Poltava. 
Militaer Tldende (Khvn) 1899, 8. 284—289 + 1 karta. 

IIKK). SourcheSy marquis de, Mémoires sur le régne de Louis XIV, publ. 

par le comte de Coanac, A. Bertrand et E. PontaL T. 12. 427 + 

(4)8. 13. 5ö8 + (l)s. Paris 1892, 93. 

Innehåller bl. a. en framställniug af slaget vid Pultava och åtskilliga 
upplysningar om Karl XII:s vistande i Turkiet. 

~i53~ 



[1901—1914] D. HISTORIA. 



1901. TichomiroTy £., PolUvskij boj istoricesklj oierk. [Slaget vid Paltava] 
48 8. 4:e. Moskya 1897. 

Izdanie obäéeatra rasprost raneni ja poleznjch knig. 744. 

1902. FredenbergTy A*^ Om svenska krigarne efter Paltavaslaget Anteck- 
ningar. 

Hist. Bibliotek. D. 4, s. 408—438. 

1903. Lindeqvisty K* O*^ Kaarle XII:nen sotarien pernstamasta ToboUkin 
koalnsta. [Om den af Karl XUit krigare grundade skolan i Tobolsk.] 
Kertomns laknvnodesta. Progr. 25 s. Hfimeenlinnassa 1895. 

1904. Lnndstrtfmy U.^ Ett och annat om svenskarne i ryska f&ngenskapen 
1709-1721. 

Kyrklig Tidakr. 1895, a. 383—404. 

1905. Strindberg, A», Ur anteckningar om de svenska fängarnes öden efter 
slaget vid Paltava. 

• Hist. Bibliotek. D. 5, a. 495—507. 

1906. Wester, 8*9 Nägra drag nr svenska krigares öden i rysk f&ngenskap. 
Efter bref och dagböcker. 32 s. 

Läsning för hemmet 1897. H. 1. 

1907. En svensk krigsfånge i Eyssland nnder konnng Karl XII:8 tid. [Lo- 
rens Schnltz.] [Medd. af O. Bergström. 'i 

Hist. Tidskr. 1892, a. 72—74. 

1908. [Oscar II], The Hon king of Sweden 1710—1713 by Oscar Frednk, 

The Nineteenth Century 1893, a. 702 — 724. 

1909. lonnescu-Gion, 6. L, Cålétoriele Ini Carol XII, regcle Snediei prin 
téra Romånésca. [Karl XII:s färder genom det rumäniska landet] 
(ConferintS tinnta la Societatea de Geografiä in séra de 24 Febraariä 
1890.) 22 8.' Bncaresci 1890. 

1910. Lagerberg. Swen, Dagbok nnder vistelsen hos Tartar-Chan Dowlet- 

Gherey 1710— 1711. [Utg. af 3f. Lagerhei-g.] XII + 268 + (1) s. +1 portr. 

+ 1 karta. Göteborg 18%. 

£j i bokhandeln. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1897. Öfv. o. gr., a. 21—25 af Ehd. [E. Hilde- 
brand^. 

1911. Lind, C, Carl XII i Turkiet. Akad. afL [Upsala.] 99 s. Carlstad 

1875. 

1912. Ett par drag från Ufvet i Bendcr 1712. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 372—373. 

Inneh. ett bref från hofmarskalken G. v. Diiben, dat. Bender den 27 
april 1712. 

1913. C[arl8on], E., Öfverste Eosanders berättelser till preussiska hofvet frän 
lägret vid Bender 1712. 

Hist. Tidskr. 1896, a. 255—271. 

1914. Kapten Jefferyes bref till engelska regeringen frän Bender och Adria- 
nopel 1711—14, från Stralsund 1714—15. Utgifna af Kongl. Sam- 

154 



I. «. b. KABL Xn. SlBSE. 8KB. [1315 — 1926 ^aj 



fandet f9r ntgifvande af handskriftor rörande Skandinaviens historia 
genom E. Carlson. (l) + 12S s. 8thlm 1897. 
Historiska Handlingar. D. 16: N:r 2. 

1915. ZimmermaHii, F., Der Schweden Darchzng dnrch Siebenbnrgen nm 

das Jahr 1714. 

Archiy d. Yerelnes f. liebenbtirgiBche Landesk. 1888. N. F. Bd 17, 
a. 291 — 837. 

1916. OCdhner, C. T.], Karl XIIis hemfård från Tnrkiet. 

Hl«t. Tidskr. 1893, b. 71—78. 

1917. P[etrelli, T. J.], Karl XII:8 hemfärd frän Tnrkiet. 

K. ErigsT. Akad. Tidskr. 1893, s. 165—159. 

1918. Westriiiy TlUj Anteckningar om Karl XII:s orientaliska krediturer. 

Hist. Tidskr. 1900, s. 1—56. 

Öfv. till ryska i Véstnik Vsemirnoj Istoril 1900. Dec, s. 81—100. 

1919. Le roi de Snede Charles XII et les habitants dn Tal dHolvingen 1714. 

La Bevae Nonrelle d*Alsace«Lorraine 1887. Année 6: N:r 9. 

1920. Malmstrttm, C. ft., Stlndemas ntskottsmöte 1710. 

Hist. Tidskr. 1887, s. 1—48. 

1921. Ett kapitel sYensk historia i rädskammaren. [Inneh&ller ntdrag nr 
r&dsprotokollet *^ i 1710 i anledning af frågan om krigstukten inom 
håren.] Medd. af E. C[arl8on]. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 49—52. 

1922. Broberg, J. Y., Om pesten i Stockholm 1710. 2:a nppl. (1U65 s. 
Sthlm 1879. l:a nppl. ntk. 1854. 

1923. Stille, A^ Danmarks poUtik geni emot Sverige 1707—1709. 85 s. 

4:o. Lnnd. 

Lunds XTniTersitets Årsskrift 1898. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 71—78 af C. U[allendorff\ 

1924. GSrlitzer, Die Dreikönigsznsammenknnft in Postdam nnd Berlin im 
JuU 1709. 

Mittheilnngen des Yereins fiir die Gesohichte Berlins 1896, s. 127 — 135. 

U^25. Londberg, B. G», De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och 
Preussen frän Poltavaslaget 1709 till fredsbrottet 1715. Akad. afh. 
181 + {1) s. Lnnd 1898. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 71—73 af E. C\arl8on\ 

1926. Sehimpffy O. t», Heinrich Friedrich Graf von Friesen. königlich pol- 

nischer nnd knrfiirstlich s&chsischer Geheimer Kabinets-ministre nnd 

General der Infanterie. 

N. Archiv f. sächsische Greschichte n. Alterthumsk. 1881. Bd 2, s. 
129—179. 

19% Vs. Helle, J« A«, Havaintoja Saksi-Pnolan poUitisen historian alalta 
vv. 1710—1711. [Sachsen-Polens politiska historia 1710—1711.] Akad. 
afh. [HeUingissä] VIII + 128 s. Vaasa 189ö. 

~165~ 



[1927—1939] B. HISTORIA. 



1927. BuchholtZy Å., Zar Geschichte der Belagerang nnd Kapitnlation der 

Stadt Riga 1709—1710. 

Mittheilungen ans dem Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- a. Kurlands 
1892. Bd 15, s. 220—334. 

1928. [Oscar II], Nägra bidrag till Syeriges krigshistoria åren 1711, 1712 

och 17 IS tii Oscar Fredrik. 59 + 121 + 121 + 65^ 10b -r 148 s. +2 Ub. 

-1 karta. Sthlm 1892. 

Trycktes första g&Dgen i K. Vitterhets-, Historie* o. Antiqvitetsakad. 
Handlingar. D. 22, 24, 25. Sthlm 1859—65. 

1929. MySlaev8kiJ, A. Z,, Petr yelikij. Vojna t Finljandii v 171^—1714 

godach. [Peter den Store. Kriget i Finland 1712—14.] VIII + XVIII 

+ 475 + 154 -r XII + (1) 8. + 25 kartor. S.-Peterb. 1896. 

Materlaly dlja istoril voennago iskusstva v Rossii. 
Ett referat af ofvannämnda arbete finnes infördt i Finsk Militär Tidskr. 
1897, 8. 44—62, 150—173, 441—479: 1899, s. 806—324. 

1930. Nordmanii, P., Ett bidrag till Stora ofredens historia. 

Skrifter utglfna af Svenska Litteratursällskapet i Finland. 6. För- 
handlingar och uppsatser. 2 (1886 — 87), s. 118 — 149. 

1931. Engrhoir, C, Tillståndet i Skåne nnder Hägnas Stenbocka gnTernArs- 
tid år 1707— 1711. Akad. afh. (4) + 116 s. Land 1889. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1889. Öfv. o. gr., s. 105—108 af E. Carlson. 

1932. Magister ProTst Jörgen Mikkelsen Halbechs Beretning om Krigs- 
begivenhederne i Danmark i Aarene 1709 — 15. Meddelt af J. C. W. 
Hirsch. 

Museum 1895. Bd 2, s. 35—64, 82—176. 

1933. Optegnelser af Generalmajor Peder Todderad om Krigen 1709—19, 
meddelte af C. O. Munthe. 157 + (l)s. Kristiania 1897. 

Yidenskabsselskabets Skrifter 1897. 2. Historisk-filosofiske Klasse. 6. 

1934. Carlson, £., Magnoa Stenbock om fälttåget i Skåne 1709—1710 och 
slaget vid Helsingborg. 

Hist. Tidskr. 1890, s. 61—73. 

1935. Stille, A., Om platsen for träffningen >yid Näs» den 18 febr. och for 
slaget vid Helsingborg den 28 febr. 1710. 

Hist. Tidskr. 1899, s. 239—246. 

1936. Lilliestråle, N« F., Magnns Stenbock och slaget vid Helsingborg. 
Några minnesord vid Stenbocksfesten d. 28 febr. 1890. 15 b. Helsing- 
borg 1890. 

1937. Mankell, J., Slaget vid Helsingborg den 28 febraari 1710. 

K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1889, s. 481—508, 513—587 + 1 karta. 

1938. P[etrelli], [T]. J., Vestgötar och östgötar i slaget vid Helsingborg 

1710. 

Hist. Tidskr. 1900, s. 102—105. 

1939. Hirsehy J. C. W», Fortegnelse över de i Slaget ved Helsingborg faldne, 
saarede og fangne danske Officerer. 

Perbonalhistorisk Tidsskr. 1896. 8:e Rakke. Bd 5, s. 17—81. 

156 



D. s. b. KABL xn. sAbsk. bkb. [1940 — 1962] 



1940. £n gammel Beretning om Ivar Haitfeldt og Danebrogs Undergång. 
[1710.] Mcddclt ved E, Hartniann. 

Jnleaften 1895 (Norsk jnltidning). 

1941. GiMesen, P. F., Iver Haitfeldt. (3) + 65 s. + 1 portr. + 1 pl. + 1 
karta. Khvn 1885. 

1942. ElTing, S., En Prasst som Spion. (1711.) 

Kiueam 1898. Bd 2, s. 59 — 60. 

1943. £ine Belagernng im vorigen Jahrknndert. Wismar 1711 12 q. 1715 
nach >d. Wismarschen Chronik». 

Dabelm 1888, 8. 532—585. 

1944. Beitråge znr Geschlchte Stettins 1711—1715. Mitgetheilt von G. v. 
BUlofc. 

BaltiBche Studien 1885. Jakrg. 85, s. 254—261. 

1945. HarbOQ, H. Yf^ Kampen föran Wismar den 5:te December 1711 og 
Fnrsmans jydske Kyradaerer. 

>Vort For8Tar> 1893. Aarg. 18, 19 November. 

1946. Larseiiy A*^ Hägnas Stenbock og hans Felttog i Pommern og Mecklen- 

barg 1712. Foredrag . . . 

MUltar Tidende 1893, s. 178—182, 189—193, 205—209, 230—234, 
287—242. 

1947. OberstlOjtnant Hans Elias von der Weydes Selvbiografl. Udgivet af 
H. W. Harbou. 

Personal hlitorisk Tidiskr. 1892. 3:e Raekke. Bd 1, s. 79—131. 201 
—214, 215—269. 

Inneh&ller en skildring af slaget rid Gadebnsch 1712. Berör äfvon 
kapitulationen i Tönningen och krigshändelserna i Norge 1716 — 18. 

1948. Glasemejer, M. F., Bericht iiber seine 1712 and 1713 während des 
Schwedischen Krieges der Stadt Flensbarg geleisteten Dienste. Mit- 
getheilt v. A. Wolff. 

Zeitschrift d. Gesellschaft f. Schle8wi{ir'Holstein-Laiienburgi9che Ge- 
Bchicbte 18«7. Bd 17, s. 79—104. 

1949. Palndan-Mttller, C. P., Omrids af Kong Frederik den Fjerdcs Kamp 
med Grey Kagnns SStenbock og Baron Görtz 1 Aarene 1712, 13 og 14. 
106 B. Khvn 1878. 

Aftryk af [Dan.] Hist. Tldsskr. 4:e Raekke. Bd 6. 

1950. Ett bref med chiffer frän Magnns Stenbock [1713]. Medd. af R. Tov- 
padie. 

Sv. Autografsällsk. Tidskr. 1893. D. 2, a. 104—105. 

1951. Weiball, M.^ Till Magnus Stenbocks historia. 

Skånska samlingar 1894—95 (tr. 1897). D. 4: H. 2, 8. 62—64. 

1952. LIebold, L^ Die Zerstörang Altonas darch die Schweden am 8 Jannar 

1713. (Vortrag.) 

Mittheilungen d. Verelns f. Hamburgische Geschichte 1879. Jahrg. 
2, B. 82—85. 

157 



[1953 — 1966] D. HISTOBIA- 

1953. Detlefsen, D., An? den Chroniken der holsteinischen Elbmanchen. 

Zeitschrift d. Gesellecbaft f. Schleswig-Holatein-Lanenburgische Ge- 
ecbichte 1888. Bd IH, s. 198—265. 

Berör Sveriges krig i Holstein under Earl XII. 

1954. Wolff, A., Flensborg im Jahre 1713. 

Zeitschrift d Gesellschaft f. SchleBwig-Holstein-Lanenbnrgliche Ge- 
schJchte 1888. Bd 18, §. 99—180. 

1955. Böckmaniiy Fr») Aufzeichnimgen des Flensbarger Biirgers Franz Bock- 

mann tiber seine UntemehmaDgen im Janaar 1713. (WertToU in Bez. 

anf die scfawedische Besetzang Schleswigs 1718, die rnsslschen Truppen 

in Holstein nnd die Stimmnng im Gottorper Gebiet gegen die Dånen.) 

HeraDsg. v. H. Hartsen» 

Zeitschrift d. Gesellschaft f. Schleswig-HoUtein-Lanenbargiache Ge- 
echichte 1887. Bd 17, s. 105—157. 

1956. Koser, B.^ Die Katastrophe der Schweden in Scblesvig-Holatein im 

Jahre 1713. 

Zeitschrift f. prenssische Gescbichte a. Landesk. 1875. Jahrg. 12, 
8. 529—608. 

1957. Der Feldzng der Nordischen Alliirten gegen Carl XII Ton Schweden 

im Jahre 1715. 

Jahrbiicher fiir die deutsche Armee nnd Marine 1877. Bd 22, s. 
190—207. 

1958. Dechend, Die 2. Erobernng von Rtigen darch die Preussen nnd ihre 
Alliirten im Jahre 1715. Nach hessischen Kriegsberichten (Marborger 
Staatsarchiv). 

Neue mllitärische Blätter 1888. Bd 33, s. 53—62. 

19:)9. Posse, N.9 Relation om Gotlands tillstind 1712. 
Hi!«t. Tidskr. 1897, s. 65—69. 

1960. Generalen Friherre Axel Sparres bref till konung Earl XII 1713— 
1715. Medd. af Th. Westrin. 

Hist. Tidskr. 1900, s. 57—99. 

1961. Överland, O. A., £n svensk Eaper udenfor Ljngör i Härs 1714. 

>Vaerg dit Land» 1896, s. 55—56. 

1962. B[ergmaii], £• W., Västerbotten och rjssarne 1714—1721 efter sam- 
tida skriftliga källor. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 255—288. 

1963. Statssekreteraren S. Bark om enkedrottning Hedvig Eleonoras död. 
[1715.] 

Hist. Tidskr, 1885, s. 352—354. 

1964. Larsson, H., Grefve Earl Gyllenborg i London åren 1715—1717. Ett 
bidrag till Sveriges yttre politik under Earl XII:s sista regeringslr. 
1. 30 s. 2. 33 8. Göteborg, Östersund 1891, 92. 

1965. Collyer, d^Arey, Notes on the diplomatic correspondence between 
England and Russia in the first half of the eighteenth century. 



i 



D. 8. b. KARL XH. sIBSK. 8KB. [1966 — 1977] 



Transactions of tbe Ro^al Historical Society 1900. Yol. 14, t. 148 
—174. 

Behandlar bl. a. K. GjUenborgs beskickning till England 1716—17. 

1966. Mémoire da baron Georg Heinrich Ton Gdrtz, ministre plénipotentiaire 

da roi Charles XII, sar les relation avec les Jacobites pendant lea 

années 1716—1717. 14 b. Sthlm 1898. 

Commnnication an Congrés International d^bistoire diplomatiqne å la 
Maye en 1898 par Tk. Weåtrin, 

1967. SjretOD, G., L'errear de Goertz. 

Reyne d*histoire diplomatique 1895, s. 417 — 444: 1896, b. 42 — 56» 
2-23— 252, 509—530. 

1968. Westrin, Tli^ Gt^riz i Holland 1716—1717. Efter ett fOredrag i säll- 
skapet Idan d. 3 april 1897. 

StockbolmB Dagblad 1897. 5:r 166. 

1969. Friherre Georg Heinrich von GOrtz' bref ar fängelset i Amhem 1717 
med en inledning ntgtfna af Th. Westrin, 

Hiflt. Tidskr. 1898, a. 89—174. 

1970. LettreB inédites da baron de GOrtz, [1717], commnniqaées par Th, 
Wesfrin. 

Revne d'bistoire diplomatiqae 1898, b. 270 — 273. 

1971. £n redogörelse af baron Georg Heinrich Ton G5rtz rörande hans för- 
hållande till jakobitema 1716-1717. 

Hist. Tidflkr. 1898, s. 276—286. 

1972. Beanforty W* H. de. De gerangenneming ran den Zveedachen mi- 
nister Baron yon Görtz te Amhem in 1717. 

Yerslag Tan de algemeene vergadering der leden van het HiBtorlBcb 
GenootBchap, gchonden te Utrccht op 20 April 1897, 8. 9 — 48. 

1973. Brief van W. Yleertman över de gevangenschap van baron von Görtz 
te Amhem medegedeeld door T^^ H. de Beaufort. 

Bijdragen en mededeelingen van het Historisch Genootschap 1899. 
Twingtigste Deel, s. 239—242. 

Brefvet dat. Arnhem d. 19 mars 1717 togs af evenska kapare i En- 
gelska kanalen och förvaras i svenska Riksarkivet iAfd. >Anglica. Inter- 
ceperade bref>). 

1974. Lagrermark, J. A., Karl XHrs krig i Norge 1716. A^ad. afh. (2) + 
96 s. Upsala 1883. 

Upsala Universitets Årsskrift 1883. 

1975. Botner, A., Oberst Kroses Kamp med Earl XII i Höland. Opteg- 
nelser. ■ Udgivne af O. A. överland. 16 s. Kristiania 1895. 

Historiske Fortsellinger, N:o 1. 

1976. Gnlowsen, J, A. N., Fra Krigsaaret 1716. 

Morgenbladet (Kristiania) 1898, 7 Angnst Extrannmer, 14 Aognst 
Extranumer. 

1977. ÖrerlaBd, O. A., Borgeme paa Fredrikshald. Skildringer fra krigen 
aar 1716. (2) + 152 s. +1 karta. Kristiania 1897. 

159 



[1978 — 1991] D. HIBTOBIA. 



1978. Yogrt, C. J., En epiaode fra krigen i 1716. Vincents Badde og 2. 
Throndfajemske regimen t. 

Norsk Milltsrt Tidsskr. 1890. Bd 53, s. 282—42. 

1979. Thrap, D., Fra Krigstiden 1716-1718. 

[Nor.J Hiat. Tidsskr. 2:eD Raekke. Bd. 4, s. 387 — 406. 

1980. Ånker, P., Tordenskjold. Hittoriak Skildring. Med ett Forord af 
A. Hovgaard og lUnstratloner. 188 s. Khyn 1890. 

1981. Barstady H. J., Tordenskjold. Optegnelser fra mannskriptsamlingen 
i Videnskabemes selskab i Throndhjem. 

Norsk Militärt Tidsskr. 1900, a. 424—445. 

1982. Carstensen, W., & Lfltken, 0«, Tordenskjold. Popolair-historisk 
Fremstilling. 534 s. + illostr. 4:o. Khvn 1888. 

1988. Floody C, Tordenskjold. Et historisk Rids til Ungdoms- og Folke- 

laBsning. 136 s. + pl. + portr. Kristiania 1900. 

1984. Uammarskjdld^ A., Om Tordenskjold och svenskarne. Med 2 kartor. 
1-6. 

Hist. Tidskr. 1890, s. 340—368; 1891, s. 1—72. 

1985. Hartman, K. J», Tsfir Peters underhandlingar 1716 om landg&ng i 

Skåne. Akad. afh. (1) + XXVI + 182 + (1) s. Helsingfors 1887. 

Rec. i [Dan.] Hist. Tidsskr. 6:e Rsekke. Bd 1, s. 448—452 af E. 
Holm; i Nordisk Tidskr. 1888, 8. 171—174 af ff. Hjämt; i Hist. 
Tidskr. 1889. Öfv. o. gr., s. 86 — 91 af J, A. iMgermark. 

1986. Holm, E., Sindier til den store nordiske Krigs Hlstorie. 1—2. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 5:e Riekke. Bd 8, s. 1—160, 569—700. 

1987. Zeitgenössische Berichte znr Geschlchte Rnsslands. Heraasg. t. E. 

Hermann. Bd 2. Peter der Grosse nnd der Zarcwitsch Alexei. Vor- 

nehmlich nach and ans der gesandtschaftlichen Corrcspondenz Friedr. 

Christian Weher'8. LXXXII + 225 s. Leipzig 1880. 

Förf. behandlar bl. a. fredsförhandlingarna mellan Sverige och Ryss- 
land 1716—1718. 

1988. £n kort Relation om Actionen imellan de Danske og Swenske wid 
Strömstad på Laholmen den 8 Julii 1717. Medd. af W. Berg. 

Bidrag Göteb. o. Bohus. forn. o. hist. 1897. Bd 6, s. 251—253. 

1989. Lagermarky J, A., Striderna vid västkusten 1717—1718. 47 s. 
Upsala 1887. 

1990. Knylensticrna, O», Striderna vid Göta ålfs mynning åren 1717 och 

1719. VIII + 157 8. +5 pl. Sthlm 1899. 

MiUtärlitteratur-f öreningens förlag. 77. 

Rec. i K. Krigsv.Akad. Tidskr. 1900, s. 290—293 af S. [ö]. .V[sf*ef]»/<. 

1991. KnyleBstierna^ O., Peder Wessel Tordenskjolds trenne angrepp på 
Göteborg, Nya Elfsborg och Nya Yarfvet åren 1717 och 1719. 

160 



D. 8. b. KAEL XII. bIrSK. 8KB. [l992 — 2007] 

Bidrag Göteb. o. Bohns. forn. o. hist. 1896. Bd 6, t. 126^209 + 2 pl. 
Åfven separat 1896 med titel > Krigshändelser vid GK^ta elfs mynning 
Aren 1717 och 1719>. 

1992. Lmgermark, J. Å., Rustningarna till Karl XII:8 sista fftlttåg. 

Hist. Tidskr. 1886, s. 263-- 816. 

1993. Lagermark, J. A^ Karl XII:8 sista f&lttåg. 1—2. 

Hist. Tidskr. 1897, s. 275—800; 1898, s. 217—260. 

1994. Cardinal Alberoni og Carl XII. Af Z. I. V. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 1900. 4:e Rcekke. Bd 1. Literatnr og Smaa- 
stykker, s. 36 — 38. 

1995. Holm, £., Den store Votering om den politiske Stilling ndadtil i 
Efteraaret 1718. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 1896. 6:e Bekke. Bd 5, s. 295—812. 

1996. Bref frftn Th. Fehman till generalen friherre Erik Sparre 1718. 

Hist. Tidskr. 1886, s. 253—254. 

1997. Bref från generalen frih. Erik Sparre till hans hnstrn 1718. 

HUt. Tidskr. 1886, s. 255—259. 

1998. Wibe, D., En samtidig Skildring af den store nordiske Krig. [1718.] 
Medd. af E. Holm. 

Danske Magasin. 5:e Bsskke. Bd 8, s. 824—356. 

1999. BarsUd, H. J., Nordenfjeldske dragoner i 1718. 

Norsk MUitsert Tidsskr. 1898, s. 805—310. 

2000. Manthe, C. O., Fra krigen Söndenfjelds 1718. 

Nonk Militärt Tidsskr. 1896, s. 592—608. 

2001. Karl Gnstaf Armfelts tåg mot Throndfajem 1718. 

Yerdaodi. Strödda blad ntgifna af föreningen Verdandi. Helsingfors 
1883. H. 2, s. 64—84. 

2002. Eras kertomns Snomen armeijan retkestå Norjaan, Throndhiem*in lää- 
nim, sykBjUft 1718. Jnlkaissnt G. Z. Yrjö-Koskinen. [Svenska arméns 
tåg till Throndhjem 1718.] 

Historiallinen Arkisto 1881. D. 7, s. 104—119. 

2003. Lagrermarky J. A*, Armfelts tåg mot Throndhjem 1718. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 323—362 + 1 karta. 

2004. Örerland, O. A., Armfeldts Tog Nordenfjelds 1718. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 1879. 2:en Rsekke. Bd 2, s. 193—259. Ifven 
separat. 

2000. Karl XII:s sista planer. 

Hist. Tidskr. 1895, s. 341—342. 

2006. HnltsrreDy O. J., Om mordet på Karl XII. Historisk och juridisk 
undersökning. 70 s. Sthlm 1897. 

2007. Smert* korolja dyedskago Karla XII. 1718 g. Iz bamag semejnago 
archiva Iwrona K. Kanlbarsa. [Karl XII:s död 1718. Ur baron N. 
Kanlbars familjearkiv.] 

Rnsskaja Starina 1891. Oktober, s. 33 — 38. 



161 
S9. hiåt. bibliograji. 11 



[2008—2017] ' D. HiSTOWA. 



2008. Bnder, Jac^ Kotitser om Carl XII:8 dOd. 

Norsk MillUert Tidsskr. 1898, ». 877—891. 

2009. lUeder^ Jac», Fortsatte notiser om Carl XILs död. 

Norsk MilitsBrt Tidsskr. 1899, s. 481—488. 

2010. Ännn en g&ng Karl XII:s död. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 81—102. 
Innehåller bl. a. en nppsats af Ä. ÄmnéuB. 



0. Frihetstiden. 

a. Urknndsgamlingar. 

2011. Höpkeiiy A* J., Riksrådet grefve A. J. von Höpkens skrifter. Sam- 
lade och i nryal utgifna af C. Silfverstolpe. Bd 1. Minnesanteck- 
ningar. Tal. Bref. (4) + XX4 491 s. +2 portr. 2. Bref. Statsskrif- 
ter. VII + 769 s. + 1 portr. Sthlm 1890, 93. 

D. 1 rec. i Hist. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., s. 17—22 af L. JD[«] C[«er]; 
i Nordisk Tidskr. 1890, s. 868—870 af P. Sondén; i Ny Syensk Tidskr. 
1890, 8. 501—607 af S. J. Boethiut; 2 rec. i Hist. Tidskr. 1898. Öfv. 
o. gr., s. 1 — 7 af L. Sl[tavenotp]. 

2012. Noloken^ E. M. t., Presidenten baron E. M. t. Nolckens berättelse om 
rikets tillstånd frän 1719—1742. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 75—122, 164—202. 

2013. Biksdagrsprotokoll, Sveriges ridderskaps och adels. Ser 2: från och 

med 1719. På ridderskapets och adelns bekostnad ntg. D. 1: 1: 1719. 

1: 2: 1720. 2—3: 1723. 4—5: 1726-27. 6: 1731. 7-8; 1734. 9—11: 

1738-1739. 12: 1740-41. 13—14: 1742-43. 15: 1-2: 1746—47. 

1: 1, 1: 2, 2: 1, 2: 2, 3: 1, 4: 1-2, 5: 1-2, 6: 1, 7: 1 ntg. af E. V. 

Montan; de öfriga delarna af C. Silfverstolpe. Sthlm 1875 — 99. 

D. 1—4 rec. i Hist. Bibliotek. D. 6, s, XV— XXVII, LXX— LXXXI 

af O. v. F[eiliUen]. 8: 4, 6: 8, 8: 1 rec. i Hist. Tidskr. 1886. Öfv. o. 

gr., s. 65—69 af J. Fr. N\jy8tröm]. 8: 2, 9—11 rec. i Hist. Tidskr. 1889. 

Ofv. o. gr., 8. 95 —102 af S. J, E^oethiuty, i Finsk. Tidakr. 1889. Bd 

26, 8. 478—476 af T. Dillner. 

2014. Åktstykker vedk. det Syenske Thronfölgervalg 1743. 

Aarsberetninger fra Bet Xongelige Qeheimearchiv. Bd 5, a. 212 — 866. 
Början tr. 1874. 

2015. Bernstorff, J. H« £., correspondance ministérielle dn comta J. H. 
E. Bemstorff 1751—1770. Pabliée par P. Vedel. Anx frais de la 
fondation Carlsberg. 1: XX + 420 s. + 1 pl. 2: 506 s. Khrn 1882. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1883, s. 428—430 af S. J. BoHhxus. 

2016. Tractater, Danske. 1751—1800. Udgivet paa Udenrigsministerieta 

Foranstaltning. 463 4- (1) s. Khvn 1882. 

2017. Brogli e, J« T. A. dnc de^ Le secret dn roi. Correspondance secréte 
de Lonis XV avec ses agents diplomatiqnes. 1752—1774. 2:me éd. 1: 
VIII + 460 8. 2: 617+(1) s. Paris 1878. 

162 



D. 9. a. raiHXTBTIDBN. URK. 



[2018—2026] 



Hec. i Historiflche Zeitschrift. Bd 42, s. 1 — iS af A. Schäfer; i Re- 
▼ne Historique 1879. T. 11, ». 466—469 af A. Gazier; i Hist. Biblio- 
tek. D. 7, 8. X—XXXII af Tk. Wéttrin. 

2018. Done§eDiJa francazskich poslov pri rasskom dvoré i rasporjnzenlja 
francnzskago pravitcrBtya s 1719 g. po 1733 g., 8 1738 g. po 1745 g. 
T. 2—13. [Franska sfindebnds vid ryska bofvet berättelser ocb fran- 
ska styrelsens instruktioner 1719—33, 1738—45.] S.-Peterb. 1884- 99. 

Sbornik Imp. Rnsskago IstoriÖeskago obidestva. T. 40, 49, 62, 58, 64, 
75, 81, 86, 92, 96, 100, 106. 

8019. Donesenlja i draglja bamagi anglijskicb poslannikoy i rezidentov 
pri rasskom dvoré s 1728 g. po 1748 g., s 1770 g. po 1776 g. [Be- 
rättelser ocb andra skrifvelser frän engelska sändebud ocb resi- 
denter vid rysk» bofvet frän 1728—48, 1770—76] S.-Peterb. 1889— 
97, 76. 

Sbornik Imp. Russkago iBtoriSeakago obSSestTa. T. 66, 76, 80, 86, 
91, 99, 102, 108, 19. 

2020. Grimm, F. M., Lettres de Grimm ä Timpératrice Catbérine II. [1764 
-96.] Pabliées par J. Gröt [Äfven med rysk titel] XVII + 872 + 
(1) 8. S.-Peterb. 1885. 

Sbornik Imp. Russkago Istoriieskago obfiSettra. T. 44. 

2021. Eatartna II, Pis'ma Imperatricy Ekateriny II k Orimmn (1774— 
1796). Izdannyja s pojasniternymi primétanijami Ja Gröta. [Kata- 
rina II:s bref till Grimm 1774 — 96. Med upplysande anmärkningar 
ntg. af J. Grot^ [Brefyen äro skrilna på franska.] ¥111 + 734 s. 
S.-Peterb. 1878. 

Sbornik Imp. Russkago Istoriieskago obiÖeatva. T. 28. 

Rec. i Hist. Bibliotek. D. 6, s. LXXXVI— XO af Th. Weåtrin. 

2022. Katarina II, Politi^eskaja perepiska Imperatricy Ekateriny II s 1762 

po 1771 g. [Kejsarinnan Katarina 11:8 politiska korrespondens 1762 

—71.] T. 1—6. S.-Peterb. 18&3-96. 

Sbornik Imp. Rnsakago Istoriöeskago obfi^estya. T. 48, 61, 67, 67, 
87, 97. 

2023. Perepiska, Diplomatiieskaja, prnsskich poslannikoy pri rnsskom 
dyoré s 1763 po 1774. T. 1—3. [Preussiska sändebudens yid ryska 
hofvet diplomatiska korrespondens 1763—74.] S.-Peterb. 1878—91. 

Sbornik Imp. Russkago Istori&eskago ob&éestya. T. 22, 87, 72. 

2024. Staatssehriften, Preussisohe, aus der Regierungszeit König Fried- 
richs II. Bearb. y. R. Koser. Bd 2: 1746—56. XV + 509 s. Berlin 
1885. 



b. Särskilda skrifter. 

2025. Malmström, C. 6., Sveriges politiBka historia frän konung Karl 
XII:s död till stat sh väl f ningen 1772. D. 5, 6. 2:a uppl. delvis om- 
arbetad. D. 1-5. Sthlm 1877, 1898—1900. 

Den äldre uppl. rec. i Hiat. Bibliotek. D. 4, b. LVII— LXXI af B. 
M. Biowalliu»']; 6—6 i Nord. Tidskr. 1M7H, s. 583—591 af E. Holm; i 

"163" 



[2026—2037] d. historia. 



Finsk Tldskr. 1879. D. 6, 8. 208—222, 279—294 af M. G. Schyhtrgton: 
1 — 6 I Ny Svensk Tidskr. 1880, s. 261—266 af 8. J. Boethiuå. Den nya 
nppl. D. 1 rec. 1 Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 43 — 53 af L. Stare- 
now; 2 ibid. 1895. Öfv. o. gr., s. 86—38 af L. S^tavenow]; 8 ibid. 1897. 
Öfv. o. gr., B. 68 — 70 af L. £f_tavenow]. 

2026. MCalmström], €. 9^ När af rättades Goertz? 

Hist. Tidskr. 1889, s. 863—364. 

2027. M[alm8tröm], €• G.^ Om rikarådsiitnftmningariie under Ulrika Eleo- 
noras regering. 

Hist. Tidskr. 1889, s. 864—869. (Se för öfrigt N:o 205.) 

2028. BoSthinSy S. J.^ Några anmftrkningar om uppkomsten och karak- 
tären af frihetstidens författning. 

Hist. Tidskr. 1891, s. 233—270. 

2029. Fryxelly A*, N&gra anmärkningar om frihetstidens partier m&ssor 
och hattar. 

Hist. Bibliotek. D. 6, s. 490—494. 

2030. Hjärne^ H., Storpolitiska villobilder frän frihetstiden. 

Nordisk Tidskr. 1889, s. 27—43, 89—113. 

2031. Holni) £•, Danmark-Norges Historie fra den store nordiske Krigs 
Slutning til Rigernes Adskillelse (1720—1814). Bd 1—3: 1—2. [1720 
1766.] Khvn 1890-98. 

Bd 3: 1—2 rec. 1 Nordisk Tidskr. 1898, s. 611—516 af Åa. Friis. 

2032. Holm, E.^ Arvid Horn og forholdet mellem de skandinayiske riger pä 
hans tid. 

Nordisk Tidskr. 1882, s. 216—224. (Se N:o 2994.) 

2033. HtaTCnoWy L.^ Frihetstiden, dess epoker och knlturlif. (3) + 234 s. 
Göteborg 1898. 

Populärt vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs Högskola. 7. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 69—71 af Ehd. [£. Hilde- 
brand]; i Svenska Dagbladet 1899, N:o 51 (21 febraari) af O. Levertin; 
i FiDsk Tidskr. 1899. Bd 1, s. 255—256 af M. G. Sckybergson. 

2034. StavenoWy L», Om formerna för utskottsval under frihetstiden. Bi- 
drag till svenska riksdagsformernas historia. (l) + 40 s. Upsala 
1890. 

2035. StarenoWy L., N&gra ord om frihetstidens allmänna betydulse och 
plats i det svenska folkets historia. 29 s. Göteborg 1897. 

Göteborgs Högskolas Årsskrift 1897. 

2036. StayenoWy L., Om riksräd svalen under frihetstiden. Bidrag till sven- 
ska riksrådets historia. Akad. afh. (3) + 156 s. Upsala 1890. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1891. Öfv. o. gr., b. 1—9 af R. Kj[elfén], 

2037. StavenoWy L.^ Studier i st&ndsriksdagens senare historia. Prest«- 
ständets sammansättning och formerna för dess riksdagsmannayal. 
(3) + 91 s. Göteborg 1895. 

o 

Göteborgs Högskolas Årsskrift 1895. 1. 

Rec. 1 Hist. Tidskr. 1896. Öfv. o. gr., s. 36—88 af M, G. Schy 
bwgton. 

164 



D. 9. b. FRIHBTSTIDBN. SlBSK. SKR. [2038 — 2052] 

2038. StATenoW) L., De politiska doktrinernas nppkomst ock jRSrsta atveck- 
ling under frihetstiden. 50 s. 

Historiska Stadier 1897. Festskrift tillägnad G. G. Malmström. 

2039. Torell, J. £., Om konungens utnämningsr&tt enligt 1720 års rege- 
ringsform. 1. Akad. afh. [Upsala.] 59 s. Sthim 1876. 

2040. NordiBy HJ.9 De ecklesiastiska deputationerna under Fredrik 1:8 rege- 
ring. Akad. afh. [Upsala.] VIII + 137 s. Strengnäs 1895. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1897. Öfv o. gr., s. 60—68 af H. Lundström. 



2041. Sand, J. P^ Svensken i Selbu og Tydalen 1718—19. 44 s. Selbn 
(tr. i Throndhjem) 1898. 

2042. ÖTerland, O. A^ Mandhnsingen af Snrendal i 1718. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 4:e R»kke. Bd 1, s. 27-— 86. 

2043. Sclieiistr5m, F., Armfeltska karolinernas sista tåg. Gamla minnen 
från jftmtlåndska och norska fjåUbygden. 111 s. +1 portr. +4 kartor. 
Sthlm 1890. 

2044. SchenstrOm, F», Armfeltska karolinernas sista tåg. 

Läsning för Folket 1891, s. 81 — 105. 

2045. Jemtländska härens hemmarsch 1719. 6 s. Hedemora 1888. 

2046. Et Brev om General Armfelts Tilbagetog över Tydalsfjeldene i Jannar 
1719. Ved A. Leigh-Smith. 

Danske Magazin. 5:e Iiekke« Bd 8, s. 154 — 155. 

2047. tEt krigsinstmment, som viser den svenske armees tilstand I jannario 
1719. > Hedd. af N. Nicolaysen. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 2:en Riekke. Bd 8, s. 127—180. 

2048. >Af gazetteme, relation fra Röros ndi Norge den 16:de januari 1719.» 
Medd. af A^ Nicolaysen. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 2:en Rsekke. Bd 8, s. 125—126. 

2049. Katastrofen paa Tydalsfjeldet i Januar 1719. Efter en samtidig Be- 
retning meddclt af H. W. Harbou. 14 s. Khvn 1892. 

Ssertryk af »Vort Forsvar». 

2050. BoSthlnSy S* J*^ Några drag ur historien om härjningarna på svenska 
ostkusten 1719. (Tal vid Fil. Doktors promotiouen i Upsala den 30 
maj 1891.) 

Nordisk Tidskr. 1891, s. 397—419. 

2051. Hellstrdm, C, Kår Forsmarks brnk brändes af ryssarne 1719. Efter 
en gammal Yfamillegencalogi». 

Ord och Bild 1900, s. 617—622. (Med 2 bilder.) 

2(^2. Wrangel^ H., Svenska örlogsflottan 1719 och dess förhållande till 
ryssarnes härjningar. 

Hist. Tidskr. 1892, s 103—146, 289—330. 

T65~" 



[2053— 2066J 



D. HISTORIA. 



2053. Den »stora ofreden» år 1719. Af O. E. 

Bilder nr sjömHDsUfTet 1896. Utg. af »Krinnoförbandet för Sveriges 
ajöförsvar», b. 69 — 84. 

2054. Om ryssarnoB härjningar 1 Qegtrlkland [1719, 1721]. 

Meddelanden af Gestriklands fomminneef. 1891. H. 8, s. 81 — 82. 

2055. Ryssarnes angrepp på Gefle år 1719. Medd. af Ä. Nilson. 

Meddelanden af Gästriklands fornminnesf. 1898. H. 10, s. 1 — 1. 

2056. Om rjBsarnes härjningar i Gefle omnejd 1719. 

Meddelanden af Gestriklands fornminnesf. 1897, 98. H. 9, s. 86—48; 
10, s. 6 — 16. 

2057. Larsen, A*, Oberst Henrik Danckwardt, Tordenekjolds Motatander ved 
Marstrand. 

Nord og Syd 1897. Irg. 1, s. 65 — 81. 

2058. Yaupell, O*, Tordenskjold ved Marstrand. 

Danebrog 1880 — 81. Aarg. 1, s. 24 — 81. 

2059. W[le8elgrren]9 IL, Taflor från krigs- och olycksåren efter Carl XII:8 
död, 1719—21. Tecknade af J. van Effen och C. Ädlerfelt Dels i 
Ofversättning, dels i referat meddelade. 

Hist. Tidskr. 1898, s. 167—174. 

2060. Gymkher, S« T», Några minnen af ryssarnes härjningar i Norrland 
nnder det stora nordiska kriget hnfvndsakligast 1721, och med sär- 
skildt afseende på HomOsand. Förnämligast efter anteckningar af 
framl. landshOfding Gilnther. 11 s. Hernösand 1881. 

Aftr. ur Hemösands-Posten d. 8 april 1881. 

2061. Ballantyne, A., Lord Carteret, a political biography. 1690—1763. 

XII + (l) + 428 8. London 1887. 

Innehåller en hel del handlingar, som beröra Gartereti beskickning till 
Norden mot slutet af det stora nordiska kriget. (1719 — 1720.) 



2062. Daae, L., Nils Griis, dansk-norsk Enyoyé i Haag. [1718—1746.] 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 2:en Raekke. Bd 6, s. 1—84. 

2063. BoSthius, S. J*, En konflikt mellan konung Fredrik I och sekreta 

utskottet. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 178—192. 

2064. Prästeståndets den 23 september 1728 ingifna nnderdäniga memorial 
angående religionsvården. Medd. af E. Wenncrantz. 

Kyrkohlstorisk Arsskr. 1900, a. 284—290. 

2065. Stamford, D. r., Gottfried Ernst von Wutginau. 

Zeitnchrift d. Vereins f. hessische Gteschichte n. Landeak. 1880. N. F. 
Bd 8, 8. 233—296. 

Wutginau skickades 1724 såsom hessisk ambassadör till ryska hofvet, 
för att åstadkomma ett närmande mellan Byssland och Sverige. 

2066. Jansson, HJ., Sveriges accession till hannoverska alllansen. Akad. 
afh. [Upsala.] 4 + 143 s. Sthlm 1893. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 18—19 af L. Sf^tavenow], 

166 



D. ». b. FRIHET8TIDBK. SÅBBK. SKR. [2067 2078] 

2067. Walisiewtkiy K«, L*héritage de Pierre le Qrand. Régne des femmea, 
goayernement des favoris 1725—1741. (1) + III + 888 s. +1 portr. 
Paris 1900. 

Berör Syeriget historia. 

2068. Berghy 8^ Handels- och manafaktordepatationens uppkomst och sam- 
mansättning. 28 s. 

Hlttoriska Studier 1897. FesUkrift tillägnad C. G. Malmström. 

2069. HJKme, H.^ Ett svenskt vittnesbörd om holsteinska partist&mplingar 
I Ryssland. 34 s. 

Historiska Stndier 1897. Festskrift tillägnad G. G. Malmström. 

2070. Edmondsoiiy G.^ The Swedish legend in Goiana. 

The English Historical Reriew 1899, s. 71—92. 

2071. [HildebrAndy £•], Den svenska legenden i Gniana. Af Ehd. 

Hist. Tldskr. 1899, s. 71—81. 

2072. Hjime, H^ Ryska konstitntionsprojekt ftr 1780 efter svenska före- 
bilder. 

Hist. Tidskr. 1884, s. 189—272. 

2073. LnndstrOm, H., Biskop Rydelins* omtvistade memorial till 1738 års 
riksdag. 

KyrkohUtorisk Irsskr. 1900, s. 225-252. 

2074. StarenoWy L.^ Ett förslag från frihetstiden om inrättande af en sär- 
skild högsta domstol. 

Hist. Tidskr. 1890, s. 187—164. * 

2075. KostomaFOWy N», Ferdmardal Minlch i ego znaöenie v rnsskom 

istorii. [Fältmarskalk Mttnnich och hans betydelse för den ryska 

historien.] 

Véstnik BvTopy 1884. Kn. 8,8. 510—564; 9, s. 6—67. 

Berör bl. a. mordet på major Sinclair. 

Rec. i Rnssische Revne 1886. Bd 26, s. 220—282 af A. JUrgemohn. 

2076. NilssOBy N. O. J*^ Danmarks uppträdande i den svenska tronföljare- 
frågan åren 1739-1743. Efter handlingar i K. Danska Geheimearki- 
vet och Svenska Riksarkivet. Progr. 2. 56 s. 3. 72 s. 4:o. Malmö 
1875. 76, 81, 86. 

Början af afdeln. 4 ntkom 1901, slutet 1905. 

2077. Keithy J., Journal pendant la gaerre en Finlande 1741—1743. Gene- 
ral J. Keith* dagbok nnder kriget i Finland 1741—1743. Utgifven af 
Ä. J. Hjelt. VI + 80 s. Helsingfors 1886. 

Ingår äfven i Bidrag till kännedom af Finlands natnr och folk. 
H. 44. 

2078. Schybergson^ M. G^ Anteckningar om fSrsvarskrlget i Savolaks och 

Karelen åren 1741—1742. 

Skrifter ntglfoa af Srenska Literatarsällskapet i Finland. 2. För- 
handlingar och uppsatser 1. (1885 — 86), s. 58 — 112. 

~167 



[2079—2089] 



D. HISTORIA. 



2079. Synnerberg, 6., Ett hundrafemtio &rs minne. Slaget vid Willman- 
Btrand den 23 angnstl 1741. 

Finsk Militär Tidakr. 1891, a. 407 — 480, 509—514. 

2080. Lindeqvlst, K. O., Tietoja Wenftjålle viedyistä soUvangeisU 1741— 
1743. [Krigsfängar i Ryssland 1741—43.] 

Historiallinen Arkisto 1892. D. 12, i. 26—81. 

2081. M[almstr0m]5 C. G., Stephan LOfving. 

Hiat. Tidakr. 1896, a. 272—278! 

2082. Droyseii) J. G.^ Geschichte der prenssiBclien Politik. Th. 5: Friedrich 
der Grosse. Bd 2-4. 1742—56. Leipzig 1876-86. 

Berör bl. a. äfven den avenaka politiken vid denna tid. 

2083. Åmheliii) F.^ Urteile eines zeitgenösBischen schwedischen Politikers 

tlber Friedrich den Grossen. Mitteilnngen ans den Tagebttchem des 

Grafen Karl Gnstav Tessin. 

Forachungen z. brandenbnrgiachen n. preaaaiachen Geachichte 1898. 
Bd 6, a. 242—250. 

2084. Koser, R., Friedrich der Grosse in Dresden 1745. [Mittheilnngen ans 
Briefen des schwedischen Gesandten Wnlfwenstjerna im Stockholmer 
Eeichsarchiv.] 

Zeitschrift f. Geachichte a. Politik 1888, a. 485—499. 

2085. Ein Memoirenfragment der Königin Louise Ulrike von Schweden ttber 

ihre Jngendzeit am Hofe Friedrich Wilhelms I. Mitgeteilt Yon F. 

Ärnheim. 

Forachungen z. brandenbnrgiachen u. preuaaiachen Geachichte 1892. 
Bd 5, a. 580—688. 

2086. Koser, B», Prinz August Wilhelm von Preussen nnd Louise Ulrike 

von Schweden. Mittheilnngen ans den Briefen Louise Ulrikens an 

August Wilhelm 1740—1758. 

Zeitaohrift f. prenasiache Geachichte u. Landeak. 1881. Jahrg. 18, a. 
14—52. 

2087. Anilieim^ F.^ Ans Briefen der Kronprinzessin Ulrike von Schweden 

an die Königin-Mutter Sophie Dorothea (1745—1748). 

Forachungen z. brandenburgiachen u. preuaaiachen Geachichte 1889. 
Bd 2, 8. 533—548. 

2088. Amheiniy F., Die Memoiren der EOnigin von Schweden Ulrike Luise, 
Schwester Friedrichs des Grossen. Ein quellenkritischer Beitrag znr 
Geachichte Schwedens im 18. Jahrhundert. 142 + (1) s. Halle 1888. 

Halleacbe Abhandlnngen znr neueren Geachichte. H. 22. 

2089. Heidenstam, O* G. v.^ Une soeur du Grand Frédéric Lonise-Ulrique 

reine de Snede. (1) + VIII + 472 s. +1 portr. Paris 1897. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1897. Öfv. o. gr., a. 86—92 af Ekd. [Ä. Hilde- 
brand]', i Stockholms Dagblad 1897, N:o 588 af Tk. WestriH; i Deutsche 
LitteraturzeituDg 1898, s. 1429—1433 af F. Arnhetm. 

168" 



D. t. b. FRIHSTSTIDBM. SÅBfiK. SKB.. [2090 — 2102} 



2090. [Cherbalies, C T.], Une reine de Saéde acear da Grand Frédéric, par 
G. Valhert, 

Bevae des deax Mondes ld97. T. 6, s. 216—227. 

2091. Frédérie II, Histoire de mon temps. (BedacUon yod 1746.) Her> 

ansg. v. M. Fosner. Leipzig 1879. 

Publioationen ans den K. Prenssischen StaatsarchiTen. Th. 4, s. 14& 
—499. 

2092. Danielson, J. B., Die Nordiache Frage in den Jahren 1746—1751. 

Mit einer Daratellnng raBsiach-Bchwedisch-flnnischer Beziehongen 1740 

—1743. (3) + 455 +215 b. HelBingfora 1888. 

Rec. i Finsk Tidskr. 1888. Bd 25, s. 216—219 af M. G. Schyberg- 
son; i Hist Tidskr. 1889. Öfr. o. gr., s. 62—67 af H. Hjärna; 1 Nor» 
disk Tidakr. 1889, s. 27 — 18 af H. Bjarne, 

2093. Arnlieiniy F.^ Beitrftge znr Gescliiclite der nordischen Frage in der 

zweiten Hftlfte des 18 Jahrhnnderta. 1—6. 

Deutsche Zeitschrift fUr Gescbichtswissenschaft 1889, 91, 92. Bd 2y 
B. 410—448; 6, s. 801—860; 8, s. 78—148. 

2094. Starenow, L., TUl belysning af partistriden vid riksdagen 1746— 
1747. 57 8. Upsala 1890. 

2095. Sylwan, (K^ Nils Ton Oelreich sftsom censor libromm. 

Ellt. Tidakr. 1898, s. 128—166. 

2096. KJelléDy B., Samuel Åkerhielm den yngre och de ryska Btåmpllngama. 
i Sverige åren 1746—1749. 

Hist. Tidakr. 1894, s. 1—86. 

2097. TTenne aktstycken från frihetstiden. [1747, 56.] Medd. af E. Q. 
Palmen. 

Historiallinen Arklsto 1878. D. 6, s. 158—184. 

2098. [PXtrelliy T, J.], Hor kom Sreaborg att anläggas? 

K. KrigsT. Akad. Tidakr. 1896, s. 425—441. 

2099. FOrblindelse. Innehåller en landsfSrrädiBk Bkrifrelse från en person 
tillhörande mösspartiet till ryska sändebndet i Stockholm, grefye 
Panin, Tåren 1749. 

Allmänna FözaYanföreningens Irsskr. 1900, s. 250—268. 

2100. Koser, R^ Friedrich der grosse im Jahrzehnte Tor dem siebenjährigen 

Kriege. 

HistorlscheB Tasehenbnch 1888. 6:e Folge. Jahrg. 2, s. 201—269. 
Angår äfrcn Preussens nordiska politik 1749 — 61. 

2101. Tedel, P., Den äldre Grev Bernstorffs Hinisterinm. Inledning til 
»Correepondance ministérielle du comte J. H. £. BernstoriT». Udgivet 
paa Foranstaltning af Oarlsberg-Fonden. 2 + 386 s. Khyn 1882. (Se 
N:o 3015.) 

2102. Landshöfdinge-embetets i Elfsborgs län riksdagsrelation för åren 1751 
—1754, afgifven den 28 jan. 1755. 

Vestergötlands fornminnesf. Tidskr. 1893. H. 6—7, s. 81—76. 

"T59~ 



[2103—2114] D. HISTORIA. 



2103. Sprinehom, Cy Ett bidrag till den yftpnade neatralitetens Matoria i 
norden. [1755—56.] 

Hi«t. Tidskr. 1881, 8. 247—278. 

2104. LandshOfdinge-embetets 1 Skaraborgs län riksdagsrelatlon f5r aren 
1755—1759. 

Yestergötlanda fornminneflf. Tidskr. 1898. H. 6—7, 8. 75 — 111. 

2105. Åmheim, F., Bas IJrtell eines schwedischen Diplomaten ftber den 

Wiener Hof im Jahre 1756. [Nils Bark.] Ans dem schwedischen 

ReiChsarchiy in Stockholm. 

Mltteilungen d. Institats f. österrelchische Geschichtsforachang 188i^. 
Bd 10, 8. 287—294. 

2106. Dimoker, H., Die Bildnng der Coalition des Jahrei 1756 gegen 

Preussen. 

SitEungsberichte d. k. prenss. Akademie d. WiBsenachaften z. Berlin 
1882, 8. 98—118. 

2107. Amheim^ F*, Preussen nnd Schweden beim Ausbrnch des siebe^j&hri- 

gen Krieges. 

Forsch ängen z. brandenburg^schen u. prensaiachen Geschichte 189U. 
Bd 8, 8. 611—618. 

2106. Schnltz, W. T., Meklenbarg nnd der 7-jåhrige Krieg. 

Jahrbiicher n. Jabreaberichte d. Yereins f. mecklenburgisohe G^eachichte 
u. Alterthumsk. 1888, 89. Jahrg. 68, 8. 205—816; 54, a. 1—84 4 1 
karta. 

2109. Schwartz, F., Organisation nnd Yerpflegung der prenssischen Land- 
milizen im 7-jährigen Kriege. 200 s. Leipzig 1888. 

Staats* nnd aocialwiasenaohaftliche Foisohongen. Bd 7: 4. 

2110. Kirohhoir^ G.y Greifswalds erate Besetznng dnrch die Preussen im 
7-Jährigen Kriege. Z. Besten des Kriegerdenkm. Greifswald 1886. 

2111. ElchelmAnn, O., Seekriegsrechtliches ans dem siebenjåhrigen Kriege. 

Rnasische Rerne 1876. Jahrg. 8, a. 159 — 174. 

Angår handelakonTentionen af den 26 april 1758 mellan Brerige och 
Ryasland. 

2112. Swedenborg) E*^ Memorial. Oförgripeliga tankar om rikets upprätt- 
hällande och befästande i sin frihet. 

S¥. Autografaällak. Tidskr. 1879. D. 1, a. 6—8. 

2113. Barthélemj, E. de, Un sonper chez le czar Pierre III. [1762.] 

ReToe d'hi8toire dlplomatiqne 1887, a. 480 — 488. 
Srenska enroyén Frih. M. Poase omtalas i denna depeach. 

2114. The despatches and correspondence of John^ second earl of Bucking- 
hamahiref ambassadör to the conrt of Catherine II of Bnssia 1762— 
1765. Edited for the Royal Historical Society with introdnction and 
notes by A. D'Arcy Collyer. Vol. 1. VIII + (1) + 256 s. 4:o. Lon- 
don 1900. 

Camden society. 8:d series. 2. 

Innehåller bl. a. åtskilligt om Englands och Rysalanda förhållande till 
STerlge vid denna tid. 



170 



D. 10.». OT7STAF m— GXTSTAP IV ADOLF. URK. 



[2115—2123] 



2115. LandshAfdingefimbetetfl i Uppsala län riksdagsberftttelse f9r åren 1765 
—1768, afgifyen 6 aprU 1769 (efter konceptet i länsarkivet i utdrag 
meddeladt af Cl. Annerstedt). 

Upplands fornminnesf. Tidskr. 1895. Bd 8, s. 186—216. 

2116. BrowBy J«9 Original memolrs of the sovereigns of Sweden and Den- 
mark from 1766 to 1818. 1: ?V + 314 8. -fl portr. 2: XI + 382 8. + 
1 portr. London 1895. l:a nppl. ntk. 1818. 

2117. Tilasy D., Dagbok öfver H. K. H, kronprintsen prints Gastavs resa 

igenom Bergslagerna sept. 1768. 8 s. Falan 1896. 

Fala-Knrirens Bokbilaga 1896. 

Har äfven utkommit i annan uppl. 44 s. Tr. äfven den i Falan 1896. 

2118. Mereier de Salnt-Léger, B., Deaz visites royales ä la bibliothéqae de 

Tabbaye de Saint Gheneviéve 1764, 1771 (la seconde par le roi de Snöde 

Gnstave III). Pnbliées par M. Toumeux. 

Bulletin de la Société de rhistoire de Paris et de Tlle de France 
1896 (tr. 1897). T. 28. 

8. 9—18 inneh. ett bref fr&n Mereier till O. O. Gjörwell ang. Gustaf 



ni:8 besök i biblioteket 1771. 



10. Gustaf m— Gustaf IV Adolf. 

a. UrkiiiidsMiiilingrar. 

2119. Gustaf III, Bref till friherre G. K. Armfeit. Af Kongl. Samfundet 
fdr utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia utgifna 
genom Elof Tegnér. (2) + V III + 202 -f (1) s. Sthlm 1883. 

Historiska Handlingar. D. 12: N:o 8. 

2120. Gnstave ni, Lettres de Gustave III k la comtesse de Bouiflers et de 
la comtesse au roi de 1771 k 1791. Pnbliées avec une introduction et 
des notes par Ä. Vivie. 454 + (1) s. Bordeaux 1900. 

2121. Papper, Konung Gustaf III:s efterlämnade och femtio är efter hans 

död öppnade. Öfversigt, utdrag och jämförelse af E. G. Qeijer. D. 

1—3. 569 s. Sthlm 1876. 

Supplement till £. G. Geijers samlade skrifter. Bd 1. l:a nppl. utk. 
1848—46. 

2122. Berittelser, Svenska beskickningars, om främmande makter år 1793. 
1. Preussen [K. E. von Carisien.] — 2. Polen [S. N. Casström.] Ut- 
gifna af B. Taube. IV + 201 s. Sthlm 1893. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 64 — 70 af F. Amheim; i 
Forschungen z. braodenburgischen n. preussiBchen Geschichte 1894. Bd 7: 
H. 2, 8. 828—826 af F. Arnheim. 

21227*. Amheiniy F», Aus einer schwedischen Gesandtschaftsrelation fiber 

Preussen von 1793. 

Forschungen z. brandenburgischen u. preussischen Geschichte 1889. 
Bd 2, 8. 264—267. 

2123. Bref^ En finsk hofmans, frän 1800. liedd. af G. Frosteitis. 

Skrifter utg. af Svenska Literatnrsällskapet i Finland. Förhandlingar 
o. uppsatser. 4. (1888—89), s. 77—98. 

Brefyen äro fr&n C. F. Rotkirck till hans far och behandla bland an- 
nat riksdagen i Norrköping. 

171 



[2124—2132] D. HI8T0RU. 



2124. Ehrenstrttni) J« A.) Efterlemnade' historiska anteckningar ntgifna af 

S. J. Boéthius, I). 1. VIII + IX + 510 s. 2. VII-i-(l) + 692 s. Up- 

sala (tr. i Stblm) 1882. 83. 

Rec. I Finsk Tidskr. 1884. Bd 16, b. 357—876 af J/. G. Scky bergson; 
i Hi«t. Tidskr. 1884, s. LH— LXI af Elof Tegnér. 

2125. Ehrenström, J. A., Iz istoriöeskich zapisok J. A. Ehrenstrema. [Ur 

J. A. EhrenstrOms historiska anteckningar]; medd. och öfvers. af G. 

Synnerberg och ^V. Ivanin. 

Rnsflkaja Stanna 1893. T. 79, s. 1—40, 209—267, 417 — i60; 80, s. 
32—62, 243—252. 

2126. EhrensTärd, G. J^ Dagboksanteckningar fSrda vid Gnstaf 111:8 bof. 

Utg. af E. V. Montan. D. 1: Jonrnal för &ren 1776 och 1779 samt 

berättelse om Bvenska teaterns nppkomst. (l) + yi + 19 + 464 b. 2:a 

nppl. 1878. 2: Jonrnal för år 1780, bref och minten 1770—79 samt 

ministerdepescher 1780—83. XX + 512 s. Sthlm 1877. 

Åfven med titel: Bidrag till Sreriges historia, utg. af E, V. Montan, 
D. 2. 

Rec. i Hiat, Bibliotek. D. 6, s. VI— XIII af [n.] W[€strinl 

2127. En|[r®str9m, J. y., Historiska anteckningar och bref från åren 1771— 

1805. Utg. af E. V. Montan. (l) + LXVI+356 s. Sthlm 1877. 

Åfven med titel: Bidrag till Syeriges historia utg. af E. V. Mon- 
tan. [D. 1.] 

Rec. i Hlst. Bibliotek. D. 5, 8. VI— XIII af [rA.] ^Xe»irin']. 

2128. EngestrOm, L. t.. Minnen och anteckningar. Utgifna efter hand- 
skrifter och samlingar, tillhöriga grefye L. S. ron Engeström och 
Svenska Riksbiblioteket ht Elof Tegnér. Bd 1. XVI + 860 s. +1 portr. 

-f 4 pl. 2. VI + 434 4(1)8. Sthlm 1876. 

Rec. i Hiat. Bibliotek. D. 6, s. VI— XIII af [r*.] Htwm»]. 

2129. Eng'e8tröm5 L. t., Pami^tniki Wawrzynca hr Engeströma, posla 
nadzwyczajnego i ministra peinomocnego krola I Mci Szwedzkiego w 
Polsce . . . przeloione z oryginala przez J. I. Kraszewskiego. XXX 
+ 257 8. + 1 portr. Posnan 1875. 

= Pami^tniki z oémnastego wicku. T. 15. 

2130. Från Tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen af E. Schrö' 

derheinij G. G. Ädlerbeth och G. M. Armfelt. Ånyo ntgifna af 

Elof Tegnér. H. 1—2: Elis öchröderheims skrifter till Gnstaf lUis 

historia. 3 — 7: Gndmnnd Göran Ädlerbeth, Historiska anteckningar. 

8 — 16: Gastaf Manritz Armfelt, stndier nr Armfelts efterlemnade papper 

af E. Tegnér. Ny nppl. Bd 1—3. Sthlm 1892-94. (Se N:o 2193) 

Rec. i Svensk Tidekr. 1894, s. 249—251 af C. H. Hallendorff; i Ord 
och Bild 1894, 8. 41—46 af G, Xordensvan. 

2131. HJelmér, S.^ Ur Samnel Hjelmérs dagbok. Diplomatien och avisoma 
i slutet af 1700-telet. Utg. af A. Hjelmerus. 10 s. Wexiö 1896. 

Ur Smålandsposten den 7 febr. 1H96. 

2132. Järta, H., Valda skrifter, utgifna af H. Forssell. D. 1. CLXVIII 

+ 390 s. + 1 portr. 2. (4) + 647 s. Sthlm 1882, 83. Ny nppl. 1893. 

T72 



D. 10.». GUSTAF III— OtrSTAF IV ADOLF. URK. [2133 — 2144J 

Detta arbete kan åfren anses höra till nästf oljande period. 

Innehåller bl. a. Motirer till 1809 års regeringsform; Anföranden till 
statsrådsprotokollet och embetsntlåtanden ; Uppsatser 1 politiska och so- 
ciala ämnen. 

Rec. i NordUk Tidskr. 1884, 8. 48—52 af C. F. Siergttedtl 

2133. LilJencrantSy J., Anteckningar och memorial . Af Kongl. Samfandet 

t5T ntgifyande af handskrifter rOrande Skandinayiens historia atgifna 

genom B. Taube. 204 s. Sthlm 1878 [men ej utg. fSrr an 1882.] 

Historiska Handlingar. D. 8: N:r 5. 

Se N:o 141: Minnen nr Sveriges nyare Historia. 

2134. Trolle-Wachtmelster, H. G., Anteckningar och minnen. I urval 
ordnade och utgifna af Elof Tegnér. 1. VI + 315 + (3) a. +1 portr. 2. 
d24 + (l)0. +1 portr. Sthlm 1882. 

Bec. i Nordisk Tidskr. 1889, s. 482 — 488 af A. Hammarskjöld. 

2135. Wallqirlftt, O., Minnen och bref. Utgifna af E. V. Montan. 21B s. 
Sthlm 1878. 

Åfven med titel : Bidrag till Sveriges historia utg. af E. V. Montan. D. 3. 

2136. Wrede^ F., Ur ftltmarskalken Fabian Wredes papper. Historisk pu- 
blikation af C. Wibling. 75 + (1) s. Lund (tr. 1 Karlskrona) 18d4. 

2137. Aktstykker angaaende Norge, henhOrende til Perioden Juli— Avgust 
1808. 

Meddelelser fra Krigsarkirerne. Bd 8, s. 526—534. 

2138. Aktstykker angaaende Tildragelseme på Sjselland i Perioden Januar 
— Marts 1809. 

Meddelelser fra Krigsarkiverne. Bd 4, s. 99 — 138. 

2139. Aktstykker fra Grendsen mod Sverig i Perioden fra Slntningen af 
1803 til Efteraaret 1805. 

Meddelelser fra Krigsarkirerne. Bd 2, s. 53 — 63. 

2140. Aktstykker og Breve til Belysning af Grev Ostens politiske Stilling 
og Danmark — Norges Korhold til Sverige 1772—1773. Ved Aage Friis. 

Danske Magazin 1900. 5:e Raekke. Bd 4, s. 193-230. 

2141. Brete fra og til Norge i Perioden Januar— Marts 1809. 

Meddelelser fra Krigearkiverne. Bd 4, s. 134 — 160. 

2142. BreYe og Rapporter fra Norge i Perioden November 1807—Jnni 1808, 

September— December 1808. 

Meddelelser fra Krigsarkiverne. Bd 3, s. 233—273, 383—416; 4, s. 
25—40. 

2143. BreTTexlingy En diplomatisk, fra Begyndeisen af Aarhundredet. [De- 
pescher fra Chr. BernstoriT til Baronerne Wetterstedt og Taube, tillige- 
med deres Svar. (Octbr— Decbr 1807.).] 

Ny lUustreret Tldende (Kristiania) 1877. Aarg, 4, s. 203—206. 

2144. Fredrik Yl, Fortrolige Brevvexling med Norge i Aaret 1809. Udg. 

af C. Th. Sörensen. (2) + 219 s. 4:o. Khvn 1889. 

Brefven hafva förut varit tryckta i iMeddelelser fra Krigsarkiverne». 
Rec. i Hist. Tidskr. 1890. Ofv. o. gr., a. 33—37 af N. Höjer. 

173~ 



[2146—2153] D. HISTOBIA. 



2145. Indberetninger fra de Asterrigske Gesandter i KjöbenhBvn 1807— 
1812. Udg. i Uddrag efter Originaleme i Statsarkivet i Wien af Y, 
Nielsen. 76 s. Christiania [1883]. 

Forhandlinger i Yidenakabsselskabet i ChrUtiania 1882: N:o 28. 

2146. Utdrag nr danska diplomaters meddelanden från Stockholm 1807— 
1808, 1810 och 1812—1813. Samlade af C. J. Anker. Öfversatta frän 
franskan och ntgifna af ^. U. Wrangel Vin4.223 + (1) s. Sthlm 

1897. 

2147. Kageuecky J. B* de^ Lettres de M. de Kageneck, brigadier des gardes 
dn corps an baron Alströmer, conseiller de commerce et directenr de 
la compagnie des Indes ä Gothembonrg, sur la période dn régne de 
Lonis XVI de 1779 å 1784. Affaires politiqnes. La conr et la ville. 
Koenrs dn temps. Publiées avec nne préface par L. A. Léouzon U 
Duc. XIII + 528 B. Paris 1884. 

2148. Napoleon I, Lettres inédites (An VIII— 1815). Pnbliées par L. Le- 
cestre. T. 1: (An VIII— 1809). VIII + 388 s. T. 2: (1810—1815). 
426 s. Paris 1897. 

2149. StaSl Ton Holstein, £• H., k Brinkmaiiy K» G. Y^y Correspondance 

diplomatiqne dn baron de Staél-Holstein, ambassadenr de Snede en 

France, et de son snccessenr comme chargé d'affaires le baron Brink- 

man. Docnments inédits snr la Revolution (1783 — 1799), recneilles anx 

archives royales de Snede et pnbliés avec nne introdnction par L. A. 

Léouzon le Duc. XLVI + 416 + (2) s. Paris 1881. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1881, s. LXXXII-XCIII af A. Hedin; i The 
Forthnigbtly Review 1881. Vol. 86, b. 759—777 af C. Btennerhatset. 

2150. Katarina II, Bnmag Imperatricy Ekateriny II chranjasichsja t go- 
sndarstvennom arcbivé ministerstva inostrannych del s 1774 po 1796 g. 
[Katarina II:s papper hemtade Arån kejserliga archivet fttr utrikes 
ärenden 1774—96.] T. 4. LXII + 600 + (l) s. 5. XXXIV + 497 + (l) s. 
S.-Peterb. 1880, 85. 

Sbomik Imp. Russkago IstoriSeskago obfiéeatva. T. 27, 42. 

2151. Katarina II, Imperatrica Ekaterina II i kn. Potemkin. Podlinnaja 

perepiska. [Kejsarinnan Catharina II och furst Potemkin: deras egen- 

händiga brefväxling.] 1782 — 91. Is sbornika professora P. S. Lebedeva. 

[Ur Prof. P. S. Lebedeffs samling.] 

Russkaja Starina 1876. T. 16, b. 83—68, 289—262, 441—478, 571— 
590; 17, 8. 21—38, 205—216, 403—426, 635—652. 

2152. Katarina II vo vremja vojny s Svecieja, pis^ma i povelénija grafa 
V. P. Mnsinn-Padkinn 1788-1789 gg. [Katarina II nnder kriget med 
Sverige, bref 1788, 89 till öfverbefäibafvaren Mnsin Pnschkin.] Med 
inledning o. anmärkningar af V. A. Bilbasov. 

RiiBskaja Starina 1887. T. 58, s. 551—574; 54, e. 47—70,295—808. 

2153. PosoPstvo grafa P. A. Tolstago v Parizé v .1807 i 1808 gg Ot Til'- 
zita do Erfurta. Izdano pod redakcieju N. K. SiVdera. [Grefve P. 
A. Tolstojs beskickning till Paris 1807 och 1808. Från Tilsit till 

"TtT" 



D. 10. b. 0178TAF Hl. 



[2154—2163] 



Erfnrt Utgifren under redaktion af N. K. Schilder.J LXXYIII + 
822 ^ (1) 8. S.-Peterb. 1898. 

Sbomik Imp. Rnsskago Istoriieskago obfiéestTa. T. 69. 

2154. Sarary, A* J* M* R* dac de Rovigo, PolitiSeskaja perepiska gene*- 
r&la Savari vo yremja prebyyanija y 8.-Peterb. y 1807 g. [(General 
Sayary*8 politiska brefyäxling under hans yistelse i S:t Petersburg år 
1807.] [Fransk text] VIII + 297 + 67 + (1) s. 8.-Peterb. 1898. 

Sbomik Imp. RtiBskago IstoriÖeskago ob66e8tva. T. 83. 

2155. Briefe and Aktenstöcke znr Gescbichte Prenssens nnter Friedrich 

Wilhelm III, yorzagsweise ans dem Nachlass yon F. A. y. Stägemann. 

Hrsg. y. Frz. RUhl Bd 1. LX VII +428 s. Leipzig 1899. 

Innehåller bl. a. 42 bref till och från K. G. y. Brinkman 1808. 
Kec. i Hist. Tidskr. 1899. Öfv. o. gr., 8. 61—66 af lElof] iXegnér], 

2156. Friedrich II, Politische Correspondenz Friedrich*8 des Grossen. Bd 
1—26 (1740-1767). Berlin 1879-1900. 

2157. Karl Friedrloh TOn Baden, Politische Correspondenz. 1788-1806. 
Heransgegeben yon der Badischen Histori schen Commission bearbeitet 
yon B. Erdmannsdörffer and K. Obser, Bd 4: 1801—1804. LXXIV 
+ 573+(l) s. Heidelberg 1896. 

Berör bl. a. Gustaf IV Adolfs historia. 

2158. i^oellen znr Geschichte der dentschen Kaiserpolitik Oesterreichs w&h- 
rend der französischen Reyolationskriege (1790—1801). Heransg. y. 
Ä. Vivenot. Fortg. y. d. Kais. Akad. d. Wissen8chaften darch H. v. 
Zeisåberg. Bd 3—5. Wien 1882-90. 

Berör Sveriges politik yid denna tid. 



11. Gmstaflll. 



2159. Bain, N. R., Gnstayns III and his contemporaries 1746—1792. An 
oyerlooked chapter of eighteenth centnry history. From original do- 
cnments. Vol. 1. XV + 293 s. 2. IX + 315 s. London 1894. 

Rec. i Hist. Tidakr. 1896. Öfy. o. gr., s. 25—82 af lElof] T[egnér]. 

2160. Leyertiii, O., Från Gastaf IIIis dagar. 268 + (1) s. Sthlm 1896. 2:a 
nppl. Sthlm 1897. 

2161. Leyertin, O., Gastaf III. En karaktersskiss. 

Ord och Bild 1892, s. 97—118. 

2162. KerrOy baron de^ Gnstaye III roi de Snede et Anckarstroem 1746— 
1792. 420 8. + 1 portr. Paris 1876. 

2163. Odlmer, ۥ T., Syeriges politiska historia nnder konnng Gastaf III:s 

regering. D. 1: 1771-1778. VIII + (4) + 607 + (2) s. 2: 1779-1787. 

(3) + 550 + (2) 8. Sthlm 1885, 96. 

D. 1 rec. i Hist. Tidakr. 1885. Öfr. o. gr., s. 48—49 af 8. J. B[oé' 
thitt»]; Ny Svensk Tidskr. 1886. 8. 127—136 af T. Såve; i Nordisk Tidskr. 
1886, 8. 692—615 af ***\ i Finik TidBkr. 1887. Bd 28, s. 176—190 af 

176 



[2164—2176] D. HISTORIA. 



M. G. Schyberggan; 2 rec. I Hlst. Tidskr. 1896. Öfr. o. gp., b. 81—91 
af L. S[tavenoio]', i Finak Tldskr. 1898. Bd 44, «. 107—117 af M. G. 
8chy berg son. 

2164. Sjögren, O., Gastaf 111:8 regering. H. 1. Reformtiden 1772—78. 

Brytningstiden 1778--87. IV +302 s. 2. Äfventyratidcn 1778-92. 

Knltnrlifvet. (2) + 322 -h (2) g. Sthlm 1891, 92. 

Fiyxell, A.f Berättelser nr syenska historien. Fortsatta af O, Sjögren. 
D. 47, 48. (Se N:o 184.) 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1898, s. 236—244 af J. A. Älmquitt, 



2165. Laririére, Ch. de, GuBtave III de Suéde k Paris en 1771 et en 1784. 

Beyue politiqne et littéraire 1900. Revne blene. T. 65, s. 774—783. 

2166. Bonneyille de Marsangy, L», Le comte de Vergennes, son ambassade 
en Snede. 1771—1774. (l) + 468 s. +1 portr. Paris 1898. 

Rec. I Hist. Tidskr. 1899. ÖU. o. gr., s. 13—15 af V. Söderberg. 

2167. Den danske Envoyé Baron C. F. Giildencrones Indberetning om Regje- 
ringsforandringen i Stockholm den 19 Augnst 1772. Ved C. J. Anker. 

Morgenbladet (Kristianla), 15 December 1895. Eztrannmer. 

2168. Deberle, A., Histoire d*nn conp d*état. La Snede en 1772. 

Revue politiqne et littéraire 1877. T. 20, s. 409 — 417. 

2169. Gomel, Ch., Un conp d*état en Snede an XVIII:e siécle. 

Revue politique et littéraire 1898. Revne blene. T. 61, s. 791 — 795. 

2170. Toll, J. Ch., Händelserna i Kristianstad 1772. Anteckningar. Utg. 

af If. Weihull. 

Sami. utg. för de skånska ländsk, hlst. o. arkeol. för. 1876. H. 4, 
B. 1—51. 

2171. Hjame, H., Öfversigt af Sveriges ställning till främmande makter 
yid tiden för 1772 års statshvälfning. 40 s. Upsaia 1884. 

2172. HJelt, A. J., Sveriges ställning till ntlandet närmast efter 1772 ärs 

statshvälfning. Akad. afh. (8) + 222 + 34 s. Helsingfors 1887. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1887, s. 572—574 af P. 8ondén;\ Hist. Tidskr. 
1888. Öfr. o. gr., s. 55—58 af S. J. E{pHhius]. 

2173. Tegnér, Elof, Bidrag till kännedomen om Sveriges yttre politik 

närmast efter statshvälfningen 1772. Anteckningar nr franska och 

engelska diplomaters brefveziing. 

Hist. Bibliotek. D. 6, s. 137—236. 
Afven separat. 

2174. Montan, £• V., De äldsta statsutskotten och beskattningsrätten pä 
deras tid. 

Hist. Tidskr. 1881, s. 85—116. 

2175. VeHsbergr, G. V., Om svenska riksdagen, dess sammansättning och 

verksamhetsformer, 1772—1809. Akad. afh. [Upsaia.] (2) + 143 + (1) s. 
Sthlm 1889. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., s. 72—76 af L. iS[tor«»oir]. 

176 



D. 10. b. GUSTAF III. [2176 2186] 



2176. Norelins, Ch., Knogl. Statsatredningen. Ett bidrmg till finansernas 
historia nnder gnstavianska tiden. Akad. afh. VII + (l)+83 s. Up- 
sala 18d4. 

2177. Bonnefoiiy P., Un mémoire inédit de Damonriez snr Tétat de rEniope 

en 1773. 

Bevue Historique 1899. T. 71, 8. 42-— 61. 

Berör äfven Sveriges politiska ställning vid denna tid. 

2178. Armailléy comtesse d', née de Ségur, La comtesse d'Egmont fiUe da 
maréchal de Richeliea 1740— -1775 d'aprés ses lettres inédites k G-astave 
III. X+dO& 8. Paris 1890. 

Öfr. till sTenska. 284 + (1) b. Sthlm 1898. 

2179. [Hildebrand, £•], Gnstaf III och madame d*Egmont. 

Hist. Tidskr. 1890, b. 156—168. 

2180. Gllthe, G*, Ett porträtt (La comtesse d'Egmont etc.) 

NordUk Tidskr. 1890, b. 821—888. 

2181. Groty J. K.9 Ekaterina II i Gnstaf III. 

Drevnjaja i noraja RosBija 1876. T. 1, s. 107 — 129-1-2 pl. 4:o. En 
nj nppl. 115 B. 4.1 släkttab. S.-Peterb. 1877. 

Ur: Zapiski Imp. Akad. nank. T. 80: Prilo2. N:o 6. 

Af den senare nppl. inneh. s. 79 — 115 bilagor p& franska spr&ket. 

Bec. i BnBslBche Beyne 1878, b. 15 -24 af A. Bruekner; i HiBt. Biblio- 
tek. D. 7, B. XXXVI 4 XLn af Ehd. [£. Jlildebf^and]. 

2182. HÅffer, H., Das Zerwftrfnis Gnstafs III von Schweden mit seiner 

Mntter Lnise Ulrike, der Schwester Friedrich des Grosseh, ond die 

GresandtBchaft Anastasins Lndwig Menckens in Stockholm (1777 — 1782). 

Unter Mitwirknng von F. Amheim. 

Forschnngen z. brandenbnrgisohen n. prensslschen Geschichte 1893. 
Bd 6, s. 877—450. 

2183. Åmhelm, F», Gnstaf III ▼. Schweden and sein Oheim Friedrich der 
Grosse. 

Kationalieitnng 1892, N:r 213. 

2184. KiUson, N. O. J.^ Blad nr konung Gnstaf 111:8 och drottning Sofia 

Magdalenas gifterm&lshistoria. Efter handlingar i svenska och danska 

statsarkiv. 1. De fOrsta giftermälsnnderhandlingama och f&rlof ningen. 

2. Be senare giftermålsnnderhand Ungarna, förmälningen och Sofia 

Magdalenas f&rsta tid i Sverige. 

HiBt. BibUotek. D. 4, s. 291—378; 5, 8. 97—150, 267—328; 6, s. 
68—136. 

2185. Schanniaiiy 9^ Till rellgionsfrihetsfrägans historia vid 1778—1779 
ära riksdag. Tillag. 

HiBt. Tidakr. 1898, s. 49—59, 328—338. 

2186. Hnlting, J., Förbandet i Norrköping är 1779. 

Hiat. Tidskr. 1899, *b. 159—164. 



177 

Sv. kitt. bibliografi. 12 



[2187—2197] D. HISTORIA. 



2187. Bergbolun, C, Die bewaffnete Nentralität 1780—83. Eine Entwi- 

ckelangsphase des Völkerrechts im Seekriege. VIII + 290 s. Berlin 

1884. 

Rec. i Baltiache Monataschrift 1884. Bd 31, a. 846—852 af F. Thu- 
dichum. 

2188. Eichelmaniiy O.^ Der bewaffnete Nentralitätsbnnd Easslands Toni 
Jahre 1780. 

Rassische ReTne 1880. Bd 16, s. 197—249. 

2189. Fauetaille, P., La diplomatie fran^aise et la ligne des nentres de 
1780 (1776—1783). XI + 629 s. Paris 1893. 

Bibliothéqne Internationale et diplomatiqne. T. 82. 

2190. Body, A^ Gastave III, roi de Snede, anx eanx de Spa. 131 b. 
Brnxellea 1879. 

2191. Benmont, A. y., König Gnstaf III v. Schweden in Aachen in den 

Jahren 1780 und 1791. 

Zeitaclirift d. Aachener Geachichtav. Bd 2, a. 1 — 69. Afren i Eleine 
hiatoriacbe Schriften. Gotha 1882, s. 283—398. 

2192. Fersen, A. t», The French anny in the revolationary war. Connt 
de Fersen^s private letters to hia father, 1780 — 81. Transl. from the 
French by Q. Holmes. 

Magazlne of American hiatory 1891. T. 1, a. 65—70, 156 — 173. 

2193. Tegrnér, Elof, Gnstaf Manritz Armfelt. Stndier nr Armfelts efterläm- 
nade papper samt andra handskrifna och tryckta källor. 1. Armfelt 
och Gnstaf III. 2. Armfelt i landsflykt. 3. Under omstörtnlngarna 
1803-1814. Sthlm 1883-87. 

1 rec. i Finsk Tidskr. 1885. Bd 18, a. 417—440 af J/. G. Schyberg- 
son; i Hist. Tidakr. 1884, a. VI— Xin af Th. TFMert» ; i Nordisk Tidakr. 
1884, a. 498—496 af S. J. Boéthius: 2—3 i Hiat. Tidakr. 1888. 
ÖfT. o. gr., a. 36—48 af Th. Westrinj i Ny Syenak Tidakr. 1888, a. 832— 
336 af E. L.; i Nordiak Tidakr. 1888, a. 897—402 af A. Hammarskjöld; 
i Finak Tidakr. 1888. Bd 24, a. 417—436 af J/. G. Schybergson. (Se 
N:o 2130.) 

2194. Wallis, E*, Gnstaf Manritz Armfelt s&som konnngagnnstling. 

Ur Dagena Krönika 1885. Irg. 5, a. 219—240. 

2195. Jacobsson, N. t.. Med Gnstaf III:s syster i Italien. Hittills otryckta 

dagboksanteckningar, sammanförda af Ä. Ärftcidsson, 

Ny niuatrerad Tidning 1897, a. 19—20, 35, 42—48, 50—51, 69, 67 
—68. 

2196. Utdrag nr Vänskaps och handels tractat emellan Hans Maj:t Konun- 
gen af Swerige och the Förente Staterne i Norra Amerika afslnten i 
Paris theu 3 April 1783, ratificerad Stockholms slott then 23 Maji 
1783, och nti Congressen af Förente Staterne i America then 29 Juli 
samma är. 18 s. 4:o. Sthlm 1897. 

2197. Odhner, C. T., Gnstaf III och Katarina II aren 1783—1784. 

Nordiak Tidakr. 1879, a. 139—159. 



D. 10. b. OU8TAP III. 



[2198—2209] 



2198. Nordmann, P., Gastaf Filip Creatz och GSrmn Magnas Sprengtporten 
åren 1783 och 1784. 

Finak Tidskr. 1H95. Bd -SH. g. 189-200. 

:2199. Baille, Ch*9 Notes Bar le baron de Stael. ambassadenr de Suéde en 
France. mört å Poligny le 9 mai 1802. 19 b. Besan^on. 
Extrait des Annsles fraDC-comtoiBes 1H95, Jaillet— Aodkt. 

2200. Sprengtporten, 6. M., Tvenne förslag till Finlands styrelse. Utg. 
af K. K. Tigerstedt. Progr. IX + 10 s. Åbo 1881. 

R«c. i Hist. Tldskr. 1882, 8. LXXXIX— XCI af S. J. Boethius. 

'i201. Tigerstedt, K* K., Göran Magnns Sprengtportens plan till åstad- 
kommande af Finlands själfständighet och hans inträdande i rysk 
tjenst. Progr. 14 + 8 s. Åbo 18H2. 

Rec. I Hist. Tidskr. 1882, s. LXXXIX— XCI af 8. J. Botthiut. 

2202. Odhner, C. T., Gastaf III:s besök i Köpenhamn 1787 och förslag till 
ett skandinaviskt förband. [Med bilaga] 

Hi»t. Tidskr. 1881, ». 161 — 194, 296—302. 

2203. Koertiiiery T., Gustaf 111:8 yttre politik änder tiden nftnnast före 
ryska krigets utbrott. Akad. afh. [Upsala.] VII + 80 8. Falun 1882. 

2204. BoSthiuSy 8. J., Om orsakerna till Gustaf III:s krig med Ryssland. 

15 s. Upsala 1884. 

Utgjorde förf:8 profföreläsning. Ingick ftfTen som Progr. i redogö- 
relse för högre elementarläroverket för flickor i Upsala läsåret 1888—1884. 

2205. ChrapoTitskiJ, A« T., Utdrag ur sekreteraren hos kejsarinnan Katarina 

II, sedermera Terklige geheimerådet A. V. Chrapovitskijs dagbok 1787 

—1792. Öfvers. från ryskan af C. Silf ver stolpe. V + (1) + 128 s. 

Sthlm 1880. 

Ryska historiska skrifter i srensk öf-versättning. 2. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1881, s. XIII— XVII af C. T. Odhner. 

220öVs. WassiltehikoWy A., Les Razoumowski. T. 2. Le comte André 
Razoumowski. P. 1. (Régne de Catherine II et de Paul I.) 1752— 
1801. Edition Fran^aise par A. Briickner. VI + (1) + 421 s. + 2 
port. + 1 pl. Halle 1893. 

2206. Odhner, C. T., Razumovskijs not den 18 jnni 1788. 32 s. 

Historiska Stadier 1897. Festskrift tillägnad C. G. Malmström. 

2207. Kansleren Bezborodkos bref till furst Potemkin 1788. 

Hist. Tidskr. 18H3, s. 230—286. 

Innehåller en hel del upplysningar om Rysslands förhållande till 
Sverige. 

2208. AnekarsTärd, M., Minnen frän åren 1788—1790. III + 168 s. + 1 
portr. Sthlm 1892. 

Skrifter utgifna af Svenska Historiska Föreningen. 1. 

2209. Brfickner, A», Neue fieiträge zar Geschichte der Kaiserin Katharina 

II. (Se N:o 2150.) 

Rossische Revue 1^«5. Bd 26, s. 3« 1—433. 
Berör bl. a. kriget mellan Sverige och Ryssland. 
Är egentligen en rec. af 8borniks 42:a del. 

179 



[2210—2220] D. HISTORIA. 



2210. Handlinf^ar rörande förhållandena yid Finlands östra gräns 1788—00. 
Medd. af F. Wasastjerna. 

HlBtoriftllinen Arkiato 1886. D. 9, s. 78— -H8. 

2211. Jane^ F. T.^ The Imperial Rnssian navy, its past, present, and 

fatnre. With över 160 illnstrations from sketches and drawings bj 

the anthor and from photographs. 7«55 + (l) s. London 1899. 

Appendix innehåller en rätt utförlig skildring af Sveriges sjökrig med 
Ryssland under Gustaf III. 

2212. Kornetten Gostaf Reinhold af Klerckers anteckningar under dess fån- 
genskap i Ryssland 1788—1790. 

Skrifter utglfna af Svenska Literatursällskapet i Finland. 24. För- 
handlingar och Uppsatser. 7. (1892—98), s. 48—64. 

2213. Sehlldery N. K^ Ekaterina II i GnsUf III. Iz epochi syedskoj 
vojny 1788—1790 gg. 

Russkaja Starina 1876. T. 17, s. 427—436. 

2214. O pobédé oderzannoj admiralom Grej gom nad § vedskim flotom. Yyso- 
cajslj ukaz Pskovskomn gnbernatoru piljn 10-maja 1788 g. [Om en 
seger vunnen af amiral Greijgh öfver svenska flottan. Kejserlig skrif- 
velse till guvernören i Pskov d. 10 maj 1788.] 

Russkaja Starina 1897. T. 90, s. 498. 

2215. Bref från hertig Carl (sedan konung Karl XIII). 22 juli 1788. 

Sv. Autografsällsk. Tidskr. 1886. D. 1, s. 100—102. 

2216. Odhner, C. T., Ett bidrag till Anjalaförbundets historia. 

Hist. Tidskr. 1882, s. 70—76. 

2217. Danielson, J. R., Anjalan mies K. H. Klick Yenäjällä. 1-3. [An- 

jalamannen K. H. Klick i Ryssland.] 

Valvoja 1883, s. 208—217, 375—382, 603—518. 

Införd i öfversättning i Försvarsvännen 1894, s. 90—92, 94—96, 97 
—100, 101—104; 1895, s. 5—7, 11—12, 18—14. 

2218. Ekman, C. C, Dagbok f?iiti nnder kriget i Finland 1788—1790. Ut- 
gifven af B. Hausen. Med författarens porträtt och en karta. VII 
+ 266 8. Helsingfors 1900. 

Skrifter utgifna a£ Svenska Literatursällskapet 1 Finland. 44. 

Ett utdrag af denna dagbok under titel: Dagbok 1788. Från Anjala- 
förbundets tid. 1. Sammandragen och belyst af J. O. T. Raneken. VII 
■I- 27 s. Progr. (Wasa) Nikolaistad 1885 

Rec. i Hist. Tidskr. 1900. Öfv. o. gr., s. 29—82. 

2219. Raneken, J. O. I., Frän Anjalaförbundets tid. 2. Progr. 59 s. 

Vasa 1886. 

Inneh. bl. a.: Om svenska arméns ställning vid Fredrikshamn 178»<: 
Utdrag ur Fredrlkshofs-protokollern-.i m. m. 

2220. Mordmann, P., Johan Henrik Hästesko. Några blad ur Anjalaför- 
bundets historia. 

Skrifter utglfna af Svenska Literatursällskapet i Finland. 18. För- 
handlingar och Uppsatser. 5. (1889—90), a. 139—177. 

T8~() ' 



D. 10. b. OU8TAF Hl. 



[2221—2286] 



2221. Taylor, H., Foar centaries of EnglUb letten. 

The Nineteenth Centnry 1881. Vol. 10, 8. 406—422. 
Inneh&ller bl. a. ett bref från Hugh Elliot till Gustaf III, dat. Göte- 
borg d. 10 DOY. 1788. 

2222. När Norrköping skulle försvaras mot ryssarne. [1788.] 

Allmänna Försvarsf öreningens Årsskr. 1899: H. 1, b. 68 — 79. 

2223. Greppiy G., Un gentiluomo milanese guerriero diplomatico 1763 — 1839. 

Appunti biografici sul bali conte Giulio Litta-Viaconti Arese. XII + 

178 B. Milano 1896. 

Giulio Litta Tar anförare för den afdelnlng af ryska flottan, som i 
slaget yid Svensksund 1789 af^orde slaget till Rysslands fördel. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1896. Of v. o. gr., s. 81—86 af [Elof] T[egHér']. 

2224. Jordmn, P., Die Seesohlacht bei Reval am 2. Mai 1790. 

Baltische Monatsschrift 1890. Bd 87, s. 205—228. 

2225. Zum 100. Gedenktage der Seescblacht bet Reval. 

Neue Dörpt. Ztg. 1890, N:o 102. 

2226. Jonsson, W., Krigshåndelserna i Anjalatrakten den 1—6 maj 1790. 
(Med 3 bilagor och 4 kartor.) 

K. KrigST. Akad. Tidskr. 1898, s. 858—380. 

2227. [Sillen, J* OO9 £n m&nad på Amphion. Minnen från sjOtåget, upp- 
tecknade af en deltagare. 108 s. Sthlm 1890. 

2228. Gustaf III om 1790 års sjökrig. 

Hist. Tidskr. 1890, s. 270—275. 

2229. Freden vid Vftrelft. Från ryskan af j;. Hildebrand. 

Hist. Tidskr. 1882, s. 295-320. 

2230. TolstoJ,. G* D«, Yererskij mirnyj dogovor s Svecieju 3-go avgusta 

1790 goda. [Freden 1 Yärålå med Sverige den 3 augusti 1790.] (Po 

dokamentam iz archiva grafa Igerstroma.) [Handlingar nr grefve 

Igelströms arkiv.] 

Rnsskij Archiv 1887. T. 8, s. 467—487. 

Med bifogade bref från Katarina II, Gustaf III, Bezborodko, Öster- 
man och Igelström samt anteckningar af Ebrenström. 

2231. Odhner, C. T., Gustaf III och Katarina II efter freden i Yärftlå. 

Svenska Akademiens Handlingar ifrån år 18H6. D. 9 (1895), s. 146—208. 

^2. Heltrojf A., Une négociatlon & la cour de Catherine II. 

Revne d^histoire diplomatiqne 1888, s. 844—366. 
Behandlar Stedingks underhandlingar i Petersburg 1791. 

2233. Hoelwehlld, C. F. L., Gustaf III, Sofia Magdalena och Christian 
VII 1788. 

Hi*t Tidskr. 1893, s. 805—818. 

2234. Wahlström, L., Sveriges förhållande till Danmark 1788-89. Akad. 
afh. (1)-^ VIII + 168 s. Upsala 1898. 

2235. Kielsen, ¥•, Gustav 111:8 norske politik, et tillseg til »Gustavianska 
Papperen». 

[Nor.] Hist. Tideskr. 2:en Rcekke. Bd 1, s. 1—308. 

.181 



[2236 — 2249] d. historia. 



2236. Bidrag til Felttoget mod Sverige 1788. Udg. red Schytte. 

Norsk MilitaBrt Tldsakr. 1883. Årg. 4, s. 180—186. 

2237. BJOrlin, G., Krigarörelsenia i Bohuslän 1788. Ett handraårsminne. 

Bidrag Göteb. o. Bohns forn. o. hiet. 1888. D. 4: H. ',4, a. 209— 
295 + 1 karta. 

2238. Tegrnér, Elof^ Folkvapningen i Sverige 1788. Anteckningar nr GosUf 

1X1:8 och G. M. Ärmfelta efterlämnade papper. 

Hist. Tidskr. 1881, 8. 218—246. 
Åfven separat. 

2239. Ett bidrag till historien om folkvapningen i Sverige 1788. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 837—388. 

2240. Blangrstmp, Chr., Begivenhedeme i Norden i Efteraaret 1788. En 
historisk Skitze. (2) + 126 s. Khvn 1889. 

2241. Wahlström, L., Den svenska beskickningen till Norge 1788. 

Morgenbladet (Kristiania) 1896, 2 Aagust, Extranumer; 9 Augnst, 
Extrannmer. 

2242. Carl af Hessen, Optegnelser 1744—1784 Översatt fra fransk af 
C. J. Anker. VIII + 184 b. + 1 atamtavle + 1 portr. Kristiania 
1893. 

2243. Fra generalfel tmarschal prins Carl af Hessens arkiv for ärene 1767, 
1789, 1790, 1806 og 1807. Ved C. J. Anker. 

Norsk Militärt Tidsskr. 1896, s. 401—425, 447—466. 

2244. Fra generalfeltmarsehal prins Carl af Hessens arkiv 1772, 1775, 1776, 
1788 og 1789 ved C. J. Anker. (2) + 131 s. + 1 portr. Kristiania 
1893. 

TillBgsbefte til > Norsk Militosrt Tidsskr.». Bd 56. 

2245. Wahlström, L., Gnstaf III och Benzelstjcrnas plan mot ry^ska flottan 
1789. 

Hist. Tidskr. 1899, s. 91—108. 

2246. Blangstmp, Chr., Löjtnant Benzelstjernas Brandstiftelsesforsög paa 
Köbenhavns Red i Febrnari 1789. 

niustreret Tidende (Khvn) 1889. D. 30, b. 256, 258, 268. 

2247. BoSthias, 8. J., Den franska revolationens idéer i 1789 ä.rs riks- 
dagsbesvär. 

Ny Svensk Tidskr. 1887, s. 15—29. 

2248. StaSl von Holstein, E. M., [Lettre an roi de Snede, le 16 jaillet 

1789.] 

Nouvelle revne rétrospective 1898, N:o 49 (10 jaillet), s. 25—28. 

2249. Daudety E., Histoire de rémigration. Coblentz 1789—1793. D'apré9 
des docnment inédits. Snivi de lettres du comte de Provence, da 
comte d*Artois, de Gnstave III, da comte de Calonne, da maréchal de 
Castrie, dn baron Bretenil, pnbliées ponr la premiére fots. IX +382 s. 
Paris 1890. 

"182" 



D. 10. b. GUSTAF m. 



[2250—2268] 



2250. T^egnéTf Elof,] Gustaf III och emlgrantorna. 

HUt Tidskr. 1891, b. IS5— 197. 

• 

2251. Holm, £^ Danmark-Norges adenrigske Historie änder den franske 
Revolution og Napoleons Krige fra 1791 til 1807. D. 1. XV + 445 s. 

2. XU4-391 + a) 8. Khvn 1875. 

Rec. I Hlst. Bibliotek. D. 8, s. LXXU— XCIII af O. Nilsson; i His- 
torische Zeitschrift 1879. Bd 42, 8. 181—184 af D. Schäfer, , 

2252. Åkeson, N. P., Gostaf 111:8 fOrhåUande tiil franska reyolntionen. 1. 
Akad. afh. 141 8. 2. S. 143^252. Lund 1885, 86. 

2268. BIttard des Portes, R., Les demiers joars d'ane mission diploma- 
tiqne en Snöde (Aoät 179a-Ayril 1792). 

Revne d*histoire diplomatiqae 1895, s. 244—264. 

2254. Crfiwell, O. A., Die Beziehnngen Kdnig Gastafs III t. Schweden 
snr Königin Marie Antoinette y. Frankreich. 7 + 107 s. Berlin 1897. 

2255. Le comte de Fersen et la conr de France. Extraits des papiers da 
grand maréchal de Snede, comte Jean Axel de Fersen, pnbliés par son 
petit-neren le baron E. M. de Klinckoicatrihn. T. 1. LXXYII + 821 
+ (1) 8. 2. 440 + (1) s. Med porträt o. facsimiler. Paris 1878. 

Rec. i HistoriBche Zeltscbrift 1880. Bd 48, 8. 120—129 af — o — . 

2256. Ganlot, P., M. de Fersen et Marie Antoinette. 

Revne politiqne et littéraire 1892. Rerne Blene. T. 60, s. 582—590; 
624—681; 660—666. 

2257. Gaoloty P., Un ami de la reine (Marie-Antoinette— M. de Fersen). 
VIII + 379 8. Paris 1892. 

En syensk öfversättnlng af E. Bay. 820 8. +2 portr. Bthlm 1898. 

2258. Sorel, A», La fnite de Louis XVI et les essais d'interyention en 1791. 

Varennes et Pillnitz. 

Reme des denx mondes 1886. T. 8, b. 814—846. 
Berör delvis Gustaf 111:8 planer. 

2259. Königr, C F«, Svensk rekognoscering i Frankrike 1791. (Samman- 
drag ur kometten sedermera majoren C. F. Kdnigs efterlemnade min- 
nesanteckningar. ) 

Hist. Bibliotek. D. 5, b. 157—164. 

8260. Almqnlst, J. A., Riksdagen i Gefle 1792. Akad. afb. 208 s. Up- 
sala 1895. 

2261. Utdrag ur inqvarteringslistorna vid riksdagen i Gefle 1792. 

Meddelanden af Gestriklands fomminnesf. 1894. H. 6, b. 21 — 27. 

2262. Anker, ۥ J., Mordet paa Gustaf den Tredie. Uddrag af den danske 
Envoyés Indberetninger fra Stockholm til KjObenhavn. Efter Origi- 
naleme i det danske Udenrigsministeriums Arkiv. 

Musenm 1895, b. 188—223. 

2263. Arfwldsson, A», Konungamördaren Ribblng och hans moder. 

Nj lUoBtrerad Tidning 1895, b. 128, 126, 182, 188, 148, 146, 152. 

183~ 



[2264—2276] d. historia. 



2264. Bain, B. N., The aBsasaination of GnstaTos III of Sweden. 

The English HUtorical Revlew 1887. Tol. 2, s. 648 — 552. 

2265. Bergstrand) Å«y Gustaf den tredjes blessyr och dess behandling f r&n 
den moderna kimrgiens ståndpunkt. Föredrag hållet vid Lands läkare- 
sällskaps sammanträde den 26 april 1892. 

Eira 1892, s. 259—269. 

2266. BJOrlfn, G*) När konnngamOrdarne bekände. (Ett hnndraårammne.) 

Svensk Kalender 1891. Årg. 12, s. 16—89. 

2267. Mémoires da dac Des Cars, pabllés par son nevea le dnc Des Cars. 
Avec ane introdnction et des notes par le comte Henri de UÉpinois. 
T. 1: XXIV + 391 s. +1 portr. 2: 433 s. +1 ^ortr. Paris 1890. 

Dnc Des Cars lemnar en skildring af mordet på Gastaf III. 

2268. HJelmérnS) A*, Ur Samael Hjelmérs dagbok. Strödda meddelanden 

angående mordet på Gnutaf III. 16 s. GrQteborg 1892. 

Aftr. ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1892, 16 o. 23 
mars. 

2269. Mellin, P. £., Verschwörang ond Mordattentat gegen GasUf III. 
König von Schweden. Nach Archiyarkanden ond anderen Qaellen dar- 
gestellt. (1) + 171 s. Sthlm (tr. i Gotha) 1890. 

2270. Tegnér, Elof, Ur Adolf Lndvig Ribbinge papper. 

Hist. Tidskr. 1892, a. 61—70. 

2271. Wallis, £., Gnstaf den tredjes mord. Ett hnndraårsmlnue. 

Ny Illustrerad Tidning 1892, s. 82—83, 89--91. 

Öfv. till ryska I Istorlceskij Véstnik 1898. T. 51, s. 659—581. 

2272. Wallls, £., Klas Horn pä Hnfyadsta. Ett hnndraårsminne. 

Nornan 1891. Årg. 19, s. 44—60. 

2273. Wallis, E^ Konangamördaren grefye Adolf Bibbing. £n historiak 
stndie. 

Ny Illustrerad Tidning 1891, s. 46, 54, 56, 68, 64, 66, 70, 77, 78, 

85, 86, 94, 95, 102, 110. 

2274. Correspondance da mji k de la m^ de Raigeconrt avec le marqnis 

et la marqoise de Bombelies pendant Témigration 1790—1800. Pnbliée 

d^aprés les originanx poar la société d^histoire contemporaine par 

M. de la Rocheterie. XXXII + 445 s. Paris 1892. 

Berör Gustaf 111:8 mord och det intryck som det gjorde på emigran- 
terna i Coblentz. 



C Gustaf IT Adolf. 

2275. Brissman^ A. Y., Sveriges inre styrelse nnder Gnstaf IV Adolfs 

förmyndareregering. Akad. afh. [Land.] 178 s. Jönköping 1888. 

2276. Uildebrand, E., Olof Wallqnist och Ecklesiastik-expeditionens upp- 
hörande. 

Hist. Tidskr. 1885, s. 245—252. 

184 



D. 10. c. GUSTAF IV ADOLF. 



[2277—2288] 



2*277. Anteckningar Mn slntet af fSrra ftrhnndradet. Efter K. F. Königa. 

memoarer. 

Ny niaatrerad Tidning 1898, a. 122—128, 183—184, 187—188, 146— 
146, 161—162, 170—171, 182—188, 190—191, 208—204, 215, 217—218. 

2278. BoStbins, 8. J«, Gnstaf IV Adolfs förmjndareregering och den frän* 
ska revolutionen. 1. Yeminaca beskickning till Stockholm 1792. 2. 
Underhandlingarna med Gironderegeringen samt yälfftrdsatskottet nnder 
Dan tons och Robespierres ledning. 3. Af si ätandet af 1795 &r8 fOr- 
bnnd. 4. Upplösningen af 1795 ärs fOrbnnd. 

Hiat Tidskr. 1888, s. 95—180, 177—280; 1H89, s. 1—44, 276—822. 

^9. NilssOBy J« W*y De diplomatiska fSrbindelsema mellan Sverige och 
Frankrike nnder Gustaf IV Adolf Akad. afh. XVI + 125 -f (1) s. 
Upsala 1899. 

2*^80. Ferseii) Å., Lettres du comte Axel Fersen. Publ. par Ä, Geffroy. 

Reyne d^histoire diplomatiqae 1888, a. 90 — 99. 

Brefren äro akrifna till Milady Elis. Foater 1798, 1798, 1808, 1810. 

22S1. Amaud^ £•, Le chapelain de Tambassade Snédoise å Paris pendant 
la terrear. 

Bulletin hiBtorique et littéraire 1898, a. 654—659. 

2*282. ({[aensel, J«] O., En episod från syenska ambassadhotellet i Paris 
1795. 

Personhiatoriak Tidskr. 1900. Irg. 2, a. 189—146. 

*2*J83. BnhreDdtZy F. J., Om Syeriges fSrh&llande till Ryssland nnder 

konung Gustaf IV Adolfs förmyndarstyrelse. 1—2. 

Hiat. Bibliotek. D. 7, a. 261—286, 607—680. 

Rec. i Hiat. Tidakr. 1892. Öfv. o. gr., a. 45—68 af C. H, HlalUn-^ 
dorf}. 

tä^. Hammankjöldy A., Generalen grefye Gustaf Wachtmeister, hans släkt 
och hans fUttåg. 1—13. 

Hiat. Tidakr. 1898, a. 197-266; 1894, a. 87—78, 279—840; 1896, 
8. 97— 156-»- 1 karta: 1897, a. 97—150. 

Afdeln. 11 — 13 framkallade ett genmäle af frih. G. Lngtrbring^ hyil- 
ket aom bilaga medföljde Hiat. Tidskr. 1897, H. 8. 

2*Jd5. Tegrnér, Elof, G. M. Armfelt i Neapel är 1794. 
Hiat. Tidakr. 1883, a. 1—24. 

^6. Några blad af Rutger Fredrik Hochschilds anteckningar (Armfeltska 
konspirationen) jemte ett förord utgifna af hans sonson C. F. L. 
Hochschild. XV + 90 s. Sthlm 1897. 

'«^^7. Smnder, Fr», Francesco Piranesi, syensk konstagent och minister i 

Rom. Ett bidrag till belysning af högmälsprocessen mot baron Gustaf 

Mauritz Armfelt. 80 s. Sthlm 1880. 

Nationalmaaenm. Anteckniugar om skulptarsamlingeDa bildande. Bi- 
häng. 

:^<'W. Meier, F, J., Af Gustaf IV Adolfs Historie. 1—4. 

Hlatoriak Arkiy 1876. Bd 1, a. 282—245, 321—358, 428—456; 2, a. 
101—168. 

18ö~ 



[2289 — 2299] d. historia. 



2289. Åkeson^ N. P., FörmyndareBtyrelseiis planer rörande Gastaf IV Adolfs 
förmälning. Politisk stadie. (2) + 71 s. Lund 1891. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., b. 45—58 af C. H. n[alhn- 

dorf]. 

2290. HJelmérns, A*» Gustaf lY Adolfs frierier. Efter expeditionssekre- 
teraren Samael Hjelmérs dagboksanteckningar. 126 + (1) s. Lnnd 
1891. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., s. 45—68 af C. H. Hlallen- 
dorjf]. 

t 

2291. Hjelméms, A.^ En knnglig trolofningshistoria frÅn f5rra seklet. Ur 
expeditionssekreteraren Samael Hjelmérs dagbok änder hans del- 
tagande i förhandlingarna rörande konung Gustaf IV Adolfs trolofning 
med prinsessan Lovisa Charlotta af Mecklenburg-Schwerin. 52 s. 
Vexiö 1891. 

Öfv. till tyska af G. H. i Meckl. Tagesbl. 1894, N;o 172, 176. Beil. 

2292. Drizen, N. Y., Gustav lY i velikaja knjaina Aleksandra Pavlovna. 

1794 — 1796 gg. (Po neizdannym dokumentam Svedskago Korolevskago 

Archiva.) [Gustaf IV Adolf och storfurstinnan Alexandra Pavlovna. 

Efter outgifna handlingar i svenska Riksarkivet.] 

Rusakaja Btarina 1896. T. 1, s. 843—865, 567—584; 2, b. 79—96. 
869—390; 8, 8. 153—162, 349—366, 627—645; 4, s. 198—207. 

2293. Poniatowskiy Stanlslas, Souvenirs. Pnbl. par J. Korzeniotcski. 

Revue d'hi8toire diplomatique 1895, s. 481 — 535. 

S. 517 — 520 berättas om Gustaf IV Adolfs och hertig Earls besök i 
Petersburg 1796, därvid Poniatowski var närvaraude. 

2294. Brfickner, A., Gustav IV i Ekaterina II v 1796 g. [Gustaf IV och 

Katarina II år 1796.] 

Véstnik Evropy 1890. Sept.— Okt., s. 6—88, 480—507: Nov. s. 66—87. 
Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., s. 45—58 af C. H. BlaUtn- 

dnrffl 

2295. Gustav IV i vel. knjaina Alexandra Pavlovna v 1797 g. Materialv, 

kasaju^éiesja svatovstva Gustava IV. Soobi6 A. Öumikov. 

Russkaja Starina 18H5. T. 48, g. 233—246. 

Handlingar ang. k. Gustaf IV Adolfs frieri hemtade ur svenska källor. 

2296. Yitzthuniy comte, Catherine II, d'aprés des mémoires inédits. 

Revue des Deux Mondes 1890. T. 2, b. 892—915. 
Berör Katarina II:s förhållande till Gustaf IV Adolf och hans ifråga- 
satta giftermål med storfurstinnan Alexandra. 

2297. Ett ungdomsbref från Gustaf af Wetterstedt. (14 Maj 1798.) 

Hist. Tidskr. 1895, s. 218—220. 

2298. JacobsHOn^ X. t.. Sällskap där man hade roligt — för 100 år sedan. 
Efter Nils von Jacobi<sons hittills outgifna dagboksanteckningar af 
A. Arficidsaon. 

Ny Illujitrerad Tidning 1899, s. 518-521, 524—526. 

2299. Söderberg, E. N., När prinsen af Vasa föddes. Ett hundraärsminne. 

Ny Illustrerad Tidning 1899, s. 550—551. 

"l86 



D. 10. c. OUSTAP IV ADOLF. 



[2300—2312] 



2300. Nägra bref frän frih. H. H. von Essen till 6. A. Renterholm. [1800.] 
Medd. af E. Lewenhaupt. 

Hiat. Tidskr. 1900, 8. 155—164. 

2301. HJelméms, A., Ur Samnel Hjelméra dagbok. Strödda meddelanden 
angående den entnslasm, hyanned nnderr&ttelsen om Napoleon Bona- 
partes återkomst från Egypten mottogs i Stockholm. 10 s. Vexiö 1892. 

Åfren 1 Smålandspotten 1892, 6 ooh 8 juli. 

2302. ClABOn, S*9 Några anmärkningar rörande riksdagen i Norrköping år 
1800. 

HlHt. Tidskr. 1897, s. 1—30. 

2303. Hamnströiiiy IL^ Om realisationsf rågan vid riksdagen i Norrköping 
år 1800. Akad. afh. [Upsala] 126+ (1) s. Hernösand 1896. 

2804. SchybergSOlii M« G*, Anteckningar om Jakob Tengströms värksam- 

ket Tid riksdagen i Norrköping år 1800. 

Skrifter ntgifna af Svenska Lltteratnrsällskapet i Finland. Förhand- 
lingar och uppsatser. 12. (1898), s. 180 — 185. 

2306. Lansoiiy H.^ STorigea deltagande i den väpnade nentraliteten 1800 — 
1801. Efter akter i Stockholm och Köpenhamn. Akad. afh. (2) + 
140 8. Lnnd 1888. 

Rcc. i Hist. Tidskr. 1894. öfv. o. gr., s. 42—47 af 3f. ^andegrtn]. 

2306. Utdrag nr grefve Samnel af Ugglas* efter lem nade papper, meddelade 
af E. V. Montan. [Omfattar tiden 1800—1808.] 

Hist. Tidskr. 1881, s. 288—295, 403—413. 

2307. Vaabenstilstanden 1801. 

Meddelelser fra Krigsarklveme. Bd 1, s. 180 — 199. 

2306. Öfverste kammarj ankaren frih. Carl Bonde till Gastaf IV Adolf frän 
en beskickning till Napoleon 1801—1802. 
Hist. Tidskr. 1885, s. 855—367. 

2309. Zlobliiy K* K*9 De diplomatiska förbindelserna mellan Byssland och 
Sverige nnder de första åren af kejsar Alexander I:s regeringstid in- 
till Finlands förening med Ryssland. Öfvers. af H. Hjärnt. 119 + 
(1) 8. Sthlm 1880. 

Ryska historiska skrifter i svensk öfversättning. 1. 
Rec. i Nordisk Tidskr. 1880, s. 459—463 af E. Holm; i Ny Srensk 
Tidskr. 1881, s. 60—64 af O. Sjögren. 

2310. [Baehmann, F.], Die Yerpfändnng Wismars. Von F—n. 

Der Mecklenbnrger Zeitschrlft f. dentsche Politik and deutsches Recht 
1894. Jahrg. 14, sp. 177—179, 181—185. 4:o. 

2311. FrobenittS, H., Wismar. Eine brennende Frage. 31 s. Wismar 
1895. 

2312. Lniidiliy C« F.^ Wismars pantsättande till Mecklenburg- Sch werin. 
Akad. afh. IV + 87 s. Upsala 1892. 

Bec. i Hiat. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 19—20 af L. 8[tavenow]. 

187 



[2313 — 2324] d. hibtoria. 



2313. Bohan^ Ch, de^ Lettres an roi de Snede apres la mört da dac d*£iighien 
(1804), par le comte de Mas Latrie. 

Revue d^hlstoire diplomatiqae 1887, s. 264—266, 467—468. 

2314. La FerronnayS) Å. de. En emigration. Sonvenirs tirés dea papie» 
du c:te A. de La Ferronnaja (1777 — 1814). Par C. de Beauregard. 
III + 428 B. +1 portr. Paris 1900. 

Berör Gustaf IV Adolfs historia. 

2315. Björlin, G^ Sveriges krig i Tyskland aren 1805—1807. 17 + 232 s. 

+ 3 kartor. Sthlm 1882. 

Militärlitteraturföreningens förlag. 46. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1882, s. 550—552 af G. [O. Ä.] L[a^«r6rii»]y. 

2316. Petrichy H.^ Pommerscke Lebens- nnd Landesbilder. Nach gedrnck- 

ten nnd nngedrnckten Qnellen entworfen. Th. 2. Ans dem Zeitalter 

der Befreinng. Halbbd. 1. X + 281 + (l) s. Stettin 1884. 

Inneh. s. 149 — 231: Ferdinand Baptista yon Bchill nnd Gnstav IV 
Adolf Ton Schweden. 

2317. Pommersche Gesckichtsdenkmäler. Heransg. v. Th. Pyl Bd 6. 162 s. 
Greifswald 1889. 

Der französische Erieg nnd der D^bergang RUg. Pommerna an Prenssen. 

1) Ubersicht der historischen Qnellen betr. den französischen Krieg 
and den Ubergang Rtig. Pommerns an Preussen (1806 — 1815). 

2) Tagebnch äber den französischen Krieg unter Leitnng t. Buks 
verfasst t. Barkow u. Quittorp. 

3) Die Besetznng Greifswald*8 durch die Franzosen v. K. Adam. 

2318. FabricinS) E.^ Ans Schwedisch-Pommerns Fran^oaenzeit. 

Baltische Stndien 1889. Bd 39, s. 44—80. 

2319. Brehmer, W*^ Der Dnrchzng der Schweden dnrch Löbeck am 4. nnd 

5. November 1806. 

Mittheilungen d. Yereins f. liibeckische Geschichte n. Alterthnmsk. 
1888—1884. H. 1, s. 122—129. 

2320. Rose, J. H., Canning and Denmark in 1807. 

The English Historical Review 1896, s. 82—92. 

2321. Fournier, A», Napoleon I. Eine Biographie. Bd 2. Napoleons Kampf 

nm die Weltherrschaft. X + 255 8. Leipzig 1888. 

Wissen der Gfegenwart. Bd 67. 

De hemliga artiklarna i freden i Tilsit finnas här för första gången 
pnblicerade. 

2322. De hemmelige Artiklar i Tilsitterfreden. 

Historisk Arkiv 1888. N. R. Bd 20, s. 121—124. 

2323. Key-Åberg^ K. T., De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige 
och Storbritannien nnder Gustaf IV Adolfs krig emot Napoleon intill 
konventionen i Stralsnnd dea 7 Sept. 1807. Akad. afh. 125 s. Upsala. 
1890. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 47—51 af Af. S[andeffreH]. 

2324. Key-Åberg, K. Y., De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige 
och Storbritannien under Gustaf IV Adolfs senaste regeringsår (7 

188 



• D. 10. c. GUSTAF IT ADOLP. 



[2325—2338] 



S«pt. 1807--13 Man 1809). Konsist. afh. [Land.] 100 -i- (1) a. Upsala 
1891. 

Bcc. I HUt. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., t. 61—52 af M. S{andegren]. 

2325. Anker, €• J«, Dansk Kontreadmiral og Kadetohef Hans Christian 
Sneedorffs Personlighed og Yirksomhed 1759—1824, samt nddrag af 
hans offentlige Korrespondance som chef for Norges Södef^nsion 1807 
... VIII + 314 + (1) B. + 3 portr. + 1 Stämt. Kristiania 1884. Sneedorffs 
breye ntg. af C. J. Anker. Kristiania 1899. 

2326. Flood^ C, I Krigsaarene. Optegnelser. (4)-f 185 s. Christiania 1881. 

2327. Flood, C, Povel Jael. En Leynetsbeskriyelse. 128 s: Mandal 1876. 

2328. Flood, C, Under Krigen (1807—1814). Nogle historiske og biogra- 
fiske Optegnelser. (1) + 280 8. +1 pl. Krlstiania 1892. 

2329. P[etrelll]9 T» J., En lifgrenadiers anteckningar om sin fångenskap i 
Frankrike 1807—1809. 

Hlst. Tidskr. 1894, s. 162—170. 

2330. [Frisenbergr^] Fra Krigen 1807—14. En dansk OiBceers Optegnelser 
ndgiyne af hans Datter. (2) + 120b. +1 portr. Khvn 1894. 

2331. Larsen, X. A., Fra Krigens Tid 1807—1814. Bidrag til den norske 
Marines Historie. Yl + 281 s. Kristiania 1878. 

2332. Godchot) Les nentres. Étnde jnridiqae et historiqne de droit mari- 
time international. VII + 444 s. Alger 1891. 

Berör Sveriges yttre historia 1«08— 1809. 

2333. Palmstlerna, C. O., Krigen 1808—1809. Bemerkninger efter gjen- 
nemlAsningen af C. Meyers bog: Krigen 1808 og 1809. (Oversat fra 
det svenske manuskript af C. J. Anker,) 

Norsk Milit«rt Tidsskr. 1900, s. 687—700. 

2334. Felttoget i Norge eller Perioden April— Juni 1808. 

Meddelelser fra Krigsarkiverne. Bd 3, s. 848—882. 

2335. KrigsbegiTenhederne 1808. Ved H. Degenkolv. 

»Vört Försvar» 1895, 7 April, 21 April, 6 Maj, 19 Maj, 16 Juni, 80 
Juni, 14 Juli, 28 Juli, 25 August, 20 Oktober, 17 November; 1896, 12 
Jannar, 26 Januar. 

2336. Kindberg, J. A., Generalen frih. Armfelts operation mot Kongsviuger 
är 1808. (Fragment ur Yermlands fi&Itjägares historia.) En krigs- 
historisk studie. Täflingsskrift af 3 arméfördelningens militärföre- 
nings prisnämnd belönad med andra priset och tryckt pä militärföre- 
ningens bekostnad. 132 s. +3 kartor. Sthlm 1896. 

2337. Godée, S., Fegtningen ved deftléet Trangen i Norge den 25 April 
1808. (Orersat fra den svenske original af C. J. Anker.) 

Norsk Militiert Tidsskr. 1900, s. 612-616. 

23%. Monthe^ ۥ O.^ Kampen ved Trangen den 2o april 180b. (En krigs- 
historisk-taktisk stadie.) 

Norsk Militsert Tidsskr. 1899, s. 1—27, 73— «9. 



[2339 — 2352] d. histobiå. 



2339. Nogle aktstykker vedr. begiyenhederne om ÖrjesO i maj 180^. (Her- 
med et oyersigtskart.) 

Norsk Militiert Tidsskr. 1893, 8. 405—422, 444—477, 488—499. 

2340. Lewenhaiipty G., AfFsren yed Prestebakke den 10 juni 1808 efter 
den deri deltagende syenske officer grey Gustaf Lewenbanpts opteg- 
nelser. (Ved C. J. Anktr.) 

Norsk Militaert Tidsskr. 1900, 8. 547—552. 

2341. Affsren yed Berby 12 September 1808. 

»Vaerg dit Land> 1893—94, 8. 8, 6—7. 

2342. Nordens politiske og militsre Forhold i Tidsrummet September— De- 
cember 1808. 

Mcddelelser fra Erigsarkivernc. Bd 4, b. 1 — 24. 

2343. Krigsbegiyenbeder nordenfjelds 1808—1809. 

>Vjerg dit Land» 1895, s. 6—7, 10—12, 18—20, 23—24, 26—27. 

2344. Däniseber Operationsplan gegen Schweden 1809. 

Militär- Wochenblatt 1893, N:o 4. 

2345. Ben paataenkte Oyergang til Skaane eller Perioden Januar — Marta 180^ 
+ Tillag. 

Meddelelser fra Krigsarkiverne. Bd 4, s. 81—98; 5, b. 419—442. 

2346. Tnxen, A., Den paataenkte Oyergang til Skaane 1809. 

MilitBBFt Tidsskr. (Khvn) 1894, s. 321—367. 

2347. Freden med Syerig eller Perioden Augnat— December 1809. 

Meddelelser fra KrigsarkiTeroe. Bd 4, b. 401 — 411. 

2348. Norrie, 6., Fra 1809. 

Militserlaegen 1900. Bd 8, a. 160—173. 



2349. Syeriges krig &ren 1808 — 1809. Utg. af generalstabens krigshistoriska 

afdelning. D. 1. IX + 373 +19 s. +2 kartor samt tabeller. 2. VIII 

+ 390 s. + 67 bilagor + ?5 kartor + 6 pl. Stblm 1890, 95. 

D. 2 rec. i Norsk Militärt Tidsskr. 1896, 8. 678—682 af 5. J5.; i Tid- 
skrift i Militär Helsovård 1896, s. 63—69 af Åxtl Quennerstedt ; i Finsk 
Tidskr. 1896. Bd 40, s. 456—465 af M. G. Schybergson; i Finsk Mili- 
tär Tidskr. 1896, s. 116—131, 178—191, 241—262; 1897, s. 679—602, 
642—667 af ♦♦♦ [C. Ehrnrooth']. 

2350. Minnen från linska kriget 1808—1809. (Medd. af H. Weatermarck.) 

Nutid 1897, 8. 149—162. 

2351. Åttioåriga minnen. Deklarationer, proklamationer, kungörelser och 
andra officiella publikationer utfärdade i Finland under kriget 1806 
— 1^09 och under de näatföljande åren. Furst P. Gagarins Tretton 
dagar i Finland. Utg. af A. Slchatnnafi:]. VIII +155 + 34 s. Hel- 
singfors 18iH). 

2352. Mönstring med kämparna från Vörå, 1808—1809 års krig. 2» uppl. 
22 8. 12:o. Nikolaistad 1884. 

'l90~ 



D. 10. c. OtrSTAF IV ADOLF. 



[2363—2365} 



2353. [Petrelli, T. J.], Ett och annat från finska kriget 1806—1809. 1—2. 

E. KrigsT. Akad. Tidskr. 1895, s. 529—688: 1896,8.649—664; 1897, 
8. 81—95. 

2354. Fyra urkunder om finska kriget 1808—1809. Hedd. af J, O. I. Banc- 
ken, 1. (Kaplanen Isr. Reinii) relation om krigshändelflerna 1 Stor- 
kyro. 2. 01. Tiainens tacksägelse Ofyer segern yid Mönninvaara. 3. 
J. F. AminofTs sjelfflirsvar med afseende ä konventionen i Seivis. 4. 
C. J. Adlercreutz' svar ä nästföregående tjikrift Progr. 45 s. Niko- 
laistad 1888. 

2355. Kgl. Svea hofråtts utslag angående landshSfdingen i Wasa M. Wan- 
bergs förhållande under kriget 1808. Meddeladt af J. O. L Rianc» 
ken]. 28 s. Nikolaistad 1886. 

2356. Åminoff, B. H., Annotationer gjorda under 1808 och följande år. 

Medd. af G. Flrosterus]. 

Skrifter utgifna af Svenska Litteratursällskapet i Finland. 6. För- 
handlingar och nppsataer. 2. (1886 — 87), s. 75 — 92. 

2357. BJdrlin, G., Finska kriget 1808 och 1809. Läsning för ung och 

gammal. II + 339 s. (Med många träsnitt.) Sthlm 1882. 2:a uppl. 

11 + 352 s. Sthlm 1883. 

Rec. i HiBt. Tidskr. 1882, s. XCIX— CII af [C O.'] Xlordensva]n ; i 
Nordisk Tidskr. 1883, s. 67—70 af G. [O. /?.] Llagerbrin]g. 

2358. BJdmHtJenia^ M. F* F., Ur en svensk krigares anteckningar. [1808 
-09.] 

Eskilstuna Tidning 1891, N:o 2 (f), 3 («). 

2359. Carpelan, T., Finska kriget 1808—1809. 

Finsk Tidskr. 1898. Bd. 45, s. 229—248. 

S360. [Dahlgrren, C G.], En landtvärnsmans minnen [1808—09]. Anteck- 
ningar för Östg. Corresp. 

ÖstgöU Correspondenten 1897, N:r 147, 148, 150. 

2361. Danielsony J. B., Finska kriget och Finlands krigare 1808—1809. 

Från finskan af W. Söderhjelm, (8) + 797 s. + illustr. o. kartor. 

Helsingfors 1897. 

Rec. i K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1897, s. 604—607 af C. O. Norden- 
ivan; i Finsk Militär Tidskr. 1898, s. 1—8 af C. F. W. 

2362. Danielson^ J* B.^ Snomen sota ja Suomen sotilaat vnosina 1808 ja 
1809. [Finska kriget och finska krigarna 1808 och 1809.] 789 + 
(8) s. Helsingissä 1896. 

2363. Dancker, J. Z., Bref skrifna af Joakim Zakris Duncker under 180& 
—1809 års krig, meddelade af E. S. Tigerstedt 

Finsk Tidskr. 1892. Bd 39, s. 186—139. 

2364. flammarskjöld, A., Finska kriget 180&-1809. 1—4. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 1—30, 155—184. 

2365. KiTekä8« K. F., Finska kriget åren 1808—1809. Öfv. från finskan. 
59+(l)s. +1 karta. Helsingfors 1876. 

Folknpplysningssällskapets Skrifter. 8. 

191 



[2366 — 2378] d. historia. 



2866. Klingrspory T. IL^ Bref till generaladjatanten G. J. Adlercreatz under 
^ finska kriget 1808. 

Meddelanden fr&n Eongl. Krigsarkivet 1884. H. 1, s. 53 — 77. 

2367. Nordensran, C. O.» Finska kriget 1806—1809. Med talrika porträtt, 

kartor och planer, bilder i texten, .dabbelplanacher ock färgtrvcks- 

planscher efter teckningar af flere ntl&ndaka samt syenska och finska 

konstnärer. 488 + (2) + XIII + (1) a. 4:o. Sthlm 1897, 98. 

Rec. i K. KrigsT. Akad. Tidskr. 1899, 8. 620—628 af A. Qtcenner- 
»tedt; i Finsk Tidskr. 1899. Bd 48, s. 160—162 af A. 

2368. 5[ordeii8Tajn, [C* O.]; Några sjnponkter med afseende pä kriget i 
Finland 1808—1809. 

K. KrigsT. Akad. Tidskr. 1898, s. 209—228. 

2369. Qnennerstedty Axel, Anteckningar om sjakvärden under 1808 och 
1809 års finska krig. 

Tidskr. i Militär Helsovärd 1896, s. 121-148, 249—264. 

2370. Sprengtporten, 6. M., Yrjö Mannn Sprengptporten'in, Snomen Ken- 
raali-Knyernörin virallista kirjevaihtoa y. 1808 — 1809. Correspon- 
dance officielle de Georg Magnus Sprengtporten. goayernear general de 
Finlande en 1808—1809. [Utg. af G. Z. Yrjö-Koakinen.^ XXII + 
320 s. Helsingissä 1882. 

Todlstnskappaleita Snomen Historiaan. 1. 

2371. Weissnum t. Welssenstein, A. G., Dagbok frän finska kriget 1808. 
Med belysningar af J. O. L Rancken. Progr. 67 s. Wasa 1887. 



2372. Bref frän öfyerste J. A. Sandels till friherre A. U. Wrangel pä Säby. 
[1808.] 

Hist. Tidskr. 1886. s. 177—183. 

2373. fijörlin. O., Beyolaks. 

Fordomdags. Ser. 1, s. 172—186. (Se N:o 3797.) 

2374. I Åbo 1808. Aktstycken meddelade af B. Hausen. 1. Berättelse 
om det som i Abo tilldragit sig yid och efter ryska troppemas in- 
trängande därstädes 1808. 2. De märkyärdigaste händelser och be- 
rättelser för sednaste dagar äro fSljande. 

Finsk Tidskr. 1882. Bd 13, s. 363—359. 

2375. [Natt och Dajg, [S.], Ur syenska fiottans annaler. 4. Undsättandet 
af Gottland är 1808. 

Försvarsvännen 1895, s. 41 — 43. 

2376. Grotenfelt, O.9 Xägra Sayolaks-minnen frän 1808 ärs krig. 

Kalender utgifven af Svenska Folkskolans Yänner 1896, s. 27 — 38. 

2377. Ett aktstycke rörande förräderiet yid Syeaborg. 

Finsk Tidskr. 1885. D. 19, s. 293. 

2378. Aminoffy B. J., Pä Syeaborg 1808. Dagboksanteckningar af en be- 
lägrad. Medd. af R. Hausen. 

Finsk Tidskr. 1885. Bd 18, s. 358—376. 

192 



D. 10. c. OUBTAF IT ADOLP. 



[2379— 2S9S] 



S379. Crongtedt, B^ Amiral C. O. Cronstedt och Sreaborgs falL 09 s. 
Helsingfora 1896. 

3380. [Ehrnrooth, C], SyeaborgB öfrergång 1808. Hasretiska Ulkter. 
Af ♦••. 

Finsk Militär Tidskr. 1897, s. 209—220. 

P& denna uppsats srarade professor M. G. Bchybergson med en artikel 
»Med anledning af uppsatsen Sveaborgs Öfrerg&Dg 1808. Hieretlska Åsik- 
ter» i Finsk Mttitär Tidskr. 1897, s. 428—428. 

2381. Hausswolffy 6. t». Journal Ofrer Syeaborgt Belägring bOijad frän 
den dag fOrsta Skott lossades, den lÖ Mars 1806. [Tit«ln äfren pä 
finska.] Medd. af E. O. Ftdmén, 

Historiallinen Arkisto 1881. D. 7, s. 120—144. 

2382. Journal Ofyer Sveaborgs belägring. Medd. J. O. I. Bancken. 

Historiallinen Arkisto 1878. D. 6, s. 71—98. 

2383. Aren ock Gnmmerus. Ett blad nr f^ihetsstridemas historia. 

Allmänn/ FörsTarsfdreningens Årsskrift 1898. H. 1, s. 45 — 7&. 

2384. Bladh^ P. J.^ Bonderesningen i svenska Österbotten. En episod fHLn 
1808 ärs finska krig. Dagboksanteckningar sammanstälda af J. O. I. 
Bancken, (1) + 107 + (1) s. Sthlm 1882. 

2385. Estlander, B.^ Bonderesningen i SOdra Österbotten sommaren 1806. 
Progr. 31 s. Helsingfors 1892. 

2386. Baaeken, J O. l^ Ett litet minne frän bondkriget i Österbotten 
1806. Händelsen vid Åminneborg ur brefmanuskript framlagd. Progr. 
26 B. Nikolaistad 1876. 

Inneh. bref frän Eric Edman och Fredr. Ridderhjerta. 

2387. Hanseiiy B., Konung Gustaf IV Adolf pä Åland 1808. 

»Vid juletid pä Ålands skär.» Tidningen Ålands Jnlalbam 1896, s. 
18—40 + 2 pl. 

2388. Belation Ofyer afTairen yid Karstula den 21 angnsti är 1806. 

Finsk MUitär Tidskr. 1892, s. 660—667 + 1 karta. 

2389. Öfverste Palmfelts affär yid Kanhajoki den 81 augusti 1808. 

Finsk Militär Tidskr. 1893, s. 67—69+1 karto. 

2390. Vid Orayais den 14 september 1808. 

FörsrarsTännen 1896, s. 98—100, 108. ) 

2391. GolicTii, N. S., Boj pri Idensarmi y FinljandiJ 15— go (27— go) ok- 

tjabrja 1806 g. [Slaget yid Idensalmi i Finland den 15 oktober 1808.] 

Bnsskaja Starina 1890. T. 66, s. 99—108. 

ÖfT. i Finsk Militär Tidskr. 1890, s. 366—869 af L. 

2392. Lfljtnant Bscholin fOrsyarar >Camilla>. Berättelse frän 1808. (Efter 
en berättelse 1 K. Örlogsmanna-sällskapets arkiy.) 

Allmänna FörsTarsföreniDgens Årsskrift 1898. H. 1, s. 117 — 119. 

2398. [Natt oeh Ba]^) [S.]; Ur svenska flottans annaler. 3. LOjtnant 
Escholins fOrsyar af koryetten Camilla är 1809. 
FörsyarsTännen 1896. s. 88—39. 



193 
8v. kiåt. bibliografi. 13 



[2894 — 2408] d. historia. 



3894. Hammanl^tfld, Å.^ Döbeln och Knlneff i mars 1809. 
Ny Illustrerad Tidning 1896, 8. 11 — 14. 

2895. Tigerstedt, £. S.» Den tappre Kalneff. 

Finsk Militär Tidskr. 1898, s. 589—608, 644—666. 

2396. E. H. Klickin TaltioUisia kixjoitaksia t. 1808. Jalkaissut J. E, 
Danielaon. 

Hiatoriallinen Arkisto 1889. D. 10, s. 266—290. 

2897. BJÖrliiiy O., General yon Döbelna fälttåg i Jemtland 1809. 

K. Krigsy. Akad. Tidskr. 1888, •. 416—486 + 1 karto. 

2898. Lindström, Ad., Öfveramiralen friherre Pakes expedition till Veeter- 
botten &r 1809. IV + (1) + 139 a. +5 kartor. Sthlm 1893. (Se N:o 2284.) 

Militarlitteratur-föreningens förlag. 65. 

2399. negnér, P. R, Kriget och tillståndet 1 Vesterbotten 1809, j&mte 
foregående historik öfver ryssarnes Infall i Vesterbotten på 1700-talet. 
Akad. afh. 67 s. Sthlm 1891. 

2400. Slaget vid Säfvar 1809. 

»Vapenbröderna» (tr. Sthlm 1894), s. 89—48. 



2401. Hans Järtas berättelse om förberedelserna till 1809 års reyolation-. 

Hist. Tidskr. 1894, 8. 841—350. 

2402. Tesrnér, Elof, Friherre Jakob Cederström och fSrbeiedelsema Ull 1809 
års revolution. 

Hist. Tidskr. 1895, s. 229—260. 

2403. Sandegren, S. A. M., Till historien om statshvälfhingen i Sverige 
1809. Akad. afh. [Upsala.] Progr. (2) + 86 s. 4:o. asteborg 1890. 

Bec. i HiBt. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr. s. 76—84 af O. F[arsmiM]. 

2404. Statsomvieltningen i Sverig eller Perioden Marts — Avgnst 1809. 

Meddelelser fra Erigsarkiyeme. Bd 4, b. 177 — 208. 

2405. Ameeiiy G., En konungafamiljs afsked Arån sitt land. Ur efterl&m- 

nade anteckningar. 

Ord och Bild 1899, s. 814—820. (Med 8 bUder.) 

2406. SkJOldebrand, A. F., Depecher nnder resan till Tyskland med f. d. 
konungen Onstaf IV Adolf och dennes familj 1809 — 1810. 

Hist. Tidskr. 1888, b. 462—477; 1884, b. 96—108. 

2407. 1Uein8chmidt, A.^ Die Irrfahrten Gnstav'8 IV Adolf von Schweden. 

Historisches Taschenbuch 1888. 6:e Folge. Jahrg. 7, s. 87 — 106. 
Samma uppe. på danska finnes i Historiskt Arkiv. N. B. Bd 19, a. 
182—198. 

2408. Bernoulliy C, Der Schwedenkönlg Gustaf IV Adolf wird Basler 

Biirger. 

Basler Jahrbnch 1892, s. 118—186, 197—200. 



194 



D. 11. ft. KARL Xin— OSKAB II. UBK. 



[2409— «4 17] 



11. Earl zni^-Osoar II. 

a. UrknndsMmlisgar. 

2409. Karl XIY Johan, Bref 1813-1814. 

Carl Johans Förbandets handlingar för åren 1894*-1898 (tr. 1898), a. 
89—85. 

2410. Almfelt, A«, Frftn Earopas hof, des8 farstehns och aristokrati. Skild- 
ringar hemtade ur nya specialverk samt syenska och utländska ar- 
kiv. Bd 1: Straensee och drottning Karoline Mathilde, ministern 
d^Albedjrhlls minnen, tronfttljar valet i Örebro 1810 samt strödda bidrag 
till Karl Johans historia. 2: Kristian Vlll:s memoarer fr&a den norska 
regenttiden samt berättelser nr danska hoflifvet under Fredrik yi:s 
senare regeringsår. 8: Memoarer af Ch. Greville och H. Greville samt 
lady Bloomfleld. Sthlm (tr. i Norrköping) 1883, 84. (Se K:o 2594.) 

2411. Akrell, C, & Troil, S. 6é v., Minnen frän Carl XIV-.s, Oskar I:s 

och Carl XV:8 dagar. D. 1: Akrell, C, Minnen. (8) + 178 s. 2: Troll, 
8. 6. v., Minnen. Jemte supplement nr vär nyare politiska historia. 
Utdrag ur Troils riddarhnsanföranden och ur en riksdagsbondes an- 
teckningar. IV +367 s. Sthlm 1884, 1885. 

^12. Bref och handlingar rörande bondeupploppet i Skäne 1811. 

Sami. utg. för de skånska ländsk, hl st. o. arkeol. för. 1876. H. 4, 
s. 63—96. 

241B. Brelin, H.y öfverste Brolins anteckningar 1809—1818. 

Syenska memoarer och bref ntg. af H. Schttck o. O. Levertln. 1 (1900) 
s. 1—68. 

2414. De Oeer, L., Minnen. D. 1. (d) + 281 + (l) s. 2. 800 +(1) a. Sthlm 

1892. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfr. o. gr., s. 91—92 af Ehd. [£. Hilde- 
brand}; 1 Svensk Tidskr. 1H92, s. 653—573 af H. C; i Nordisk Tidskr. 
1892, 8. 696—701 af — r; i Ord och Bild 1892, s. 427—480 af O. v. 
Zweiffbergh; i Tilskneren 1898, s. 835—880 af C. St. A. BilU, 

2415. Ddbeln, £• 6* t*. Några anteckningar om och af general 6. C. yon 
Döbeln. D. 4. Utgifven efter författarens död af O. Å. Stridsberg. 
Med porträtt samt med afbildningar af y. Döbelns grafyård å Johan- 
nes kyrkogård i Stockholm och af monumentet i Umeå. (4) + 216 b. 
Sthlm 1878. 

D. 1—3 ntg. 1856. 

2416. Fåhrans, O. I., Skildringar ur det offentliga lifyet [1825—54]. 
(l) + 335+(l) s. Sthlm 1880. 

Rec. i Hist. Tidskr. IHHl, s. LIV— LXIII af Ä. M. £{owaUivi]. 

2417. Handlingrar rörande Carl Johans historia [1813, 1814]. 

Carl Johans Förbundets handlinjrar för 18H1— 84 (tr. 1885), s. 6—82; 
1885—98 (tr. 1894), s. 13—64. 

195 



[2418—2430] D. HISTORIA. 



2418. Handlingrar^ Carl Johan-förbundeta, för åren 1874— [1902]. [H. 12— 
17.] Upsala 1875 -[1902]. H. 13 tr. Sthlm 1881. 

2419. Hedyigr Elisabeth Charlotta, Une correspondance inédite d*Hedwige- 
Charlotte reine de Saéde, publ. par IHelene Hedwig] Comtesse Tomas- 
succif née Klinckowatröm (Edvige Fersi). 

Revue Internationale 1890. Année 7. T. 26, 8. 5—24, 202 — 212. 

2420. Horn, C. Fr., Minnen nr min lefnad. 1: 1791—1814. 2: Minnen 
från 1814 vid afslntandet af föreningen mellan Sverige och Norge. 
3: Enskilda förhållanden 1815—1823. 4: Bikedagama 1828—1840. 
5: 1844—1852. 

Hist Tidakr. 1892, e. 1—50, 198—228. 

2421. Memorial, Riksens ständers constitntions utskotts, angående dess 
förslag till regeringsform afgifyet den 2 juni 1809 och Kongl. Maj:t8 
och Riksena ständers fastställda regeringsform, dat. den 6 jnni 1809. 
46 s. Upsala 1889. 

2422. Minnen, Utländska diplomaters, från svenska hofvet. Skildringar 
saml. ar deras anteckningar m. m. af Sccevola [JT. A. StrÖtnbäck]. 
691 s. Sthlm (tr. i Norrköping) 1886, 86. 

Bec. I Hlit. Tidakr. 1886, a. 23—26 af "XXI" [J. Eellstenius]- 

2423. Palmstierna, C. F«, Berättelser ur friherre Carl Otto Palmstiernas 

lefnad (1790—1878). 218 + (1) s. Sthlm 1880. 

Bec. 1 Hiat. Tidakr. 1881, a. LIV— LXIII af R. Af. B[owall%U8]. 

2424. Frotocoller, Hederwärda bondeståndets, vid riksdagen i Stockholm 
1809—1810. Enligt 1873 års riksdags beslut af trycket ntgifne. Bd 
4-10. Sthlm 1875—76. 

2425. Bidderstad, C. F., Regnbågen. Interiörer från olika tider. Anteck- 
ningar och minnen. B. 1.* 672 s. Sthlm 1883. 

2426. Sakregister till Rikets ständers protokoll med bihang för tiden 
f. o. m. år 1809 t. o. m. år 1866. Utarb. af Johan Johanason i Nora- 
skog. 1: XII + 1064 s. 2: IV + 1106 s. 4:o. Sthlm 1893. 

2427. Tronföljareyalet 1810. Protokoll* och handlingar ntgifna af Kongl. 
Samfnndet för utgifyande af handskrifter rörande Skandinaviens hlsto* 
ria genom O. Älin. V +318 s. Sthlm 1899. 

Hiatoriaka Handlingar. D. 17. 

2428. Yogt, J. H., Optegnelser om sit Liv og sin Embedsvirksomhed 1847 
— 1858, ndgivne af den norske historiske Förening. H. 1—2. VII+- 
250 8. + 1 portr. Kristiania 1894, 95. 

2429. Aktstykker nsrmest vedrörende Danmark-Norges Forhold til Sveri^ 
1812. 

Meddelelscr fra Krigsarklverne. Bd 5, b. 283 — 876. 

2480. AlKtstykker nsrmest vedrörende Forholdet til Sverig 1810—1811. 
Meddelelaer fra Krlgsarkiverne. Bd 5, a. 1 — 78. 

196 



D. 11. ». KARL Zm— OSCAB II. XmK. 



[2431—2444] 



3431. Aktotykker og Breve af bl&ndet Indhold, nsermeet yedrOrende Perio» 
den Jnni — Aygust 1818. 

Meddelelser fra KrigsarkiTerne 1895. Bd 7, s. 1 — 27. 

2432. Aktstykker, Andre, henhOrende til Perioden November 1807— Jnni 

1808. 

HeddelelBer fra KrlgsarkiTerne. Bd 8, 8. 882—847, 447—461. 
Inneh&ller bl. a. flera bref från Bernadotte. 

2433. Aktstykker, Andre, 1813—1814. 

Meddelelser fra Erigsarkiyerne. Bd 9, ■. 196—210. 

2434. Brere fra og til Norge. [Harts— Aygait}—Deeember 1809. 

Meddelelser fra Krigsarklyerne. Bd 4, s. 209—840, 412—478. 

2435. Breye og Indberetninger m. y., sarligt yedrörende FredsforaOget med 
England [April— Maj 1813]. 

Meddelelser fra Krigsarkiveme. Bd 6, s. 147 — 181. 

2436. Breye, Andre, fra Perioden Marts— December 1809. 

Meddelelser fra Krigsarkireme. Bd 4, s. 878 — 400, 474—497. 

2437. Breye, Private, fra Krigssknepladsen ved Sydgrsnsen, Jnli — Novem- 
ber 1813. 

Meddelelser fra Krigsarklyerne. Bd 7, s. 287 — 872. 

2438. BreyyezUniTy Frederik yi:B, med Myndighederne i Norge i Perioden 
Jannar— Marts 1813. 

Meddelelser fra Erigsarkiverne. Bd 6, s. 66—86, 297—840. 

2439. Breyyexling, Frederik yi:8, med Myndighederne ved Sydgränsen. 
[April-Maj 1813.] 

Meddelelser fra KrigsarklTerne. Bd 6, s. 182—297. 

2440. BreyyexlinsT» Frederik yi:s, med Statbolderen i Norge, Jnni— Novem- 
ber 1813. 

Meddelelser fra ErigsarklTerne. Bd 6, s. 423 — 456; 7, s. 421 — 464. 

2441. Kaas, F. J*f Eancellipraesident Eaas^s, Breve til Niels Rosenkrantz 
änder hans SendelKe til det franske Hovedkvarter 1813. 

Meddelelser fra Erigsarkiverne. Bd 6, s. 841—374. 

Tillika med ett par bref som finnas uti > Frederik VIis BreTvexling 
med Myndighederne ved Sydgränsen [April -Maj 1818]» ntg. med titel 
Frederik Yhs Udsoning med Napoleon. 66 s. 4:o^ Ehvn 1894. 

2442. Rapporter og breve, Nogle hidtil ntrykte, fra prins Christian Angnst. 
(Ved C. J. Anker.) 

Norsk Militaert Tidsskr. 1898, s. 21—49, 106-182. 

2443. Bosenkrantz, N^ Egenhaendige Breve til Frederik VI. 1810—1813. 

Meddelelser fra KrigsarklTerne. Bd 5, s. 79—110, 211—282; 6, ■. 5 
—68, 121—147, 875—416; 7, a. 28—46, 878-416. 

<^444. Tractater, Danske, efler 1800. Udg. paa Udenrigsministeriets For- 
anstaltning. Sami. 1: Politiske Tractater. Bd 1. 1800—63. H. 2. 
1834—63. S. 143—317. Bd 2. 1863—79. 589 s. Ehvn 1877, 85. 
De föregående häftena af Bd 1 ntk. före 1875. 

197 ~ 



[2446—24591 d. historia. 



2446. Bloomfleldy B., Hemoira of Benjamin lord Bloomfleld, edited by 
Q. lady Bloomfield. 1. XV + 303 s. + 1 portr. 2. VII +348 a. + 1 
portr. London 1884. 

En SYensk öfv. 221 + (2) s. Sthlm (tr. 1 Norrköping) 1686. 



b. Karl XIU och Karl XIT Johan. 

2446. Åhlén, Åbr., Berättelse om förhandlingarna vid riksdagen 1809— 
1810. 1. Konsist. afh. [Skara.] d8 s. Christianstad 1876. 

2447. Alln, O*, Konungamakten, bondest&ndet och regeringsformen 1809. 

Ny Svensk Tidakr. 1885, b. 881—414. 

2448. Rjrdin, H. L., Om 1809—1810 &r8 riksdags statsrättsliga betydelse 
för statsregleringen. 1—2. Progr. 120 s. Upsala 1875, 76. 

2449. Hans Järtas konoept till regeringsformen. Meddeladt af O. Älin. 

BtatsTetenskaplig Tidskr. 1897—98, s. 3— SO. 

2450. KJellén, R., Hvem har stiftat Sveriges regeringaform af 1809? 

Hist. Tidskr. 1896, b. 79—103. 

2451. KJellén, B., Den nationella karakteren 1 1809 ärs gmndlagsstiftning. 

Hist. Tidskr. 1898, b. 1—22. 

2452. Utl&tande af lagman G. Poppins i författningafrägan 1809. 

Hist. Tidskr. 1896, 8. 888—844. 

2458. [Hildebrandy £.,] Svenska Pommern och 1809 ärs regeringsform. 
Af EM. 

Hist. Tidskr. 1898, s. 177—180. 

2454. Motzfeldt, A., Norge og Sverige i 1809 og 1814. 40 s. Kristiania 
1894. 

2455. Lagerbjelke, G., Sveriges förhällande till främmande makter frän 
den 13 mars till den 6 juni 1809. Underdånig berättelse. Meddelad 
af O. Alin. 31 + (1) s. 

Historiska studier 1897. Festskrift tillägnad G. G. Malmström. 

2456. Hjelmérng, Å»y Ur Samuel Hjelmérs papper. Dä tryckfriheten etabla- 
rades. 16 s. Halmstad 1899. 

Separataftrjck ur »Halland>, 4 o. 5 augusti 1899. 

2457. Prinds Christian Angoat [Carl August.] En biografisk Skitze. 

Folkevennen 1879, s. 827—353. 

2458. Holst, J. H. t., Eftcrladte Papirer. Ved C. J, Anker. 

Morgenbladet (Kristiania) 1896, 26 Januar, Extranumer. 
Handlar bland annat om Karl Augnst och hans död 1810. 

' 2459. MalmstrOm, O., Kronprinsen Earl Augusts död. 
Ord' och Bild 1900, s. 497—504. (Med 4 bilder.) 

198 



D. 11. b. KÅXL XIII O. KARL XIT JOHAN. 



[2460— «470] 



2460. »Feraenska moidett. Skildradt af drottning Hedyig Elisabeth Charlotta 
1 hennes dagboksanteckningar f5r år 1810, 11. Medd. af C. C:8on 
Bonde. 

Penonhistorisk Tidakr. 1898, 99. Irg. 1, s. 1—15, 51—87.. 

2461. WalliSy £., Fersenska mordet. 

Kalendern Svea 1898. Årg. 50, b. 181 — 141 + 1 plansch. 

2462. Clansen, J., Frederik Christian, Hertag af Angnstenborg (1765—1814). 

En monograflsk skildring. (3) + 148 i. +2 portr. Khvn 1896. 

Frederik Christian, en broder till Karl Angost, rar ifr&gasatt till tron- 
följare i Sverige 1810. 

Bec. i Hist. Tidskr. 1897. Öfv. o. gr., s. 17—20 af A, £{tUl0]. 

2463. Nogle Breve fra Hertng Frederik Christian af Angnstenborgs sidste 
A ar. Meddelte af Äage Friis, 

Danske Magasin. Femte Baekke. Bd 4, s. 80—89. 

2464. FrilSy Aaipe, Frederik den Sjette og det andet svenske Tronf51gervalg 
1810. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 7:e Riekke. Bd 1, s. 241—827, 858—418. 

2465. [Lonmjery H*]) L*élection du maréchal Bernadotte an trone de Snede. 
Par H. G. Russell 

Bevne britanniqae 1888. T. 4, s. 98—114. 

2466. Almfelty A*) La diplomatie Basse å Stockholm en décembre 1810. 

Bevue Historiqne 1888. Bd 87, s. 68 — 78. 



2467. Alinfelty A^ Tvä krönta' rivaler. Bernadottesminnen af J. P. von 
Snchtelen, grefve Bomanzow, fnrst Czemicheif m. fl. Efter de hittills 
otryckta originalhandskrifterna i Kejserl. Utrikesdepartementet i St. 
Petersburg utgifua och tillökade med andra tryckta och otryckta käl- 
lor. D. 1. 374 s. +1 portr. 2. 446 s. Sthlm 1887. 

2468. Albiy O., Cari Johan och Sveriges yttre politik 1810—1815. Historisk 

studie. H. 1». (1) + 112 + 88 s. Sthlm 1899. 

Beo. i Stockholms Dagblad 1899, N:o 467, 8 oktober af H, Fortsell; 
i Finsk Tidskr. 1899. T. 47, s. 467—468 af M. G. Schybergton. 

2469. Alméii) J.^ Ätten Bernadotte. Biografiska anteckningar. Med 190 
Ulnstr. XII +338 s. 2:a tillökade uppl. Med 210 iUustr. D. 1. XII 
+ 215 s. 2. 162 s. Sthlm 1893, 96. 

2470. Blomberg, Ant., Marskalk Bernadotte. Skildringar nr hans lif oeh 
hans tid (1763—1810). 451 + (1) s. 2:a omarb. uppl. D. 1. 331 + 
(1) s. 2. 28ä + (l) 8. Sthlm 1888, 99. 

Bec. i Hist. Tidflkr. 1889. Öfv. o. gr., s. 1—9 af A. H\ammarikjö]ld : 
i Finsk Tidskr. 1889. Bd 26, s. 293—296 af T. Dillner. 

2:a nppl. har omslagstiteln: Bibliotek för historiska skildringar och 
memoar-verk. 2. 

"19^ 



[2471 — 2484] d, historia. 



2471. Brehmer, W.y Beiträge zar Geschichte Liibecks in den Jahren 1800 
—1810. 7. FranzÖBiBche Berichte uber die Schlaeht bei Liibeck. 11. 
Geschenke an franzöBlgche Officiere nach der Schlaeht bei Läbeck. 

Mitthellnngen d. Yereins f. LUbeckische Geschichte n. Alterthnmsk. 
1891/92. H. 6, 8. 49—69, 65—78, 88—87, 99—106, 118-117; 1895,96. 
H. 7, B. 5 — 10. 

Berör Karl XIV Johans historia. 

2472. Fngtningen ved Lilbek og Hambnrgs og Lttbeks Besettelae af de 

Franske. [1806.] 

Meddelelser fra Krigsarkiyeme. Bd 2, s. 268—299. 
Inneh&ller åtskilligt om Bernadotte. 

2473. GnstAfson, Z. B^ The BernadotteB. 

Harper'B New Honthly Magazine 1881, December, N:o 879. 

2474. [Holst, Chr.], Kong Earl XIV Johan. 188 s. +1 pl. Christiania 1879- 

2475. Kramery R. t.. Tal och fOredrag på Carl Johans-fQrbnndets högtids- 
dagar med 3 kartor och 7 bref från general Bonaparte och kejsar 
Napoleon I till general Bernadotte och prinsen af Ponte Corvo . . . 
246 8. Upeala 1876. 

2476. LacroiXy D.^ Les maréchanx de Napoleon. 54 portraits et gravnres. 
VIII -1-430 8. Parifl 1896. 

£n biografi of ver Bernadotte s. 108—119. 

2477. Marboty Mémoires de general B:on de Marbot. T. l--d. Paris 1891. 

Berör Karl XTV Johans tidigare Icfnadsöden. 

2478. MassoDy Fr., Les diplomates de la Revolution. Hngon de Bassville 
å Rome, Bernadotte å Yienne. 295 s. +1 portr. -i-l pl. Paris 1882. 

2479. Meissner^ M., Bernadotte in Hambnrg. 

Litcratnr- nnd Unterhaltungs-Blatt. Beilage des >HambQrger Frem- 
den-Blattes>, 18 Angast 1900. 

2480. Nielsen, Y., Carl Johan, som han virkelig var, og som han skildres 
af Hr. Professor J. £. Särs. Foredrag holdt i Christiania Arbeider- 
samfnnds store Sal, efteråt Hr. Särs havde afslnttet sine Forelesnln- 
ger ved Arbeiderakademiet över Carl Johans Tid, 5 April 1897. 30 s. 
Christiania 1897. 

2481. N»S8, U* J*9 Fra Earl Johans-tiden. Historiske Fort«llinger. 2:deii 
omarbeidcde og forögede Udgave. (3) + 224 s. Eristiania 1899. 

2482. Plerce, E. W., King Charles XIV of Sweden. (Jean Baptiste Jalea 
Bernadotte.) 

Frank LeBlie's Populär Montblj 1895, Angnst. 

2483. Prinsen af Pontecorvo paa Koldinghns. 

Danebrog 1882, 88. Aarg. 8, s. 615 — 618. 

2484. Pytterseny H*9 La premiére fiancée de Napoleon I«r. (D^aprés dea 

documents livrés a la pnblicité par S. M. Oscar II, roi de Snede.) 

Revue des Revaes 1896. Vol. 19, s. 122—131. 
Innehåller äfyen en del upplysningar om Bernadotte. 

200' 



D. 11. b. KABL Xm O. KARL XIY JOHAN. 



[2485—2497] 



3485. Sehefer, Ckr.y Beniadotte, prinoe de Saéde, et l'£arope (1810—1815). 

Annales de Técole libre det Bciences politiqaes 1698. Année 18, i. 
308—842. 

2486. Schefer, Chr., Bernadotte roi (1810-1818—1844). VIII + 294 + (1) b. 
Paris 1899. 

Rec. i Hiat. Tidrtr. 1899. Öfv. o. gr., a. 71—76 af Ehd. [E. HUdé- 
brand]; i Bevne poUtlqne et littéraire 1899. ReTiie Blen. T. 64, s. 50S 
—606 af É, Faguet. 

Öfr. till srenska af A. Bergström, 226 + (1) s. 1 portr. Sthlm 1900. 

2487. Schefer, Clir., Lee débats de Bernadotte prince de Saéde. 

Bevne de Paris 1899. Année 6: N:o 6. 16 Mars. 

2488. SkaTlan, Aage, Betragtninger över Karl-Johane-Polltiken i Syerige 

og Norge 1810—1814. 

Hietoriske Billeder fra den nyere Tid i Norge, Danmark og tildels 1 
Sverige, a. 881—472. 

2489. STedemSy G», Betraktelser öfTor konang Carl XIV Johan jemte anek- 
doter om hans person. Föredrag i Carl Johans Förbundet den 11 maj 
1874. 

Carl Johans Förbandets handlingar 1874 o. 1876, s. 7 — 68. 

2490. STedems, G., Konung Carl XIY Johans historia. D. 1*. 517 s. + 

3 pl. Sthlm 1877, 78. 

2491. STedemSy €(«9 Kejsar Napoleon och konang Carl XIV Johan. Föredrag 
i Carl Johans Förbundet den 11 maj 1875. 

Carl Johans Förbundets handlingar 1874 o. 1876, s. 78—88. 

2492. ThompBOiif E. P*^ Jean Baptiste Jules Bernadotte: the founder of a 
djnastj. 

Gentleman^s Magazine 1900. T. 288, Mars. 

2493. Tandal^ A») Napoleon et Alexandre I^r, L'aUiance russe sons le pre* 
mier empire. T. 3: La rupture. 607 s. Paris 1896. 

Berör bl. a. Carl 2CIY Johans förhållande till Napoleon. 

2494. Wrang^l, F« U*; Från Jean Bernadottes ungdom. Biografisk skiss. 
[Med portratt.] 107 s. +2 bref i facs. Sthlm 1889. 

Rec. i Hlst. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., s. 40—42 af [/S.] j5[er]^A. 



2495. Anuailléy comtesse d'^ née de Ségur, Une flancée de Napoleon. 
Desirée Clary reine de Suéde (1777—1860). (1) + 273 + (1) s. Paris 
1897. 

2496. La femme de Bernadotte, p^rottning Desideria]. Par L. C. 68 s. Paris 1898. 

2497. Hoehgehild, C. F. L^ Desirée reine de Suéde et de Nonrége. IV + 
78 8. Paris k Sthlm 1888. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., s. 42-48 af [Ä] El[er]gh; i 
Revoe politiqne et littéraire 1888. Revue Bleue. T. 42, s. 761—752 af 
C. dé Åfoline. 

Bn öfr. till engelska af M. Carey. 96 s. 12:o. New- York 1891. 

~2ör 



[249S— 2610] D. HIBTORIA. 



2498. Hoehgchild, C. F. L^ Desideria, Syeriges och Korges drottning. 68 s. 

+ 1 portr. Sthlm 1888. 

2499. Hochschild, C. F. L«, Konung Carl XIV Johans och drottning Desi- 
derias fOrsta bekantskap och deras gifterm&l. 

Sv. Antogiafsällsk. Tidskr. 1892. D. 2, s. 65—68. 

2500. Hasson, Fr.^ Napoleon och kvinnorna. Öfvereättning från franska 

originalets 18:de npplaga. 249 + (2) s. +6 portr. Sthlm 1896. 

Inneh&ller bl. a. en framställning af Desirée Engénle Clarys tidigare 
lefnadsoden före hennes giftermål med Bernadotte. 

2501. [Wrangely F. U*]» Drottning Desiderias närmaste slägtfSrh&llanden. 
[Undert. SauasJ] 

Sv. Antografsällsk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 241—244. 

2502. Miscellanea Napoleonica. A cura di Ä. Lumbroso. Ser. 8, 4. XCYI 
+ 727 s. Borna 1898. 

Innehåller bl.* a. Lettres inédites de Temperenr Alexandre l«r et de 
Bernadotte [1810—14]. 

2503. Imperator Aleksandr I i graf Armferd. (1811—1812 gg.) [Kejsar 

Alexander I och grefve Armfelt 1811—1812.] 

Rnsskaja Starina 1896. T. 87, s. 127—152, 828—848, 591—615; 88, 
8. 189—157. 

2504. Åliii) 0*9 Förhandlingarna om allianstraktaten mellan Sverige och 
Ryssland af den 5 april/24 mars 1812. 82 8. IJpsala 1900. 

Upsala Universitets Åxsskrift 1900. Progr. 

2505. Svenska statsrådets protokoll i frågan om fOrbnndet med Ryssland 
1812. Utgifna af O. Alin. 54 s. Upsala 1900. 

Upsala Universitets Årsskrift 1900. Progr. 2. 

.2506. Lehnianiiy ILy Gnei8enan'8 Sendung nach Schweden nnd England im 

Jahre 1812. 

Historische ZeiUchrift 1889. Bd 62, b. 466—517. 
Ett tillägg är infördt 1 samma tidskr. Bd 68, s. 192. 

2507. Pingandy L., Bernadotte et les Bourbons (1812—1814). 

La Revue de Paris 1897, jnin, s. 880—856. 

2508. Nielsen, T., Aktmsessige Bidrag til Sveriges politiske Historie 1812 

—1813. 71 s. Kristiania 1876. 

Eristiania Vid. Selskabs Forbandi. 1876, N:o 7. 

2509. En skrifvelse frän svenska sändebudet i Wien Knut Bildt till furst 

Metternich, dat 24 april 1813. 

Mittheilangen d. iDstituts f. oeBterreichische Geschichtsf. 1898, 6. 
170—172. 

2510. Hörstedt, L,, Tyska och norska fälttågen 1818 och 1814. Uppteck- 
ning öfver de märkvärdigaste händelser och slag. 2:a uppl. 83 «. 
Lund 1894. 

l:a uppl. ntk. Lnnd 1868. 

~2d2~ 



D. 11. b. KABL Xin O. KABL XIV JOHAN. [2611 — 2624] 

föll. Bleibtrevy IL, Die Befreinngakriege. Kritische Historle. yUI+(2) 
+228 B. Lelpsig 1892. 

Geschichte nnd Geist der Enropäischen Kriege. 8. 

2512. Wehner, 0«, Oarl Johann ond BMow in den enten Tagen nach der 
Schlacht bei Grossbeeren. (Sin Beitrag zur Geschichte der Nordarmee 
im Jahre 1813.) Progr. 18 s. 4:o. Greifswald 1892. 

2513. Pflster, A^ Aob dem Lager dee Rheinbondes 1812 nnd 1813. XII + 
418 8. Stnttgart o. Leipzig 1897. 

Innehåller hh a. en skildring af slagen vid Grossbeereo och DennewlU. 

2514. Amheiin, F., Bernadotte nnd die Nordarmee bis zur Schlacht bei 
Dennewitz. [Art. 1—2.] 

National-Zeitnng 1898, N:o 418, 4S1. 

2515. Hansen, A« L., Slaget ved Dennewitz den 6:te September 1813. 

MUitert Tldsskr. (EhTn) 1896, s. 88—67, 810~-8ö4 + 8 Planer + 
1 Skine. 

2516. Hirseh, B«, Die Schweden vor Leipzig 1813. 

Die Gzenzboten 1894, s. 189—141. 

2517. LAgerliJelm, B*f Napoleon och Carl Johan under kriget 1 Tyskland 
1813 till och med slaget rid Leipzig. Krigshistoriska betraktelser. 
X+421 0. +6 kartor. Sthlm 1891. 

2518. Meinecke^ Fr») Zur Beurteilung Bernadottes im Herbstfeldznge 1813. 

Porschnngen t, brandenbnrgischen n. prenssischen Geschichte 1894 
Bd 7: H. 2, s. 161—1^9. 

2519. Melmeekey Fr.^ Das Leben des Generalfeldmarschalls Hermann von 
Boyen. Bd 1: 1771—1814. X-f 422 s. +1 portr. Stnttgart 1896. 

Behandlar bl. a. Nordarméns falttAg nnder Bernadotte 1818. 

2520. Quistorp, B. t*» Geschichte der Nord-Armee im Jahre 1813. Bd 1—3. 
Beriin 1893. 

Eec. i K. KrlgsT. Akad. Tidskr. 1894, s. 271—284 af C. O. Nor- 

2521. Qnistorpy B. t.) Zur Geschichte der Nordarmee im Jahre 1813. 

Milltär-Wochenblatt 1895, s. 881—886, 858—867. 

2522. Tlng^ten, L« H«, Krigsrörelsema vid nedre Elbe under 1813 Ars krig 
från yapenstilleståndets utgång till slutet af november. 67 s. +2 kartor. 
Sthlm 1887. 

Meddelanden från K. Krigsarkivet. H. 2. 

2523. T[in|r8te]n9 !<• [H.]^ Napoleon och Bernadotte 1813. 

K. Krlgflv. Akad. Tidskr. 1895, s. 289—297. 

2524. Wlehry £•) Napoleon und Bernadotte im Herbstfeldzuge 1813. XI + 
496 s. +6 Skizsen. Berlin 1893. 

En svensk öfrers. af E. Wernsr. YII + 822 b. Sthlm 1895. 
Militarlitteratur-föreningena förlag. 71. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1898. Öfv. o. gr., s. 84—89 af G. Dunér; i Na- 
iional-Zeltnng 1898, N:o 418—421 af F. Åmheimf i Historlsche Zeit- 

203 



[2626 — 2636] d. historia. 



schrift 1894. Bd 73, b. 498—501 af Fr. Meinecht; i Bevne Historique 
1894. T. 66, B. 148—161 af M. Philippton. 

2525. Edholm, E., Nägra minnen från 1813 ära krig. 

Tidskr. i Militär HelBov&rd 1890, b. 227—268. 

2526. Ffirst, C M., Från krigsåret 1813. Bref till professor A. H. Florman 
från bataljonsläkaren P. J. Bergelin och Cfverfältläkaren C. F. Weltzin. 

Tidskr. i Militär Helsovård 1896, b. 862—872. 

2527. Erlnnernngen des G«neral-Majore L. N. H. t. Backwald an seine 

Commandantsckaft zn Altona im Dezember 1813. Mitgetheilt v. A^ 

Wetzel. 

Zeitschrift d. GeBellBchaft f. SchleBwig-HolBtein-LaaenburglBche 6e* 
Bcblchte 1898. Bd 28, b. 121—208. 

2528. [Berg^strandy W.], Ur nyare tidens politiska skiften. Smärre upp- 
satser af Marcellus. (1) + 216 s. 12:o. Stblm 1889. 

Innehåller b. 20 — 39: »Carl JohanB förmodade planer på franska tro- 
nen.» Fragmentariskt utkast. 

2529. Hedin, A., »Stamfaderns» spekulationer på franska kronan. En kisto- 
risk essay. 

Kalendern Sverige 1891. Årg. 1, b. 76 — 84. 

2580. SYOderaSy O*; Betraktelser öfrer kronprinsen Carl Johans påstådda 

syfte på Frankrikes krona. 

Carl Johans Förbuodeto handlingar för åren 1876—1880 (tr. 1881), 
B. 6—16. 

2581. Brehmer^ W.^ Die Kriegsoperationen die der Bef^iung Lilbecks am 

5. Dec. 1813 unmittelbar voraufgingen. (Nach e. Tagesbefehl d. 

schwedischen Kronprinzen.) 

Mittheilnngen d. Yereins f. Liibeckische Geschichte u. Alterthnmsk. 
1889. H. 4, 8. 49—62. 

2532. Auxilierkorpset 1813. Period 1—8. 

Meddelelser fra Erigsarkiverne. .Bd 7, b. 86—236 + 1 karta; 8, s. 1 
— 180 + 1 karta, 181—266. 

2. Lesser^ I. A. L. og Tuxen, Å.^ Anxiliserkorpset 1818. 1. Op- 
hold i Stecknitz Stillingen (13:de— 80:te Noveiiiber). 2. Den til Inva- 
sionen i Holsten bestemte Del af »Nordarmeen» under Kronprinsen af 
Sverig. 3. Davouts TUbagegang til og Indeslntning i Hambarg (1 — 9 
December). 4. Anxiliaerkorpsets TUbagegang til Kiel (1 — 9 December). 

6. Anxiliaerkorpsets TUbagegang fra Kiel til Rendsborg. (Kampen ved 
Sehested. 

3. »Rendsborg-PTotokoUen.» 

2533. TrsBfningen ved Bornhöft 1813. 

»Yserg dit Land» 1895, N:o 22, Tilleeg. 

2534. Rytterfsgtningen ved Sehested 10:de December 1818. 

»Vert Försvar» 1897, 8 Augusti. 

2535. Tuxen, A., Frederiksorts Belejring 1818. 

Meddelelser fra Krigearkiyerne. Bd 8, b. 276—299 + 1 karta. 

204 



D. 11. b. KABL Xm O. KARL XIY JOHAN. 



[2636—2648] 



( 



2686. Taxen, Å.^ Glllckstadta Beiejring 1818—14. 

Meddel«iBer fn Krigsarkiveine. Bd 8, b. 800 — 866 + 1 karta. 

s 

25S7. jAgwitl, T*y Bas Lfltzowsche Freikorps q. d. Kronprinz t. Schweden 

1813 1814. 

Jahrbticher f. d. dentsche Armee u. Marine 1897. Bd 108, s. 268 
—272. 

2638. Bnestmp, Chr. J. C, Gekeimekonferensraad BraDstmp efterladte Pa- 
pierer fra 1813—1814. Udgivne af T. Brceatrup. IX +262 4- (1) s. +1 
portr. Khvn 1894. . 

2639. Tuxen, A., og Johansen, J. C, Foranstaltninger til Sönderjjllands 
ForsTar og Hsrens Opmarche bag Lille Bselt 1813—14. 

Heddelelser fra KrlgsarklTerDe. Bd 8, s. 867 — 486. 

2540. Bnbin, IL, Frederik VIis Tid fra Klelerfreden til Kongens D6d. 
Ökonomiske og bistoriske Stadier. 640 + (1) s. Kbvn 1895. 

^2641. Woynar, K., österreicbs Beziehangen za Scbweden ond Däneniark 
Yomebmlicb seine Politik bei der Yereinigung Norwegens mit Scbwe- 
den in den Jabren 1813 and 1814. Mit Bentttzang ron Acten des K. 
a. K. Hans-, Hof- and Staata-Arcbivs in Wien. 166 g. Wien 1891. 

ArchiT fiir österrelcbiscbe Geschicbte. Bd 77: H. 2. 

Öfy. till BTenskan af F. U. W[ranget]. 2 + 180 b. Sthim 1892. 

Rec. i Hiat. TldBkr. 1892. Öfy. o. gr., b. 1—2 af [Ä'.] A:[«y]-i[6«r^]. 

2542. Carlsouy E., Sverige p& kongressen i Wien 1814—1816. 

Hiat. Tidskr. 1888, b. 67—186. Åfven Konsiat. afh. Göteborg. 

2543. Treitgehke, H. r^ Preassen anf dem Wienercongresse. 1—3. 

PrenBsiscbe Jabrbiicber 1876, 1876. Bd 86, b. 665—714; 87, s. 188 
—165, 281—827. 

2644. [Hebbe, G. C], Carl XV. Politiska tilldragelser i Earopa frän 18l4 

till ocb med 1876. At Junius. D. 1. IV + 399 + (1) b. +1 portr. 2. 

(3) +390 + (1)8. +1 portr. Sthlm 1876, 77. 

Handlar om Karl XIY Jobans blstoria, som inledning till ett större 
arbete om Earl XV, som dock aldrig utkom. 

2545. Ett bref fr&n Karl XIV Joban tiU drottning Desideria. [6 Febr. 1818.] 

Sv. AntografBällsk. Tidskr. 1889. D. 2, s. 12—14. 

2546. PaykoUy J* G. T.y Tre statsministrar for ntrikes ärendena under ko- 
nong Karl XIV Johans regering efter anteckningar frän min tjänst- 
göring i Kabinettet. 36 s. Sthlm 1882. 

2547. Adlersparrey G*^ Bref frän excellensen grefve Georg Adlersparre till 
öfvcrste Karl af Forsell [1823—32], utg. af S. J. Kardell. 107 s. 
[Östersund 1897.] 

Urklipp nr Jemtlandsposten 1897. 

ifö48. TlUanmSy A.^ Souvenirs d*un ambassadeur auprés de la cour de Suéde 
an temps de Bernadotte. 

Le CorreBpondant 1885. T. 1, b. 888—908. 

' 20o~ 



[2649—2560] 



D. HISTORIA. 



2549. Bref från Esaias Tegnér tiU Carl Fredr. af Wing&rd 1823—1845. Ut- 
gifna af Elof Tegnér. 86 s. Upsala 1894. 

Skrifter utgifna af Svenska Literatnrflällskapet. 14. 

2550. Alln, O., Carl Johan och hans tid (1828—44). Afdein. 1. (1828-35). 
VI + 292-uCIII + (l) s. 2(1835—44). (8) + 274+CXLVI + (l) s. Upsala, 
Sthlm 1881, 93. 

D. 2 äfven ntg. under titel Carl XIY Johan och rikets ständer 1840 
—1841. 

Utgör Minnen nr Syeriges nyare historia samlade o. ntg. af B. v. 
Schinkel. D. 12: 1—2. (Se N:o 141.) 

D. 1 rec. i Hist. Tidskr. 1882, s. Y— ZI af T. Såve; 2 rec. i Hist. 
Tidskr. 1893. Öfy. o. gr., s. 17—21 af C. ff. I{[alltndorf]. 

2551. Snndholm, A. L.» Liberalismens atveckling i Sverige 1880—1865. 

1-8. 

Finsk Tidskr. 1884. Bd 16, s. 114—127, 204—216, 445—458; 17, 
s. 24—82. 

2552. [Da]l]ii[aii], [W. F.], N&gra anteckningar från y&ra st&ndsriksdagar 
[1809]-40— 65. H. 3-8. Sthlm 1875—79. 

H. 1—2 utk. 1874. 

2553. B[reltholts]y C. A., Interiörer från Carl XIV Johans tid. Aftryck 
ur Nya Dagligt AUehanda. 20 s. 12:o. Sthlm 1881. 

2554. Clansen, H. N.^ Fsedrelandske Forhold og Anliggender. Mindre Ar- 
bejder. Udgivne efter hans Död af J. Clausen. (4) + 788 + (4) s. Khyn 
1880, 81. 

Inneh. bl. a. Danmark og det skandinaviske Norden. 



C. Oscar I, Karl XT och Oscar II. 

2555. Baconrty A* de, Une mission en Snede et en Danemark 1844. 

Le CorreBpondant 1898, s. 628—660. 

2556. Paludan-Mfillery C^ Udenrigsministeren Grev Knnths FremstiUing af 
Danmarks Underhandlinger 1848 indtil Vaabenstilstanden i Malmö. 

[Dan.] Hist. Tidsskr. 4:e Raekke. Bd 6, b. 460—609. 

2557. Étude diplomatiqne sur la gnerre de Crimée (1852 — 1856), par an ancien 
diplomate. T. 2. 425 + (1) s. St. Pétersboarg 1878. 

S. 78 — 78: Suéde et Danemark. 

2558. Bajer^ F.y Forsög pH större nentralitetsforband nnder Krimkrigen. 

Nordisk Tidskr. 1900, s. 481-446. 

2559. Bajer^ F** Le systéme scandinave de nentralité pendant la gnerre de 

Criméo et son origine historiqne. 

Rcvae d'hi8toiTe diplomatiqne 1900, s. 259 — 288. 

2560. Bajer, F., Canroberts Sendelse til Stockholm og Edbenhayn 1855. 

Dansk Tidskr. 1900, s. 680—691. 

206" 



D. 11. c. OSCAB I. KARL ZT O. 08CAB n. 



[2661—2577] 



2561. Hedin, L^ Den Ostenropeiaka fr&gan. 1. Krimkrigei — Tredje fira* 
den i Paris. ~ Novembertraktaten. (3) + 62 s. Sthlm 1876. 

2562. Bille, C. St« A., Tyre Åars Journalistik. UdTalg;ie Artikler af >Dag- 
bladet>. * D. 2. Fra Oktober 1855 til September 1862. Med en Tids- 
tavle. 5 + XVI + 1064 s. 3. Fra September 1862 tU Febroar 1872. 
Med en Tidstavle. XXIT + 642 s. Khvn 1876, 77. 

D. 1 ntk. 1878. 

2563. Claasen, J., Skandinavismen historisk fremstillet. (8) + 232 s. Khvn 
1900. 

2564. [Adlersparrey K. S», /. Leijonhufvud\, Några data nr en drottnings 
lif. [Drottning Josefina.] [Undert. Esseldt.^ 4 s. Sthlm 1876. 

2565. Holmbergr» C*9 /• Bååthj Carl XV som enskild man, konung och 
konstn&r. 700+ (1) s. Sthlm 1890, 91. 

2566. QTanteiiy E. t». Konung Karl XV och friherre Louis De Geer. 

»Brokiga Blad.> Utg. af KonBtnärsgilletfl Bkriftställarloge 1900 (Hel- 
■ingforit), 8. 86 — 66. 

2567. ijyanten, £• t*) Konung Karl XYis unionsfOrslag. En episod nr 
Nordens historia. Belyst ur minne och korrespondens. 

Ur Dagens Krönika 1889, a. 621—666, 662—698, 801-- 889, 960—988. 

%68. Taloii^ prince de^ Le réve de Charles XV. 

La Nonvelle Reyue 1889. T. 61, a. 80—49, 286—262. 

2569. Schefer^ Chr», Karl XV, KGnig von Schweden und Norwegen. 

Deutsche RoTne 1900. Th. 4, s. 216—226. 

2570. Tre episoder i konung Karl XYis lif Ur kommendör Axel Adlerspar^ 
res efterlämnade papper ordnade och utgifna af hans hustru. \K. 8» 
Adleraparre, f, Leijonhufvud.} 82 + (1) s. Sthlm 1893. 

2571. Zur innern Geschichte Schwedens von 1862 bis 1877. 1—2. 

Unsere Zeit 1878. N. F. Jahrg. 14, a. 104—114, 249—268. 

2572. Konferensen p& Ulriksdal i September 1868. 

Hist. Tidskr. 1892, s. 229—286. 

2573. BUle, C. St. A.y Skandinavisk FaU Morgana. Brudatykker af endn& 

ieke nedskrevne Livserindringer. 

Tilskaeren 1898, s. 416—420. 
Berör händelserna 1868 — 64. 

2574. Bäckström, P. O., öfyersigt af riksdagsförhandlingarna aren 1867— 
1886. H. !•: Riksdagen 1867. (1) + 100 s. Sthlm 1887. 

2575. Térany, F., La famille Clary et Oscar II. Étude généalogique, histo* 
riqne et anecdotique. 82 s. Marseille 1893. 

2576. Gnbematis, A. de, Il giubileo del re Oscar. 

Nuova Antologia 1897. Vol. 71, s. 68—67. 

2577. HjAme, H., King Oscar of Sweden and Norway. 

The Foram 1896. Bd 8, b. 164-176. 

207 



[2578 — 2689] d. historia. 



8578. Is king Oscar II a constitutional king? 16 s. London 1895. 

2579. Linck, J., Eonong Oscar II. Biografisk skildring. Med 150 illnstn- 
tioner. (5) +408 + 4 s. Sthlm 1897. 

2580. Benholm, J. G., Le roi Oscar II et les Bernadotte. 

Nouvelle Bevne Internationale 1889, N:o 2, s. 181—186 + 1 pl. 

2581. RydforSy Å.^ Eonnng Oscar II och Sveriges folk. Till minne af den 
18 september 1897. (2) + 300+(l) s. +25 pl. Sthlm 1897. 

2582. Sntcliffe, Const^ Scandinayia and her king. 

The Fortnightly Review 1897. Vol. 62, s. 692—606. 

2583. Wrangel, F. U.y Redogörelse f9r konnng Oscar II:s 25-åriga rege- 
ringsjnbileam. VI + 452 + 178 b. + 49 pl. St. 8:o. Sthlm 1898. 

2584. Sherardy R.^ The qneen of Norway and Sweden. From sonrces in- 
dicated to the anthor by H. M. king Oscar. 

The Lady'8 Bealm 1898, May, 8. 3—10. 



12. nnionsliistoria. 

a) Unloneiis fSrberedelse och uppkomst. 

a) Urknndssamlingar. 

2585. Adlerbetta, J., Ur Jacob Adlerbeths anteckningar för syenska häfder 
1814. Ett bidrag till unionens historia. Meddeladt af O. Alin. (1) 
+ 73 8. Uppsala 1897. 

Bärtryck nr tldn. Fyris 1897. 

2586. HedTigr Elisabeth Charlotta, Sverige och Norge 1814. Skildringar 
af H. M. drottning Hedvig Elisabeth Charlotta enligt ntdrag nr hennes 
brefväxling med H. Exc. herr grefve E. Rnnth samt hennes eflerl&m- 
nade egenhändiga memoarer, öfversatta och ntgifna af C. C:9on Bonåe. 
176 s + 2 portr. Sthlm 1896. 

2587. 1814. Det förste overordentlige Storthing. Optegnelser og Aktstykker 
samlede og ndg. af Y. Nielsen. (4) + 256 s. Imp. 8:o. Kristiania 
1882—86. 

2588. Åktgtykker vedkommende Konventtonen i Möss 14de Angnst 1814. 

Udgivne ved Y. Nielsen. 216 s. Christiania 1814. 

Yidenakabsselsk. Skrifter 2. Historisk-filoBofiBke Klasse. 1894, N:r4. 
Rec. i Historlsche Zeitachrlft 1896. Bd 76, 8. löJ— 165 af />. 3ckå/er. 

2589. Aktstykker vedkommende Stormagtemes Mission til KjObenhavn og 

Christiania i Aaret 1814. Udgivne ved Y. Nielsen, Förste fisekke: 

Danske og engelske Aktstykker. 214 s. Anden B»kke: Österrigske, 

preussiske og russinke Aktstykker. 257 s. Kristiania 1896, 97. 

Yidenskabsselsk. Skrifter. 2. Historiak-filosofiske Klasse 1896, N:o 1, 
1897, N:o 8. 

208 ' 



D. 12. A. a. 



UNIONSHISTORIA. URK. [2590 — 2699] 



lUekke 2 rec. i HistorUche Zeltachrift 1899. Bd 88, a. 842—848 af 
D. Schåftr. 

2590. Aktstykker yedrdrende Fredsanderhandlingeme med de mod Frankrig 
forbandne Magter, Fredsslatnlngen i Kiel og dennes Fölger. December 
1813 til September 1814. 1. Niels Roeenkrantz^s egenbsndige Breve 
til Frederik VI fra medio December 1813 til September 1814. 2. 
Kammarherre H. Hedemanns Sendelse til Danmark. November — Decem- 
ber 1818. 3. Aktfltykker vedrOrende Korge 1 Perioden December 1813 
til Oktober 1814. 

Meddelelser fra Krigtarkiveme. Bd 9, s. 1 — 196. 

2591. Åktstykker, Kogle, fra 1814. 1. Oberst og General-Adjntant-Uitnant 
Rodes Bemarkninger, foranledigede ved det SpOrgsmaal: »Kan Krigen 
med Srerrig fortsattes til Fordeel for Norge. > 2. Generalmajor Arm- 
feldts Indberetning til Staatsraadet. 3. »Beretning fra den til at 
ondersöge Rigets narvarende Tilstand nedsatte Committee.» 4. Af- 
slattende Bemerkninger. 

Droisum, A. C, »For Norges Sag» 1896, s. 842 — 870. 

2592. Aktstykker^ Nye, vedrörende de politiske Forhandlinger i Köbenbavn 
i December 1813 og Kielerfreden i Jannar 1814. Ved Aage Friis. 

Danske Magasin. Femte Bsekke. Bd 4, s. 1 — 61, 101^166. 

2593. Bloniy 6. P», Gustaf Peter Bloms Dagbog nnder Rlgsforsamlingen paa 
EidsTold. Udg. af L. Daae. (Med et Tillag.) 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 8:e Rakke. Bd 1, s. 78—112. 

2594. Brere fra Danske og Norske, isar i Tiden narmest efter Adskillelsen. 
Udgivne af L. Daae. (4) +376 s. Khvn 1876. 

2595. Christian YIII, Kong Christian VIII:s Dagbog fra Regenttiden i Norge. 
Efter Kongens franske Originalhaandskrift. Med speciel Tilladelse af 
H. M. Kong Christian IX ndgivet af A. Ahnfelt OverfOrt paa Dansk 
Kt C. Br&Mted. (6) +206 + (2) s. Khvn 1888. (Se N:o 2410.) 

^96. Barre^ J. H«, Sogneprast J. H. Darres Dagbog nnder Rlgsforsamlin- 
gen paa EidsYold. Medd. af Chr. Thauloxc^ med Indledning af L. D(Uie, 
[Nor.] Hist. Tidsskr. Bd 4, s. 392—411. 

Ogsaa särskilt aftrykt i nogle Exemplarer. (2) + 20 s. Christiania 
1876. 

2597. ForhandliBgrsprotokol fört i Regjeringsraadet og Statsraadet Marta 
tu Decbr. 1814. Udgivet fra det norske Rigsarkiy. (2) + 251 s. Kri- 
stiania 1899. 

Rec. i [Nor.] Hist. Tidsskr. 1900. 4:e Rakke. Bd 1, s. 1—4 af 
Y. Nielsen. 

2598. Fra svenske arkiver om unionens förberedelse 1814. Samlet af C. J. 
Anker. (2) + 208 s. Kristiania 1898. 

2599. Motzfeldty P., Statsraad Peter Motzfeldts Dagbog fra det overordent- 
lige Storthing 1814. Med en biografisk Skizze af Dagbogens Forfatter. 
Udg. af L. M. B. Auhert (2) + 80 s. Christiania 1882. 

~209 
Sv. hut. bibliografi 14 



[2600—2611] D. HISTOBIA. 



2600. Parels, CL, DagbOger for Aarene 1812—1813. Udg. for den norske 
historiske Förening af L. Daae. (4)4-283 s. Kristiania 1888, 1889. 

2601. Uddragr ^ diplomatiske indberetninger om Unionens förberedelse og 
tilblivelse 1814 yed C. J. Anker, [1.] X + (l) + 100 s. +1 portr. [2.] 
IX+2+217 + (2) 8. +1 portr. af Hs Eks Grev J. H. Tawast. Cbriatiania, 
Khvn 1894, 95. 



p. Särskilda skrifter (kronologriskt). 

2602. Et svensk brev om forholdene i Norge 1811. [Brefvet &r förf. af en 
v. Döbeln.] Medd. af Y. Nielsen. 

[Not.] Hist. Tidsakr. Bd 3, b. 522—525. 

2603. Spionminnen frän Norge. Hittils otryckta bref, mystifikationer rörande 

Karl Johan m. m. 

Ur, Dagens Krönika 1886. Irg. 6, s. 1—25. 

Innehåller bref och rapporter fr&n general J. P. Le/rén till general 
J. L. Belfrage. (1818.) 

2604. Nielsen, T., Grev Herman Wedel Jarlsberg i 1813. 

Nordisk Tidskr. 1888, s. 612—589. 
Åfyen ntg. separat. 

2605. Nielsen, T*, Aktmsssige Bidrag til de nordiske Rigers politiske 
Historie i 1813 og 1814. 120 s. [Christiania 1877.] 

Christiania Vid. Selskabs Fofhandl. 1877, N:o 12. 



2606. Forssell, H., Fjärde artikeln af fredstraktaten i Kiel d. 14 jan. 1814. 

En rättshlstorisk kontrollanalys. 30 s. 

Nytt Juridiskt Arkiv 1895. Afd. 2: Tidskrift för lagstiftning: Bihang. 

2607. Alin, C, Fjerde artikeln af fredstraktaten i Kiel den 14 januari 1814. 
Prof ning af en af herr Presidenten Hans Forssell utförd >rftttshi8torisk 
kontrollanalys». 137 s. Sthlm 1899. 

2608. Anbert, L» M» B«, Kieler- Traktatens Opgi velse som Ufiionens retslige 
Grundlag. 55 s. Kristiania 1894. 

Gjennemseet Aftryk af >Morgenbladet>, udgivet af de konservative 
Foreningers Centralstyrelse. 

Rec. i Hiet. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 38—42 af C, G. Blamnuir' 
skjöld}. 

2609. Eden, N., Kielerfreden och unionen. 143 +(1) s. Upsala 1894. 

Rec. i HIst. Tidskr. 1894. Öfv. o. gr., s. 102—112 af C. G. fi[a8i- 
marskjöld']. 

En tysk öfv. af F. Åmheim. XII -t- 155 s. Leipzig (tr. i Upaala) 1894. 

2610. Fahlbeek, P. £., Kielerfredens Artikel IV. 

Statsvetenskaplig Tidskr. 1900. Årg. 8, s. 67—80. 

2611. HColmqrist], K. [P.] A., Om Kiel-traktatens fjärde artikel. 34 s. 

Sthlm 1897. 

Svenska Nationalföreningens skrifter. 11. 

210 



D. n. a. p. UNIONSHISTOWA. 8ÄRSK. BKR. [2612 — 2625] 



2612. Maarer, K., Zar Aasle^ung des Kieler Friedens. 

Deatsche Zeitscbiift fär GeschichtBwisseoschaft 1896 97. Yiertel- 
jahresheft, s. 163-- 166. 

2613. NielseDy T., Kielerfreden. 68 s. Chri.stiania 1886. 

Christiania Vid. SeUkabs Forhandl. 1886, N:o 13. 

2614. RenterskiOld, C. A^ »En rättshistorisk koiitroIlanaly8>. 18 s. Upsala 
1895. 

Ur >Fypis> 1896, X:o 115. 

2615. Sehftfer, D»^ Zur Gesohichte der Begrändung der schwedisch-norwe- 
gischen Union. 

Historische Zeitschrift 1895. Bd 75, s. 464—475. 
D. Schäfer vänder sig emot N. Edens bok, >Die sohwedisch-norwe- 
gische Union und der Kieler Friede». (Se N:o 2609.) 

2616. Sörensen, C. Th«, Kielertraktaten. 

Tllskneren 1894, s. 691—607. 

2617. [Ta]r[«nin]8 [0.]^ Kielerfredens fjärde artikel. Af R. S. 24 s. Upsala 
1896. 



2618. Gregersen, 5. J., Foredrag över Norges Historie i 1814, holdt 1 
Tbrondbjems Forelesningsforening 1888. 212 + (1) s. Throndhjem 
1890. 

2619. NlelseB, Y., Bidrag til Norges Historie i 1814. Afhandlioger og Akt- 
stykker. Udg. af den norske historiske Förening. Bd 1. (3)+ 504 s. 
2. (3) + 499-l-(l) s. Christiania 1881-86. 

2620. Nielsen, T., Hvor ligger Tyngdepanktet i Begivenhederne i 1814? 49 a. 
Christiania 1886. 

Separataftryk af »Aftenposten». 

2621. Grev Rosens beretning om sin sendeUe til Kristiania i febmar 1814. 
Medd. af Y. Nielsen. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. Bd 4, s. 614—618. 

2622. San, J. £., Kristian Frederik og Karl Johan. 1—2. 

Samtiden 1897, s. 212—224, 289-802. 

2623. Nielsen, T., Grev Herman Wedel Jarlsberg og hans samtid 1779— 

1840. [Med Portr. og Illustr.] D. 1: 1779—1814. (12) + 625 +(2) s. 

2: 1. 160 s. Kristiania 1886—92. 

Rec. i Nordisk Tidskr. 1887, s. 353—856 af P. Sondén; i Nj Svensk 
Tidskr. 1889, s. 252—258 af E. Lidforsi; i Finsk Tidskr. 1890. Bd 28, 
8. 229—232 af M. G. iS[chy berg son]. 

2624. Sars, J. £•, Grev Wedel og den norsk-svenske anion. 

Nyt Tid.SBkr. 1892-93, s. 429—446. 

2625. RingTy 0«, Bestod Norge som et Kongerige för og nnder Rigsforsam- 
lingen paa Eidsvold? En paa Aktstykker grandet Fremstilling. (4) + 
88 8. Kristiania 1884. 

211 " 



[2626 — 2638j d. historia. 

2626. A eomplete collection of the protests of the lords with historical in- j 
trodactions, edited from the joamal of the lords by J. E. Th. Rogers. 

Vol. 2: 1741—1825. 580 s. Oxford 1875. 

10 maj 1814. Förhållandet mellan Norge och England. En del ler- 
der appträda till Norges förmån. 

2627. SkaTlan, kage, Norges nafhengigheds-erklsering i 1814. (4) + 135 s. 

Kristiania 1895. 

»Bibi. for de tasen bjem.» 

2628. Skavlan, Aage, Indlednlng til 1814 Åars Historie i Norge. 

HistoriBke Billeder fra den njcre Tid i Norge, Danmark og tildels 
Sverige, s. 281—880. 

2629. SkaTlan, Åage, Indlednlng til Norges SUtsdannelse i 1814. [1]. 4 + 
154 s. Kristiania 1884. 

2630. SkaTlan, Åagre, Norge i 1814. En Nydannelses Historie. 260 a. 
Christiania 1882. 



2681. Svenska arméns senaste mobilisering. [1814.] 

Meddelanden från Kongl. Krigsarkivet 1884. H. 1, s. 1 — 52. 

2632. Bergrstrand, P» E.^ Svensk-norska kriget 1814. En gensaga mot den 
norska chauvinismen. 52 s. Sthlm 1886. 

Aftr. ar »Nya Dagligt Allehanda». 

2633. BJÖrlin, G., Kriget i Norge 1814. Efter samtidas vittnesbörd. 348 s. 
+3 kartor. Sthlm 1893. 

Rec. i Morgenbladet (Kristiania) 1898 N:o 610, 617 af V. NieUen; i 
Hist. Tldskr. 1893. Öfv. o. gr., s. 89—92 af N. Höjer; i Svensk Tidskr. 
1898, s. 630—634 af C. H. HalUndorff; i K. Krlgsv. Akad. Tldskr. 1894, 
s. 145 — 178 af E von der Lancken. 

En tysk öfv. (l)+854 8. +3 Kartenbeilagen. Stuttgart, Sthlm 1894. 

2634. [Linngherg, C. £•], Bidrag till historien om kriget i Norge 1814, 
jemte granskning af herr J. Mankells skrift i samma ämne. 18 s. 
Sthlm 1887. 

Aftr. ur Svenska Dagbladet med tillägg. 

2635. Mankell, J., Fälttåget i Norge år 1814. Kritisk belysning. VII + 

162 s. + 1 karta. Sthlm 1887. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1887. Öfv. o. gr., a. 47—80 af *V. Höjer. 
Denna rec. framkallade ett genmäle af förf., som medföljde ibid. 1887. 
H. 4. 6 8. 

2636. SwederuH, 6., Om fälttåget i Norge 1814. (Vederläggning af kapten 
J. Mankells lika betitlade skrift.^ (1) + 122 s. Sthlm 1887. 

2637. 2 Felttogsdögn. Erindringer fra Krigen 1814. (Af Optegneiser fnndne 
i Oberst J. C. BHchs efterladte Papierer.) 

»Vajrg dit Land» 1894. Aarg. 1, b. 15—16, 18—19. 

638. Kampene ved Lier. Matrand og Skotternd. 

»Vserg dit Land» 1894. Aarg. 1, s. 116—119. 

~212" 



D. 12. •. P- T7KIONSHI8TORIA. 8ÅR8K. SKR. [2639 — 266 1] 

2^9. Sparre, K. U., Ett krigarminne från 1814. [DagboksanteckniDgar och 
ber&ttelser om Ulf Carlsson Sparres deltagande i f&lttäget mot Norge 
detta år.] 

Tidskr. i Militär HälsoTård 1894, s. 105—114. 

2m. En Soldat fra 1814. Medd. af D. Thrap. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 2:en Bskke. Bd 8, ■. 136—141. 

2641. General Ohmes Jonmal över Fredriksstens Fsstnings Beleiring fra dO:te 
Jnli til 16:de Angust 1814. Med Tillag. (l) + 87 + (l) s. -f 1 portr. 
Bergen 1899. 

2642. Lidt om Fredrikskalds civile og militsre Historie. Ved Premieliente- 

nant R. 

Folkevennen (Eristiania) 1897, s. 888—852, 418—488. 
Berör hnfyadsakligen belägringen 1814. 

2643. Lancken, E. yon der, Pä hvilka villkor öfverlåmnades fästningen 
Fredriksten till svenska trnppema den 16 augnsti 1814? 

K. Krigsv. Akad. Tidskr. 1900, s. 81—117. 

2644. Till frågan om Norges nnderknfvande. Ett utländskt arkivvittnesbörd. 

(Ur Tallejrands diplomatiska korrespondens.) 

Ur dagens krönika 1886. Årg. 6, s. 256—259. 

En depesch af den ^/lo 1814 från det franska sändebudet i Stockholm 
de Rnmigny, till Talleyrand. 



2645. Alln, C^ Bidrag till Mosskonventionens historia. 

Hist. Tidskr. 1897,. a. 209—258. 

2646. Nielsen, T., 1814. Fra Kiel til Möss. En historisk Undersögelse af 

Mosskonventionen, dens Forndsetninger og politiske Betydning. 87 s. 

Eristiania 1894. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1894. öfv. o. gr, s. 83—42 af C. G. H[ammar- 
ikjöld\\ I Historische Zeitschrift 1895. Bd 76, b. 151—155 af D. Schäfer. 

2647. Nielsen, Y., 1814. Fra Kiel til Möss. Efterskrift foranlediget ved 
en Anmeldelse i det svenske Blad »Yärt Land». 15 s. Christiania 
1894. 

2648. Nielsen, T», Ber Yerirag von Möss vom 14. August 1814 nnd die 
schwedisch-norwegische Union. Autorisierte dentsche Ausgabe. 116 s. 
-f-1 Bilaga. Kiel n. Leipzig 1895. 

2649. Nielsen, Y», Et Brev fra Statsraad N. Aall om Konventionen i 
Möss m. m. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 8:e Rsekke. Bd 4, b. 150—158. 

2650. Nielsen, Y«, Om Konventionen i Möss. 

[Nor.] Hist. Tidsskr. 3:e Rsekke. Bd 5, s. 1—144. 

2651. Nielsen, Y», Christian Frederik og Convcntionen til Möss 14 August 
1814. 

Smaaskrifter tilegnede A. F. Krieger den 4 Oktober 1887 af nordiske 
Forfattere, s. 118 — 141. 

'21^3^ 



[2662 — 2664] d. historia 



2652. Åliiiy 0«9 Den Bvensk-norska unionen. Uppsatser och aktstycken. 1: 
Unionsfördragets tiUkomst (3) 4- 363 + (1) s. 2: Frågan om norska grund- 
lagens normalexemplar. 47 s. Sthlm 1889, 91. 2 ntk. i ny appl. 1901. 
9 + (2) s. + 72 B. litografisk tr. Fol., ntg. efter författarens död af 
S. Cla8on. 

I rec. i Hist. Tidskr. 1889. Öfv. o. gr., b. 71—86 af -V. fföjtr; i 
Ny Svensk Tidskr. 1890, s. 268—273 af B. M. Bowallius; i Nytt Jnri- 
diskt ArkiT. afdeln. 2, 1889. 7 s.: 1890. 8 s. af E. Ttyyger; 1 Historische 
Zeitscbrift 1891. Bd 66, s. 842—345 af F. Arnheim. 

2653. [Eden, NJ^ Den svensk-norska nnlonsfSrfattningens tiUkomst En 
öfversikt. 30-f (1) a. Upsala 1894. 

t 

2654. SarSy J« £«^ Den norsk-svenske unions historiske retsgrund. 

Nyt Tidsskr. 1892—1898, a. 116—128, 226—244. 

2655. Broek, L« F., Anmserkninger til Jacob Aalls Erindringer. Ved F. 
Schiem. 

[Dan.] Hlst. Tldsskr. 5:e Raekke. Bd 8, s. 426 — 486. 

2656. Bietzmann, F«, Karl Johan og foreningsyaerket af 4:de novbr. 

Nyt Tldsekr. 1886—87, s. 689—708. 

2657. Baae, L., Stemninger i Danmark og Norge i Anledning af og narmest 
efter AdskiUelsen. 

Yidar (Kristiania) 1887. D. 1, e. 83—82. 

2658. Hans Järtas tankar om föreningen mellan Sverige ocb Norge 1814. 

Hist. Tidskr. 1894, s. 172—188. 

2659. Hans Järtas och 6. F. Wirséns brefväxling är 1814. Utgifven af 

O. Alin. V + 179 s. Sthlm 1897. 

Rec. i Aftenpoaten 1897, N:o 941 af V. XieUen; i Hist. Tidskr. 189«. 
öfv. o. gr., 8. 12—16 af Ehd. [E. Hildebrandf]. 

2660. Nielsen, T., Fire Foredrag över Norges Friheds Historie i 1814, 
holdne i > A rbeiderf oreningen af 1894 > Febr uar— April 1896. 71 s. 
Chriatiania 1897. 

2661. Baron B. B. von Plåtens betsenkning om fremgangsm&den ved Sven- 
skernes besiddelsestagen af Norge 1814. Medd. af Y. Nielsen. 

[Xor.] Hist. Tldsskr. Bd 8, s. 525-529. 

2662. Sög^nen, B. L, Unionens Förberedelse og Tilblivelse. Historisk frem- 

stillet. 284 s. Kongsberg 1896. 

2663. [Westri]ii, [Th.], Kronprinsen Karl Johan om unionens nödvändighet 
för Sverige. 

Hlst. Tidskr. 1896, s. 288—286. 

2664. Wirsén, G. af, Breve fra Statspekretser Gustaf af Wirsén 1814, ved 
C. J. Anker. 

MoTgenbladet 1897, 14 Fcbmar Extraniimer; 28 Februar Extrannmer. 



214 



D. 12. b. TTNIONBHISTORIA EFTER 1814. [2665 — 2679] 



t. Unionshistoria efter 181i. 

2665. [Bergstrand, W.], Bidrag till den Bkandinayiska unionens historia 
efter 1814, af Marcellus, 216 s. Sthlm 1885. 

2666. [Clason, $.], I nnionsfrägan. 6. Vägen atf5r från 1814 tUl 1892. 
24 s. Upsala 1892. 2:a omarb. nppl. under titel: Ur eftergiftemas 
historia från 1814 till 1893. 86 s. Upsala 1893. 

Den senare nppl. »Skrifter ntgifna af Förbundet Sveriges Bätt.> I. 

2667. KJellén, B^ Unionen sådan den skapades och sådan den blifvit. 1. 

Den ursprungliga unionen. 2. Unionens historia (1814'-91). 8. Den 

nuvarande unionen. Sthlm 1893, 94. 

Föreningen Heimdals folkskrifter. 1, 14, 15, 18, 19. 
1 rec. i Hist. Tldskr. 1898. Ötr. o. gr., s. 66—78 af 8. C[lason]; 
2—8 i Svensk Tldskr. 1894, s. 244—249 af O. Vareniut. 

2668. Pillons, B., L'union Scandinave critique historiqne & politique suivie 
de texte de Tacte de T union. Avant-propos de A. Leray-Beaulieu, 
118+(1) 8. Paris 1899. 

2669. [STOderuSy G.], Sverige och Norge d. v. s. Norge och Sverige 1814— 
1884. Af Gammal Svensk. 76 s. Sthlm 1883. 

2670. Nielsen, T., Stormagtemes Forhold tU Norge og Sverige 1815—1819. 
Aktmessig fremstillet. Udgivet af den norske historiske Förening. 
144 s. ChristianU 1886. 

2671. Aktstjkker om Bodösagen. Samlede og udgivne af Y. Nielsen. Chri- 
Btiania 1899, 1900. 

Historiske Samlinger. Bd 1, s. 118—464. 

2672. Nielsen, T», Bodösagen. Fremstillet paa Grundlag af officielle og pri- 
vate Brevskaber. 144 s. Christiania 1897. 

2673. [Tiirap, D.], Bn Appendiks til Bodösagen. 

[Ner.] Hlst. Tidsskr. 2:en Rsekke. Bd 8, s. 182—134. 

2674. I unionsfrågan. 8. Uttalanden af friherre Louis de Geer 1859-1862. 
(Meddelade ur offentliga handlingar.) 35 s. Upsala 1892. 

Ur >Fyri8>. 

^675. Anbert, L* Mm B«, Det norske Handelsflag. En historisk og stats- 
retslig Undersögelse. (4) + 60 s. Kristiania 1879. 

2676. Flagsagen. 62 s. Kristiania 1879. 

Innehåller bl. a. uppsatser af B. Björntonj J. E. San, E. Vullum o. 
Forslag til Lov om Flaget og Haerens Fåne af H. E. Bemer, 

2677. BJOrnson, B., Yort Forhold til Sverige. Tale ved MOdet paa Lille- 
strömmen den 25:de Juni 1881. 30 s. Kristiania 1881. 

2678. Björnson, B^ iLeve Kongen, Unionen — og Fsdrelandet». Tale, 
holdt paa Ejdsvold den 17 Maj 1882. 27 s. Kristiania 1882. 

Aftryck af Dagbladet. 

2679. [Hedin, A«], Den norska riksrättsstriden. 

Dagens Nyheter 1882, 16 -29 juli. 

~215~ 



[2680 — 2696] d. histobia. 



2680. Bnnseii, Th. t«, Home rnle in Norway. 

The Nineteenth Centnry 18«8. Vol. 28, a. 64—70. 

2681. Aktstykker yedkomxnende Spörsmaalet om diplomatiske Sagers Behand- 
ling 1885 — 91. Udgivet af de konservatiTe Foreningere Centralgtyrelse. 
(2) + 171 B. 4:o. Kristiania 1891. 

2682. Bemer^ H* E.^ Norsk eller falles Udenrigsminister? 55 s. Kristiania 
1891. 

2688. [Glasoiiy S.]) I anionsfrägan. 1. Om ministeriella ftrendens behand- 
ling, r&fst med »Aftonbladets» grnndlagSTrängningar den 4 noY. 1891. 
22 8. Upsala 1891. 

2684. Hvor ligger Faren for Unionen? Af En Nordmand. 22 s. Kristiania 
1891. 

2685. Ibseiiy 8*9 De to Udenrigsministres Samvirken. Udgivet af Norges 
Venstreforening. 16 s. Kristiania 1891. 

2686. Ibsen, S., Unionen. 195 + (1) s. Kristiania 1891. 

Bibi. for de tusen bjem, N:o 475 — 482. 

2687. [LJnngbergTy €• EJ^ De diplomatiska angelägenheterna eller frågan om 
en ensidig förändring, fill Norges förmän, af fOreningfOrdraget. Af En 

' Svensk. 262 s. Sthlm 1891. 

2688. [Hedin, A.], De ministeriella mälen och unionen. 57 s. Sthlm 1892. 

Artiklar och korrespondenser införda i Aftonbladet. 4. 

2689. Hedin, A., Unionen og de ndenrigske anliggender. Autoriseret oyer-- 
sffittelse efter en rskke artikler i det svenske »Aftonbladet». 115 s. 
Kristiania 1892. 

2690. HJftrne, H., Unionsfrägan och Sveriges försvar. Inledningsföredrag 
vid ett offentligt diskussionsmöte i Upsala, anordnadt af föreningen 
»Försvar och Reformer», den 31 januari 1892. 37 s. Upsala 1892. 

2691. KJellén, B», Den norska landtvärnsklausnlen. Till belysning af tvenne 
högerprogram i unionsfrägan. 

Svensk Tidskr. 1892, s. 462—472. 

2692. [Nordvall, J» £•], I unionsfrägan. 2. Norska regeringens unionspro- 
gram och de nnionella öfverenskommelserna. 24 s. Sthlm 1892. 

Ur >Nya Dagligt Allehanda». 

2693. [NyBtröni, J. F.], I unionsfrågan. 4. Den 25 § af Norges grundlov. 
24 s. Sthlm 1892. 

Ur »Vårt Land». 

2694. Schybergsony E.^ Den svensk-norska konflikten. 1. 

Finsk Tidskrift 1892. Bd 82, s. 455—471. 

2695. T[areninH O.], I unionsfrägan. 5. Hvad »Våra Högerpatrioter» vilja 
och icke vilja i unionsfrågan af V. 32 s. Sthlm 1892. 

2696. Berlin^ K.^ Svensk-norske Uuionskonflikter. 

Tilskueren 1893, s. 122—142. 220—240. 

216 



D. W. b. X7NION8HI8TOBIA BPTER 1814. [2697 — 2713j 



2697. En anionell brefväxling. 84 b, 16:o. Sthlm 1898. 

Aftr. nr Aftonbladet. 

2698. [KnyleBstiema, C], Om Norges rätt och Norges pligt. Ett ord till 
de förenade rikenas begge folk af en svensk unionsvän. 29 s. Göte- 
borg 1893. 

2699. BmåeVf O. Mnneh, Unionen og egen Udenrigsminister. 92 s. Kri- 
stiania 1893. 

2700. SarSy J« E., Unionen og Enropa. 

Nyt Tidsikr. 1892—1893, s. 589— 6Ö9. 

2701. SarSy J. E^ UnionsspOrsmaalet. 

Nyt Tidsskr. 1892—1898, a. 50—56. 

2702. Tarenias, O., Konsnlatfr&gan. 58+(l) s. Upsala 1893. 

2703. Tarenlus, 0*j Nyare nnionell litteratör och olika nnionella rätts- 

åsk&dningar. Kritisk framställning. 120 s. 1—3. Upsala 1893. 

Afd. 1 och 2 äro tryckta i Svensk Tidikr. 1892; afd. 8 med n&gra 
smärre förändringar ibid. 1898. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1898, Öfv. o. gr., s. 66—73 af S. Cllafon]. 

2704. YareninS) 0*9 UnionsfOrfattningen ar svensk och nr norsk synpunkt. 

Kritisk framställning. (l) + 68 s. Upsala 1893. 

Motsvarar fränsedt n&gra smärre förändringar afd. 2 af »Nyare anionell 
litteratur». (Se N:o 2708.) 

2705* TareninSy 0*9 Den gemensamme ntrikesministem och likställigheten. 

34 s. Upsala 1893. 

Denna broschjrr ar f(')rut ntgifven såsom N:o 2 bland »Skrifter utgifna 
af förbandet Sveriges Rätt». 

2706. Togrty B.) Unionen. Foredrag holdt i Drammens konservative Före- 
ning den 4:de November 1893. 31 s. Kristiania 1893. 

2707. [Alin, O.], I utrikesministerfrågan af J. 20 s. Sthlm 1894. 

Svenska Nationalföreningens skrifter. 5. 

Utkom pä tyska 81 s. Leipzig (tr. i Sthlm) 1895; en fransk uppl. 27 s. 
Paris (tr. i Sthlm) 1895 och en engelsk uppl. atk. samma år. 

2708. Ask) J.y Le conflit norvégien. 

Revue du droit pablic 1894, s. 217—261. 

2709. GetZ) B.^ Die schwediRoh-norwegische Union. 

Dle Zukunft 1894. Bd 8, s. 294—301, 859—367. 

2710. UJärney H*, Norska frågans nuvarande läge. 

Svensk Tidskr. 1894, s. 577—623. 

2711. SarS) J. E.^ Nornk og sivensk synspank t. 

Nyt Tidsskr. 1893 94, s. 444—466. 

2712. Yallam, E., Unionen og dens Fremtid. (1U182 s. Bergen 1894. 

2713. Alin, O., Om unionens betydelse för Sverige. Tal vid en Good-Tem- 
plarfest i Stockholm den 3 november 1895. 14 s. Sthlm 1896. 

217 



£2714 — 2729] . d. historia. 



2714. [Åmoldsoiiy K. P.], Fred med Norge. Unionen må bära eller brista. 
Pä ren svenska af en f. d. riksdagsman. 40 s. Sthlm 1896. 

2715. [Hedin, A*], I unionsfrågan med anledning af frih. L. de Geers npp- 
sats: »Harn bör Sverige förhålla sig nnder anionskonflikten?> 4 s. 
St. fol. 

Dagens Nyheter 1895, 30 november. 

2716. HJftrne, H., Unionskrisen. 

Svensk Tidskr. 1895, b. 172—185. 

2717. HJ&me, H., UnionsreTisionismen. Tal vid ett offentligt mOte i Upsala 
den 27 oktober 1895. 27 s. Upsala 1895. 

2718. Koch, B. t., Skall det bU krig med Norge? 16 s. Sthlm 1895. 

2719. LjjungiiUUi], A. T., Några ord om den nnlonella frågans lOsning jämte 
ntkast till tvänne fOrfattningsfSrslag. 71 + (1) s. Göteborg 1895. (Tr. 
såsom handskrift.) 

2720. Meyer, L*, Unionssagen i Norge. 

Nordisk Bevy 1895, s. 818—825. 

2721. SarSy J. £., Yor unionelie forsvarspligt. 

Nyt Tidsskr. 1894—96, e. 552—569. 

2722. SarS) J» £., Forhandlingspolitlkens ndsigter. 

Nyt Tidsskr. 1894—95, b. 1 — 16. 

2723. Syenson, A», Brödrafolkens väl. Historien och nrkonderna om aniona- 
förhållandet. Den norska krisens verkliga faror. En protest mot sträf- 
vandena för svensk öfverhöghet inom unionen. Fred på skandinaviska 
halfön. 48 s. Sthlm 1895. 

2724. [Hedin, A.], Flaggfrågan i Norge. 

DagenB Nyheter 1896, 2 april. 

2725. Underdånigt yttrande af den f?}r utarbetande af förslag till ändrade 
bestämmelser angående Sveri^ees och Norges förening af Kongl. Maj:t 
den 13 november 1895 i nåder förordnade komité jämte ft>r8lag af 
komiténs särskilda ledamöter. 246 s. 4:o. Sthlm 18^3. 

2726. Alin, 0«, Unionskommitténs resultat. Några betraktelser. 35 s. Sthlm 
1898. 

Svenska NatioDalföreningens skrifter. 13. 

2727. KJellén, R., Den tredje stora unionskommittén. Ett stycke unions- 
historia. 

Statsvetenskaplig Tidskr. 1898. Arg. 1, s. 135—154. 

2728. Beraatzik) E., Der Yerfassungsstreit zwischen Schweden und Nor- 

wegeu. 

Zeitschrift fUr das Privat- und öifentliche Becht der Gegenwart 1899. 
Bd 26, 8. 273—314. 

2729. Seidler, G^ Der Conflict zwischen Norwegen und Schweden fiber die 
Terwaltung der auswärtigen Angelegenheiten. 

~218~ 



D. la. c, UNIONELL BÅTT. [2730 — 2742] 



Zeltachrift f. Volknrirtscbaft, Socialpolitik q. Yerwaltaog 1899. Bd 8, 
s. 449—466. 

2730. TareniuSy O.y Die Bchwedlsch-norwegische Union. 

Zeitechzift fiir das PriTat- und öfEentllche Becht der Gegenwart 1900. 
Bd 27, 8. 257—890. 



C. Unionell rfttt. 

2731. Åschehougy T* H.9> Norges offentlige Ret. Afd. 2: Norges nnvarende 
Statsforfatning. Bd 1—3. Kristiania [1874]— 81. 

2732. Ånberty L. M. B., Norges folkeretslige Stilling. Efter Forfatterens 
död ndgiyet ved E. Hertzherg. XI + 222 s. + 1 portr. Kristiania 
1897. 

2733. Anbert, L. M. B», La Norrége devant le droit International. 40+ 

(1) s. Bmxelles 1896. 

Bxtrait de la Revne de Droit intemational et de Législation comparée. 
Rec. i HiBt. Tldskr. 1896. Öfv. o. gr., b. 61—66 af Ehd. [£. Biide- 
brand]. 

2734. Clasoo^ S«y HistoriBk redogörelse f5r nnionsf rågans tidigare skeden. 
VIII + 281 + 72 + V s. Sthlm 1898. 

2735. mjer^ K* J.^ Norska grandlagen och dess källor. Akad. afh. [Upsala.] 

198 s. Sthlm 1882. 

Åfren med titel: Norges storting. Afdeln. 1. 

Reo. i Hist. Tidskr. 1882, s. LXXI~LXXIX af O. A[lin']; i Ny Svensk 
Tidakr. 1882, s. 857—868 af B. Blomberg, 

2736. H^Jer^ N« J.^ Statsförbandet mellan Sverige och Norge. Ett svenskt 
program. 211 s. Sthlm (tr. i Visby) 1885. 

2737. Morgenstierne^ B.^ Den anionelle Ret. Afsnit af Forelsesninger över 
den norske Statsforfatningsret. (3) + 138 s. Kristiania 1897. 

2788. BentenkiUdy C. A.^ Till belysning af den svensk-norska nnions- 
Idrfattningen och dess tidigare ntvecklingshistoria. En statsrftttslig- 
historisk andersökning. Akad. afh. [Upsala.] (6) + 195 s. Sthlm 1893. 

2739. B[eiiter8klöld]9 C« A*^ Om de ministcriella ärendena och formerna 
f5r deras behandling i Sverige-Norge. Ett bidrag. 69 s. Upsala 
1891. 

2740. Bydtn^ H* L.^ Om norska flagglagens rättsliga betydelse. 71 s. Sthlm 
1899. 

2741. Bydin^ IL L.^ Unionen och konungens sanktionsrätt i norska grand- 
lagsfr&gor. 160 s. Sthlm (tr. i Upsala) 1883. 

2742. Uthelniy J.^ Grandloven om Norges Udenrigsstyre. 135 + (1) s. Kris- 
tiania 1894. 

Bibi. for de tusen hjem. 

219 



[2743—2753] d. historia. 



2743. [YarenioSy O*]) Den syensk-norska unionen och dess rättsliga grnnd. 

Nya Dagligt Allehanda 1898, N:o 247—249. 

Öfvers. till franska under titeln: >L*nnion entré la Öuéde et la Nor- 
vege.» 21 8. Sthim 1894. Omtr. 1895. En tysk öfvers. med titeln: 
>Die schwedisch-norwegische Union und ihre staatsrechtlicbe 6mndlage.> 
24 s. Leipzig 1896. 



d. Norges historia efter 1814. 

2744. Garborgy A., Norges Selvstsndighedskamp fra 1814 til na. En Oyer> 

sigt. 86 s. Kristiania 1894. 
Bibi. for de tnsen hjem. 

2745. Holst, P. Chr., Statsraad Ponl Christian Holsts efterladte Optegnel- 
ser om sit Liv og sin Samtid, ntg. af den norske historiske Förening. 
VIII + 517 s. +1 portr. Kristiania 1876. 

2746. Koht) H«9 Unionen og freden. En historisk ndredning av svensk 
krigspolitik siden 1814. 144 s. Kristiania 1894. 

2747. Motzfeldty P., Breve og Optegnelser, ndg. af K. Motzfeldt. Med 
Forf:s Portrat og Biografi af Udgiveren. XIX + (2) + 541 + (2) s. Khvn 

1888. 

Rec. nnder titel: »Tendensfri Hlstorieskrifning?» i Yidar 1888. D. 2, 
8. 670—722 af Y. Niehen. 

2748. Nielsen, T., Norges Historie efter 1814. Bd 1—3. Udg. af Selska- 
. bet for Folkeoplysningens Fremme. 1: 1815—22. 2: 1823—30. 3: 

1831-37. Kristiania 1882—91. 

Udg. som Tillaegshefter til »Folkevennen». 

2749. NiBSS, H. J«, Den norske Gmndlovs Historie. Fortalt for Folket. 2:en 
gjennemseede og forögede Udgave. 168 s. Kristiania 1896. 

2750. Särs, J. £•, Norges politiske Historie 1815—1885. Med tlllsgsaf- 
handlinger angaaende Norge i det nittende aarhnndrede af Chr. Cd' 
lin. L. Ä. Havstad, O. Holm og R. Nielsen. H. 1—7. 240 s. 
Kristiania. 

GratiHbilag til »Verdens Gäng» 1899, 1900. 

2751. Skavlan, Åage, Historiske Billeder fra den nyere Tid i Noige, Dan- 
mark og tildels Sverige. (4) + 472 s. Kristiania 1878. 

Rec. i [Dan.] Hist. Tidsskr. 5:e Raekke. Bd 1, s. 649—661 af C F. 
Bricka. 

2752. Skavlan, Åage, Trsk af Norges nyere Historie. 110 s. Kristiania 

1899. 

Innehåller bl. a. »GrnndloTens Fader> i hans omstridte Forhold til 
Grundloven; Forfatningens historiske UdenrlgsordnlDg: Krisen 1821. 

2753. rtheim, J., Vört Udenrigsstyre 1814—1891. Udgivet af Norges Vens- 
treforening. 36 s. Horten 1891. 

220 



D. U. 4. NORGSS HISTORIA BFTER 1814. [2754 — 2766] 

^M. Christie, W* F. K., Stiftamtmand W. F. K. Chrlgties Dagbog Mai— 
Oktober 1815. Udgiven ved Y. Nielsen. 
' [Nor.] HUt. TidMkr. 1900. 4:e Bekke. Bd 1, b. 28—80. 

2756. Breve fra JuBtitiariaa Jens Christian Berg til Sorenskriver (senere 
Bjfoged og Amtmand) Gastay Peter. Blom 1815—1831. Udglvne af 
L. Daae. 112 s. Christiania 1898. 
Historiske Samlinger. Bd 1: H. 1. 

2756. NlelBeOy T., Angnst von Hartmansdorff i Norge 1816—- 1821. 

Yidar 1887. D. 1, 8. 691—606. 

2757. PAiels, CL, Dagböger for 1817—1822. Udglvne for den norske histo- 
riske Förening af L. Daae. Bd 1: 1817—19. 578 +(1) s. 2: H. 1— 
2: 1820, 21. 192 s. Kristiania 1892—1900. 

Tillegstkrifter tU [Nor.] Hist. Tidaski. 

2758. Ålln, [jr.], Svenske Reisebreve tn Norge i 1818. Meddel. af Y. 

Nielsen. 

Vidar 1887. D. 1, ». 217—240, 279—296. 
J. Alin var borgmästare 1 Sala. 

2759. Nielsen, T., Det norske og svenske Kongehas fra 1818. 61 s.'+ 4 
portr. 4:o. Kristiania 1883. 

2760. Diplomatiske Aktstykker vedkommende Norges Opgjör med Danmark 
1818—1819. 1. Fra Udenrigsministeriet i Stockholm til Baron Stiern- 
eld i London. 2. Fra Baron Stierneld i London til Udenrigsminis- 
teriet i Stockholm. Meddel. af Y. Nielsen. 77 s. Kristiania 1889. 

Christiania Yid. Selskabs Forhandl. 1889, N:o 2. 

2761. DeinboU, A. T., Afdöde Provst P. W. Deinbolls >br«ndte> Dag- 

bdger. 

Vidar 1889, D. 8, b. 173 — 180. 
Berör händelserna 1821. 

2762. Nielsen, T., Yderligere Bemsrkninger om de politiske Dagböger fra 
1821. 

Vidar 1889. D. 8, s. 488—527. 

2763. Nielsen, T., Af Norges nyere Historie. Grev von Plåtens Stathol- 
derskab X827— 1829. VII + 243 + (1) s. Kriatiania 1875. 

2764. [Knudsen, H. H.]» 1886 og 1891. Venstres Stilllng til Forslagene 
om de diplomatiske Sagers Behandling. 16 s. Kristiania 1891. 

2765. [Yogrt, B.], Vor Jajvnbyrdighed med Sverige. Et Flyveskrift. 15 s. 
Christianssand 1891. 

2766. Stong, £., Tale den 29:de November 1893. 15 s. Kristiania. 

Bilag til »Den vestl. Tidende» 1898, N:o 802. 



221 



[2767 — 2776] j. biografi och oenbalogi. 



E. Biografi och grenealogi. 

I. Samlingar. 

2767. Åcta nationis Germanics aniversitatis Bononiensis ex archetypis ta- 
balarii Malvezziani iassn Institnti Germanici Sayig:nyani edidemnt 
E. Friedlcender et C. Malagola. XXXIX + 503 + (l) p. +3 pl. 4:o. 
Berolini 1887. 

Bland annat omtalas äfven några svenskar, som studerade i Bologna. 

2768. Ådelj Sveriges, under 1600 — 1700-talen. Samtida minnesteckningar 
jemte anmärkningar, ntgifna af C. A. Klingspor. Bd 1. IV + 574 s. 
2. IV + 574 B. Upsala 1876—77. 

Rec. i Hist. Bibliotek. D. 4, s. XVIII— XX af x. [L. M. V, öm- 

berg]. 

2769. Ahnfelty P» G.^ Studentminnen. Anteckningar och tidsbilder frän 
hemmet, skolan, universitetet och församlingen. 2:a nppl. Jemte ett 
urval af författarens smärre skrifter och anonyma alst«r. [Bed. af 
A. Ahnfelt.'] D. 1. 338 + (4) s. 2. 503 + (6) s. Sthlm (tr. i Norr- 
köping) 1882. 

2770. ÅnJoUy A.^ Kongl. Svea Hofrätts presidenter samt embets och tjenste- 
män 1614—1898. Biografiska anteckningar samlade och utgifna. XVI 
+ 261 + (2) s. Sthlm (tr. i Eksjö) 1899. 

2771. AnJoQ, A«, Riddare af konung Carl XIII:8 orden 1811—1900. Bio- 
grafiska anteckningar, samlade och ntgifna. 192 + (1). Sthlm (tr. 1 
Eksjö) 1900. 

2772. ArcadiuSy C* O*^ Bilder ur svenska folknnderTlsningens historia. II 

+ 144 + (2) s. + 6 portr. Sthlm 1897—98. 

Innehåller biografier öfver Laurentius Paulinus Gothus, Johannes Bad- 
beckius, Johannes Gezelius, Peter Reinhold Svensson, Torsten Rnden- 
s.chöld o. Fredrik Ferdinand Carlson. 

2773. Bahr, J. y.^ o. Brandberg', Th.^ Upsala Universitets matrikel. 
VIII + 182 -r(l) s. Upsala 1896. 

2774. B[erg8tröm], O., Spridda rättelser och tillägg till G. Anrep: Svenska 
adelns ättartaflor. (Ur O. B:s anteckningar.) 

Personhlstorisk Tidskr. 1899. Årg. 1, s. 110—118. 

2775. Berg'Htröni5 O., Strödda uppgifter om utöfvare af konst och konat- 
slöjd i .Stockholm under 1600-talet. Unfvudsakligen ur Tyska för- 
samlingens ministerialböcker. 

Sv. Autografeällsk. Tidskr. 1894. D. 2, s. 161—186. 

2776. Biberg, J. F., Hernösands stifts historia och herdaminne. 1 — 3* 
Ilemösand 1876—79. 

222" 



B. 1. aAHLINOAB. 



[2777—2789] 



3777. BlackstadinSy C», Stockholms i Upsala staderande nations medlem-^ 
mar 1800—1881. Biografiska anteckningar samlade och ntgifna. (4) 
^ 205 s. Upsala 1882. 

2778. Bricka^ C* F», Fortegnelse över Nordboer, som have studeret ved 
Universitetet i Genf 1559-1800. 

Personalhistorisk Tidsskr. 1888. Bd 4, a. 831—835. 

2779. BrnzeliuSy A* J.^ Sveriges apotekare-historia ifrån konung Gustaf 

T till närvarande tid. Ny följd. Enligt uppdrag af Åpotekare-So- 

cieteten utgifven. (4) + 648 s. Sthlm 1878—81. 

Bihang: Förteckning p& Sveriges apotek och deras innehafvare. 54 s. 
Sthlm 1881. 

2780. Bmzelinsy A. J., Filoaofie-doktorer 1824 promoverade i Upsala. Bio> 
grafiska anteckningar. (l) + 68 s. Sthlm 1875. 

2781. Budinsikf, Al., Die Universität Paris nnd die Fremden an>derselben 

im Mittelalter. IX + 2d4 + (l) s. Berlin 1876. 

De svenska »collegiai behandlas s. 62 — 65. Förteckning of ver stad. 
skandinaver s. 217 — 225. 

Rec. i Hlst. Bibliotek. D. 8, s. CIX— CXVIII .af R. Geete. 

2782. [Carlhelm-GyllenskiOld, ۥ], Minnesblad nr Mariebergs historia. 
1818—1884. rtg. af J. ron der Burg. 1 + 84 s. Sthlm 1886. 

2783. [Collén, M. W.], Silhonetter af framstående personligheter 1 Falu 
stad och omnejd. — Gamla förhållanden och personligheter i Falu stad 
och omnejd. 13 + 46 s. Falun 1876. 

2784. Daae, L.» Matrikler över nordiske Studerende ved fremmede Univer- 

siteter. 1. (1) + 149 s. Kristiania 1885. 

Inneh. 1. Universitetet i Prag (1872—1408). — 2. Univ. i Brfurt 
(1395—1608). — 3. Univ. i Rostock (1419— 1768). 

2785. [Dardel, N. t.], Stockholms öfverstäthållare. [Clas Fleming, friherre^ 
Carl Sparre, friherre Wilhelm Sprengtporten, friherre Schering Rosen- 
hane, friherre Jakob Albrekt von Lantinghausen o. friherre Gillis 
Bildt.) 

Personhistorisk Tidskr. 1900. Irg. 2, s. 12—22, 78—93 + 6 portr. 

2786. De Oeer, L., Valda skrifter. D. 2: Minnesteckningar. 353 + (1) s. 

Sthlm 1892. 

Innehåller minnesteckningar öfver Hans Järta, Anders Johan von 
Höpken och Baltzar Bogislav von Plåten. 

2787. DJurkloa, G.^ Svenska släkter med sparren öfver ett blad till skölde-^ 
märke. 

Hist. Tidskr. 1891, s. 137—184. 

8788. Domhafrande i Gestrlkland. 

Meddelanden af Gestriklands fornminnesf. 1896. H. 8, s. 1 — 14. 

2789. Bonner, O., A brief sketch of the Scottish families in Finland and 
Sweden. Respectfuliy dedicated to the University of Edinburgh. 47 s. 
Helsingfors 1884. 

~22~3 



£2790 — 2801] b. biografi och gbnbalogi. 



2790. Ekstrand, Y.^ Biografisk förteckning öfver Dalames landtmfitare 1640 
—1895. 4:o. 22 b. Umeå 1896. 

2791. Erslev, Kr.^ Slaegtskabsforbindelser mellem dansk og svensk Adel i 

Tiden för Kalmamnionen. 

Peraonalhistorisk Tldsakr. 1882. D. 3, s. 18—89. 

Rec. i Hlst. Tldskr. 1884, s. XXIX— XXXI af Ä'. H. K[arU»on'\. 

2792. Fahlbeck, P. E., Sveriges adel. Statistisk undersökning öfver de å 

riddarhoset introducerade ätterna. D. 1: Ätternas demografi. XI -r 

574 s. Lund 1898. 

Bec. i [Dan.] Hist. Tidsskr. 7:e Bskke. Bd 2, s. 106—129 af M, 
Rubin; i Personhistorlsk Tidskr. 1899. Irg. 1, s. 92—101 af H. Ros- 
man; I Finsk Tidakr. 1899. Bd 46, a. 496—606 af G. G[ran]/lef]L 
D. 2 utk. 1902. 

2798. Feuky L», Miniatnr-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift pä 
1800-talet. 156 s. +68 portr. Malmö 1893. 

2794. Fries, £•, Märkvärdiga qvinnor. Svenska qvinnor. 390 + (2) s. 
Sthlm 1891. 

Inneh. bl. a. Den heliga Birgitta, Kristina Gyllenstjema, Karin Måns- 
dotter, Ebba B^ahe och Drottning Kristina. 

Bec. 1 Nordisk Tldskr. 1892, s. 188—186 af P. Sondén; i Hist. Tidskr. 
1892. Öfv. o. gr., 8. 88—90 af Ehd. [£. Hildebrand]. 

2795. Fries, E«, Den svenska odlingens stormän. Lefnadsteckningar för 

skola och hem. [H.] 1—3. Sthlm 1896—99. 

Innehåller biografier öfver Olof Budbeck den äldre, Urban Hjäme, 
Jesper Svedberg, Kristoffer Polhem, Olof Dalin, Släkten Tessin och Karl 
von Linné. 

2796. Geijer, G»; Förteckning öfver Kongl. Krigsvetenskaps-Akademiens 
ledamöter 1796 — 1896. Enligt uppdrag af Kongl. Krigsvetenskaps- 
Akademien. 94 s. Sthlm 1896. 

2797. Onstafson, 9* A.^ Gotlands i Upsala studerande nation. Antecknin- 
gar. 2. Grotlands nations matrikel 1646 — 1877. 84 s. Upsala 1877. 

(Se N:o 4024.) 

2798. HafstrOm, A., De bildande konsternas utofvare i Sverige 1600—1884. 
107 s. Sthlm 1884. 

2799. HagstrOniy K. A.^ Strengnäs stifts herdaminne. D. 1 — 4. Sthlm 

1896-[1901]. 

Bec. i Kyrklig Tidskr. 1897, s. 318—826 af H. Lundström; i Kyrklig 
Tidskr. 1899, b. 287—298 af H. Lundström. 

2800. HammarskJOldy A.^ Svenska amiraler under sjuttonhundratalet.' 1: 
Anton Johan Wrangel och Georg Herman af Trolle. 

Ny Illustrerad Tidning 1893, s. 366, 873—374, 876—377, 382— 8dS, 

399—400, 412, 436, 437—488. 

2801. HartmaDj T., De tre gustavianerna G. M. Armfelt, J. F. Aminoff och 

J. A. Ehrenström. Med >de tre gustavianernas» porträtt i heliogravvr 

efter en historisk tafla från 1803. VII + 409 s. Helsingfors 1899. 

Bec. i Finsk Tidskr. 1900. Bd 48, s. 177—191 af JT. G. ScÄ^- 
bergson. 

224 



B. 1. 8AMLINOAB. 



[2802—2817] 



2802. Henrgren, P., Utkast till Sveriges veterin&rlitstoriA. 156 ■. Sthlm 
1889. 

2808. HlgglBSy N.9 Women of Europé in the flfteenth and sixteenth cen- 

tnries. Vol. 1. 10+488 s. London 1885. 

Bl. a. drottning Margareta, drottning Phillppa, drottning Katarina 
Karlsdotter samt abbedissorna i Vadstena kloster Ingegerd Knutsdotter 
och Ingeborg Gerhardsdotter. 

2804. H[lldebraii]d, [£•], Syenska prestsUgter under medeltiden. 

Hist. Tidskr. 1883, s. 225—226. 

2805. HJiltar^ Svenska, under de sista fyra hundra åren, skildrade tf fram- 
stående historiska f5rfattare, och ur deras arbeten samlade och utvalda. 
Ky upplaga utgifven af «7. R. Spilhammar. 1. 152 s. + 15 pl. 2. 

184 s. +17 pl. Sthlm 1894, 95. 

2806. Hofbery, H., Svenskt biografiskt handlexikon. Alfab. ordnade lefnads- 
teckningar af Sveriges namnkunniga m&n och qvinnor fr&n reforma- 
tionen till n&rvarande tid. D. 1. ^3) + 643 s. 2. 511 s. Sthlm 
1873-1876. 

Ny uppl. ntk. 1906. 

2807. Hulthander, C, Biografiska anteckningar frän Carlberg 1792—1892. 
XXm + 34ö+(l) 8. Sthlm 1892. 

2806. Jonsgoiiy H.^ HemmansAboar i KyrkAs. Anteckningar. Efter skilda 
källor. 26 s. Östersund 1899. 

2809. K[arls80B]9 K» JL^ AspenAs- och F&nö-ätternas härstamning. 

Hist. Tidskr. 1888, s. 467—460. Hed en tabell. 

2810. K[arl880B]y K. H»; Strödda genealogiska anteckningar. 

Hist. Tidskr. 1885, s. 169—172; 1886, s. 88—86. 

2811. K[arl880B], K. H.^ Strödda genealogiska anteckningar. [Slägterna 
Puke, Baner, Horn och Barun.] 

Sv. Antografsällsk. Tidskr. 1892. D. 2, a. 68—78. 

2812. Kn^elbergy 0.^ Postmästare i Sverige och Finland frän äldre tider 
till närvarande tid. Biografiska anteckningar. 280 b.. Sthlm 1894—98. 

2813. Kngrelbergry O.9 Serie öfver postmästarne i Uddevalla 1658—1895. 
Med biografiska anteckningar. 5 s. Uddevalla 1896. 

2814. Kyrkbok, Fransk-lutherska församlingens i Stockholm, 1688—1791 

Sv. Antografsällak. Tidskr. 1898. D. 2, s. 114—120, 185—189. 

2815. Lag^ergren, K. H., Serie öfver postmästare i Kristinehamn 1642-- 
18^ med biografiska anteckningar. 9 s. Sthlm 1893. 

2816. Lemke, O. W^ Supplementblad till Visby stifts herdaminne 1868— 
1892. 61 s. Visby 1892. 

2817. Lexikon, Biografiskt, öfver namnkunnige svenske män. D. 5—8. Ny 
[af K F. Werner] reviderad uppl. Sthlm 1875, 1876. Ny följd. 
[Redigerad af Elof Tegyiér.] D. 7—10. Sthlm 1875-92. 

~226~ 

Sv. hist hibliograji. 15 



[2818 — 2831] B. BIOGRAFI OCH GENEALOGI. 



2818. Lindström, G., Die Rathslinie von Wisby. 22 s. Lfibeck 1893. 

Sep. aas Zeitschrift d. Yereins f. Liibeckische Geschichte n. Alter- 
thaxnek. 1898. 

2819. LJungbergr, P. A., Yesterås stifts herdaminne. Ny f51jd 1800-18^. 
D. 1: Yefitmanland. 251 + (1) s. 2: Dalarne. 211 + (1) i. Sthlm (tr. 
i Örebro) 1880, 81. 

2820. Lundin, A« H», Smäländska nationen i Lund. Biografiska och genes- 
logiska anteckningar. Utgifna af Smålands nation. (5) + 420 + 33 s. 
Lnnd 1882. 

2821. LundqTist, K. V., Några af de vid Upsala möte 1593 kraftigast upp- 
trädande män, som utgått från Gefle läroverk. Föredrag. 

i: Tvenne föredrag till minne af Upsala möte 1593. Greile 1893. 
S. 11—32. 

2822. Läkare-historia, Sveriges, ifrån konung Gustaf 1:8 till närvarande 
tid. Ny följd, enligt uppdrag af Svenska läkaresällskapet, redigerad 
och utgifven af A. J. Brtizclius o. C. Edling. D. 2: H. 6. S. 769— 
926. Sthlm 1876. 

2823. Mareks Ton Wttrtembergr, U. Å. R. J., Matrikel öfver officerare 
vid Kongl. Väg- och Vattenbyggnadskåren 1851—1889. 76 s. Ny 
uppl. 1851—1897. 98 s. Sthlm 1889, 97. 

2824. Hftrtin^ B., Matrikel jemte biografiska uppgifter öfver Sveriges tand- 
läkare från äldre tid till nuvarande tid. Redigerad och utgifven. 72 s. 
Sthlm 1890. 

2825. Martin, B*, Sveriges tandläkare-historia frän äldsta till närvarande 
tid. Redigerad och utgifven. 26 s. Sthlm 1881. 

2826. Matrikel, Die, der Universität Rostock. Herausg. von A, Hofmeister, 
Th. 1—8. 1419—1694. 4:o. Rostock 1889—95. 

Th. 4 utkom 1901—04. 

2827. Matrikel, Uppsala universitets. På uppdrag af universitetets rektor 
utg. af Aks. AnderBSon. H. 1: 1595—1632. V + 62 s. Uppsala. 

Uppsala Universitets Årsskrift 1900. Progr. 1. 

2828. Modin, £., & Söderberg, £. N., Matrikel öfver i Upsala studerande 
norrlänningar 1595—1^89. VIII + 350 s. Sthlm 1889, 90. 

2829. Nyström, L., Upsala ärkestifts herdaminne. Ny följd. D. 4: 1. (2) + 
852 9. Upsala 1893. 

2830. Palmgren, H., Medlemmar af G est rike-Helsinge nation i Upsala 1811 
—1891. Biografiska notiser. XI -i- 166 + (1) s. Sthlm 1892. 

2831. Petersen, R», Fra det svenske Kirkeliv i de sidste hundrede Aar. 

Nogle Person- og Tidsskildringer. (3) + 309 + (2) s, Khvn 1895. 

Innehåller bl. a. biogrnlier af Samuel ödmnn, Henrik Schartaa, Johan 
Olof Walliii, Erik Gustaf Geijer, P. G. Ahnfelt, Johan Henrik Thoman- 
der och Earl Olof Rosenius. 

226 



E. 1. SAMLINGAR. 2832 — 2844] 



'^2, RosmoBy U.) Genealogiska studier. 1. Om den s. k. Röde-ätten nnder 
medeltiden. 2. Om marsken Håkan Mateson d. ä. och Yinstorpa-ättens 
härätamninf?. £n studie till belysning af äldre tiders genealogiska 
forskning. 

St. Autografaallsk. Tidakr. 1897. D. 2, b. 309—339. 

2833. Samzelin», H», Kongl. Skogs- och Jägeristaten. Biografiska stadier 
1539-1898. Jämte en historisk inledning. XVI + (l) + 276 + (l) s. 4:o. 
Sthlm 1899. Tr. i 500 numrerade exemplar. 

2N34. Sehents, N. J. T», Biografiska anteckningar om lektorer Tid WexiO 
läroverk frän g^mnasii stiftelse 1643 till närvarande tid. 1. 40 s. 2. 
49 8. 4:o. Progr. Wexiö 1878, 80. 

2835. Schlegel, B», o. Kiingspor, C. A.^ Den med sköldbref förlänade men 
ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor. (l) + 409 s. 
Sthlm 1875. 

Rec. 1 HiBt. Bibliotek. D. 8, s. III— XXXVII af G. Djurklon. 

2836. Sehfick, H., Två svenska biografier från medeltiden. 1: De vita do- 
mini Petri Olavi. 2: De vita Sancti Nicholai. 181 b. Sthlm 1895. 

AntiqvariBk Tidskr. för Sverige. D. 5. 

2837. SchiitZy £• J.^ Biografiska anteckningar om embets- och tjenstemännen 
vid rikets General-landtmäteri-kontor samt ordinarie eller f6nit landt- 
mätame i Sverige åren 1630—1895. 151 s. Sthlm (tr. i Arboga) 1896. 

2838. SchSnbecky H. O., Personal- och kulturbilder. H. 1*. (1) + 108 s. 
Helsingborg 1878. 

Förut tryckta, utom bilagorna, i Ky IIluBtrerad Tidning. 

2839. Selg^ren^ J», Gestriklands höfdingaminne. Om länsstyrelsen, fogdar, 
befallningsmän, ståthållare och landshöfdingar i Gestrikland och Gefie- 
borga län. 

Meddelanden från Gestriklands fomminneaf. 1896. H. 8, s. 25 — 50. 

2840. SilfTentolpe^ C, Klosterfolket i Vadstena. Personhistoriska anteck- 
ningar. H. 1—2. 167 + (1) s. +1 pl. Sthlm 1898, 99. 

Skrifter och handlingar utgifna genom Sveneka Autograf sällskapet. 4. 

2841. Sillen, T., Gotländska studenter 1865—1894. Biografiska och genea- 
logiska anteckningar. 74 8. Visby 1895. 

2842. SJdbringr, P*» Tjenstemän vid för^amlingarne och läroverken uti Kal- 
mar stift. (Clerus CalmarienHls.) Fortsättning från 1841 till närvarande 
tid ombesöijd af stiftets biskop. V + (1) + 228 s. Kalmar 1885. 

2813. SJÖMtrOm, C. J., S:t Knutsgillets i Lund matrikel 1656—1886. För- 
teckning på desB medlemmar under nämnda tidrymd, med biografiska 
anteckningar. 113 s. Lund 1886. 

2844. SjöstrOm, C. J., Skånska nationen före afdelningarnes tid. (1682—1832.) 
Biografiska och genealogii^ka anteckningar jemte historik. VIII + 736 b. 
[2.] Skånska nationen vid Lunds universität 1833—83. Biografiska 
anteckningar. (2) + 432 s. Lund Sthlm (tr. i Lund) 1897, 85. 

"227~ 



[2846 — 2869] j. biografi och gbnbalooi. 



2845. S[kargte4t], €• W., Den theologiska fakaltetens i Lund albam änder 
loppet af femtio &r 1825—1875 ntgifvet af n. y. dekanns. iy+66 s. 
Lnnd (tr. i Malmö) 1875. 

2846. S[karstedt], C. W., Det theologiska doktoratet i Sverige resp. 1593— 
1893. Kn tiUf&llighetsakrift. 145 8. Lund 1893. 

2847. Skarstedty C. Yf^j Cröteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan. 
Efter mestadels otryckta källor sammanfördt. VII + 1272 + (1) s. Land 
1878-85. 

2848. S[kar8tedt], C. W.y Uddeyalla herda- och skolminne. Efter till stor 
del otryckta källor saml. och utg. 295 + (1) s. Land 1886. 

8849. S[kar8tedt], C. W., UddeyaUa kyrko- och skolminne. Efter till stor 
del otryckta källor saml. och ntg. Med aderton afbildningar. XI + 
426 8. Land 1888. 

2850. Slåflrtboken, Syenska, ntg. af G. Ånrep. Bd 8. 541 s. Sthlm 
1875-82. 

2851. Slägt-kalender, Svensk. Årg. 1—12. Årg. 5 f&rändrades titeln till 
Svenska Ättartal^ afsedda att åtgöra tidskrift för svensk slägtkonskap 
och slägtforskning samt slägtbok och slägtkalender. Utg. af V. Örn- 
berg. Sthlm 1884-98. 

6 rec. I Hlst. Tidskr. 1890. Öfv. o. gr., s. 24—27 af [«.] É[er]gh: 
6—8 1 Hlst. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., b. 72—75 af [^9.] B[er^h; i Srensk 
Tidskr. 1894, s. 444—445 af O. Vareniw; 12 1 Hist. Tidskr. 1898. Öfv. 
8. 26—26 af Ehd. ^E. Hildebrand], 

2852. Stille^ Å*^ Nägra anteckningar om nordskänska släkter. 

BkAnska Samlingar 1893 (tr. 1896). D. 3: H. 2, s. 25—44. 

2858. Swalin, W.y Bidrag till Kongl. Maj:ts hofs personalhistoria onder det 
senaste ärhandradet. D. 1. Biografiska data. (1) + 352 + XV s. Sthlm 
1888. 

2854. Swalin, W.» Bidrag till Kongl. Maj:ts kanslis personalhistoria efter 
1809. (2) +291 s. Sthlm 1892. 

2855. Swalin, W., Konangens högsta domstol 1789—1879. Biografiska daU 
samlade och utgifna. (6) + 88 s. Sthlm 1879. 

2856. Swalin, W., Konangens svenska och norska statsråd 1809—1814—1881. 
Biografiska data. 194+64 s. Sthlm 1881. 

2857. Tersmeden, C« H«, Kalender öfver i Sverige lefvande ointrodacerad 

adel. Årg. L (4) + 206 s. +80 pl. +5 tab. 2. XIV + 304 a. +16 pl. 

Sthlm 1886, 99. 

Irg. 2 rec. i Personhistorisk Tidskr. 1900, s. 89—49 af — a -- [AT. 
a/" Schmidt]. 

2858. Trotzigy K*, Hedemora stads borgmästare. Några biografiska anteck- 
ningar. 13 a. Hedemora 1896. Tr. som mannskript. 

2869. Ulff, O* Fr.9 Biografiska anteckningar om jnris kandidater och till 
rättegångsverken examinerade vid Upsala aniversitet 1889 — 81. (1.+ 
172 s. Sthlm 1883. 

'22 8~ 



E. 1. SAMLINGAR. 



[2860—2871] 



2860. UnlTerflltits-Matrlkelii, Aeltere. 2: Uniyenit&t Grelfswald. Aus der 
Orif^nalhrnndschrift nnter Mitwirkang: von G. Liebe, E. Theuner, H, 
Granier u. H. r. Petersdo^-ff. Heraaegegeben v. E. Friedländer. 
Bd 1: 1456-1645. XXI + 635 s. 2: 1646— 1700 nebst Personen-, Orts-, 
Sach- nnd Wortregister. VIII + 532 + (4) 8. Leipzig 1893, 94. 

Pnblicationen ane den E. Prenssischen StaaUarcblven. Bd 62, 67. 

2861. WieMlgren, H^ Bilder och minnen. 566 + (1) s. Sthlm 1889. 

2)^2. WleselfTi^ony H*^ Priesides för den Svenska Konstakademien under 
hennes fOrsta tre halfsekel 1735—1885. [Biografier med porträtt.] 50 
s. +1 pl. +10 portr. 4:o. Sthlm 1897. 

2863. WieselgrreBy IL9 Ur vår samtid. Femtio porträtt med nekrologer 
(2) + 218 + (2) 8. St. 8:0. Sthlm 1880. 

2864. Yigrselbok, S:t Nicolai kyrkas i Stockholm. Utgifven af F. U. 

Wrangel 1: 1609—1650. V + 101 + (l) s. 2. 1651-1700. 80 s. 

St. Antografsallsk. Tldskr. 1892—96. Bilaga. 

Äfyen med titel: Handlingar utgifna genom Sv. Antog^fsällak. 1. 

2865. Tistrand, P. G., o. Seth^ M.^ Smålands nation i Upsala. Biogra- 
fiska och genealogiska anteckningar. D. 1: H. 1 — 4. 1637 — 1844. 661 
8. Upsala 1894-98. 

2^^. Wranflrel; F. U., Liste des diplomates franpais en Snede 1541—1891. 
XI + 95 8. Sthlm 1891. Tryckt i 150 ex. 

2867. Wrang^^l, F« I^m o. Bergström, O., Svenska adelns ättartaflor ifrän 
år 1857. D. 1. 7 + 9118. 2. 748 + 176 + 93 + (4) s. Sthlm 1895— 
1900. 

Början rec. I Hist. Hidskr. 1896. öfv. o. gr., s. 71—78 af O. Djurklon. 

2!r*>(jS. Omberg, T., Sveriges, Norges och Danmarks konungars ätteläng- 
der nnder årtusendet 880—1880. (Försök till sammanställning af hvart- 
dera rikets konungars inbördes slägtförhäUanden, hnfvudsakligen med 
afseende på deras närmaste härledning från företrädarne.) 1 bl. Pat. 
Fol. Sthlm 1880. 



2. Enskilda biografier ocli slägter. 

a. Medeltiden. 

2b69. Aurellu») £•, Ädalberty ärkebiskop af Hamburg-Bremen. 

Kyrkohistorisk Arsskr. 1900, b. 205—224. 

2870. Lönborgy S. E*^ Adam af Bremen och hans skildring af Nordeuro- 
pas länder och folk. Akad. afh. V-il81 + (l)8. Upsala 1897. 

2871. FO889 R»9 Die Anfänge des nordischen Mission mit besonderer Beriick- 
• sichtigung Ansgar 8. Progr. Th. 1. 26 s. 2. 22 s. 4:o. Berlin 

1882, 83. 

229 



[2872 — 2886] e. biografi och gbnbalooi. 



2872. Kunik, £., Znr Vita AnskariL 

ForschuDgen z. denUchea Geschichte 1884. Bd 24, s. 191 — 197. 

2873. Blmbertus, Vita Anskarii. Accedit Vita Rimbertl. Recensuit G. 
Waitz. 100 8. Hannover» 1884. 

Scriptores remm germanicarnm in usum acholarem ex MonumentU 
GermanisB historlcis recnsi. [84.] 

En dansk öfv. af P. A. Fenger. Paa ny udgiTct med Noter af H. Olrik, 
Med et Forord af F. Nielsen. 168 s. Khvn 1885. 

2874. K[arls80]i]9 K. H.^ Axelssönernas slägtskap med Bondéätten. 

Personhiatorisk Tidakr. 1898. Irg. 1, a. 21—23. 

2875. K[arl880n]y K. H», Herr Bengt Algotssons fädemeslägt. 

Personhiatoriak Tidakr 1898, 99. irg. 1, a. 160—161. 

2876. K[arl880ii], K. H., Hertig Bengt Algotssons gifte. 

St. Autografaällak. Tidakr. 1888. D. 1, a. 246. 

2877. Svedelius, W. E.^ Till firande af Birger Jarls och Stockholms grund- 

Iftggnings sexhnndraåriga minne. Föredrag på Svenska Akademieas 

högtidsdag är 1866. 

Smärre akrifter. D. 2 (1877), a. 1—53. 

Bec. i Hiat. Bibliotek. D. 4, a. Hl— VII af ff. Hildehrand. 

2878. Bildt, C. N* D.y H. Birgitta^* hennes kyrka och reliker. 

Bildty C, Svenaka minnen och märken i Bom, a. 1 — 90. (Se X:o 3796). 

2879. Bildt, C. N. D., S. Birgittas reliker i Rom. 

K. Vitterheta-, Hist. och Antiqv. Akad. Månadablad 1898 (utg. 1896), 
8. 16—30. 

En öfv. häraf till tjraka i Beilage zur Augabarger Postzeitnng 1897, 
8. 99—102, 112—115. 

2880. Binder, 6», Die hellige Birgitta von Schweden nnd ihr Klosterorden. 
Jabiläumsansgabe znm fiinften Oentenarinm der Canonisation der hl. 
Birgitta. XVI + 205 s. Miinchen 1891. 

Bec. i Hiat. Tidakr. 1892. Öfv. o. gr., a. 69—70 af H. Sckuck. 

2881. Brinkmann, A., Den hellige Birgitta. Et knltnrhiatorisk BUlede fra 
det 14 Aarhundrede. VIII +419 + (1) s. +12 illnstr. Khvn 1893. 

2882. FlaTigiiy, €• de, tiée Moifessier^ Sainte Brigitte de Snede, sa rie, ses 
révélations et son oenvre. XII + 626 s. 18:o. Paris 1892. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1892. Öfv. o. gr., a. 70—72 af H, 5[cftöc*]. 

2883. Hildebrand, E«, S. Birgittas porträtt samt n&gra nya upplysningar 

om hennes hospital i Rom. 

Hist. Tidskr. 1883, a. 355—362. 

2884. Bingseis, B., Leben der heiligen Birgitta von Schweden nebat einigen 
Nachrichten tiber die Birgittinen kloster nach edirten nnd nnedirten 
Werken bearbeitet. X + 327 + (l) s. Regensburg 1890. 

2885. [Schéele, K. H* O* t*], Nordens berömdaste dotter. [En lefnads- 
teckning öfver den heliga Birgitta] Progr. 14 s. Upsala 1876. 

* "Endast de viktigaate Birgitta-biografierna aro medtagna; för öfrigt 
hänvlsaa till Klemminga o. Geetea Birgitta-bibliografier. 

~2Td 



2. a. MBDELTIDEN. [2886 2899] 



2886. ScMek, H.^ Birgitta. 

Ord och Bild 1892, s, 9—17. 

2887. ^elbnll, M., £n Tigtig handskrift till BirgitU-litterataren. 

Hist. Tidskr. 1887, b. 88 — 99 + 1 facs. Framkallade en motskrift: 
Sckuckf E., Den nyfunna Birgitta- handskriften. Samlaren 1887, s. 158 — 175. 

2888. Petrus de Bacia, Uita Christince Stumbelenaia. Edidit J. Bauhan. 
Fasc. 2: Secandnm de aita Christln» librum contiuens. (3) h^ Y + 257 s. 
Gotobnrgi 1896. 

Scriptores latini medii aenf snecani. Edid. J. Panlson et L. Wåhlin. 1. 

Bec. i LiterarischM Centnlblatt 1897, 8. 914—917 af H. H.; i Kyrk- 
lig Tidskr. 1897, s. 175^176 af O. Quen§«l; i Hlst. Tidskr. 1897. 
Öfr. o. gr., 8. 80 — 84 af H, S^chuck']. 

2889. K[arlg80B], K. IL, Folkunga-ätten. 

St. Autografsällsk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 216—284. 

2890. KCarlsson], E. H., Drotsen Bo Jonssons [grip] fäderneslägt. 

St. Autografsällsk. Tidskr. 1887. . D. 1, s. 178—176. 

2891. K[arl880n]9 K. H», Drotsen Bo Jonssons (grip) härstamning. 

St. Autografsällsk. Tidskr. 1890. D. 2, s. 33—35. Med 1 tabell. 

2892. Ryirli» G., Hemming Gad. 

Historisk ArchiT 1883. Bd 9, s. 81—97. 

2893. Sandberflr, A. N., Jacob Ulfsson, Svea rikes ärkebiskop 1470—1515. 
Progr. 75 s. Upsala 1877. 

Upsala Universitets Årsskrift. Festskrift 1877. 

2894. Leijonhuffud, K* K:90iiy Släkten Leijonhufvud-Lewenhaupt onder 
medeltiden. 

Personhistorisk Tidskr. 1899. Arg. 1, s. 162—173. 

2895. Karlsson, K« H., De äldre leden af slägten Leijonhafvad-Lewenhaupt. 
(Genmäle.) 

Personhistorisk Tidskr. 1899. Arg. 1^ s. 211—214. 

2896. Bertolotti, A*, Olao Magno arcivescovo d'Up8ala. Docamenti inediti. 

ArchiTio Storico Italiano 1891. T. 7, s. 117—128. 

2897. Bidrag till Olai Magni historia. 1. Literära fragmenter utgifna genom 
H. Hjåme. 2. Handlingar angående Olai Magni egendomsfSrvärf och 
qyarlåtenskap. Utgifna af Kongl. Samfundet f5r utgifrande af hand- 
skrifter rOrande Skandinaviens historia. YII + 26 + (2) + 9 + (2) s. Sthlm 
1893. 

Historiska handlingar D. 12: N:o 2: 1—2. 

Afd. 2 innehåller samma urkunder som N:o 2896. 

2898. Hildebrand, H., Minne af Olaus Magni. 

St. Akad. Handl. ifrån år 1886. D. 12 (1898), s. 93—280. 

2899. Hildebrandy H», Olaus Magni och hans historia. 

Hut. Tidskr. 1884, s. 307—342. 



I 2900 — 2912] B. BIOGRAFI OCH 6EKBAL00L 



2900. K[arl8S0ii], K. H*, Feter Andersson (till Mohamraar) och hans slftgt. 

Sy. Autograf sällBk. Tidskr. 1888. D. 1, s. 244—246. 

2901. Bjgåény L», Peter Cohom, Ett nordigkt medeltidBiiiinne i södra 
Frankrike. 

PerBonhistorisk Tidskr. 1899. Årg. 1, s. 146—160+1 pl. 

2902. piftthias Laurentll], Fragmentam de rita et miracnliB magistri Betri 
Olavi, confessoris Beate Birgitte. Utg. af K. G. A. Grandinson. 
Progr. 16 8. 4:o. Karlstad 1888. 

2903. DJarklon, G., Om Göran M&nssons till 3olmnä8 jordebok. N&gra 
bidrag till Stjemeättens historia. 63 s. +3 slftgttaflor. Sthlm 1885. 

K. Vitterheto-, Hiat. o. Antiqr. Akad. Handl. D. 28. N. F. 8: 1. 

2904. [Hildebrand, £•], Ärkebiskop Tord Pederssons slSgt Af Ehd, 

Hist. Tidskr. 1881, s. 198—200. 

2905. Om Tore Pytinga efterkommande. Efter en handskrift i BiksarkiTet 
utg. af [7. Omberg.^ 

Bv. Antografsällsk. Tidskr. 1885. D. 1, s. 116—123. 

2906. K[arl880n], IL H., Några anteckningar frän 1400-talet om Trolle- 
slägten. 

Sv. Antografsällsk. Tidskr. 1886. D. 1, s. 168—170. 

2907. BJelke, H., Om fm Annas pä Vinstorp ättlingar af f5rsta giftet 
[Medd. af F. örnherg.'] 

St. Antografsällsk. Tidskr. 1886. D. 1, s. 132—188. 



b. Nyare tiden. 

2908. Walther, B. y., Graf Carl Johan Adlercreutz. Ein militairiscbes 

Charakterbild ans dem Enropäischen Norden. 

JahrbUchern flir die Deutsche Armee nnd Marine 1877. Bd 28, a. 
269—806. Åfven separat. 

2909. Adlererentz, H. T«, Historiskt politiska anteckningar. 1743—96. 
Utg. af E, Lagerblad. XV 4- 185 s. Helsingfors 1887. 

Skrifter utg. af Svenska Literatnrsällskapet 1 Finland. 8. 

2910. Sjögrren, 0^ Georg Adlersparre. En historisk karaktärsbild. 143 s. 

-fl portr. Sthlm 1881. 

Lefnadsteckn ingår of ver utmärkta personligheter ntgifna af stiftelsen 
Lars Hiertas Minne. 2. 

Rec. i Hist. Tidskr. 1882, s. XII— XV af T. S[är>. 

2911. Sjögren^ 0*9 Karaktersbilder frän Syeriges senaste historia. 1. 6«org 

Adlersparre. 

Ny Svensk Tidskr. 1881, s. 133-161. 

2912. Feilitzen, O. y.^ Bidrag till historien om pfalzgrefyen hertig Adolf 
Johans sista lefnadsår och familj efOrhäilanden. 

Hist. Bibliotek. D. 3, a. 117—196. 

"232 " 



B. a. b. NT ARS TIDEN. [2913 — 2927_ 



^13. HanniftrsliJVldy A., Amiral Camelius Änckaratiema. 
Ny Illastrerad Tidning 1897, t. 894, 402—403. 

2914. Ahnfelty O.^ Om kanslem iMurentius Andrea. 

Hist. Tidskr. 1896, s. 186—192. 

2915. Rimdgreiiy C« H., Minne af kyrkorefonnatorn Lanrentias AndresD. 

St. Akad. Handl. ifrån år 188B. D. 8 (1894), s. 45—280. 

2916. StrSmberg^y Tli*^ Laarentiat Andre». En minnesteckning. (Föredrag 
yid preatmötet i Strengnäs den 4 aagnsti 1879.) &3 b. Strengnäa 
1879. 

Rec. i Kj Svensk Tidskr. 1880, s. 199—202 af O. J[/tn]. 

2917. Schjbergson, M« G., En anmRrkning till Johan Archenholtz' bio- 
grafi. 

Skrifter utgifna af Sr. Literatnrsållskapet i Finland. 24. 
Förhandlingar och UppsaUer. 7. (1892—93), e. 76—78. 

2918. iBinnaiiy S., Qustaf Mauritz Armfelt. En Icfnadateckning. Öfven. 
^i L. Saxen. llö+(l) s. +1 portr. Helsingfors 1900. (SeN:o2198.> 

Folkappljsnings-sälUkapets skrifter. 112. 

2919. UJArne, H., Ur de Aschchergska papperen. 18 s. Sthlm 1880. 

Af Ten i Bidrag Göteb. o. Bohus. fomm. o. hist. 1879. Bd 2, s. 99—116. 

2990. Hanthey A»^ Jakob Bagge. Teckningarna af amiral J. Hågg. (1) + 
78 +(1)8. +2 pl. Sthlm 1899. 
Svenska sjöhjältar. 2. 

2921. Äktenskapskontraktet mellan Johan Baner och Johanna af Baden. 
[1640] Medd. af E. Wester. 

Personhistorisk Tidskr. 1900. Irg. 2, s. 26 — 30. 

2922. Ahnfelt, O., Om Olaus Stephani Bellini lefnadsälder. 

Stockholms Dagblad 1900, N:o 488. 

2923. Afzelins, U., Erik Benzelius dä. 1. (1632—1687.) Akad. afh. 
(2) +118+ IX 8. Sthlm 1897. 

D. !2 ntkom 1902. 

2924. Forssellf H.y Minne af erkebiskopen doktor Erik Benzelius den^ 
yngre. 

Sv. Akad. Handl. ifrån år 1796. D. 58 (1883), s. 113—476. 
Rec. i Nordisk Revy 1883, s. 135—146 af H. Hjåme; i Hist. Tidskr. 
1884, s. XVIII— XXIV af CL Anntrstedt. 

2925. Odbergy F*^ Anteckningar om riksrådet ffogenskUd Bjelkes friherre- 
Bkap Leckö (1571—1599). Progr. 45 s. 4:o. Skara 1892. 

2926. Bref från Hogenskild Bielke till sin syster och mor. [1557] 

Hist. Tidskr. 1885, s. 345—350. 

2927. Trolle-Bonde, C, Utdrag nr Sigrid Biélkea (g. m. riksmarsken grefve 
Gustaf Horn till Björneborg) och fältmarskalken grefve Nils Bielkea 
egenhändiga annotationer om sina närmaste anförvandter. 

Personhistorisk Tidskr. 1898, 99. Arg. 1, s. 222—229. 

233 



[2928 — 2941] j. biografi och obnbalogi. 



2928. Petersson, Er. Lor., Prosten i Mora Jacob Bo'éthius. Lefiiadsteck- 
ning mest efter otryckta källor. Konsist. afh. [Upsala.] 73 + (2) s. 
Sthlm 1878. 

2929. Trolle-Bonde^ C.^ Eongliga rådet och ambassadören grefve Carl 
Bonde, D. 2: Carl Bondes skrifter. XXIV + 389 s. +38 portr. Lund 
1900. [Omslagst.: anteckningar om Bondesläkten.] 

2930. TroUe-Bonde^ C.^ Riksrådet och riksmarskalken grefve Carl Bonde 
samt hans närmaste anhöriga.^ D. 1 — 2. VIII + (!) + 597 s. +34 portr. 
+ 4 pl. Lnnd 1895. Tr. i 150 numrerade exemplar. [Omslagst: An- 
teckningar om Bondesläkten.] 

Bec. i Hiat. Tidakr. 1895. Öfv. o. gr., b. 78—75 af F. U. Wran^el; 
i Finsk Tidekr. 1895. Bd 39, 8. 465—466 af M. G. Schybergåon. 

2931. Trolle-Bonde, C, Riksrådet grefve Gustaf Bonde. D. 1—4. D. 3: 
Gustaf Bondes otryckta politiskt-historiska skrifter. 4: Gustaf Bondes 
enskilda lif, hustrur, barn, närmaste släktingar m. m. Lund 1898, 97, 
99. Tr. i 150 numrerade exemplar. [Omslagst.: Anteckningar om 
Bondeslägten.] 

2932. StaTenoWy L», Riksrådet grefve Gustaf Bonde såsom statsman och 
författare. (Se N:o 2931.) 

Hist. Tidskr. 1899, a. 1—40. 

2933. Trolle-Bonde^ C*y Landshöfdingen grefve NiU Bonde samt hans 
descendenter. 161 + 137 s. +18 portr. Lund 1899. Tr. i 150 numre- 
rade exemplar. [Omslagst.: Anteckningar om Bondesläkten.] 

2934. Wieselgren^ H.^ Gregorius Borastus. 

Hist. Tidakr. 1882, a. 149—158. 

2935. [CygnsDus, G.]» Ber BraJie, generalguvernör öfver Finland. 36 s. 
12:o. Åbo 1880. 

Åfyen en uppl. p& finaka. 

2936. Per Brahes minne. D. 12 sept. 1680—1880. 16 o. Fol. Sthlm 1880. 

Innehåller bl. a. S. 2—4: Tigeratedt, K. Ä'., Per Brahe, Finlands 
generalgavernör 1687 — 40. 

2937. Nordmann, P., Per Brahe och Arnold Bfessenius. 

Skrifter utgifna af Svenska Literataraällakapet i Finland. Förhand 
lingar och uppsatser. 10. 1895 — 96 (tr. 1897), a. 130—184. 

2938. Nyqvist, J. L, Till Per Brahe den yngres minne. Progr. 40 s. 4:o. 
Jönköping 1881. 

Inneh. 1)1. a. redogörelse för den Braheska akolan på Yisingsö. 

2939. Schybergrson, M. 6., Nya bidrag till Per Brahes karaktäristik. 

Finsk Tidskr. 1880. Bd 9, a. 245—259. 

2940. Brinkman, K. G. t., Om sig själf och åtskilliga samtida. Medde- 
ladt af K. F. Wlerney. 

Sr. Autografsällsk. Tidskr. 1895. D. 2, s. 225—269. 

2941. T[idander], [L* G. T.], C. v. Cardell. Teckning af hans lif och verk- 
samhet. 32 s. Jönköping 1877. 

~23~4 



X. 9. b. NTAKB TIDBN. 



[2942—2965] 



29é2. Lewenluiapt, E., Ur en lärd Uplands-slägts histdria. [Ce2ni4<.] 
»Från npländsk bygd 1899», s. 87—92. 

2943. Utdrag af Olof Celsii den äldres dagbok under en resa genom Tysk- 
land, Frankrike och Italien (1696—98). Hedd. af C. G. Styffe. 

Danske Samlinger. 2:en Bekke. Bd 4, s. 255—258. 

2944. Palmen^ £• G.^ Änders Chydenius, bana lefnad, verksambet ocb 

skrifter samt plats i Finlands historia. (Se N:o 3958.) 

Ing&r uti Chydeni